Lägesrapport för projekt Inventering av herbicidresistens i svenska åkerogräs.

Transkript

1 Lägesrapport för projekt Inventering av herbicidresistens i svenska åkerogräs. Huvudsökande: Liv Åkerblom Espeby, Inst f växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Medsökande: Anders TS Nilsson, Område Agrosystem, SLU Alnarp PROJEKTBESKRIVNING I KORTHET Projektansökan omfattar åren 2012 samt Fortsättningsansökan för 2013 är inlämnad. Motivering och mål Den pågående minskningen av antalet pesticider i EU försvårar varierad kemisk bekämpning och ökar resistensrisken. När allt färre ogräsmedel är tillgängliga för lantbruket kommer herbicidresistens i framtiden att få allt större ekonomiska konsekvenser. Genom inventering kan resistensutveckling upptäckas i tidigare skeden, då handlingsutrymmet fortfarande är relativt stort för berörda lantbrukare. Kunskap om den rådande resistenssituationen ger säkrare och bättre underlag för strategier mot herbicidresistens och tillämpning av integrerade bekämpningsmetoder. Metodik och arbetssätt Strategier för inventering, analysmetodik och tillgänglighet av analyser för lantbrukare utarbetas och implementeras (Delmål 1 3). Inventering genom provtagning av frö och/eller småplantor av några viktiga ogräsarter, analys med snabbmetoder som är relevanta för valda art/herbicidkombinationer, samt med helplantstest i dosstege (Delmål 4). Mindre litteraturstudie avseende beslutsverktyg avseende resistensstrategier (Delmål 5). SAMMANFATTNING AV LÄGESRAPPORT: DelresuItat t o m oktober 2012: I samråd med referensgruppen blev projektets fokus 2012 örtogräs (våtarv, blåklint, vallmo, svinmålla och dån) och sulfonylureor. Insamling av fröprover gjordes under sommar/sensommar. Mellan sex och tolv relevanta prover per art i totalt sju regioner insamlades i fyra av arterna, i samarbete med Jordbruksverket, rådgivnings och fältförsöksorganisationer, och med enskilda lantbrukare. Undantaget var dån, där insamlingen bör kompletteras Andra arter om diskuterats för 2013 är flyghavre, pilört och vitgröe. Ändringar i projektplanen: Den regniga och kalla väderleken fördröjde frömognaden och gjorde att tester i odlingskärl i nätgård inte kunde utföras hösten De får därför flyttas till säsongen 2013, samt ersätts delvis av dos responsstudier på helplantor i växthus under vintern 2012/2013. Snabbmetoder i petri skålar är mindre utvecklade för örtogräs än för gräsarterna, och ersätts därför med helplantsstudier och/eller med PCR baserade analyser, då kunskapsläget om aktuella resistensmutationer är gott. En litteraturstudie var inplanerad till första kvartalet 2012 fick uppskjutas till vintern 2012/2013 då finansieringsbeslut togs i slutet av mars. Projektet kommer att avslutas med slutrapportering under 2014.

2 Möjligheten att nå projektmålen: Vi bedömer att det finns goda möjligheter att nå målet med nu sökt budget omfattande fyra arbetsmånader. Om enbart den tidigare budgeten om två arbetsmånader skall följas blir det en pressad situation att kunna genomföra en ny provtagningssäsong med efterföljande analyser, slutföra analyserna av proverna från i år, samt slutföra de andra delmomenten i projektet vad gäller informationskanaler och beslutsstöd. Prioritering måste då göras i samråd med finansiären (Jordbruksverket). DETALJREDOVISNING AV LÄGET PER DELMÅL: Delmål 1) Utformning av inventeringsstrategi a) Strategi för val av vilka pesticider, ogräsarter och regioner som kartläggningen bör omfatta, och för hur prioritering kan göras över tid. Var ska informationen sökas, vilka samarbetspartners krävs. Riktad och/eller slumpvis inventering. b) Strategi för provtagning: skala (region/gård/fält/inom fält), urval av provplatser, antal prover/provplats, provtagningsförfarande För prioritering, bedömning av läget i olika delar av landet och för att få in uppgifter om misstänkta fall var samarbetet med referensgruppen avgörande under År 1. Många tips om fall och hjälp med provtagning kom även från Hushållningssällskapen i andra regioner, från rådgivningsorganisationen Växtråd, med flera. Utifrån referensgruppens synpunkter koncentrerades insamlingarna 2012 till misstänkta fall, med komplettering av normalkänsliga referensprover från arten, om möjligt inom samma region. Slumpvis inventering kan bli aktuell senare, när ett tillräckligt antal fall i de aktuella arterna konstaterats (så som skedde 2002 i renkavle och åkerven), men bedömdes nu inte ha högsta prioritet. Antalet prover minskades därmed per art, medan antalet arter kunde ökas från tänkta tre till fem. Fokus inom projektet 2012 blev örtogräsen våtarv, vallmo, blåklint, dån och svinmålla. Det beslutades att inventering av gräsen renkavle och åkerven, liksom tidigare år, görs i regi direkt av Jordbruksverket och berörda agrokemiföretag. Referensgrupp Referensgruppen möts två gånger per år, hittills 2012 en gång i samband med Borgeby fältdagar Karin Jahr, Jordbruksverket Uppsala Henrik Hallqvist, Jordbruksverket Alnarp Anki Sjöberg, Lovanggruppen Östergötland Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Morten Nygaard, Dow Agrosciences (representant för Svenskt Växtskydd).

3 2) Upprättande av relevanta testmetoder Förslag tas fram till testmetoder för olika preparatgrupper/ogräs. För många herbicider kan snabbmetoder som PCR baserade metoder, fluorescens och groningstest vara tillämpliga. För andra medel har de antingen inte utarbetats eller visat sig olämpliga, och där kan helplantmetod i dosstege vara den bästa metoden (bortsett från regelrätta fälttest i bestånd med misstänkt resistens). Utvecklingen av förändrad känslighet och eventuell resistens kan studeras genom att insamlade fröprover från populationer testas i petriskålar i klimatkammare, respektive i odlingskärl i växthus och nätgård. Då vi utformade ansökan trodde vi att gräsogräs skulle vara i fokus, vilket inte blev fallet under Petriskåls metoden är väl beprövad för ogräs som renkavle, åkerven, flyghavre och rajgräs, och tillämplig för många viktiga herbicider som används mot dessa arter, och dessutom snabb och billig att utföra. För örtogräs är dock tillgången på validerade snabbmetoder i t ex petriskål sämre än för gräsen. Helplantstest (beskrivning nedan) blir därför huvudmetod för proverna från 2012, med trolig komplettering av PCR baserade metoder. Många resistensmutationer mot den nu mest aktuella gruppen, sulfonylureor, är kända, och metoden kan därför bli rimlig i både tidsåtgång och pris. För resistensstudier där petriskålstester är mindre lämpade är tester på växande plantor i odlingskärl mera ändamålsenliga och nödvändiga. I växthus /nätgårdstester med odlingskärl besprutas ogräsen under praxisliknande förhållanden och herbicidkänsligheten fastställs och jämförs med internationella referensprover av ogräsen där känslighet och resistensgrad är känd. Utomhusuppdragna plantor är att föredra vid resistenstestning, då växthusuppdragna plantor tenderar att bli känsligare för herbicider. De tänkta testerna utomhus kunde dock p g a väderleken inte genomföras under 2012, utan måste uppskjutas till I de fall då vi har goda referensprover har detta mindre betydelse. När proverna kan rankas med hjälp av standardpopulationer med känd resistensnivå, respektive normal känslighet kan ändå en säker bedömning göras. Idealt sett bör de härstamma från samma region som de egna proverna, så de har samma utvecklingshastighet/rytm. Under vintern utförs nu studier med dos respons i helplantor vid Ultuna, i sprutkammare och växthus. Analysen rangordnar plantorn i relation till de kända referenspopulationer som finns att tillgå. Prov insamlade i riktade svensk ogräsförsök används också för att bedöma vid vilken grad av motståndskraft man i realiteten får en normal (eller nedsatt) effekt i en fältsituation. Sådana prover har i år insamlats för dån, våtarv, vallmo och blåklint. Även renkavle och åkervenförsök har provtagits inom projektets ram, medan den egentliga inventeringen av dessa arter, liksom tidigare år, görs i regi av Jordbruksverkets Växtskyddscentraler samt av berörda agrokemiföretag.. Där säkra standardpopulationer inte finns att tillgå är det dock av extra värde att genomföra så stor del av testet som möjligt utomhus, vad gäller plantuppdragning och placering av plantorna efter behandling fram till bedömning/skörd. Växthusstudierna bör därför kompletteras med sådana studier under växtsäsongen 2013, för att kunna ge säkra svar för alla de studerade art/herbicidkombinationerna.

4 Delmål 3) Erbjuda testmöjligheter för våra lantbrukare Kännedom om den egna rådande situationen är en nödvändighet för utarbetande och tillämpning av strategier mot herbicidresistens i system med integrerad bekämpning. Uppbyggnad av nationella testmöjligheter kan erbjuda förbättrade möjligheter för val av verkningsfulla kemiska ogräsbekämpningsåtgärder hos den enskilde odlaren. Detta för att undvika verkningslösa och onödiga behandlingar. Ett av projektets viktigaste syften är att svenska lantbrukare och rådgivare ska ha tillgång till oberoende tester av misstänkt resistenta ogräsbestånd. Detta kan ske både genom testning av misstänkta resistensfall inom landet, eller genom att prover förmedlas mellan labb inom ramarna för det nordisktbaltiska samarbetet kring resistens mot bekämpningsmedel, NORBARAG. Testmöjligheter och kommersiellt oberoende kompetens inom ämnet nationellt är en förutsättning för detta pågående samarbete mellan länder. Genom att direkt involvera rådgivningen och fältförsöksverksamhet i provtagning och sprida resultaten genom rådgivarmöten, på växtodlingskonferenser och genom nyhetsbrev (som Jordbruksverkets Ogräsbrev) görs verksamheten känd inom rådgivar och lantbrukarkåren. Under År 2 skall informationskanalerna utvecklas så informationen går ut vidare, till främst rådgivningen i alla regioner, men också så att det är tydligt för rådgivare och lantbrukare i hela landet : att möjlighet finns att testa misstänkta fall, hur man beställer en sådan analys hur provtagning skall utföras, med både generella och artspecifika anvisningar Lämpligen görs denna information direkt tillgänglig på nätet, och utformas i samråd med referensgruppen. Delmål 4) Inventering I vårt ursprungliga projektförslag planerades två testomgångar av mindre omfattning; 2012 samt 2013; inklusive insamling i 1 2 regioner i maximalt 10 insamlingsdagar/år, samt testning av resistensnivå. Snabbtest skulle göras på (10 ) 20 populationer/biotyper per art, 3 herbicider + kontroll i de föreslagna arterna renkavle, åkerven, vitgröe, kompletterade med kärltest (kontroll + 1/1N, 1/2N och 1/4N (2/1N, 1/8N)) av misstänkta populationer samt uppdragsprov från lantbrukare. Omfattningen och fokus 2012 avgjordes i samråd med referensgruppen och i praktiken också av väderleken, som försvårade insamlingen av mogna fröprover. Fokus blev i stället fem arter av örtogräs i sammanlagt 7 regioner (se tabell nedan), varav insamlingen var framgångsrik för fyra arter, med sex till tolv relevanta prover per art. I en art (dån) insamlades få prover och endast ett möjligen misstänkt.

5 Insamlade prover av örtogräs inom projektet 2012 I testningen tillkommer per art 1 3 prover provtagna tidigare år/referensprover Art våtarv Provantal/Län/Anmärkning Halland 4 prov/1lokal, fältförsök Östergötland 1 prov, kraftig förekomst /ev svaga effekter Närke 2 prov/1 lokal svaga effekter, fältförsök Uppland 4 prov svaga effekter Västmanland 1 prov Summa 12 prov, 8 lokaler vallmo Östergötland 2 prov dåliga effekter Malmöhus 4 prov, varav två i fältförsök, två med svaga effekter Summa 6 prov, 6 lokaler blåklint Östergötland 4 prov varav ett i fältförsök, ett känsligt referensprov och två prov m svaga effekter Malmöhus 4 prov/3lokaler, svaga effekter Summa 8 prov, 7 lokaler svinmålla Blekinge 7 prov, svaga effekter Malmöhus 2 prov, svaga effekter Summa 9 prov, 9 lokaler dån Östergötland 2 prov, ett i fältförsök, ett i kraftig förekomst /ev svaga effekter Malmöhus 1 prov, fältförsök Summa 3 prov, 3 lokaler Resistensstatus testas nu under vinterhalvåret med första resultat beräknade till tidigast december 2012, senast till februari 2013, beroende bl a på djupet i groningsvilan. Med fokus på örtogräs bortfaller gruppen ACCase inhibitorer helt i år, och sulfonylureor, som Express med flera preparat, blir den viktigaste gruppen. Valet av enskilda preparat för dos responsstudierna avgörs dels av vilka medel som misstänkta fall uppvisat dålig effekt mot, dels av hur korsresistensen inom herbicidgruppen ser ut för de olika preparaten. Produkt för testerna tillhandahålls från agrokemiföretagen samordnat av Svenskt Växtskydds representant i referensgruppen.

6 Parallellt med testningen i Sverige beställs en dubbelanalys av proverna i en art, våtarv, vid Flakkebjerg av Solvejg Mathiessen, för att säkerställa god jämförbarhet mellan resultaten mellan de olika labben. 5) Litteraturstudie/Rapport över tillgängliga beslutsstöd och deras relevans för svenskt lantbruk En mindre litteraturstudie genomförs för rapport om befintliga resistens /livscykel modeller och en första bedömning av deras potentiella användbarhet som beslutsverktyg under svenska förhållanden,med justeringar baserade på svenska försöks och inventeringsresultat. Resistensmodeller kan även vara användbara vid effektivitetsbedömningar inför godkännande av växtskyddsmedel. I resistenssammanhang kan ett medel med som annars inte skulle försvara sin position vara värdefullt, om det kan vara en väg att undgå korsresistens. Litteraturstudien var inplanerad till första kvartalet 2012 och fick uppskjutas till vintern 2012/2013, då finansieringsbeslutet kom i slutet av mars Ett exempel på tillämpning är för året nya långliggande fältförsök i renkavle i nordvästra Skåne (anlagda 2012 och finansierade av SLU, NL fakultet, ansvarig Lars Andersson). Där testar vi fr o m i höst hur ogräseffekten påverkas när bearbetningsmetod och djup avgörs utifrån årsmånen och från storleken och groningsvilans djup för årets fröproduktion, och för fröbanken i marken. För denna art är det redan ett måste att integrera kemisk och mekanisk bekämpning med all tillgänglig kunskap om ogräsets biologi för att uppnå en hållbar kontroll av ogräsarten. RESULTATFÖRMEDLING Inom Sverige: Växtskyddskonferenser, jordbruksverkets informationsbrev, möten med rådgivningsgrupper/rådgivare, artikel i fackpress, webbplats SLU. Växtskyddscentralerna informeras efter hand som resultat erhålles, för att möjliggöra snabbast möjliga spridning av resultaten i möten med rådgivning mm. Liv Åkerblom Espeby/