Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter
|
|
- Rune Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter GY
2 en lärarhandledning för gymnasiet Version Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode Vid bearbetning av verket ska.se:s logotyper och.se:s grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commons-licensen enligt ovan. Författare: Katarina Lycken på uppdrag av Webbstjärnan Formgivning: Therese Tjernström, Webbstjärnan Illustrationer: Jesper Wallerborg Andra upplagan.
3 Innehållsförteckning Inledning Skolans styrdokument om internetkunskaper Tre olika perspektiv på internet IP-adresser och domännamn IP-adresser Domännamnssytemet Att skicka information - IP-paket Internets organisation Internet är lika mycket ekonomi som teknik! Fri körning eller trafikstyrning? Reglering - ett nödvändigt ont? Extramaterial Vill du veta mer?
4 Inledning Detta är en lärarhandledning för lärare som tillsammans med sina elever vill närma och diskutera internet. Till texten finns det löpande arbetsuppgifter. Lärarhandledningen är framtagen av.se inom ramen för deras skolsatsning internet i skolan, och skoltävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är.se:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att skriva webbanpassat, arbetsprocessen i webbprojektet och om källkritik och upphovsrätt på nätet. 2. Webbhotell och valfri ledig.se-adress så länge din sajt är med i Webbstjärnan. 3. Verktyg för webbpublicering. 4. Support från Webbstjärnan De lag som uppfyller våra grundläggande villkor får diplom. Du kan anmäla lag hela hösten och under första delen av vårterminen. Tävlingen avslutas innan sommarlovet då vinnarna koras på vår stora prisutdelning. Om Webbstjärnan ( Webbstjärnan är en del av.se:s satsningar för att utveckla internet och internetanvändandet. I korthet går det ut på att vi ger lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få lära sig mer om hur internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en skoltävling om att publicera sitt skolarbete på internet, och såväl grundskole- som gymnasieelever kan delta. Om.SE ( (Stiftelsen för internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän.se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. 1
5 Skolans styrdokument om internetkunskaper Att ha kunskaper om vad Internet är och hur Internet fungerar: Gy11 Övergripande kunskapsmål i läroplanen: Det är skolans ansvar att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Ämnesplaner Samhällskunskap SamSam01a1: Centralt innehåll Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. SamSam1b: Centralt innehåll Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. 2
6 Använder du internet i din vardag? För väldigt många svenskar är svaret så självklart ja att det nästan är konstigt att ens fråga. Internet används i hela samhället och i de allra flesta sammanhang, offentliga och privata. Däremot kan frågor om hur du använder internet vara intressantare. Hur använder du internet i skolan? På ditt arbete? På fritiden? Vad betyder internet för ditt samspel med andra? I många frågor kring internet ligger fokus på den som använder nätet. Hur används nätet? Vem använder nätet? Hur förändras nätanvändningen? Det är som om internet bara finns, en självklar del av vardagen som användarna på olika sätt förhåller sig till. Men hur vi använder internet det hänger samman med vad internet faktiskt är. Det finns grundläggande tekniska förutsättningar som gör att internet fungerar. Och den tekniken styr hur vi kan använda nätet. Därför är det viktigt att förstå något om de grundläggande tekniska förutsättningarna. Du styrs av dem. Tekniska förutsättningar bygger inte heller bara upp sig själva, helt förutsättningslöst. På något sätt styrs också tekniken. Frågor om vad internet är leder till frågor om hur internet styrs. Och tillbaka till grundförutsättningen: internet finns i din, och alla samhällsmedborgares, vardag. Internet påverkar din vardag. Därför är det läge att bry sig både om vad internet är och hur internet styrs. Övning 1 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Vad använder du internet till i din vardag? Försök se vilka olika kategorier av användningsområden du kan se? Finns det saker du skulle vilja använda internet till men som du av något/några skäl är förhindrad till? Vad i såfall, och vilka är hindren? Hur ofta funderar du över hur internet fungerar och styrs och i vilka sammanhang gör du det? 3
7 Tre olika perspektiv på internet För att förstå vad internet är och hur internet styrs måste man tänka på många olika saker samtidigt. Ett sätt att göra det är att använda tre olika synvinklar när man resonerar. teknisk ekonomisk innehållslig Utifrån en teknisk synvinkel ligger fokus på grundläggande teknik: IPadresser och domännamnssystemet (DNS). Utan dessa två grundbultar finns inte internet, och tekniken styr hur vi kan använda nätet. Utifrån en ekonomisk synvinkel ligger fokus på de olika affärer som görs via och på nätet. Vem tjänar pengar på vad? Vinstintressen påverkar både tekniklösningar och innehåll. Och utifrån en innehållslig synvinkel ligger fokus på frågan om vad som ska få finnas på nätet. Det finns metoder för att begränsa och stoppa innehåll, men också för att ta sig förbi uppsatta hinder och ge fler tilllgång till mer. Innehåll och ekonomi hör samman. Ekonomi påverkar teknik. Teknik, ekonomi och innehåll har alltså betydelse för hur internet utvecklas. IP-adresser och domännamn Ett sätt att beskriva internet är att det är ett nätverk där att alla enheter som man kan koppla upp mot nätverket kan kommunicera med varandra. För att det ska fungera krävs att alla har gemensamma regler, protokoll, för hur kommunikationen ska ske. IP-adresser På 1980-talet utvecklades TCP- och IP-protokollen som standard för hur olika enheter identifierar och kommunicerar med varandra via internet. Varje uppkopplad enhet får i IP-protokollet en unik nummerserie som sin adress. På 1990-talet utvecklades html och http som gör det möjligt att länka samman webbsidor, och webbläsare som gör det möjligt att klicka runt bland alla befintliga webbsidor. I och med det hade World Wide Web, www, sett dagens ljus. Varje enhet måste ha en egen IP-adress för att kunna identifiera sig och kommunicera med andra enheter på internet. I det system som har använts mest hittills, IPv4, består IP-adressen av 32 bitar (ettor och 4
8 nollor), eller 4 byte (1 byte=8 bitar). När internetanvändningen och antalet enheter som kopplades upp mot nätet ökade explosionsartat under 1990-talet blev det svårt att få IP-adresserna att räcka till så att varje uppkopplad enhet fick ett eget nummer. Därför finns möjligheten att tilldela en enhet en tillfällig IP-adress. En enhet som kopplas upp mot nätet tilldelas en adress, som sedan en annan enhet kan få när den första kopplats ner. Då behöver inte varje enskild mottagare ha en egen IP-adress, utan man kan dela på tillgängliga IP-adresser. Men eftersom internetanvändandet växer så snabbt, och antalet enheter uppkopplade mot nätet hela tiden ökar, börjar antalet adresser tryta i alla fall. Därför finns en ny version av IP, IPv6, där adresserna består av 128 bitar, vilket gör antalet adresser så stort att det i praktiken aldrig kommer att kunna bli några problem med för få adresser. Övergången från IPv4 till IPv6 sker gradvis, och det är i områden där internetanvändningen ökar starkt, där många nya enheter behöver IPadresser samtidigt, som övergången kommer att gå fortast. Domännamnssystemet Det är svårt att komma ihåg och leta efter långa sifferkombinationer inte för datorer, men för människor. Och det är ju människor som vill kunna skicka e-post och hitta webbadresser. IP-adresser, blir helt enkelt svårhanterliga. Därför finns domännamnssystemet, DNS. DNS är en katalogtjänst som bland annat översätter IP-adresserna till mer begripliga enheter, så att vi slipper söka på sifferkombinationer. Vi söker istället på adresser som till exempel Domännamnssystemet är uppbyggt i en trädstruktur. Varje ny gren i trädet är en omkopplingspunkt, en nod, och varje nod anges med ett domännamn. På det här sättet blir domännamnen en slags vägvisare till var man kan hitta en viss IP-adress. Domänen är en del av domänen iis.se som i sin tur är en del av domänen.se. En domän som är en del av en annan domän kallas för subdomän, och i princip är det möjligt att ha upp till 127 underdomäner i DNS-systemet. Men det blir alldeles för klumpigt i praktiken. 5
9 Den allra översta domänen kallas roten, och syns inte i namnsystemet. Roten innehåller ett antal toppdomäner, som kan ses som de första grenarna. En toppdomän är.se, som är en nationell toppdomän. De nationella toppdomänerna följer en standard för de olika landsbokstäverna: Norge har.no, Finland.fi och så vidare. Sedan finns det andra slags toppdomäner som inte är knutna till nationer utan mer till typer av verksamhet:.com för kommersiell verksamhet,.net för nätverk,.org för organisationer till exempel. Övning 3 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Varför översätter man IP-adresser till domännamn? Förklara genom att använda begreppen topp-domän, subdomän och DNS hur adressen admin.webbstjärnan.se är uppbyggd..se,.com och.edu är tre olika typer av topp-domäner. Förklara vad som skiljer dem åt. Vad innebär begreppet distribuerat ansvar och varför är det så viktigt med distribuerat ansvar för att Internet ska kunna växa? 6
10 Att skicka information IP-paket Information som skickas med hjälp av internetprotokollet IP delas upp i små delar som kallas IP-paket. Man kan jämföra med de platta paket som IKEA använder för många av sina produkter. På IKEA köper du en byrå, men hämtar ut ett platt paket. I paketet ligger byråns alla delar. Det platta paketet är mycket lättare att transportera än att bära omkring på en stor byrå, så medan du transporterar din byrå är det bra att den är platt. Väl hemma vill du ha en byrå, inte en massa byrådelar. Då skruvar du ihop delarna och har en byrå. Den information du vill skicka från en enhet till en annan på internet kan du jämföra med byrån. Du vill skicka all information, och att mottagaren ska ha den på det sätt som den ser ut när du skickar den. Men för att transporten ska fungera delar internetprotokollen upp informationen i mindre delar. Varje del blir ett eget paket, med adresslapp, som skickas iväg på nätet. På adresslappen står både vart paketet ska och vem som är avsändare. När de olika små paketen når mottagaren, den enhet som ska ha informationen, packar mottagarenheten upp paketen och sätter ihop delarna till en helhet: din information har kommit fram. 7
11 Men eftersom informationen delas upp i en mängd småpaket gäller förstås att alla paket kommer fram. Fattas det ett paket skruvar i ditt IKEA-paket går det inte att foga ihop de olika delarna till en fungerande byrå. Saknas det IP-paket i informationsöverföringen kan inte den mottagande enheten sätta ihop delarna till en helhet. Du måste också oftast sätta ihop delarna i byrån i en viss ordning för att det faktiskt ska bli en fungerande byrå. Samma sak gäller informationen som skickas över internet. IP-paketen behöver packas upp och sättas ihop i ordning för att informationen ska bli begriplig. Därför finns ett protokoll, Transmission Control Protocol (TCP) som både kontrollerar att alla IP-paket kommer fram till rätt IP-adress, att sådant som eventuellt försvinner på vägen skickas igen och att informationen sätts ihop på rätt sätt. I det stora nätverket förmedlas IP-paketen genom ett vägvalssystem (routingsystemet) som gör att ett paket i ett givet ögonblick skickas den bästa vägen från en avsändare till en annan. Oftast beror vägvalet på hur paketen snabbast kan komma fram. Det är ungefär som att välja väg när man kör bil, en fysisk omväg kan vara en tidsmässig vinst om man slipper köbildning eller vägarbeten. De IP-paket du skickar till kompisen tvärsöver bordet kan ha passerat en server i San Francisco på vägen om det var bäst just då. Om en gren i DNS-trädet slutar fungera påverkar det inte grenarna ovanför eller vid sidan av. Systemet är alltså hierarkiskt uppbyggt, vilket är en förutsättning för att det ska kunna växa och utvecklas. En annan förutsättning för att systemet ska fungera är att inte all information måste finnas på samma plats för att man ska hitta en adress. DNS-systemet är snarast ett slags vägvisarsystem, där en server har hand om en del av informationen, en domän till exempel, och den pekar vidare till nästa server som har hand om en subdomän och ytterligare en server som har hand om nästa subdomän. Det här kallas distribuerat ansvar och är en förutsättning för att internet ska kunna växa. Övning 4 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Förklara med hjälp av begreppen IPadress, IP-paket och TCP vad som händer när du skickar information från en enhet till en annan via internet. Routingsystemet kallas ibland för ett vägvalssystem. Varför skickar man inte information via internet via samma vägar varje gång utan använder ett routingsystem? 8
12 Internets organisation Pionjärerna i internetutvecklingen under 1980-talet arbetade med öppna program och samarbetade över nätet. Öppna program är fritt tillgängliga och bygger på att vem som helst kan använda, förbättra, bygga vidare på och anpassa programmet. Den öppenheten och flexibiliteten är en viktig del i internets utvecklingshistoria, och är också en anledning till att det inte finns någon enskild webbutvecklare eller något enskilt bolag som har kunnat ha kontroll över den samlade utvecklingen. Men på något sätt måste ju ändå till exempel protokollen, IP-adresserna och DNS hanteras för att systemet ska fungera. Och här finns det flera olika organisationer som har betydelse bildades IETF (The Internet Engineering Task Force), som arbetar med teknisk standardisering. Inom IETF betonar man att arbetet med internets tekniska utveckling inte ska politiseras eller ekonomiseras. We reject: kings, presidents and voting. We believe in: rough consensus and running code lyder en informell slogan 9
13 för IETF. Men mycket av IETFs arbete finansierades ursprungligen till exempel av amerikanska myndigheters forskningssatsningar. Kanske kan man därför se bildandet av ISOC (Internet Society) 1992 som ett sätt att hantera de frågor om beroende som kopplingen till enskilda myndigheter givit upphov till. ISOC är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att internet ska utvecklas i allmänhetens intresse och inte styras av stora bolag eller enskilda intressen. ISOC har nu det adminstrativa och ekonomiska ansvaret för IETF bildades ytterligare en viktig organisation, ICANN (Internet Corporation for Assigned names and numbers). ICANN har till uppgift att främja ett säkert och stabilt internet, och koordinerar domännamnssystemet. I Sverige har stiftelsen.se ansvar för toppdomänen.se på uppdrag av ICANN. Men borde inte ett globalt nätverk styras politiskt, av en internationell organisation som FN? Jo, den tanken har också formulerats allt tydligare. FNorganet ITU driver tanken att internet bör styras genom en politisk organisation med representanter för olika stater. Samtidigt finns ju redan ISOC och ICANN, med representanter från olika stater. Men ISOC och ICANN är inte politiska organisationer, utan ser det som en poäng att vara fristående politiskt och ekonomiskt. Utifrån olika sätt att se på vad internet är och hur internet ska fungera kan man alltså ha olika idéer om styrning: nedifrån-och-upp, av användare och utvecklare, eller uppifrån-och-ner av parlamentariskt valda ledare. Internet är lika mycket ekonomi som teknik! Nätet ägs och sköts av tusentals olika aktörer. Du äger din egen dator eller mobil. En internetleverantör äger åtkomsten till internet, och du köper in dig på den åtkomsten. Internetleverantören har i sin tur avtal med stamnätsoperatörer, som i sin tur... Hela nätet är en komplex struktur där olika privata aktörer äger olika delar. Och delarna måste samverka för att fungera. 9
14 Som internetanvändare köper du dig rätten att komma åt nätverket. Sen har du fri användning. Åtminstone är det så det traditionellt har sett ut. Men allteftersom nätet skapat möjligheter att tjäna pengar påverkas utvecklingen. Olika aktörer har olika intressen. internetleverantörerna vill ha bästa möjliga förutsättningar för intäkter och vinst, och vill få bra betalt för sina investeringar. Ska olika slags tillgång kunna kosta olika mycket? Ska leverantörerna kunna styra det som sker på nätet? De som levererar olika tjänster vill komma åt alla kunder utan hinder. För dem är trafikstyrningar och olika slags filter ofta negativa. Användarna, slutkunderna, vill ha stabila uppkopplingar och frihet att använda nätet, men till vad man uppfattar som en rimlig kostnad. Och när 80% av befolkningen använder internet, som i Sverige, blir nät-tillgången inte främst en individuell fråga, utan snarare en slags samhällelig infrastruktur på samma sätt som elektricitet eller vägnät. Övning 5 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Varför finns ingen enskild konstruktör eller organisation som kan ta åt sig äran (eller den ekonomiska vinsten) av att ha skapat internet? När man diskuterar hur internet ska styras kan man se poänger med olika sätt att arbeta. Vilka fördelar finns med en internationell politisk styrning, som till exempel FN-organet ITU arbetar för? Vilka fördelar finns med styrning som är politiskt och ekonomiskt fristående, som till exempel ISOC och ICANN arbetar för? Ge exempel på olika faktorer som påverkar hur mycket du som konsument betalar för din internetuppkoppling. Vilka intressen kan en internetleverantör ha av att styra trafiken, det vill säga vilka vägar och hur lång tid information du skickar via internet tar för att komma fram? Vad är Deep Packet Inspection, DPI, och vilken betydelse har DPI för hur information skickas (eller inte skickas) via internet? 10
15 Fri körning eller trafikstyrning? Ibland beskriver man internet som det ointelligenta nätet som förbinder intelligenta saker med varandra. Det enda som händer på nätet är att IP-paket transporteras. Nätet tar inte hänsyn till vare sig vilka som kommunicerar med varandra eller vad det är som skickas. Men riktigt så enkelt är det förstås inte. Vi vet ju till exempel att ju mer vi betalar för vår nätuppkoppling, desto snabbare transporter kan vi få vilket är viktigt till exempel när man ska strömma film eller spela onlinespel. Ju mer vi betalar desto mer data får vi också överföra per månad. Det kan också finnas andra begränsningar än snabbhet och mängd data. Nätoperatörer kan till exempel vilja styra trafiken för att hushålla med kapaciteten i sina nät, så att vissa tidskritiska typer av kommunikation som telefoni eller strömmad film prioriteras fram, medan andra mindre tidskritiska som fildelning får vänta lite. Om det tar ett par minuter extra att ladda filen gör det inte tjänsten oanvändbar, men om den strömmade filmen hackar... För att ta reda på vad ett IP-paket innehåller, alltså inte bara vart det ska, använder man en rad olika tekniska lösningar som med ett samlingsnamn kallas DPI (Deep Packet Inspection). Genom DPI får man information som man kan använda i trafikstyrningen för att släppa fram vissa paket fortare och andra långsammare. Men DPI används också för att undersöka innehållet i ett IP-paket för att se om det innehåller virus eller intrångsförsök till exempel. Paket med oönskat innehåll kan helt enkelt blockeras, aldrig skickas fram. 11
16 Reglering ett nödvändigt ont? Nätet kanske borde vara helt oreglerat? Ja, i förstone kan det tyckas enkelt att säga att reglering är censur, och att nätet ska vara fritt från reglering. Men vänd på det hela: för att säkerställa medborgerliga fri- och rättigheter måste kanske internetoperatörernas rättigheter och skyldigheter tydliggöras i lagstiftning? Det är också en reglering. Men oftast är det inte den slags regleringar som diskuteras för internet, utan sådana regleringar som syftar till att få bort oönskat material. Ett helt fritt internet skapar frihet också för de delar av mänsklig verksamhet som samhällen vill bekämpa. VAD som är så ont att det måste bekämpas och HUR den bekämpningen ska ske måste ständigt diskuteras, och den diskussionen måste också handla om vilka medel som är demokratiskt acceptabla. En svensk som före internets genombrott hade föreslagit att staten skulle ges både rätt och praktisk möjlighet att öppna och läsa alla pappersbrev som medborgarna skickade till varandra hade avfärdats som galen. Den typen av kontroll förknippas snarare med diktaturers åsiktskontroll än med 2000-talets Sverige. Samtidigt innebär FRA-lagen, som antagits av riksdagen med samförstånd över blockgränserna, möjligheter till en sådan kontroll av e-post. Uppenbarligen skiljer sig uppfattningar om vad som är rimligt på nätet ibland från uppfattningar om vad som är rimligt utanför det. Om inte annat säger det att vi inte kan ta något för givet; vi måste hela tiden tänka igenom och tänka på nytt. Internet är inblandat överallt i vår vardag. Därför är frågorna om vad som är rimligt på nätet, hur man ska hantera frihet och regleringar, makt och ekonomiska villkor betydelsefulla för oss alla. Det är läge att bry sig om vad internet är och vad du vill att det ska vara. Övning 6 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Ge exempel på skäl till att blockera vissa IP-adresser. Ge exempel på svårigheter som uppstår om man vill att det inte ska finnas regleringar alls för internet, utöver gällande lagstiftning som givetvis gäller också på internet? vill att det ska finnas regleringar för internet, utöver gällande lagstiftning som givetvis gäller också på internet? 12
17 Extramaterial! Till finns även filmövningar, som du kan ta del utav snart. Vill du veta mer? Fler lärarhandledningar Har du frågor och funderingar? Hör gärna av dig till Hitta Webbstjärnan på webben
Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan
Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan Om.SE och Webbstjärnan Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation
Läs merLärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet
Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 ÅK 1-3 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 Version 1.0
Läs merLärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet
Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ÅK 7-9 ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Version 1.0
Läs merLärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet
Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för gymnasiet. webbstjärnan.se Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag Version 1.0
Läs merWebbstjärnans workshop
Webbstjärnans workshop Stöd till workshopdeltagare - övningar Version 1.0 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor
Läs merKlassblogga tillsammans med dina elever
Klassblogga tillsammans med dina elever Webbstjärnan är.se:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att
Läs merInternet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson
Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merSvenskarna och internet 2015
Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.
Läs merF-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things
F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har
Läs merSkärmbilden i Netscape Navigator
Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I
Läs merDatakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Läs merDATA CIRKEL VÅREN 2014
DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.
Läs merSvenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson
Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merHur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka
Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att
Läs merDatakommunika,on på Internet
Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merhttp://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande
http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet Alma Taawo Fristående konsult Användning av fria
Läs merInternets historia Tillämpningar
1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merGuide för att välja fibertjänst
Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De
Läs merInternets historia i Sverige
Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.
Läs merValfrihet för förening och boende
Bostadsrättsföreningar och villasamfälligheter Valfrihet för förening och boende Framtidssäker infrastruktur för snabba kommunikationer, Internet, digital-tv, telefoni, data, film, spel, nytta och nöje
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merBredband - resultat av samverkan
Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter
Läs merLitteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola
Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer
Läs merLathund för webbpublicering av bilder
Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt
Läs merINTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET?
INTERNET HUR FUNGERR ET OCH V KN MN GÖR ME ET? SIGNLTRNSMISSION (SIGNLÖVERFÖRING) TTRNSMISSION Innebär att data (= en följd av ettor och nollor) skickas mellan två apparater av något slag. Claude Shannon
Läs merEftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.
Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar
Läs merSNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.
SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria.
Läs merSystemkrav och tekniska förutsättningar
Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
En introduktion till begreppet integritet; om rätten att själv bestämma med vem och hur man vill dela sin information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merDet här dokumentet om att komma igång med Tor är ett extramaterial
Anders Thoresson Kom igång med Tor! det här lär du dig i xl-materialet 2 vad är problemet? 3 det här är tor 5 så surfar du anonymt 6 Skaffa Tor Browser 6 Använda Tor 8 Inställningar 11 fallgropar att undvika
Läs merBedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec
Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec .SE i korthet Oberoende allmännyttig stiftelse med två
Läs merTransparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec
Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Icann, domännamnssystemet och nycklarna varför ska vi skydda DNS? Badwill och
Läs merDet är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.
FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle
Läs merIPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se
IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter En rapport från.se Inledning.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) arbetar i enlighet med sin stiftelseurkund för en positiv utveckling av Internet
Läs merInternetutveckling. Staffan Hagnell. forsknings- och utvecklingschef.se
Internetutveckling Staffan Hagnell forsknings- och utvecklingschef.se .SE:s två ben .SE:s stadgar "Stiftelsens ändamål är att främja en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige samt främja
Läs merVarför och hur införa IPv6 och DNSSEC?
Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? SSNF:s Årskonferens den 22 mars 2012 Linköping Erika Hersaeus Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Agenda Vad är IPv6? Varför IPv6?
Läs merDenial of Services attacker. en översikt
Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon
Läs merInnehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg
FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget
Läs merÖvningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merVad är upphovsrätt och hur fungerar det? Lektionen är en introduktion till begreppet upphovsrätt. Vad är upphovsrätt och hur fungerar det?
Vad är upphovsrätt och hur fungerar det? Lektionen är en introduktion till begreppet upphovsrätt. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Googla efter bilder på superhjältar En digital
Läs merPrislista Bredbandsbolaget
Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband
Läs merInternet Telefoni TV
Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör
Läs merAnvändar guide för Stadsnät
Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med
Läs merDin guide till en säkrare kommunikation
GUIDE Din guide till en säkrare kommunikation Introduktion Internet genomsöks regelbundet i jakten på osäkra nätverk och enheter som saknar skydd för olika typer av exponering och intrång. Viktiga system
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merVilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011
Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011 Av Alice Christensson/ BarfotaChefen BarfotaChefen Häng på innovationerna För dina konsumenter är det viktigt med innovationer. Apples
Läs merFrån vision via vägledning till handling
Infrastruktur Politik Från vision via vägledning till handling Hans.Wallberg@umdac.umu.se dagarna 2002 Infrastruktur för ett pålitligt Fysisk infrastruktur (kanalisation, kablar) Kommunikationsarkitektur
Läs merFoto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009
Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både
Läs merLärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42616 Ämnen: Samhällskunskap, Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 12 min Produktionsår:
Läs merVälkommen till WeOptimize
Välkommen till WeOptimize Här kommer en introduktion till hur WeOptimize fungerar och vad vi har att erbjuda dig som är ute efter en framgångsrik hemsida. ! 2 Utveckling av ny hemsida Digitala närvaro
Läs merPolicy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier
Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både
Läs merprovlektion bonnierförlagen lära Jaaa! En... från
Jaaa! En... provlektion från bonnierförlagen lära ÄMNE: Programmering och digital teknik ÅR: Passar främst år 3-5 SYFTE & MÅL: Att få lära sig roliga och spännande fakta om internet och att fundera och
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merRegler för användning av Riksbankens ITresurser
Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och
Läs merRÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING
RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merStatistik från webbplatser
Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merVilken version av Dreamweaver använder du?
Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser
Läs merStartguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365
Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365 Version 1.0 Introduktion Skapa ett MSPA-konto Aktivera Office 365 i Telia Business Apps Verifiera företagets domännamn Lägg till användare
Läs merLänka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator.
Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator. Webben är en outsinlig källa av bildmaterial och somligt får du använda gratis! Verktyget Länka in
Läs merCreative Commons en guide för lärare
Creative Commons en guide för lärare Information om bilderna i denna broschyr finns på s 7. Exempel på hur man kan använda Creative Commons Tobias, en elev i klass 8 på en skola i Jönköping, är intresserad
Läs merCreative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare
Plastic globes at the Museum für Kommunikation, Berlin av Tup Wanders http://www.flickr.com/photos/tupwanders/79476476/ en guide för lärare Creative Commons En guide för lärare 1 Creative Commons Vad är
Läs merMÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter
Läs merRotadministration och serverroller
Rotadministration och serverroller 1 Lars-Johan Liman liman@autonomica.se 2 Domännamn och DNS Domännamn är textsträngar. För att domännamn skall kunna användas måste de stoppas in i DNSdatabasen. Vem som
Läs merVad säger lagen om cookies och andra frågor och svar
Vad säger lagen om cookies och andra frågor och svar Vad är en cookie? En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att spara på din dator. Cookies används på många webbplatser för att
Läs merRiktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter
Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter IT-riktlinje för användning av lånedator* i skolan Skolarbete och lärande med stöd av modern teknik Skolans uppdrag är att
Läs merIntegritet på nätet. Jon Karlung, Bahnhof
Integritet på nätet Jon Karlung, Bahnhof Kort om Bahnhof Grundades 1994 10 stycken US Robotics-modem på IKEA-hyllor. Maximal bandbredd 28,8 kbit/s Egen förbindelse på 64 kbit/s Tre anställda i en barrack
Läs merFrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll
FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna
Läs merInnehåll. Om Stadsnät
2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merRätten att få vara privat på nätet
Rätten att få vara privat på nätet Lektionen handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Läs merLathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget.
Lathund för tipsare Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. 1 Först 1.1 Vill du vara anonym? Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig
Läs merKöpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.
Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta
Läs merBergslagens digitala agenda!
FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merReflektera kring anonymitet på nätet
Reflektera kring anonymitet på nätet Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionen är skapad av Filippa Mannerheim (historie- och svensklärare) som en del av ett
Läs merPrövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merKlassblogga! Lärarhandledning i att klassblogga tillsammans med dina elever. webbstjarnan.se
Klassblogga! Lärarhandledning i att klassblogga tillsammans med dina elever iis.se webbstjarnan.se Lärarhandledning Klassblogga tillsammans med dina elever Version 2.0 2016 Texten skyddas enligt lag om
Läs merReflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2
Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merKlart du ska välja fiber!
Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis
Läs merVår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
Läs merVI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr
VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat
Läs merInternet för Alla En presentation av ISOC-SE
Internet för Alla En presentation av ISOC-SE ISOC-SE är en ideell förening som verkar för ett demokratiskt, sunt, lättanvänt och säkert Internet för alla utan onödiga regleringar 1 Vad är ISOC-SE? ISOC-SE
Läs merRätten att få vara privat på nätet
Lektionen handlar om integritet och olaga integritetsintrång på nätet. Lektionsförfattare: Karin Nygårds Till läraren 1. Vad gör dig ledsen, sårad eller arg? 2. Vad är integritet? En digital lektion från
Läs merLärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
Läs merAnvända SYV-spindeln
2015-02-19 Använda SYV-spindeln Instruktioner för att komma igång! 1 av 11 Komma igång! 1. Registrera en användare och logga in För att börja använda SYV-spindeln är det första du måste göra att registrera
Läs merIPv6 EN GOD BÖRJAN GER ETT GOTT SLUT. LÅT OSS BÖRJA.
IPv6 EN GOD BÖRJAN GER ETT GOTT SLUT. LÅT OSS BÖRJA. UTREDA. REKOMMENDERA. PLANERA. LEDA. IMPLEMENTERA. FÖLJA UPP. FÖRBÄTTRA. VI GÖR DIN UTMANING TILL VÅR Vi lever i en internetuppkopplad värld. Numera
Läs merProxy. Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll
Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Proxyservrar 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Användning......................................... 4 3 1 Proxyservrar
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merom trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk
om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.
Läs mer