Hushållet som arbetsgivare

Transkript

1 Hushållet som arbetsgivare 2007 Hur sköter man skatter, pensioner, socialskyddsavgifter och försäkringspremier? Var får man stöd?

2 Utgivare: Arbetslöshetsförsäkringsfonden Arbetsministeriet Folkpensionsanstalten FPA Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Pensionsskyddscentralen Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas Skattestyrelsen Social- och hälsovårdsministeriet Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola Produktion: Karissa Oy/Kari Rissa Layout: Teppo Jokinen Illustratör: Jorma Nousiainen Tryckeri: PunaMusta Oy, Iisalmi 2007 ISSN

3 Hushållet som arbetsgivare Hur sköter man skatter, pensioner, socialskyddsavgifter och försäkringspremier? Var får man stöd?

4 Innehåll Till läsaren 5 Arbetsgivarprestationer när ett hushåll anställer arbetstagare 6 1. Beskattning 8 Lönen är euro ellermindre per år - ingen förskottsinnehållning 9 Lönen är över euro per år - förskottsinnehållning skall verkställas 9 Arbetsgivares socialskyddsavgift 11 Exempel på hur man räknar ut förskottsinnehållningen Förskottsinnehållningen i praktiken 12 När man låter ett företag utföra ett arbete Förskottsuppbördsregistret 5 2. Lagstadgad pensionsförsäkring 17 Hur ska hushåll försäkra sina anställda? 18 Alla arbete med samma pensionsförsäkring 8 Vilka arbeten och arbetstagare ska husshåll försäkra? 9 På vilken lön betalas ArPL-avgift? 20 Vad är ArPL-avgiftens storlek? 20 När ska avgiften betalas? 21 Registering och kontroll av pensionsuppgifterna 21 Vart ska hushåll betala ArPL-avgift? Lagstadgad olycksfallsförsäkring 23 Tekning av försäkring 24 Olycksfallsförsäkringsersättningar 25 Åtgärder då ett olycksfall inträffat 26 Arbetslöshetsförsäkring 27 Grupplivförsäkring för arbetstagare Hushållens premier i 2007 ett nötskal Förmåner från FPA Trygghet med tanke på risker Låglönestöd Arbetsförvaltningens stöd till hushåll 32 Lönesubvention 2 Subventionens varaktighet och belopp 32 Hushållens arbetsgivarringar 9. Hushållsavdrag 34 Vem får avdraget? Hurudant arbete berättigar till avdraget 34 Avdraget beviljas inte 35 Avdragbara kostnader 5 Från vilken skatt görs avdraget 36 Exempel på avdragsbelopp Anställninsfrågor 7 Hushållsarbetstagares arbetstid 37 Arbetsavtal 8 Uppsägning 8 Lön 8 Semestern 9 Arbetsintyg 9 Företagshälsovård 39 Säkerheten i arbete 39 Råd och anvisningar 0

5 Till läsaren Privathushållen erbjuder talrika arbetstillfällen för kunnigt folk inom olika områden. Arbetet kan bestå av traditionella hushållsgöromål, såsom städning, tvätt och matlagning, men hushållen kan också anlita utomstående arbetskraft för exempelvis vård- och omsorgsarbete eller planerings-, byggoch reparationsarbeten av olika slag. Denna handbok är avsedd för privathushåll som själva anställer arbetskraft eller köper s.k. hushållstjänster från privata företag. Handboken utreder de skyldigheter som hushållen har i egenskap av arbetsgivare, i synnerhet vid arbetsförhållanden av tillfällig art. När ett hushåll anställer arbetskraft åtar det sig vissa skyldigheter som gäller för arbetsgivare. Hushållet skall verkställa förskottsinnehållning på lönen och sätta in beloppet på statteverkets konto tillsammans med arbetsgivares socialskyddsavgift. Hushållet skall göra anteckningar om alla förskottsinnehållningsbelopp och socialskyddsavgifter som det erlagt. Det är också hushållets sak att sköta premierna för arbetspension och arbetslöshetsförsäkring. Hushållet är skyldigt att teckna en olycksfallsförsäkring för arbetstagare. Handboken beskriver också hur man skall gå till väga om hushållet köper arbete/arbetsprestationer av yrkesutövare eller företag. Då har ett hushåll överhuvudtaget inga skyldigheter som arbetsgivare eller skyldigheterna är betydligt begränsade. Olika branschers kollektivavtal eller frågor som gäller deras tillämpning behandlas inte i denna handbok. Information om dem kan fås hos de olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Handboken distribueras till hushåll bl.a. via skattebyråerna, försäkringsbolagen, FPA-byråerna, pensionsförsäkringbolagena, arbetskraftsbyråerna och internet. Uppgifterna i publikationen motsvarar 2007 års nivå. Handboken är resultatet av ett samarbete mellan Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten FPA, pensionsförsäkringsbolagena, social- och hälsovårdsministeriet, arbetsministeriet, Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, Skattestyrelsen och Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 5

6 * Hushållets skyldigheter som arbetsgivare Lön: 1500 euro eller mindre per kalenderår Arbetsgivarprestation Till exempel: Byggarbetare Förskottsinnehållning av skatt Socialskyddsavgift ArPL-premie * Premie för lagstadgad olycksfallsförsäkring ** Premie/avgift för arbetslöshetsförsäkring Hembiträde Städare Barnskötare Au pair Flyttkarl Musiker Hemlärare Reparatör 6 sköts av arbetsgivaren om arbetsdagarna är fler än 12 per år om branschen har ett kollektivavtal betalas också grupplivförsäkring för arbetstagare ** arbetslöshetsförsäkringspremien uppbärs inte, om den lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien betalas som en fast årspremie

7 * Lön: över 1500 euro per kalenderår Arbetsgivarprestation Till exempel: Byggarbetare Hembiträde Städare Barnskötare Au pair Flyttkarl Musiker Hemlärare Reparatör Förskottsinnehållning av skatt Socialskyddsavgift ArPL-premie * Premie för lagstadgad olycksfallsförsäkring ** Premie/avgift för arbetslöshetsförsäkring sköts av arbetsgivaren om arbetsdagarna är fler än 12 per år om branschen har ett kollektivavtal betalas också grupplivförsäkring för arbetstagare ** arbetslöshetsförsäkringspremien uppbärs inte, om den lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien betalas som en fast årspremie 7

8 1. Beskattning Ett hushåll kan fungera som arbetsgivare och anställa arbetstagare. Ett hushåll kan också anlita självständiga yrkesutövare eller företag för att få arbeten utförda. Det gäller att veta när det är fråga om ett arbetsförhållande, eftersom ett hushåll som betalar lön har andra skyldigheter än ett hushåll som betalar en faktura. 8 Under euro Om ett hushåll anställer en arbetstagare och betalar lön på högst euro om året, behövs det ingen förskottsinnehållning och inte heller någon socialskyddsavgift. Däremot skall hushållet i allmänhet betala premierna för de lagstadgade pensions- och olycksfallsförsäkringarna (se tabellen på sidorna 6-7). Om den sammanlagda lön som ett hushåll betalar till en och samma person överstiger euro om året, skall hushållet verkställa förskottsinnehållningen och betala arbetsgivares socialskyddsavgift. Premierna för de lagstadgade pensions- och olycksfallsförsäkringarna skall också betalas. Över euro Utförs arbetet däremot av en självständig yrkesutövare eller ett företag, behöver hushållet inte verkställa förskottsinnehållning eller betala socialskyddsavgift. Hushållet behöver inte heller betala arbetspensions- och olycksfallsförsäkringspremier. Dessa kostnader ingår i yrkesutövarens eller företagarens faktura.

9 När man låter en löntagare utföra arbetet Lön på högst 1500 euro eller mindre per år ingen förskottsinnehållning Förskottsinnehållning behöver inte verkställas på lön till en arbetstagare som ett hushåll har anställt, om lönen uppgår till högst 1500 euro under ett kalenderår. Man behöver inte heller betala arbetsgivares socialskyddsavgift. Om lönen betalas i flera rater, bestäms gränsen för befrielse från förskottsinnehållning dvs euro enligt det sammanlagda lönebeloppet. Om man exempelvis betalar arbetstagaren 600 euro i månaden och arbetsförhållandet varar Vad är ett arbetsförhållande? tre månader, skall förskottsinnehållning verkställas och arbetsgivares socialskyddsavgift betalas redan på lönen för den första månaden. Om man inte vet det sammanlagda lönebeloppet när arbetsförhållandet inleds, men beloppet senare överstiger euro, skall man verkställa förskottsinnehållning från den dag gränsen på euro överskrids. På löner som betalats tidigare behöver förskottsinnehållning inte verkställas. Arbetsgivares socialskyddsavgift betalar man dock för hela årets sammanlagda lönebelopp, likaså de lagstadgade arbetspensions- och olycksfallsförsäkringspremierna. Arbetsförhållandet betraktas som en helhet. En person står i allmänhet i arbetsförhållande till ett hushåll när hushållet bestämmer när och hur arbetet skall utföras hushållet skaffar det material som behövs arbetstagaren personligen arbetar i hushållet arbetstagaren får semesterersättning och lön för sjuktid hushållet betalar arbetsgivares socialskyddsavgift och ombesörjer olycksfallsskyddet Arbetsgivaren är den för vars räkning arbetet utförs. Ett hushåll som anställer t.ex. ett hembiträde, en städare eller byggarbetare betraktas som arbetsgivare. Lön över 1500 euro per år förskottsinnehållning skall verkställas Om beloppet av lön och andra förmåner till samma mottagare under ett år överstiger euro, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på arbetstagarens lön samt att betala arbetsgivares socialskyddsavgift. Förskottsinnehållningen går till så att hushållet drar av förskottsinnehållningsbeloppet från bruttolönen och redovisar det till skattemyndigheterna. Förskottsinnehållning skall verkställas även på löner som betalas i förskott. Förskottsinnehållningsprocenten finns på löntagarens skattekort. Lönen kan betalas i form av pengar, naturaförmån (t.ex. kostförmån) eller annan förmån. Skattestyrelsen fastställer årligen naturaförmånernas penningvärden och uppgifter om dessa finns att få hos skattebyråerna, skatteverken och från webbsidan www. skatt.fi.om lönen betalas även i form av någon naturaförmån, läggs naturaförmånens värde på penninglönen och förskottsinnehållningen verkställs på det sammanlagda beloppet. Lönen kan grunda sig på arbetstid (tim- eller månadslön) eller på presterat arbete (ackordlön). Olika lönetillägg (t.ex. ersättningar för övertids- eller söndagsarbete, semesterersättningar, semesterpremier) utgör också lön. Om lönen betalas enbart i form av naturaförmåner behövs 9

10 ingen förskottsinnehållning. Arbetsgivares socialskyddsavgift skall dock betalas och den beräknas enligt naturaförmånens penningvärde. 10 Förskottsinnehållning på lön från huvudsyssla Om arbetstagaren är heltidsanställd och ger hushållet ett skattekort för huvudsyssla, skall förskottsinnehållningen verkställas enligt skattekortet. Hushållet behåller skattekortet under hela den tid som anställningen varar. Skattekortet för huvudsyssla anger en grundprocent och en tilläggsprocent. På skattekortet står också den inkomstgräns upp till vilken arbetsgivaren tillämpar grundprocenten under varje löneperiod (den överenskomna period för vilken lönen betalas, t.ex. en månad). Om lönebeloppet överstiger den angivna inkomstgränsen för löneperioden, skall förskottsinnehållningen på den överstigande delen verkställas enligt tilläggsprocenten. Alternativt kan arbetstagaren välja förskottsinnehållningen enligt en inkomstgräns. Då använder hushållet grundprocenten tills inkomstgränsen överskrids, men därefter innehålls skatten på alla inkomster enligt tillläggsprocenten. Förskottsinnehållning på semester- och övertidsersättningar Förskottsinnehållningen på semesterpremier och semesterpenningar verkställs separat från löneberäkningen och alltid enligt grundprocenten. Övertids- eller söndagsarbetsersättningar eller andra lönetillägg adderas till den ordinarie lönen. Förskottsinnehållningen verkställs på det sammanlagda beloppet. Förskottsinnehållning på lön från bisyssla Om en löntagares arbete i ett hushåll är en bisyssla, dvs. vid sidan av en annan anställning, skall förskottsinnehållningen verkställas enligt skattekortet för bisyssla. Hushållet behåller inte skattekortet för bisyssla utan tar endast arbetstagarens person- och beskattningsuppgifter från kortet för att kunna verkställa förskottsinnehållningen. Ett skattekort för bisyssla anger antingen både grund- och tilläggsprocenten eller endast tilläggsprocenten. Om lönerna från ett och samma hushåll under ett år överstiger inkomstgränsen i skattekortet, skall förskottsinnehållning för den överstigande delen verkställas enligt tilläggsprocenten. Om endast en procentsats är antecknad på skattekortet används den för alla biinkomster utan någon övre gräns. Om arbetstagaren inte har skattekort Om den person som hushållet anställt inte uppvisar något skattekort, bestäms beskattningsförfarandet enligt lönebeloppet. Om det sammanlagda lönebeloppet under ett kalenderår överstiger euro, måste förskottsinnehållningen för både huvud- och bisyssla verkställas enligt 60 %.

11 Arbetsgivares socialskyddsavgift Hushållet måste betala även arbetsgivares socialskyddsavgift på lönen om det sammanlagda beloppet av lönerna och förmånerna till arbetstagaren överstiger euro per år. Socialskyddsavgiften som hushållet betalar beräknas i regel som procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen. Socialskyddsavgiften beräknas enligt den procent som var gällande den dag då lönen betalades. År 2007 utgör socialskyddsavgiften 2,951 procent av lönebeloppet. Sjukförsäkringspremie förändras I samband med förskottsinnehållningen uppbärs både av arbetstagare och företagare en dagpenningpremie och en sjukvårdspremie. Båda premierna ingår i förskottsinnehållningsprocenten. Den lönespecifikation som Löntagarens skyldigheter Löner som ett hushåll har betalat är skattepliktig inkomst för arbetstagaren även om någon förskottsinnehållning inte verkställts på dem. Löntagaren skall kontrollera att lönen finns i rätt belopp på den förhandsifyllda skattedeklarationen. ges till arbetstagaren måste ha en egen punkt som visar beloppet på den uttagna dagpenningspremien. Dagpenningpremien är avdragbar i beskattningen År 2007 är dagpenningspremien 0,75 procent från lönen. Om löntagaren betalar skatten själv uppbärs den i form av kvarskatt, dvs. s.k. tilläggsskatt. Flera årliga lönebelopp som understiger euro från flera olika arbetsgivare kan leda till ett stort kvarskattebelopp. Premiebeloppet fås så att bruttolönen multipliceras med 0,75 procent. Exempel: lönen är euro; dagpenningspremiebeloppet fås så att euro multipliceras med 0,75 procent, beloppet är m.a.o. 7,50 euro. För att undvika kvarskatt kan löntagaren be om förskottsinnehållning även på belopp som understiger euro eller hämta en förskottsdebetsedel från skattebyrån eller betala skatten på eget initiativ som förskottskomplettering. Exempel på hur man beräknar förskottsinnehållningen Grundprocenten på skattekortet är 28 och tilläggsprocenten 47. Inkomstgränsen för löneperioden är euro. Löneperioden är en månad, dvs. lönen betalas en gång i månaden. Månadslönen är euro (penninglön euro och kostförmån för 20 dagar 5,00 euro/dag). Förskottsinnehållning enligt grundprocent upp till euro(2 000 euro x 28 % = 560 euro) och enligt tilläggsprocent för den överstigande delen 100 euro (100 euro x 47 % = 47,00 euro). Förskottsinnehållningen blir alltså sammanlagt 607,00 euro. Arbetstagaren betalas euro - 607,00 euro = 1 393,00 euro. 11

12 Betalningen av förskottsinnehållning och arbetsgivares socialskyddsavgift Tid och plats Ett hushåll skall betala förskottsinnehållningen och socialskyddsavgiften senast den 10 i den kalendermånad som följer på lönebetalningsmånaden. Betalningen sker med gireringsblankett VEROH 7619r för skatter på eget initiativ. Blanketter finns hos skatteverk, skattebyråer, postkontor, de flesta banker och från fi. Betalningarna kan skötas via bank. Betalautomater eller datorer kan också användas. Om lönen exempelvis har betalats 20.2., skall förskottsinnehållningen och socialskyddsavgiften betalas senast Om den sista betalningsdagen sammanfaller med en allmän helgdag, t.ex. på grund av självständighetsdagen, julen, söndag eller lördag, får man betala den första vardagen efter helgen. 12 Att fylla i gireringsblanketten Som mottagarens kontonummer antecknar man kontonumret för skatteverket i betalarens hemkommun. Kontonumret finns på gireringsblankettens baksida. Förutom betalarens namn skall man också uppge personbeteckningen i fullständig form, alltså födelsedatum och signumdel. Månaden och året som betalningen gäller uppges med fyra siffror. Exempelvis vid betalning till skatteverket i juli av förskottsinnehållningar och arbetsgivares socialskyddsavgift på lön som betalats till arbetstagaren i juni, skall månaden och året uppges i formen Förutom det sammanlagda beloppet skall skatterna specificeras på blanketten med hjälp av koder. Förskottsinnehållningens kod är 80, medan kod 81 avser arbetsgivares socialskyddsavgift. Årsanmälan Ett hushåll som anställt arbetstagare skall lämna en årsanmälan över lönerna samt förskottsinnehållningarna på dem. Årsanmälan tillställs hemkommunens skatteverk. Årsanmälan skall även göras över löner på vilka man inte verkställt förskottsinnehållning eller betalat arbetsgivares socialskyddsavgift, om lönebeloppet är minst 200 euro per kalenderår. Årsanmälan skall vara inlämnad före utgången av januari året efter lönebetalningsåret. Deklarationen kan dock med fördel lämnas in genast då arbetsförhållandet har upphört, om det inte varar till kalender-

13 årets slut. Årsanmälan lämnas på blankett VEROH 7801r, som finns hos skatteverk, skattebyråer, postkontor och banker. Blanketten finns också på Internet Den med vars beteckning prestationen har betalts antecknar som lönebetalare sitt namn, sin adress, sitt telefonnummer och sin personbeteckning på blanketten. Lönerna deklareras på blanketten för årsanmälan separat för varje löntagare. Lönens prestationskod uppges enligt den typ av skattekort (huvudsyssla/ bisyssla) som löntagaren har givit lönebetalaren. Löntagarens namn och personbeteckning uppges i sin helhet. Vid punkt 14 lönens/prestationens belopp uppger man den utbetalda bruttolönen. Vid punkt 15 förskottsinnehållning uppger man beloppet av förskottsinnehållning som verkställts under året och betalats på skatteverkets konto. År 2007 är arbetstagares pensionsavgift som hushållet tar ut hos arbetstagaren 4,3 procent för personer som är år och 5,4 procent för personer som är år. Arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,58 procent år 2007, premien uppbärs hos personer som är år. På blanketten skall hushållet även uppge löntagarens naturaförmåner. Närmare anvisningar om hur dessa skall deklareras finns på blankettens baksida. Löntagaren skall få ett verifikat Hushållet skall ge ett verifikat åt löntagaren som där kan kontrollera löne- och förskottsinnehållningsbeloppen. Verifikat är ett intyg som kan formuleras fritt men som dock skall innehålla betalarens och mottagarens namn samt i euro lönens eller arbetsersättningens och förskottsinnehållningens belopp, beloppen på arbetstagares pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie. Därutöver skall beloppet på sjukförsäkringens dagpenningsbelopp visas i intyget ( se på sidan 11). Arbetsgivaren tar inte ut dagspenningspremien på lönen eftersom den ingår i förskottsinnehållningsprocenten. Verifikatet dateras och undertecknas samt ges till arbetstagaren antingen vid arbetsförhållandets slut eller senast den 15 januari året efter lönebetalningsåret. I allmänhet bör uppgifter om lönebetalningen eller förskottsinnehållningen inte antecknas på skattekortet. Endast om skattekortet utvisar en skyldighet att göra anteckningar såsom i fråga om graderade skattekort eller skattekort med en inkomstgräns uppger man de utbetalda lönerna, arbetsgivarens namn och tiden för vilken lönen har betalats.anteckningarna görs vid punkten tilläggsuppgifter Skyldigheten att bevara verifikat Ett hushåll skall göra anteckningar om utbetalda löner och bevara anteckningarna. Som anteckning räcker en kopia av det verifikat som ges åt löntagaren och ett kvitto på den utbetalda lönen. Anteckningarna, fakturorna och kvitton bör bevaras under sex år efter utgången av det år då lönen betalats. 13

14 När man låter ett företag utföra ett arbete Ett hushåll kan köpa arbetsprestationer av yrkesutövare eller företag. Då slipper hushållet sköta socialskyddsavgifter, förskottsinnehållning, pensionspremier eller premier för olycksfallsförsäkring. Företag som hushållets avtalspartner Ett hushåll kan låta ett företag (t.ex. öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag andelslag) göra arbetet delvis eller i sin helhet. Då har hushållet inga av 14 arbetsgivarens skyldigheter. Ett företag sköter självt skatter o.a. betalningar för sina arbetstagare. Sin egen inkomstskatt betalar företaget i allmänhet med en förskottsdebetsedel. Beroende på branschen har en yrkesutövare som bedriver affärsverksamhet i bolagsform i allmänhet en affärslokal eller andra utrymmen som skaffats för att kunna idka rörelse. Affärsverksamheten är i allmänhet offentlig och omfattande så att man exempelvis gör reklam för sina tjänster till betalande kunder. Yrkesutövare som hushållets avtalspartner Ett hushåll har inte heller arbetsgivarens skyldigheter om hushållet betalar arvode på utfört arbete till en yrkesutövare som fungerar som företagare till exempel med ett firmanamn. Även i det fallet skall företaga-

15 ren förutom sina egna skatter också betala sin egen pensionsförsäkringspremie (FöPL) och eventuella frivilliga olycksfallsförsäkringspremier. Hushållet kan betrakta sin avtalspartner som yrkesutövare om partnern tagit arbetet på ackord och använder egna arbetsredskap, skaffar allt material och själv anställer sina medhjälpare. Yrkesutövare är bl.a. ledarna och lärarna i hobby- och fritidsaktiviteter av olika slag. Mera information Om det är oklart om den som utför arbetet är en företagare eller en löntagare, bör hushållet kontakta skattebyrån för att be om råd med förfaringssättet. Hushållet kan även be om ett bindande förhandsavgörande som är avgiftsbelagt. Förskottsuppbördsregistret Vad innebär det? Fastän man ingått ett avtal med en yrkesutövare eller ett företag, är man inte automatiskt befriad från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning. Om det sammanlagda beloppet av arbetsersättningar överstiger 1500 euro under året, skall hushållet kontrollera att yrkesutövaren eller företaget finns i förskottsuppbördsregistret. Hushållet skall kontrollera registreringen före avtalet. Skatteförvaltningen ger inte något förskottsuppbördsregisterutdrag, varför yrkesutövaren eller företaget inte kan visa med hjälp av utdraget att de finns i förskottsuppbördsregistret. Företag eller yrkesutövare som finns i registret betalar själv sina förskottsskatter och i det fallet är hushållet inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning. Hushållet skall kontrollera registreringen antingen på webbplatsen eller genom att ringa servicenumret för Hushållet kan även kontakta skattebyrån och fråga om registreringen. Om företaget eller företagaren inte införts i registret måste man verkställa förskottsinnehållning på fakturans belopp. Arbetsgivares socialskyddsavgist skall inte betalas. 15

16 Förskottsinnehållningsbelopp av pesoner som inte finns i förskottsuppbördsregistret Om arbetet utförs av en person som t.ex. idkar yrkes- eller näringsverksamhet under firmanamn utan att vara införd i förskottsuppbördsregistret, sker förskottsinnehållningen enligt personens skattekort för biinkomster eller enligt ett annat skattekort som givits av skattebyrån. Om en fysisk person inte alls uppvisar något skattekort, verkställs förskottsinnehållning enligt 60 %, om beloppet av de betalda ersättningarna överstiger euro om året. Om arbetet utförs av och prestationen betalas till ett aktiebolag, öppet bolag, kommanditbolag eller motsvarande samfund eller sammanslutning, verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 %. När skatten betalas är koden på gireringsblanketten 83. Förskottsinnehållningen beräknas enligt fakturans belopp som minskats med momsbeloppet. Kostnader som förorsakats av arbetets utförande eller varornas andel dras inte av förrän förskottsinnehållningen har verkställts. Anlita webbtjänsten Anteckningarna på årsanmälan En årsanmälan skall lämnas även över arbetsersättningar till personer eller företag som inte är införda i förskottsuppbördsregistret. Årsanmälan antecknas på årsdeklarationen genom att man antecknar H vid punkten kod för annat prestationsslag (listan över andra prestationsslag finns på blankettens omstående sida). Det är viktigt att uppge ett fullständigt FO-nummer även för yrkesutövare och bolag som inte är registrerade, eftersom förskottsinnehållningen på betalningar för arbete räknas mottagaren till godo endast om de har anmälts på årsanmälan. Mera information! Ytterligare information om beskattning och förskottsinnehållning fås på webbplatsen www. skatt.fi samt på skatteförvaltningens riksomfattande servicenummer. Med hjälp av tjänsten sköter du lätt och smidigt dina arbetsgivarskyldigheter. Tjänsten Palkka.fi lämpar sig för hushåll som använder tjänsten för att räkna ut arbetstagarens lön och för att teckna försäkringar för arbetstagaren för att betala arbetsersättningsfakturan till företag eller förening som finns med i förskottsuppbördsregistret I bägge fallen är hushållet berättigat till hushållsavdraget i beskattningen. Man kan använda tjänsten för att betala löner eller räkningar även i det fallet att arbetet inte berättigar till hushållsavdraget, t.ex. då det gäller arbete på nybygge. Tjänsten Palkka.fi lämnar in anmälningarna och deklarationerna till försäkringsbolag och till skatteförvaltningen automatiskt i rätt tid. Användaren identifieras antingen med den personliga nätbankkoden eller med ett chipförsett identitetskort. 16

17 2. Lagstadgad pensionsförsäkring I början av 2007 trädde den nya lagen om pension för arbetstagare (ArPL) inom den privata sektorn i kraft. Nu försäkras alla löntagare inom den privata sektorn enligt ArPL, också de som är anställda hos privata hushåll. Allt förvärvsarbete som ett hushåll låter utföra försäkras nu enligt en och samma lag om pension för arbetstagare. Hushållsarbetsgivare behöver inte längre tänka på enligt vilken lag en arbetstagare ska för- säkras. De får också själva välja i vilket pensionsbolag de försäkrar sina anställda. Från och med 2007 omfattar ArPL-pensionsförsäkringen allt förvärvsarbete som utförs av arbetstagare i åldern år, om lönen överstiger 46,08 euro i månaden. Alla arbetstagare som anställs av privata hushåll, såväl hantverkare, hembiträden som musiker som spelar på familjefester, försäkras nu enligt samma principer. 17

18 Vilka arbeten och arbetstagare ska hushållet försäkra? Ett hushåll som låter utföra arbete är en arbetsgivare enligt arbetspensionslagstiftningen. Hushållen ska försäkra nästan allt arbete de låter utföra. Enligt ArPL försäkras både hantverkare, artister som uppträder på familjefester och utländska hembiträden som arbetar mot lön. Det förutsätter dock att arbetstagaren är år gammal och lönen är högre än 46,08 euro i månaden. Även om anställningen är mycket kort och verkar obetydlig, omfattas den av ArPL, om lönen uppgår till gränsbeloppet. Företagare som anlitas av hushåll sköter själv sin pensionsförsäkring. Hushållet är inte skyldigt att pensionsförsäkra företagare. Alla arbete med samma pensionsförsäkring Pensionsförsäkringen är en viktig förmån för arbetstagaren. Den ger inte bara pension när arbetstagaren blir gammal, utan utgör också en trygghet om han eller hon blir arbetsoförmögen eller avlider så att familjen förlorar en försörjare. Hushållsarbetsgivarens ArPLavgift ger rätt till hushållsavdrag vid beskattningen. Från och med 2007 kan hushållen teckna en lagstadgad pensionsförsäkring för sina anställda i vilket arbetspensionsförsäkringsbolag som helst. Tidigare omfattades arbetstagarna inom privata sektorn av flera olika arbetspensionslagar, som nu har slagits samman till ArPL. De tidigare lagarna 18

19 Hur ska ett hushåll försäkra sina anställda? Hur pensionsavgiften ska betalas är beroende av om hushållet är en tillfällig kund eller avtalskund hos pensionsförsäkringsbolaget. Hushåll som inte har stadigvarande anställda och som betalar mindre än euro i löner per halvår kallas tillfälliga arbetsgivare. Tillfälliga arbetsgivare behöver inte lämna in en särskild försäkringsansökan hos arbetspensionsbolaget. Tillfälliga arbetsgivare betalar in försäkringsavgifterna till ett arbetspensionsbolag de själva väljer senast den 20 dagen i månaden efter löneutbetalningen. Behändigast är det att betala ArPL-avgifterna på webben eller per telefon. Hushållsarbetsgivare ska ingå ett försäkringsavtal med arbetspensionsbolaget, om de har en eller flera fast anställda arbetstagare eller om de under ett halvt år betalar mer än euro i löner. Då ska hushållet avtala med sitt pensionsbolag om betalningen och anmälningen av uppgifterna till bolaget. Även hushåll som betalar mindre än euro per halvår i löner kan också ingå ett försäkringsavtal med bolaget, om det regelbundet avlönar arbetstagare. för olika branscher, APL, KAPL och KoPL, tillämpas inte längre. Hushållen kan själva välja pensionsförsäkringsbolag för sina anställda. Efter denna reform är det på många sätt enklare för hushållsarbetsgivare att sköta pensionsförsäkringen. De behöver inte längre tänka på vilken bransch arbetet ingår i och vilken pensionslag arbetstagaren omfattas av. Nu försäkras alla anställda hos privata hushåll alltid enligt ArPL. 19

20 Hushållen ska betala ArPLavgift för arbetstagare som är år gamla. Försäkringsskyldigheten börjar när arbetstagaren fyller 18 år och upphör när han eller hon fyller 68 år. Försäkringsskyldigheten gäller också arbetstagare som redan får pension, om de inte har fyllt 68 år och om de arbetar mot lön åt hushållet. Även utländska arbetstagare som ett hushåll anställer ska arbetspensionsförsäkras. På vilken lön betalas ArPL-avgift? Hushållen ska betala ArPL-avgift på alla löner som är underkastade förskottsinnehållning av skatt och skattepliktiga ersättningar till arbetstagarna. Sådana ersättningar är bl.a. övertidsersättning, söndagstillägg och andra tillägg, semesterlön, semesterpremie, naturaförmåner, lön för sjukdomstid och efter olyckor, skattepliktig del av dagtraktamente och lön som är underkastad källskatt. Vad är ArPL-avgiftens storlek? Från och med år 2007 kan hushållsarbetsgivare pensionsförsäkra sina arbetstagare antingen så att de bara betalar in avgifterna och lämnar behövliga uppgifter till ett pensionsförsäkringsbolag eller så att de ingår ett försäkringsavtal med bolaget. Om hushållet har ingått ett årsavtal med ett arbetspensionsbolag, är ArPL-avgiften 21,44 procent av den lön som är underkastad förskottsinnehållning. Om hushållet är en tillfällig arbetsgivare, är ArPL-avgiften 22,04 procent av den lön som är underkastad förskottsinnehållning. I det belopp som hushållet betalar in till pensionsbolaget ska alltid också ingå arbetstagarens avgift. Arbetsgivaren betalar alltså alltid in både sin egen och arbetstagarens avgift utan närmare specifikation till det pensionsförsäkringsbolag som arbetsgivaren valt. Hjälp vid uträkningen av avgifterna finns att få på arbets- 20

21 År 2007 är arbetstagarens pensionsavgift 4,3 procent, om arbetstagaren inte har fyllt 53 år, och 5,4 procent, om arbetstagaren är äldre än 53 år. Även om hushållet inte tar ut arbetstagarens pensionsavgift i samband med löneutbetalningen, ska det betala både sin egen och arbetstagarens avgift till pensionsbolaget. Arbetstagaren har rätt till skatteavdrag för hela pensionsavgiften. I egenskap av arbetsgivare anmäler hushållet avgiften till skattemyndigheterna. När ska avgiften betalas? Arbetspensionsavgiften betalas till det pensionsbolag som hushållsarbetsgivaren valt. Hushåll har två alternativa sätt att betala ArPL-avgiften. Om hushållet anställer arbetstagare endast tillfälligt och de löner det betalar inte överstiger euro på ett halvt år, ska det betala arbetspensionsavgifterna senast den 20 dagen i månaden efter löneutbetalningen. För hushåll som är tillfälliga arbetsgivare är avgiften alltid slutgiltig. pensionsbolagens webbplatser och webbtjänsten palkka.fi. För avgifter som betalats för sent tar pensionsbolaget ut en årlig dröjsmålsränta, som är 11 procent under tiden Räntan justeras halvårsvis. Hushållet tar ut arbetstagarens ArPL-avgift Hushållet betalar alltid också in arbetstagarens ArPL-avgiftsandel. Arbetsgivaren räknar ut avgiften enligt arbetstagarens lön före skatt och tar ut den från lönen i samband med löneutbetalningen. Registrering och kontroll av pensionsuppgifterna Arbetspensionsanstalterna inom den privata och den offentliga sektorn sammanställer uppgifter om intjänad pension i arbetspensionssystemets gemensamma intjäningsregister. Pensionsskyddscentralen har avtalat om användningen av uppgifterna i intjäningsregistret med dem som lämnar uppgifterna. Pensionsskyddscentralen kompletterar dessa uppgifter med intjäningsuppgifter den får från annat håll. Det går behändigt att kontrollera sin personliga förteckning över förvärvsarbete på Internet, adress Välj Egna uppgifter på ingångssidan. Logga in med hjälp av bankernas webbankskoder eller ett chipförsett ID-kort eller FPA-kort. Efter identifieringen får du tillgång till dina egna uppgifter och en möjlighet att ställa frågor om din egen pension. De färskaste uppgifterna om din pension får du från den arbetspensionsanstalt där du senast har varit försäkrad. Om du inte känner till vilken din pensionsanstalt är, hittar du vägledning på Arbetspension.fi. Det går också att beställa ett pensionsregisterutdrag med ett särskilt beställningskort som finns att få bl.a. på FPA:s byråer och försäkringsbolagens kontor. Det är också möjligt att beställa utdrag per telefon från Pensionsskyddscentralens rådgivning, telefon

22 Om hushållet kontinuerligt har anställda och betalar mer än euro i löner på ett halvt år, ska det ingå ett försäkringsavtal med ett pensionsförsäkringsbolag. Då betalar hushållet arbetspensionsavgifterna enligt en avtalad tidtabell, vanligtvis 2 4 gånger om året. Förskottsavgifter justeras årligen så att avgifterna överensstämmer med de utbetalda lönerna. Arbetsgivare som är avtalskunder hos pensionsbolagen har också rätt till eventuell kundåterbäring. Även hushåll som betalar mindre än euro i löner per halvår kan ingå ett försäkringsavtal med ett pensionsbolag, om de så önskar. 22 Närmare upplysningar: Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera Telefon PB 20, Helsingfors Löneboställsporten 1, Helsingfors Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia Telefon Pensions-Fennia Folkskolegränd 1, Helsingfors Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen Telefon Ilmarinen Porkalagatan 1, Helsingfors Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia Telefon PB 121, Mariehamn Ålandsvägen 31, Mariehamn Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola Telefon PB 9, Tapiola Vindgränden 1, Esbo Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma Telefon PB 2, Varma Annegatan 18, Helsingfors Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas Telefon PB 133, Åbo Olofsvägen 2, Åbo Palkka.fi Palkka.fi är en webbtjänst där hushållsarbetsgivare kan göra upp betalningsuppdrag till alla pensionsförsäkringsbolag. Pensionsskyddscentralen Telefon Pensionsskyddscentralen Bokhållargatan 3 Helsingfors

23 3. Lagstadgad olycksfallsförsäkring Ett hushåll är skyldigt att försäkra sina anställda för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom. För arbetsgivaren själv eller hans familj förpliktar inte lagen att teckna försäkring. Hushållet skall teckna lagstadgad olycksfallsförsäkring om hushållet har i sin tjänst arbetstagare som står i ett anställningsförhållande och arbetar sammanlagt över 12 dagar under ett kalenderår. Försäkring skall tecknas när arbetet börjar, om man redan då vet att 12-dagarsgränsen kommer att överskridas. Försäkring kan inte tecknas retroaktivt. Med arbetsdagar avses kalenderdagar, inte t.ex. åtta timmars arbetsmängd. Tolv arbetsdagar kan bestå av arbete som utförs under två dagar om sex arbetstagare deltar i arbetet. På talkoarbete tillämpas denna försäkring inte. Har personen i ett bestämt arbete samtidigt flera arbetsgivare, ansvarar de gemensamt 23

24 för uppfyllandet av försäkringsplikten enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Försäkringspremiens storlek Den lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien fastställs utgående från utbetalda löner, risk i arbetet och försäkringsform. Hushållet kan teckna försäkring utan självrisk eller så att arbetsgivaren vid varje olycksfall har en självriskandel som bestäms enligt olycksfallsförsäkringslagen. År 2007 är självriskandelen vid varje olycksfall 184 euro. Varje försäkringsanstalt som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkring skall ha egna beräkningsgrunder för försäkringspremierna. I dessa bestäms hur försäkringsanstaltens försäkringspremier skall fastställas. Den genomsniftliga försäkringspremien är 1 %, men varierar mellan 0,4 8% enligt riski i arbetet till exempel byggnads- ovh reparationsarbete är farligare än trädgårdsarbete eller hembiträdsarbete. Teckning av försäkring Hushållet kan teckna försäkring i en olycksfallsförsäkringsanstalt efter eget val. Ansvaret för olycksfallsersättningarna övergår till försäkringsanstalten från den tidpunkt då försäkringsanstalten eller dess ombud bevisligen har mottagit ansökan, ifall man inte avtalat om en senare tidpunkt. Försäkring som tecknats för fortlöpande arbete är i kraft ett år i sänder tills försäkringsplikten upphör eller försäkringen sägs upp. För tillfälligt arbete tecknas en visstidsförsäkring. När försäkringen tecknas skall arbetsgivaren ange den tidpunkt då arbetet beräknas upphöra. Om arbetet fortgår meddelar arbetsgivaren till försäkringsanstalten ett nytt avslutningsdatum för arbetet. Visstidsförsäkringen gäller tills arbetet har slutförts under förutsättning att meddelande givits om att arbetet fortsätter. Vid teckning av försäkringen uppskattar hushållet även de löner som kommer att utbetalas för arbetet. Namnen på arbetstagarna behövs inte då alla arbetstagare som står i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren omfattas av försäkringen i form av generell försäkring. Erläggande av försäkringspremie Utgående från de uppskattade lönebeloppen, försäkringsformen och den premiesats som grundar sig på risken i arbetet uppbär försäkringsanstalten hos hushållet en förskottspremie. Den erläggs på förhand i början av försäkringsperioden. Samtidigt erhåller hushållet förhandsfakturorna på arbetslöshetsförsäkring och arbetstagares grupplivförsäkring. När arbetet har slutförts, sänder försäkringsanstalten till arbetsgivaren en löneanmälan, i vilken de utbetalda lönerna antecknas. På grundval av löneanmälningsblanketten uträknas hushållets slutliga försäkringspremie av försäkringsanstalten. En returpremie skall återbetalas till hushållet eller en tilläggspremie uppbäras hos hushållet beroende på om dess förskottspremie varit större eller mindre än den slutliga försäkringspremien. Om försäkringspremien är fast utgör förskottspremien samtidigt den slutliga försäkringspremien. Försummande av lagstadgad olycksfallsförsäkring En arbetstagare som står i ett anställningsförhållande är berättigad till ersättning på grund av olycksfall i arbetet. Om hushållet har försummat sin försäkringsplikt betalar Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund ut ersättningar och uppbär dem hos arbetsgivaren, dock högst euro vid varje olycksfall. Ytterligare skall hushållet betala Olycksfallsförsäk- 24

25 ringsanstalternas förbund höjda försäkringspremier för försummelseperioden. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund utbetalar ersättningar till arbetstagaren även då hushållet varit befriat från försäkringsplikten (antalet arbetsdagar under ett kalenderår är precis tolv eller färre). Även vid dessa olycksfall betalar arbetsgivaren Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund en självriskandel, vars storlek år 2007 är 92 euro vid varje olycksfall. Olycksfallsförsäkringsersättningar Olycksfallsförsäkringen ersätter erforderliga sjukvårds-, läkemedels- och resekostnader samt hjälpmedel som föranletts av olycksfall i arbetet eller yrkesjukdom. Glasögon, proteser och andra motsvarande hjälpmedel som gått sönder ersätts om olycksfallet samtidigt förorsakat kroppsskada. Ytterligare utbetalas bl.a. men- och klädtillägg. Kortvarig förlust av arbetsförtjänst ersätts genom olycksfallsförsäkringens dagpenning. En förutsättning för att dagpenning skall utbetalas är att arbetsoförmågan utöver olycksfallsdagen varar minst tre dagar i följd. Om arbetsoförmågan fortgår efter ett år från olycksfallet får den skadade olycksfallspension. Menersättning betalas till den som har fått bestående men av 25

26 skada och tidigast efter ett år från olycksfallet. Den skadade får även ersättning för yrkesinriktad och 26 medicinsk rehabilitering. Vid dödsfall erläggs familjepension till de anhöriga. Dessutom betalas begravningshjälp. Åtgärder då ett olycksfall inträffat En arbetstagare som råkat ut för ett olycksfall i arbetet skall omedelbart meddela det inträffade till det hushåll som anställt honom och som ger den skadade ett försäkringsintyg. Med intyget får arbetstagaren behövlig sjukvård och av läkare ordinerade läkemedel kostnadsfritt. Om det inte finns tid att skriva ut försäkringsintyget före den första vården kan det sändas senare till läkaren eller sjukhuset. Hushållet skall utan dröjsmål fylla i en olycksfallsanmälan och sända den till försäkringsanstalten. Detaljerade anvisningar för ifyllande av anmälan om olycksfall fås hos försäkringsanstalten. Har olycksfallet inträffat i arbete hos en arbetsgivare som

27 är befriad från försäkringsplikten eller som försummat sin försäkringsplikt, arbetstagaren skall ta kontakt med Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, som ansvarar för ersättningar. Om arbetstagaren har drabbats av ett allvarligt olycksfall skall också ortens polis- och arbetarskyddsmyndighet omedelbart underrättas. Dessutom är det bra att genast meddela sin egen försäkringsanstalt om fallet. Mera information Tilläggsupplysningar, anvisningar och råd ges av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Bulevarden 28, Helsingfors, tfn och av alla olycksfallsförsäkringsanstalter och på internet Arbetslöshetsförsäkringen Ifall ett hushåll enligt huvudregeln är skyldig att teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring för arbetstagaren, är hushållet även skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Både arbetsgivaren och löntagaren betalar arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetstagaren innehåller löntagarens premie vid varje lönebetalning. Olycksfallsförsäkringsbolaget debiterar båda andelarna av premien av arbetstagaren och redovisar dem till Arbetslöshetsförsäkringsfonden vars uppgift är att finansiera förmånerna i samband med utkomstskyddet för arbetslösa. År 2007 är arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie 0,75 % av ifrågavarande års lönesumma och löntagarnas arbetslöshets- försäkringspremie 0,58 % av lönen. En hushållsarbetsgivare bör veta att skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremien inte gäller bl.a. för arbetstagare under 17 år eller över 65 år för deltidsanställd arbetstagare som i sin huvudsyssla är försäkringsskyldig enligt FöPL eller LFöPL,, eller för arbetstagare som omfattas av en fast olycksfallsförsäkring bl.a. hembiträde. Rådgivning om arbetslöshetsförsäkringspremien fås hos olycksfallsförsäkringsbolagen. Tilläggsinformation finns också på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbplats: Grupplivförsäkring för arbetstagare Hushållet kan vara skyldigt att teckna grupplivförsäkring för sina arbetstagare. Till försäkringen hör med några få undantag arbetstagare som skall försäkras mot olycksfall i arbetet inom de branscher för vilka kollektivavtal gäller. Premien för arbetstagarnas grupplivförsäkring är i genomsnitt 0,08 % av lönesumman år I likhet med arbets- löshetsförsäkringen sköts även denna försäkring i samband med olycksfallsförsäkringen och dess premie uppbärs med separat faktura av samma lönesumma. Berättigade till ersättning är den avlidna försäkrades maka/make, barn under 18 år samt åriga studerande barn (förstahandsförmånstagare). Försäkringsbeloppet består av grundbelopp och eventuellt barn- och olycksfallstillägg. Grundbeloppets och barntilläggets storlek fastställs på basis av den försäkrades dödsår enligt en separat tabell, grundbeloppet är euro år Ersättningsärenden som gäller grupplivförsäkring för arbetstagare sköts av Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool med kontor hos Livförsäkringsaktiebolaget Retro, Bulevarden 28, Helsingfors, tfn (09)

28 4. Hushållens premier 2007 i ett nötskal Skatter och socialskyddsavgift Skatter och socialskyddsavgift betalas om lönen är över euro om året. Lönerna skall emellertid alltid anmälas till beskattaren. Förskottsinnehållning på löner och naturaförmåner verkställs enligt skatteprocenten på skattekortet. Arbetsgivares socialskyddsavgift är under året 2,951 % av lönesumman. 28 Lagstadgad olycksfallsförsäkring Olycksfallsförsäkring skall tecknas om hushållet under ett kalenderår har anställda i arbetsförhållande sammanlagt över 12 dagar. Olycksfallsförsäkring tecknas hos ett olycksfallsförsäkringsbolag. Försäkringspremien varierar beroende på riskerna i arbetet. Varje försäkringsbolag har egna beräkningsgrunder för försäkringspremierna. Arbetspension Pensionspremie betalas alltid även om skatt inte innehålls på lönen: Arbetsgivaren Avtalskunden: 21,44 % ( möjliga kundbonus) Tillfälliga kunden: 22,04% Arbetstagaren 4,3 % (18-52 år gammal) 5,4% (53-67 år gammal) Arbetslöshetsförsäkring Arbetsgivare som är skyldiga att försäkra sina arbetstagare enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall betala arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagarna arbetslöshetsförsäkringsavgift. Premien/avgiften uppbärs i samband med olycksfallsförsäkringen. Arbetsgivares arbetslöshetspremie är 0,75 % och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift 0,58 % av lönen (innehålls på lönen av arbetsgivaren). Grupplivförsäkring för arbetstagare Grupplivförsäkringspremien för arbetstagare uppbärs i samband med olycksfallsförsäkringen. Grupplivförsäkringspremien är i genomsnitt 0,08 %.

29 5. Förmåner från FPA Om arbetstagaren får lön under en lagstadgad ledighet betalar FPA sjuk- och föräldradagpenningen samt rehabiliteringspenningen direkt till arbetsgivaren. FPA betalar arbetsgivarna ersättning för kostnaderna för den semesterlön som intjänas under familjeledigheterna. Arbetsgivaren har också rätt att få ersättning för nödvändi-ga och skäliga arbetshälsovårdskostnader. Ersättning för familjeledighet Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning betalas till hushåll som betalar lön till en anställd under föräldraledigheten. Moderskapspenningens belopp är 90 procent av den arbetsinkomst som utgör grund för förmånen de 56 första vardagarna. Den föräldrapenningen är 75 procent av arbetsinkomsten för de 30 följande vardagarna. Ersättning för semesterkostnader Arbetsgivaren ersätts för de kostnader som föranleds av semester som en arbetstagare tjänar in under moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet. Grunden för den semesterkostnadsersättning som betalas per dag fås genom att årsarbetsinkomsten delas med trehundra, förhöjt med en koefficient vars storlek är 1,26, som bestäms utifrån de lagstadgade socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna inom de privata branscherna betalar. Ersättning betalas också för de semesterdagar som en arbetstagare tjänat in och som arbetstagaren har sparat för att ta ut senare såsom sparad ledighet. Ersättning betalas för 2,5 dagar per kalendermånad för vilken semester har tjänats in. Ersättning för semesterkostnader skall sökas inom sex månader efter föräldradagpenningsperioden. Dagpenning under sjukdomstid Sjukdagpenningen är en ersättning för inkomstbortfall vid kortvarig arbetsoförmåga. Sjukdagpenningen kan betalas till personer mellan år som på grund av sin sjukdom inte kan utföra sitt arbete. Sjukdagpenningens storlek beror på sökandens arbetsinkomster. Arbetstagarens sjukdagpenning betalas till arbetsgivaren då arbetsgivaren har betalat lön under sjukdomstiden och man kommit överens om att arbetsgivaren får dagpenningen i arbetsavtalet. FPA betalar dagpenningen till hushållet efter en självrisktid som omfattar den dag då arbetsoförmågan inträdde och nio vardagar efter den. Är dagpenningen större än lönen betalar FPA skillnaden till arbetstagaren. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare delas dagpenningen i proportion till lönen mellan dessa arbetsgivare. Rehabiliteringspenning Personer mellan som är bosatta i Finland har möjlighet att få rehabiliteringspenning för den tid då de med anledning av rehabilitering är förhindrade att arbeta. Om hushållet som arbetsgivare betalar lön till en anställd under rehabiliteringen betalar FPA rehabiliteringspenningen direkt till arbetsgivaren. Företagshälsovård En arbetsgivare skall ordna företagshälsovård för sina anställda. Arbetsgivaren har rätt att få ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader. Ersättningen är beroende på åtgärderna 50 60% av de godtagbara kostnaderna. Mer information Mer information får du på FPAbyråerna, från broschyrerna och på webbplatsen 29

30 6.Trygghet med tanke på risker Premier och avgifter från hushåll finansierar socialskyddsförmåner ARBETSPENSION ArPL OLYCKSFALLS- FÖRSÄKRING ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRING GRUPPLIV- FÖRSÄKRING FOLKPENSION SJUKFÖRSÄKRING Dagpenning Sjukvårdskostnader Menersättning Invalidpension Rehabiliteringsförmåner Ålderspension Familjepension Arbetslöshetspension Arbetslöshetskydd Livförsäkringsersättning Socialskyddsavgifter, försäkringspremier och pensionspremier från hushållen används för finansiering av social trygghet i det finländska samhället. Inom arbetspensionssystemet betalas bl.a. rehabiliteringspenning, invalidpension, ålderspension, arbetslöshetspension och familjepension till löntagare. 30 Ur olycksfallsförsäkringen betalas arbetstagaren ersättning för ekonomiska förluster till följd av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Ersättningarna utbetalas bl.a. i form av dagpenning, olycksfallspension, menersättning och familjepension. Genom arbetslöshetsförsäkringspremierna finansieras det inkomstrelaterade arbetslös-hetsförsäkringssystemet. Med stöd av arbetstagarnas grupplivförsäkring betalas ersättningar till en avliden arbetstagares maka/make och barn. Genom socialskyddsavgifterna finansieras grundtrygghet bl.a. i fråga om sjukdomar. Den allmänna sjukförsäkringen står för dagpenningar och medicinkostnader.

31 7. Låglönestöd Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare trädde i kraft vid ingången av år Även hushåll när det är arbetsgivare är berättigat till låglönestödet om hushållet betalar lön till en person som under löneutbetalningsmånaden har fyllt 54 år och om lönen är euro per månad. Det förutsätts dessutom att arbetet är ett heltidsarbete. Det är fråga om heltidsarbete om arbetstagaren har arbetat minst 140 timmar under en kalendermånad. I antalet timmar räknas alla de arbetstimmar för vilka arbetsgivaren har betalat lön till arbetstagaren och de timmar för vilka arbetsgivaren enligt lag eller kollektivavtal är skyldig att betala lön trots att arbetstagaren inte varit på jobbet (arbetstagaren varit t.ex. på avlönad semester eller sjukskriven). Om hushållet har fått låglönestöd, beviljas det inte något hushållsavdrag på basis av samma arbetsprestation. Även lönestöd som betalas till arbetsgivaren, både sysselsättningsstöd och sammansatt stöd, utgör hinder för låglönestödet. Stödbeloppet beräknas på grundval av den lön som under kalendermånaden betalats till arbetstagaren. Stödbeloppet utgör 44 procent av den del som överstiger 900 euro av den lön som betalats under kalendermånaden. När lönen överstiger euro, sjunker stödet med 55 procent av den överskjutande delen. Stödet upphör då lönen uppgår till euro. Stödets maximibelopp är 220 euro. Som lön betraktas alla av hushållet under kalendermånaden utbetalda löneprestationer med undantag av semesterpenning och semesterersättning. Förfarande För att få stöd måste hushållet registrera sig i arbetsgivarregistret och för varje kalendermånad inlämna en övervakningsanmälan om de prestationer som hushållet utbetalat under den föregående månaden. Ett hushåll som regelbundet utbetalar lön eller arbetsersättning skall även anmäla om lön eller arbetsersättning inte har utbetalats under kalendermånaden. Vid registreringen fyller hushållet i Företags- och organisationsdatatjänstens blankett Y3 och inlämnar den till hemkommunens skatteverk. Blanketten finns t.ex. på webbplatsen www. ytj.fi. Den ifyllda blanketten sänds under adressen: PRS - Skatteförvaltningen Företagsdatasystemet PB HELSINFORS Stödet beviljas så att hushållet i sin egenskap av arbetsgivare själv räknar stödbeloppet på basis av de löner det under en kalendermånad utbetalat till arbetstagaren och låter bli att till skatteförvaltningen betala det belopp av de verkställda och med övervakningsanmälan anmälda förskottsinnehållningarna som motsvarar stödbeloppet. Stödbeloppet som avdragits skall anmälas med övervakningsanmälan till skatteverket varje månad. Övervakningsanmälan lämnas in till skatteverket senast den 15 i anmälningsmånaden. Med övervakningsanmälan anmäls uppgifterna om arbetsgivarprestationerna under den månad som föregått anmälningsmånaden. Årsanmälan Beviljandet av stödet förutsätter även att hushållet en gång om året i samband med årsanmälan lämnar in en månadsvis specifikation över varje stödmånad. Med hjälp av denna specifikation kan skatteförvaltningen kontrollera att hushållet har avdragit stödet till rätt belopp. Om hushållet försummar att inlämna sina anmälningar, kommer det stödbeloppet som hushållet på eget initiativ avdragit att debiteras hos hushållet. Ytterligare information Ytterligare information om syftet med, förutsättningarna för och beloppet på låglönestödet finns på webbplatsen www. skatt.fi. 31

32 8. Arbetsförvaltningens stöd Ett hushåll kan från arbetskraftsbyrån få lönesubvention för anställning av en arbetstagare som är arbetslös arbetssökande. Lönesubvention Arbetskraftsbyrån kan bevilja lönesubvention för arbetstagarens lönekostnader, ifall hushållet anställer en arbetslös arbetssökande. Som lönesubvention kan man betala grundstöd samt en tilläggsdel t.ex. beroende på hur länge personens arbetslöshet varar. Ett hushåll kan få lönesubvention t.ex. för lönekostnaderna för en person som anställs för att bygga och renovera en bostad eller annan fastighet. Med hjälp av lönesubvention försöker man främja sysselsättningen av främst unga, långtidsarbetslösa och handikappade arbetssökande. Lönesubvention kan inte beviljas, ifall arbetstagarens arbetsförhållande har börjat innan arbetskraftsbyrån fattat beslut om beviljande av subventionen eller ifall hushållet får annat statsbidrag för att främja anställandet eller sysselsättandet av den person som skall anställas. Lönesubvention kan inte beviljas för barnavårdsuppgifter, ifall hushållet får stöd för hem- 32 vård av barn eller stöd för privat vård av barn. Subventionens varaktighet och belopp Lönesubvention kan beviljas enligt arbetskraftsbyråns prövning i regel för högst tio månader. Ifall den person som skall anställas är handikappad eller så att säga svårsysslesatt, kan subventionsperioden vara två år lång. Arbetskraftsbyrån överväger i varje enskilt fall eurobeloppet för den lönesubvention som skall betalas. Eurobeloppet för den månatliga lönesubventionen är minst ca 505 euro per månad (grundstöd) och högst ca 960 euro per månad (grundstödet förhöjt med 90 procents tilläggsdel). Lönesubventionen betalas till fullt belopp, ifall den anställdes arbetstid är minst 85 procent av den regelbundna arbetstiden inom branschen. För sysselsättningen av svårsysselsatta personer kan lönesubventionen emellertid betalas till fullt belopp också då det gäller deltidsarbete. Stöd betalas för de dagar för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala lön, dock för högst fem dagar per vecka. Stöd betalas inte för de dagar då arbetsgivaren har rätt att för den anställdes lönekostnader få dagpenningsförmån med stöd av 7 kap. 4 i sjukförsäkringslagen. Stödet betalas varje månad i efterskott. Arbetskraftsbyrån har då den beviljar stöd rätt att uppställa villkor som är nödvändiga med tanke på den som skall an-

33 ställas och med tanke på skötseln av sysselsättningen. Arbetsgivaren ansöker om lönesubvention hos den arbetskraftsbyrå inom vars område arbetsplatserna ligger eller hos den arbetskraftsbyrå hos vilken det är meningen att anställa den person som registrerats som arbetslös arbetssökande. Hushållens lönesubvention, som betalas för annat än näringsverksamhet eller jordoch skogsbruk, är skattefri inkomst. Var fås närmare uppgifter? Närmare uppgifter om lönesubvention fås hos arbetskraftsbyråerna och arbetsförvaltningens websidor Hushållensarbetsgivarringar Inom hushållens arbetsgivarringar kan flera hushåll tillsammans med hjälp av lönesubvention anställa en person t.ex. för hemvårdsuppgifter. I det gemensamma sysselsättandet fungerar alla de hushåll som hör till arbetsgivarringen tillsammans som arbetsgivare. Härvid ingås med arbetstagaren ett arbetsavtal, där det på arbetsgivarsidan finns flera avtalsparter. För att alla arbetsgivare skall ha gemensamt ansvar för arbetsförhållandet, skall varje arbetsgivare underteckna det arbetsavtal som ingås med arbetstagaren. Den till arbetsgivaren hörande ledningen och övervakningen av arbetet hör till arbetsgivarringen. Betalningen av full lönesubvention till arbetsgivarringen förutsätter att den anställda personen arbetar i de familjer som hör till ar- betsgivarringen under minst 85 procent av den regelbundna arbetstiden inom branschen. För den som är så att säga svårsysselsatt kan arbetstiden vara under 85 procent. De hushåll som hör till arbetsgivarringen kan med en specificerad fullmakt befullmäktiga någon av dem som hör till ringen att ansöka om lönesubvention och fungera som kontaktperson för arbetsgivarringen. Av den specificerade fullmakten bör det framgå att de som hör till arbetsgivarringen befullmäktigar kontaktpersonen att ansöka om lönesubvention, sköta om lönesubventionens redovisningar och att lönesubventionen kan betalas in på kontaktpersonens konto. Ifall en specificerad fullmakt inte uppvisas, bör alla de arbetsgivare som hör till arbetsgivarringen underteckna ansökan om lönesubvention. Eftersom lönesubventionen beviljas åt hushållen tillsammans, iakttas vid beviljandet av lönesubventionen samma principer som om lönesubvention skulle beviljas enskilda hushåll. 33

34 9. Hushållsavdrag Man kan dra av en del av kostnaderna för arbete som man låtit utföra i ett hushåll. Fr.o.m 2007 är maximibeloppet för hushållsavdraget som beviljas för hushålls omsorgs- och vårdarbete euro. I detta maximibelopp kan ingå högst euro i avdrag som beviljats på basis av underhålls- och ombyggnadsarbete. Självrisken är 100 euro. Vem får avdraget? Hushållsavdraget beviljas en person som betalar lön eller arbetsersättning för sedvanligt hushållsarbete i sin bostad eller sin fritidsbostad eller för underhåll eller ombyggnad av sin bostad. Man kan få avdraget även för arbetet som har utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, mor- och farföräldrar adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make. Med arbetsersättning avses det arvode som betalats till ett företag eller en enskild person som bedriver företagsverksamhet. Avdraget beviljas det år då lönen, lönebikostnaderna eller arbetsersättningen har betalats. Avdraget beviljas inte bostadsaktiebolag, andra samfund eller företag. 34 Hushållsavdrag för makar Båda makarna kan dra av maximibeloppet var för sig. Avdraget beviljas makarna enligt deras eget yrkande. Yrkandet skall framställas innan beskattningen slutförs. Om den ena makens skatter inte räcker till avdraget eller till en del av det, avdras resten av avdraget från den andra makens skatter. Hurdant arbete berättigar till avdraget? Till avdraget berättigar sedvanligt hushållsarbete omsorgsarbete och vårdarbete arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostod. Hushållsarbete Med hushållsarbete som berättigar till avdraget avses t.ex. skötsel av hem och gårdsplan. Även matlagning, städning, tvättning och tryckning är hushållsarbete. Däremot berättigar monterings-, reparations- och servicearbete på maskiner och anordningar i hemmet, planeringsarbete eller t.ex. drapering av möbler inte till avdrag. Om montering av hushållsmaskiner t.ex. i samband med renovering av köket utgör en del av en större entreprenad, kan monteringsarbetet betraktas som en del av reparationsarbete. Avfallstransport, tömningen av avloppsbrunnar eller flyttjänster berättigar inte heller till avdrag. Omsorgs- och vårdarbete Med sedvanligt omsorgs- och vårdarbete avses omvårdnad om barn, sjuka, handikappade och åldringar i deras hem. Arbetet kan vara t.ex. att ge mat, klä på, tvätta och hjälpa till med personliga sysslor. Omsorgs- och vårdarbete som däremot inte berättigar till avdrag är t.ex. hemservice som kommunen beviljar, i i mervärdesskattelagen avsedda övervakade hälsovårds- och sjukvårdstjänster, t.ex. arbete som utförs av läkare, massörer, fysioterapeuter eller sjukskötare. Frisörs- eller barberartjänster berättigar inte heller till avdrag.

35 Arbete för underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad Till avdrag berättigar underhållsoch ombyggnadsarbete på en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, moroch farföräldrar adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make. Avdragsrätten gäller inte investeringsbostäder. Hyresgäster beviljas avdrag på basis av underhåll av den bostad som de hyr. Med ombyggnads- och underhållsarbete avses t.ex. renovering av kök, badrum och andra rum samt av bastu- och källarutrymmen inkl. el- och rörarbete. Även målning och annat yttre underhåll samt plattbeläggning av gården berättigar till avdrag. Nybyggen, bl.a. utbyggande av en bostad, berättigar inte till avdrag. Avdrag beviljas inte? Avdraget beviljas inte om det företag eller den företagare som utför arbetet inte finns med i förskottsuppbördsregistret eller om ersättningen betalas till någon annan än enskilda personer eller företag. (Till exempel en ersättning som hushållet betalar till kommunen för hemvård berättigar inte till avdrag.) Avdraget beviljas inte heller om arbetet har utförts av den skattskyldige själv eller av en person som bor i samma hushåll som den skattskyldige. Om hushållet för arbetet har fått stöd för närståendevård, stöd för vård av barn i hemmet eller stöd för privatvård. Avdraget beviljas inte heller om hushållet för samma arbete har fått stöd för närståendevård, stöd för vård av barn i hemmet eller stöd för privatvård (vårdpeng, tillägg- eller kommunal förhöjning), reparationsunderstöd av staten eller annat offentligt samfunds medel (energiunderstöd som beviljats för ombyggnad av uppvärmningssystem i småhus utgör dock inget hinder för hushållsavdraget), servicesedel som beviljats av kommunen för social- och hälsovård, låglönestöd till arbetsgivare, lönesubvention till arbetsgivare. Ersättningar som betalats till allmännyttiga föreningar för hushållsarbete eller för omsorgs- och vårdarbete berättigar till avdrag även om föreningen inte fanns med i förskottsuppbördsregistret. Däremot får kostnaderna för ombyggnads- eller renoveringsarbete på bostäder som betalats till allmännyttiga föreningar avdras endast om föreningen finns med i förskottsuppbördsregistret. Avdragbara kostnader Kostnader som berättigar till avdrag är: 60 % av den momspliktiga arbetsersättningen (se nedan punkten Att utreda avdragsrätten) 60 % av den arbetsersättningen som betalats till allmännyttiga föreningar, t.ex. idrotts- och ungdomsföreningar, för sedvanligt hushållsarbete eller omsorgs- och vårdarbete 30 % av lönen lönebikostnader: arbetsgivares socialskyddsavgift obligatorisk arbetspensionspremie olycksfallsförsäkringspremie arbetslöshetsförsäkringspremie grupplivförsäkringspremie Den förskottsinnehållning som verkställts på arbetstagarens lön berättigar inte till avdrag, inte heller löntagarens andel av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremien. Avdrag beviljas inte för de varor och resekostnader som ingår i fakturan. Avdrag beviljas inte heller till sådana maskinernas del som använts i arbetet. Att utreda avdragsrätten För att få avdraget måste betalaren ha: arbetstagarens person- och adressuppgifter eller företagets FO-nummer och adressuppgifter faktura eller en kopia varav såväl tidpunkten då arbetet har utförts som betalningstidpunkten framgår Företaget eller företagaren skall på fakturan specificera arbetets, varornas, resekostnadernas andelar och sådana maskinernas andel som använts i arbetet (ett obetydligt antal varor eller en obetydlig installation av anordningar i anslutning till en stör- 35

36 re hushållsentreprenad o.d. behöver inte specificeras) räkna ut och anteckna den andel på 60 % av arbetets momspliktiga värde som berättigar till avdrag i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster reda ut sin momsskyldighet redan innan man kontaktar kunden (vid behov med hjälp av skattebyrån) Avdrag görs från skatt Skattebyrån gör avdraget från inkomstskatten till staten. Om avdraget överstiger inkomstskatten till staten, avdras den överskjutande delen från kommunalskatten, den försäkrades sjukförsäkringspremie och kyrkoskatten i förhållande till dessa skatters storlek. Förskottsuppbörd Hushållsavdraget kan beaktas redan vid förskottsuppbörd om kunden så yrkar. För att få avdraget skall den skattskyldige fylla i blankett 14. Förhandsifylld skattedeklaration Man yrkar på hushållsavdraget på den förhandsifyllda skattedeklarationen ifall avdraget inte redan i förväg har beaktats på den. Deklarationsanvisningarna, som sänds med den förhandsifyllda skattedeklarationen, har blankett 14 som bilaga. Avdraget yrkas med denna blankett. Verifikationerna skall inte bifogas till skattedekalrationen som returneras utan de skall förvaras och tillställas skattebyrån endast om skattebyrån ber om dem. Exempel på avdragsbelopp Hushållet köper renoveringstjänsten, beviljas det fulla avdraget då arbetsersättningskostnaderna är 2 083,33 euro (2 083,33 x 60 % = 1 250). Självriskandelen om 100 euro dras av från euro, varvid maximibeloppet på det fulla avdraget är euro. Hushållet lejer en person att utföra renoveringen av köket, beviljas det fulla avdraget då lönekostnaderna är ca euro. På det exakta beloppet inverkar lönebikostnaderna, som varierar från fall till fall. Om lönebikostnaderna är 22 %, räknas avdraget från euro enligt följande: Lönens andel 30 % x lönebikostnadernas andel 22 % x = 1250 euro. Från detta belopp avdras självriskandelen om 100 euro, varvid avdragets maximibelopp är euro. Hushållet betalar arbetsersättning för skötseln av hemmet, beviljas det fulla avdraget, dvs euro, med euro. (4 000 euro x 60 % = euro). Självriskandelen om 100 euro avdras från euro, varvid det fulla avdragets maximibelopp är euro. Hushållet betalar lön för skötseln av hemmet, beviljas det fulla avdraget med lönekostnaderna om ca euro. Om lönebikostnaderna är 22 %, räknas avdraget från euro enligt följande: Lönens andel 30 % x lönebikostnadernas andel 22 % x = 2 399,80 euro. Från detta belopp avdras självriskandelen om 100 euro, varvid det fulla avdragets maximibelopp är ca euro. Hushållet betalar euro i arbetsersättning för ombyggnadseller underhållsarbete och euro i lön för skötseln av hemmet, räknas avdraget enligt följande: euro x 60 %= euro för renoveringsarbetet och skötseln av hemmet (1 500 euro x 30 %)+ (1 500 euro x 22 %) = 780 euro. 780 euro euro= 2460 euro, av detta belopp avdras självriskandelen om 100 euro, återstår euro. Andelen för skötseln av hemmet av avdraget är 780 euro och renoveringsarbetets andel euro, dvs. avdraget är sammanlagt euro. 36

37 10. Anställningsfrågor Bestämmelser om hushållsarbetstagares anställningsvillkor finns i lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållanden. Förutom den här lagen skall även bestämmelserna i bl.a. arbetsavtalslagen, arbetstidslagen (vissa delar), semesterlagen, lagen om unga arbetstagare och ocso arbetarskyddslagen iakttas. Hushållsarbetstagares arbetstider Hushållsarbetstagares ordinarie arbetstid uppgår till högst 9 timmar per dygn och högst 90 timmar per två veckor. Den i arbetstidslagen föreskrivna arbetstiden omfattar 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka eller i fråga om periodarbete 80 timmar per två veckor och 120 timmar per tre veckor. Arbetstidslagen förutsätter att arbetsgivaren bokför arbetstagarens arbetstid så att den ordinarie arbetstidens arbetstimmar, mertids-, övertidsoch söndagstimmar och ersättningarna som betalats för dem framgår av bokföringen. I hushåll utförs även mycket sådant arbete som inte omfattas av lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållanden. På alla övriga arbeten som utförs i privata hushåll (byggnads-, reparations-, trädgårds- och övriga arbeten) tillämpas arbetsavtalslagen och olika branschers eventuella kollektivavtal. Arbetsavtal Arbetsgivaren och arbetstagarna ingår ett arbetsavtal när ar- 37

38 betstagaren förbinder sig att personligen för arbetsgivarens räkning under dennes ledning och övervakning utföra arbete mot lön eller annat vederlag. Arbetsavtalet kan ingås muntligt, skriftligt eller elektroniskt. Arbetsgivaren skall ge arbetstagaren en skriftlig utredning över de centrala anställningsvillkoren före utgången av den första lönebetalningsperioden. Av utredningen skall framgå: arbetsgivarens och arbetstagarens hemort eller driftställe tidpunkten då arbetet inleds, giltighetstiden för ett arbetsavtal för viss tid och grunden för tidsbundenheten, platsen där arbetet utförs eller, om en huvudsaklig permanent plats för arbetet inte kan fastställas, en utredning om de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter kollektivavtal som eventuellt tillämpas på arbetet grunderna för beräkningen av lönen eller annat vederlag lönebetalningsperiod ordinarie arbetstid principerna för hur semestern bestäms och uppsägningstid och principerna för hur uppsägningstiden bestäms Om anställningsvillkoren ändras skall arbetsgivaren ge 38 en skriftlig utredning över ändringarna så snabbt som möjligt men senast före utgången av den närmast följande lönebetalningsperioden. Det är inte tillåtet att komma överens om prövotider i början av anställningsförhållandet. Uppsägning Hushållsarbetstagares arbetsavtal som gäller tillsvidare upphör endast genom uppsägning. Bestämmelser om uppsägninstiderna finns i arbetsavtalslagen. När arbetsgivaren säger upp är uppsägningstiden: 14 dagar för anställningar som varat under ett år 1 månad: anställningar som varat över ett år men under fyra år 2 månader: anställningar som varat över fyra år men under åtta år 4 månader: anställningar som varat över åtta år men under tolv år När arbetstagaren säger upp sig är uppsägningstiden: 14 dagar: anställningar som varat högst fem år 1 månad: anställningar som varat mer än fem år Hushållsarbetstagares uppsägningstid får emellertid inte vara kortare än 14 dagar. Om arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen är sjuk eller om till arbetstagarens löneförmåner hör bostad och kost eller om anställningsförhållandet varat minst fem år skall arbetsgivaren iaktta en uppsägningstid om minst en månad. Ett arbetsavtal på viss tid förutsätter alltid att det finns en grundad anledning för tidsbundenheten, avtalet upphör utan uppsägning vid utgången av den avtalade tidsperioden. Ett arbetsavtal som gäller tillsvidare eller ett tidsbundet arbetsavtal kan hävas endast på synnerligen vägande grunder. Grunden skall vara så allvarlig att det skäligen inte kan förutsättas att avtalsförhållandet fortsätter ens för den tid som uppsägningstiden varar. Vid hävning upphör anställningsförhållandet omedelbart. Lön Överenskommelser som gäller lönen skall ingå i arbetsavtalet. Arbetstagaren skall betalas en sedvanlig och skälig lön som tryggar en skälig utkomst. Dubbel lön skall betalas för arbete som utförs på söndagar och övriga kyrkliga högtidsdagar. Det är inte tillåtet att låta övertidsoch söndagsersättningar ingå i grundlönen. Lön för sjuktid betalas för de nio dagar som följer på dagen för insjuknandet. Arbetsgivaren skall i samband med lönebetalningen ge arbetstagaren en specifikation över lönens storlek och de grunder som lönen bestäms enligt. Lönen skall betalas eller kunna tas ut från kontot på lönedagen. Semester Semestern för hushållsarbetstagare bestäms utgående från semesterlagen. Tiden mellan den 1.4. och den bildar semes-

39 terkvalificeringsåret. Semesterperioden utgörs av tiden mellan den 2.5 och den Om anställningsförhållandet varar under ett år intjänas 2 dagar semester per kvalificeringsår. I anställningsförhållanden som varar längre än ett år intjänas 2,5 dagar per kvalificeringsår. Arbetstagaren får ta ut 24 semesterdagar som sommarsemester under sommarperioden. Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad inom vilken arbetstagaren har minst 14 arbetade dagar eller dagar som är likställda med arbetade dagar. Om arbetstagaren utgående från sitt arbetsavtal arbetar så få dagar att han eller hon inte har 14 arbetade dagar under en kalendermånad anses en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar som full kvalifikationsmånad. Om arbetstagarens arbetstid inte uppgår till 35 timmar betalas semesterersättning. En arbetstagare som enligt avtal arbetar färre än 14 dagar eller 35 timmar varje kalendermånad är under anställningsförhållandets fortgång, när han eller hon så önskar, berättigad till ledighet under två vardagar för varje kalendermånad under vilken han eller hon har varit anställd. Arbetstagaren skall före semesterperiodens början meddela om han eller hon önskar ta ut den här ledigheten. Återstoden av de 24 semesterdagarna (6 dagar) ges som vintersemester senast före ingången av följande semesterperiod, dvs. mellan den och 30.4, om inte andra överenskommelser har ingåtts. Arbetsintyg När anställningsförhållandet upphör skall arbetstagaren på begäran få ett skriftligt intyg av arbetsgivaren över anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. På arbetstagarens uttryckliga begäran skall i intyget även nämnas orsaken till att anställningsförhållandet upphört och ingå en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande. Företagshälsovård Att ordna företagshälsovård är en i lag föreskriven skyldighet som åligger arbetsgivaren. När arbetsgivaren fullföljer skyldigheten skall han eller hon anlita yrkeskunniga personer som är förtrogna med företagshälsovård. Arbetsgivaren kan skaffa företagshälsovårdstjänsterna antingen från den kommunala hälsocentralen eller hos en privat läkarstation. Arbetsgivaren har rätt att med stöd av sjukförsäkringslagen få ersättning för kostnaderna för ordnande av företagshälsovård. Säkerheten i arbetet Arbete som utförs i hemmet beaktas i större än utsträckning än tidigare i den nuvarande arbetarskyddslagen som trädde i kraft den Kraven i anslutning till hälsa och säkerhet tillämpas på hushållsarbete i samma mån som på övrigt arbete. Den som låter utföra hushållsarbete skall se till att arbetstagaren kan utföra arbete utan att säkerheten eller hälsan äventyras. Arbetsuppgifterna skall planeras så att de kan utföras utan risk för olycksfall eller yrkessjukdom. Riskerna skall bedömas redan på förhand och riskfaktorerna i arbetsmiljön skall utredas. Hushållsarbetstagare skall introduceras väl i förhållandena på arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och därmed förbundna risker. Enligt 9 i lagen om arbetarskyddstillsyn och samverkan på arbetsplatsen kan arbetarskyddsinspektioner under bestämda förutsättningar även förrättas i lokaler som omfattas av hemfriden. Inspektioner kan förrättas om det finns grundad anledning att misstänka att arbetet eller arbetsförhållandena i lokalerna medför risker för arbetstagarens liv eller väsentlig olägenhet eller risk för hans eller hennes hälsa. Om ett hushåll anlitar hyrd arbetskraft har det också ansvaret för att arbetsförhållandena är sådana att arbetsuppgifterna kan utföras utan att hälsan eller säkerheten äventyras. Arbetstagare som anlitas via bemanningsföretag skall introduceras i arbetet och och även de risker som hänför sig till det. Ytterligare information Mer information i frågor som gäller anställningsförhållanden och lön ger bl.a. arbetarskyddsdistrikten och arbetsmarknadsorganisationerna. 39

40 Råd och anvisningar Arbetskraftsförvaltningen Arbetskrafsbyråerna Arbetskraftsavdelningarna vid TE-centralerna Arbetslöshetsförsäkringsfonden Kalevagatan 12, PL 191, 0120 Helsingfors, Palkka.fi-palvelu Pensionsförsäkringsbolegena FPA-byråer Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Bulevarden 28, Helsingfors, tfn (09) , Pensionsskyddscentralen Besöksadress: Bokhållargatan 3, Östra Bölen, Helsingfors Postaddres: Helsingfors tfn , Skadeförsäkringsbolagen Skatteförvaltningen Skatteverken, skattebyråerna Social och hälsovårdsministeriet Arbetarskyddsdistrikten Servicetelefon för arbetsförhållandefrågor tfn ( 1,30 euro/min + lsa ) 40