Lagen avses träda i kraft vid ingången av 1994.

Transkript

1 1993 rd -- KuUB 21 - RP 110 Kulturutskottets betänkande nr 21 om regeringens proposition med förslag tilllag om folkhögskolor med statsmedel Riksdagen remitterade den 7 september 1993 den i rubriken nämnda propositionen nr 110 till kulturutskottet för beredning. Utskottet har hört undervisningsrådet Arja Mäkeläinen vid undervisningsministeriet, regeringsrådet Tuulikki Haikarainen vid social- och hälsovårdsministeriet, förvaltningsdirektören Kari Pitkänen vid utbildningsstyrelsen, tf. vice rektorn Päivö Puhakainen vid Työväen Akatemia, rektorn Markku Liljeström vid Ammattiyhdistysopisto, rektorn Reijo Kauppila vid Etelä Pohjanmaan opisto, ekonomichefen Jorma Kallio vid Karhunmäen kristillinen kansanopisto, rektorn Antti Ala-Opas vid Kauhajoen evankelinen opisto, rektorn Bror Nyback vid Lärkkulla stiftelsens folkakademi, rektorn Kyllikki Tiensuu vid Nurmeksen evankelinen opisto, rektorn Pekka Palmu vid Peräpohjolan opisto, rektorn Timo Tuomisto vid Ranuan kristillinen kansanopisto, rektorn Markku Hiltunen vid Siikaranta-opisto, rektorn Martti Antola vid Turun kristillinen opisto, rektorn Pekka Aaltonen vid Hoikan opisto, direktionsmedlemmen Liisa Kauppinen vid Kuurojen kansanopisto, direktionsmedlemmen Lauri Helimäki och rektorn Sisko Halonen vid Lehtimäen opisto, rektorn EilaT Öhrmark vid Kansanvalistusseuran etäopisto, rektorn Ilkka Hjerppe vid Oriveden opisto, ordföranden Ville Marjomäki och generalsekreteraren Heikki Sederlöf vid Suomen Kansanopistoyhdistys, specialsakkunnigen Anneli Heikkilä vid Finlands Kommunförbund och organisationssekreteraren Matti Aalto vid Vuxenpedagogiska institutens befattningshavarförbund. Dessutom har utskottet mottagit ett skriftligt utlåtande av Svenska brevinstitutet i Finland och Lärarnas Fackorganisation LFO. Regeringens proposition. I propositionen föreslås en lag om folkhögskolor med statsandel Lagen skall ersätta 1984 års lag om statsunderstöd till folkhögskolor. Det nuvarande statsbidragssystemet för folkhögskolorna, som baserar sig dels på utgifter och dels på prestationer, skall ändras så att det blir helt kalkylbaserat, huvudsakligen i enlighet med principerna för statsandelsreformen, dock så att särdragen i folkhögskolornas verksamhet beaktas. Samtidigt avvecklas en del av stadgandena om förvaltningen, och folkhögskolornas egen beslutanderätt ökas. Detta är för sin del ägnat att stödja folkhögskolornas särpräglade uppgift inom det finländska vuxenutbildningssystemet. Folkhögskolornas yrkesinriktade och övriga examensinriktade utbildning ordnas huvudsakligen enligt de principer som gäller för dessa utbildningsformer. Regeringen föreslår i lagen ett arrangemang enligt vilket statsandel för brevundervisning betalas i samband med statsdelen till folkhögskolorna, varvid lagen om statsbidrag för yrkesinriktade brevstudier och yrkesinriktad brevundervisning kan upphävas. Lagen avses träda i kraft vid ingången av Utskottets ställningstaganden Allmänt Av de skäl som framgår av propositionens motivering och på basis av erhållen utredning anser utskottet det vara behövligt och ändamålsenligt att ändra statsandelssystemet för folkhögskolor så att det blir kalkylbaserat. Sålunda tillstyrker utskottet lagförslaget i regeringens proposition med följande anmärkningar och ändringsförslag. Utskottet betonar att folkhögskolornas verksamhet innebär ett pluralistiskt samarbete mellan medborgarna i syfte att fullgöra sådana uppgifter inom bildningsväsendet som ansetts viktiga och som den offentliga makten inte åtagit S

2 rd - KuUB 21 - RP 110 sig att utföra och som inte heller hör till dess uppgifter. Ej heller är enskilda medborgare eller sammanslutningar skyldiga att svara för dessa uppgifter. Ur samhällets synvinkel är det emellertid ändamålsenligt och viktigt att de sköts. Utskottet anser att folkhögskolornas verksamhet är betydelsefull inom det finländska utbildningsväsendet. Utskottet påpekar att folkhögskolornas statsandelslag syftar till att trygga folkhögskolornas verksamhet. Utskottet finner det positivt att propositionen syftar till en avveckling av stadganden och normer. Efter reformen har folkhögskolorna bättre möjligheter att utnyttja både sin ideella och pedagogiska frihet. Utskottet ägnar uppmärksamhet åt att övergången till ett kalkylbaserat finansieringssystem inom de olika läroanstaltsformerna innebär förändringar i läroanstalternas statsandelar. En del av läroanstalterna får en mindre statsandel för sin verksamhet och en del en större. Detta sker också i samband med denna lagstiftning. En oändamålsenlig fördelning av statsandelen kan motverkas genom att enhetspriset graderas i enlighet med de varierande utbildningskostnaderna. Enligt propositionen skall enhetspriset graderas för sådan utbildning där utbildningskostnaderna varaktigt är klart högre än kostnaderna i genomsnitt på grund av en specialuppgift såsom handikapputbildning eller strukturella faktorer i utbildningen, t.ex. kursverksamhet. Utskottet har informerats om att de föreslagna graderingsfaktorerna i synnerhet i fråga om kursverksamhet borde beaktas i större utsträckning än planerat. Om å andra sidan samtliga kostnadsfaktorer noggrant beaktas leder detta till att man avstår från den kalkylbaserade statsandelen och återgår till det utgiftsbaserade systemet. Utskottet ägnar uppmärksamhet åt vikten av att inte onödigt försvåra de folkhögskolors situation som inte berörs av graderingen då beslut fattas om omfattningen av enhetsprisets gradering. Enligt propositionen syftar det kalkylbaserade statsandelssystemet till att få till stånd inbesparingar. Utskottet anser det vara motiverat att enhetspriset graderas på det sätt som föreslås i propositionen. Utskottet poängterar emellertid att det också kan finnas andra motiverade orsaker till att en folkhögskola har ett högt enhetspris, såsom t.ex. läget, folkhögskolans storlek eller någon specialuppgift Kostnaderna kan stiga om skolan satsar på en mångsidig eller högklassig utbildning. Overgången till det nya statsandelssystemet kan medföra betydande ekonomiska svårigheter för folkhögskolorna. Därför anser utskottet att ovan nämnda specialfaktorer absolut bör beaktas och verksamheten vid dylika folkhögskolor i mån av möjlighet tryggas med specialbidrag. Utskottet förutsätter en uppföljning av hur det ändrade finansieringssystemet genomförs och en utredning om dess effekter på folkhögskolornas och brevinstitutens verksamhet och ekonomi. Vid behov bör åtgärder vidtas för att rätta till olägenheter. Bland folkhögskolorna utbildar de s.k. specialfolkhögskolorna handikappade studerande. Dessutom finns det linjer för handikappade vid andra folkhögskolor. Denna utbildning är oftast mycket dyr eftersom ordnandet av de studerandes arbete och omsorgen om dem kräver alldeles särskilda åtgärder, bl.a. anställning av extra stödpersonal Å andra sidan har läroanstalterna inte någon lagstadgad möjlighet att få ersättning av hemkommunen för undervisningen. Eftersom utbildningen likväl av både utbildningsorsaker och sociala orsaker är speciellt betydelsefull anser utskottet det vara viktigt att den tryggas. Därförförutsätter utskottet att de faktorer som ökar kostnaderna för utbildningen beaktas i enhetspriset för folkhögskolor, som meddelar undervisning för handikappade, och att enhetspriserna fastställs så att utbildningen av handikappade vid folkhögskolor kan säkerställas och att enhetspriset för specialfolkhögskolor som undervisar gravt handikappade fastställs så att det i stort sett motsvarar enhetspriset vid specialyrkesläroanstalter. Vid behov bör extra bidrag beviljas. Detaljerade anmärkningar och ändringsförslag 2.Enligt paragrafens 3 mom. kan statsrådet återkalla tillståndet att driva en folkhögskola, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra skäl som hänger samman med driften av folkhögskolan förutsätter detta. F ör utskottet har anförts att som grund för återkallande av tillståndet inte borde godkännas andra skäl som

3 Lag om folkhögskolor med statsmedel 3 hänger samman med driften av en folkhögskola än en bestående förändring i bildningsbehovet. Utskottet finner det angeläget att medborgarna organiserar sig utgående från olika värderingar och förutsätter att stadgandet om återkallande av tillstånd inte får leda till att sammanslutningar med divergerande värderingar och annan ideell bakgrund blir olika bemötta med tanke på studiemöjligheterna. Eftersom statsmakten inte tagit initiativ då det gäller att inrätta folkhögskolor anser utskottet att statsmakten inte bör befatta sig med folkhögskolornas verksamhet, om det inte finns ytterst vägande skäl för detta. Som dylika skäl kan enligt utskottets mening inte betraktas tillfälliga ekonomiska orsaker eller orsaker som inte är beroende av respektive folkhögskola. Utskottet föreslår att stadgandet preciseras så att tillståndet kan återkallas av andra skäl endast om dessa är ytterst vägande. Dessutom har utskottet gjort en teknisk korrigering i den finskspråkiga texten till 2 mom. 28. Enligt propositionen skall slutraterna av sådana statsunderstöd för tidigare år som är obetalda då den nya lagen träder i kraft periodiseras så att de betalas inom fem år sedan den nya lagen trätt i kraft. Förfarandet är detsamma som vid statsandelsreformen i allmänhet. Efter det att den föreliggande propositionen avläts har regeringen i budgetpropositionen för 1994 utgått från att tre fjärdedelar av de obetalda slutraterna för 1994 skjuts fram till För folkhögskolornas vidkommande har detta beaktats i anslaget för slutraten under mom i statsbudgeten. Med beaktande av läget inom statsekonomin föreslår utskottet en sådan ändring i 28 som avses i statsbudgeten. 29. Enligt regeringens proposition kan systemet med hyresvärde vid byggande avvecklas så att statsandel för kapitalsersättning för hyresvärde, som betalas med stöd av beslut fattade innan den nya lagen träder i kraft, alltjämt betalas enligt gällande stadganden i tio år efter anskaffningen, utvidgningen eller ombyggnaden. Detta förfarande kan medfö,ra stora svårigheter för de folkhögskolor som nyligen har genomfört byggnadsarbete. Enligt lagförslagets 28 3 mom. kan en folkhögskola för skötseln av skulder för tidigare byggande beviljas byggnadsunderstöd inom ramen för anslag i statsbudgeten. Utskottet förutsätter att verksamhetsbetingelserna för folkhögskolor med betydande byggnadsskulder tryggas genom extra byggnadsunderstöd också efter övergångsperioden. Dessutom föreslår utskottet två preciseringar i stadgandet. 31. Riksdagen antog en lag om ändring av lagen om statens pensionsfond. I denna lag stadgas i fråga om alla dem som hör till statens pensionssystem heltäckande om pensionspremierna och om betalning av dem till statens pensionsfond. Därför föreslår utskottet att 31 2 och 3 mom. stryks. På basis av det ovan anförda föreslår kulturutskottet vördsamt att lagförslaget i övrigt godkänns oförändrat utom att 2, 28, 29 och 31 godkänns sålydande: 2 Huvudman (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) statsrådet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra synnerligen vägande skäl som hänger samman med driften av folkhögskolan förutsätter detta. 28 Overgångsstadganden om finansiering (l mom. såsom i regeringens proposition) statsandelar som inte betalats ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut så att en tjugondedel av deras totalbelopp betalas 1994, en femtedel årligen och resten år (3 mom. såsom i regeringens proposition) 29 Hyresvärde och hyra Skall enligt ett beslut som fattats innan denna lag trätt i kraft till huvudmannen för en folkhögskola som avses i denna lag betalas statsandel för hyresvärde, betalas statsandel för kapitalersättning för hyresvärde i tio år efter anskaffningen eller ombyggnaden i enlighet med lagen om statsunderstöd till folkhögskolor ( ). Stats-

4 rd- KuUB 21 - RP 110 andel betalas också för ett projekt i fråga om vilket byggnadsprogrammet och ritningarna har godkänts vid utbildningsstyrelsen innan denna lag trätt i kraft. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 31 Pensionsskydd och pensionskostnad (l mom. såsom i regeringens proposition) (2 och 3 mom. utesl.) Helsingfors den 19 november 1993 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Jouppila, vice ordföranden Astala, medlemmarna Ala-Harja (delvis), Aula, von Bell, Gustafsson, Hacklin, Laakso, Lindqvist, Pykä- läinen, Räty, Tiuri, Toivonen, Tykkyläinen och Virrankoski samt suppleanterna Lehtinen och Seivästö. Reservation Regeringens proposition med förslag till ändring av statsandelssystemet för folkhögskolor så att det blir kalkylbaserat och till utvidgning av stadgandena om verksamheten kan omfattas.' Vi framhäver emellertid folkhögskolornas särdrag och vikten av att de beaktas. Regeringens proposition innebär en ny statsandelslag och lagen skall trygga folkhögskolornas verksamhetsbetingelser. Finansieringen av utbildningen bör tryggas, men folkhögskolorna själva borde få ökad beslutanderätt i fråga om själva verksamheten. Den föreslagna statsandelsmodellen som förutsätter folkhögskolebestämda årliga prestationsbeslut följer linjen för kommunernas statsandelsreform, men beaktar inte tillräckligt folkhögskolornas särdrag. Omfattningen av folkhögskolornas verksamhet bör bestämmas i tillstånden att driva en folkhögskola. Härvid är det möjligt att både med tanke på staten och folkhögskolorna tillförlitligt förutse kostnadsutvecklingen och det krävs inga administrativa åtgärder beträffande respektive folkhögskola. Utskottet anser att tillståndet också kunde återkallas av "synnerligen vägande skäl som hänger samman med driften av folkhögskolan". Detta kan leda till att myndigheterna med hänvisning till inbesparingar inom statsekonomin föreslår att tillstånd att driva en folkhögskola skall återkallas. Att åberopa andra skäl än förändringar i bildningsbehovet för att återkalla ett tillstånd står i strid med de grundläggande principerna för fri medborgarverksamhet Det krävs ekonomiska förutsättningar för att den nya lagen skall fungera. Folkhögskolorna har drabbats av nedskurna resurser och nästa år kommer inte att vara lätt. Det är skäligt att staten snabbt betalar slutraterna av de statsandelar som är obetalda för tidigare år. Tio år är en kort tid för avveckling av systemet med hyresvärde. Då hyresvärdet vid omfattande byggnadsprojekt avvecklas kan specialunderstöd behövas. Utskottet anser att statsandel skall betalas för projekt vars byggnadsprogram och ritningar har godkänts under innevarande år. På grund av arbetslösheten och depressionen i landet och de särproblem som detta förorsakar byggnadsbranschen är det motiverat att betala statsandel för projekt i fråga om vilka byggpadsprogrammet godkänns nästa år. På basis av det ovan anförda föreslår vi att lagförslaget i övrigt skall godkännas i enlighet med utskottets betänkande, utom att 2, 11, 28 och 29 godkänns sålydande:

5 Lag om folkhögskolor med statsmedel 5 2 Huvudman (l mom. såsom i utskottets betänkande) Tillstånd att driva en folkhögskola enligt denna lag beviljas av statsrådet. Tillståndet förutsätter att folkhögskolan fyller ett bildningsbehov. Undervisningsministeriet beslutar om ändringar av tillståndet. I tillståndet fastställs folkhögskolans utbildningsuppgift inom yrkesutbildningen, verksamhetens omfattning, brevundervisning samt andra frågor enligt vad som stadgas genom förordning. statsrådet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet (utesl.) förutsätter detta. 11 studerandevecka Undervisningsministeriet fastställer det antal studerandeveckor som skall användas som beräkningsgrund för statsandelen i enlighet med det antalet studerandeveckor under de tolv månader somföregår den l augusti åretföre respektive år. Om begreppet studerandevecka stadgas genom förordning. 28 Övergångsstadganden om finansiering (l mom. såsom i utskottets betänkande) statsandelar som inte betalats när denna lag träder i kraft skall betalas ut inom ett år från det år då denna lag trädde i kraft. (3 mom. såsom i utskottets betänkande) 29 Hyresvärde och hyra Skall enligt ett beslut som fattats innan denna lag trätt i kraft till huvudmannen för en folkhögskola som avses i denna lag betalas statsandel för hyresvärde, betalas statsandel för kapitalersättning för hyresvärde i tio år efter anskaffningen eller ombyggnaden i enlighet med lagen om statsunderstöd till folkhögskolor (542/84). statsandel betalas också för ett projekt i fråga om vilket byggnadsprogrammet (utesl.) har godkänts vid utbildningsstyrelsen före den l januari (2 m om. såsom i utskottets betänkande) Helsingfors den 19 november 1993 Jukka Gustafsson Marja-Liisa Tykkyläinen Jaakko Laakso Aarno von Bell Heli Astala Iiris Hacklin Vi omfattar reservationen frånsett 29. Helsingfors den 19 november 1993 Tuija Maaret Pykäläinen Pekka Räty

6