Taxeringsutfall för beskattningsåret 2013

Transkript

1 Taxeringsutfall för beskattningsåret 2013 I slutet av 2014 avslutades Skatteverkets arbete med inkomstdeklarationerna för beskattningsåret De totala skatterna summerades till miljarder kronor under 2013 varav 724 miljarder är hänförliga till inkomsttaxeringen. Skatten för fysiska personer ökade med 18 miljarder kronor till 580 miljarder medan skatten för juridiska personer minskade med 4 miljarder till 145 miljarder. Skatterna från inkomsttaxeringen redovisas närmare i denna rapport. Uppgifterna är sammanställda av Skatteverkets analysenhet.

2 2 INNEHÅLL: 1 Översiktligt om innehållet Fysiska personers (individer och dödsbon) inkomstdeklaration Totalt 562 mdkr i skatt för fysiska personer Skatten på arbetsrelaterade skattebaser vid inkomsttaxeringen totalt 533 mdkr Skatt på kapitalrelaterade skattebaser i inkomsttaxeringen 41 mdkr Särskilt om fysiska näringsidkare Juridiska personers självdeklaration Fastighetsskatten alla fastighetstyper Mervärdesskatten i inkomstdeklarationen Sanktionsavgifter... 25

3 1 Översiktligt om innehållet I detta PM behandlas utfallet av den årliga taxeringen 2013 som avser inkomståret Det har följande struktur. I avsnitt 2 behandlas taxeringsutfallet för fysiska personer, därefter tas i avsnitt 3 upp taxeringsutfallet för juridiska personer. I de påföljande avsnitten görs en samlad beskrivning för fysiska och juridiska personer för vissa av posterna i den slutliga skatten. Fastighetsskatten kommenteras i avsnitt 4 och mervärdesskatten i avsnitt 5. Avslutningsvis behandlas i avsnitt 6 de sanktioner i form av skattetillägg och förseningsavgifter som påförs i anslutning till den årliga taxeringen. Den slutliga skatten för fysiska personer uppgår vid 13 till 562 mdkr fördelat på 533 mdkr avseende skattebaser med koppling till arbetsinkomster och 41 mdkr på skattebaser med koppling till kapital och 16 mdkr i skattereduktion för rut- och rotarbeten samt gåvor. Den s.k. slutliga skatten som fastställs i taxeringen ökar med 16 mdkr i förhållande till föregående år. Till detta kommer effekten av skattereduktionen för rut och rot som ökat från 15,0 till 15,9 mdkr mellan 12 och 13. De kapitalrelaterade skatterna är ungefär oförändrade. Bakom detta oförändrade utfall ligger minskade kapitalvinster som uppvägs av ett förbättrat nettoutfall för räntor/utdelningar/skuldräntor samt ökade intäkter från fastighetsavgiften. Till detta kommer effekten av skattereduktionerna för rut- och rotarbeten samt gåvor som ökat med sammantaget 1 mdkr. Skatten som betalades av juridiska personer minskade med 13 mdkr till 148 mdkr. Bolagsskatten uppgick vid 13 till 90 mdkr, en minskning med 13 mdkr. Den sammanlagda fastighetsskatten och fastighetsavgiften för samtliga fastighetstyper uppgick vid 13 till 28,7 mdkr. Detta är en ökning med 1,2 mdkr jämfört med föregående taxeringsår. Ökningen är till största delen hänförbar till småhus. Mervärdesskatten som redovisas i inkomstdeklarationen uppgår netto till 6,5 mdkr fördelat på utgående skatt på 15,1 mdkr och ingående skatt på 8,7 mdkr. Utöver dessa skatter har skattebetalarna i den årliga taxeringen påförts skattetillägg och förseningsavgifter. Ca skattebetalare debiterades skattetillägg vilket är färre än förra året. Minskningen i antalet ligger helt på fysiska personer. Beloppsmässigt uppgick skattetilläggen till 293 mnkr vilket är en minskning med 12 mnkr. Ca skattebetalare påfördes förseningsavgift vid för sent inkommen deklaration vilket är fler än förra året.

4 4 2 Fysiska personers (individer och dödsbon) inkomstdeklaration 2.1 Totalt 562 mdkr i skatt för fysiska personer Skatten för individerna ökade med 16 mdkr (+3,0 %) i förhållande till föregående år. De arbetsrelaterade skatterna (statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift och skattereduktioner) ökar med 18,3 mdkr (+3,6 %). De kapitalrelaterade skatterna är ungefär oförändrade. Bakom detta oförändrade utfall ligger minskade kapitalvinster som uppvägs av ett förbättrat nettoutfall för räntor/utdelningar/skuldräntor samt ökade intäkter från fastighetsavgiften. Till detta kommer effekten av skattereduktionen för rut- och rotarbeten som ökat från 15,0 till 15,9 mdkr mellan 13 och tax14 samt den vid 13 nya skattereduktionen för gåvor som hamnade på 0,2 mdkr (153 mnkr). Tabell 1 Översikt av skatteutfallet för individer och dödsbon taxeringsåren , mdkr Förändring senaste året mdkr dito i % Skatt på arbetsrelaterade skattebaser 510,9 498,5 500,4 514,3 532,6 +18,3 +3,6% Skatt på kapitalrelaterade skattebaser 36,9 37,0 46,7 41,2 40,8-0,4-1,0% Moms redovisad i inkomstdeklarationen 5,2 4,2 5,0 5,3 4,5-0,8-15,0% Skattereduktioner för rut- och rotarbeten samt gåvor Summa debiterad skatt exkl. sanktionsavgifter -0,4-10,4-13,7-15,0-16,0-1,0 +6,5% 552,4 529,3 538,4 545,7 561,9 +16,1 +3,0% Sanktionsavgifter 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3-0,0-6,8% 2.2 Skatten på arbetsrelaterade skattebaser vid inkomsttaxeringen totalt 533 mdkr Underlagen för taxerad förvärvsinkomst Den taxerade förvärvsinkomsten ökar vid 13 med 76 mdkr eller 3,8 % (tabell 2). Härav svarar ökning av löner, förmåner, sjukpenning m.m. för 54 mdkr (+3,5 %) och ökning av allmän pension/tjänstepension med 22 mdkr (+5,8 %). Inkomst av näringsverksamhet för egenföretagare minskar med 1,5 mdkr (- 3,1 %).

5 5 Tabell 2 Skatteunderlag förvärvsinkomst inkomst- och avdragsposter mer i detalj, mdkr Vissa större delposter i taxerad förvärvsinkomst Belopp Belopp Förändring till 13 dito i % mdkr mdkr mdkr A. Inkomst av tjänst 1 859, ,7 +77,0 +4,0% A.1 Inkomstposter Löner, skattepliktiga förmåner, sjukpenning m.m , ,8 +53,8 +3,5% Allmän pension, tjänstepension 357,9 379,9 +22,0 +5,8% Privat pensionsförsäkring, livränta 24,1 25,1 +1,0 +4,0% Andra inkomster, inte pensionsgrundande 10,4 9,6-0,8-8,4% Inkomst delägare i fåmansbolag (blankett K10, K4C,K13) 2,4 2,6 +0,2 +7,1% A.2 Avdragsposter +0,0 Resor till och från arbetet 14,3 13,5-0,8-5,9% Tjänsteresor 0,6 0,5-0,0-4,4% Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 2,2 2,2 +0,0 +2,1% Övriga utgifter, netto 1,2 1,2 +0,1 +5,8% B. Inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare) 49,4 48,0-1,5-3,1% Aktiv näringsverksamhet 47,5 46,3-1,2-2,7% Passiv näringsverksamhet 1,9 1,7-0,2-14,0% C. Allmänna avdrag och förlustavdrag 12,0 12,0-0,0-0,4% Pensionsspar, periodiskt understöd m.m. 11,4 11,4-0,0-0,0% Kvittning av underskott mot tjänst 0,6 0,6-0,0-7,9% D. Taxerad förvärvsinkomst (A+B-C) 1 896, ,3 +75,5 +3,8% Grundavdrag 189,3 196,6 +7,3 +3,7% varav särskilt belopp 39,9 42,1 +2,1 Sjöinkomstavdrag 0,2 0,2-0,0-5,9% Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 707, ,6 +68,3 +3,8% varav ej svenska kyrkan 483,4 521,3 +38,0 +7,3% andel ej svenska kyrkan 28,3% 29,4% Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Skatten på förvärvsinkomst Som framgått ovan ökar den taxerade förvärvsinkomsten med 3,8 %. De skatteintäkter som hör samman med förvärvsinkomsterna ökar (före reduktionen för rut- och rotarbeten) med 18,3 mdkr motsvarande en ökning med 3,7 procent (tabell 3). Skattereduktionen för rut och rot har ökat med 0,8 mdkr från 15 till 15,8 mdkr. Inkluderas reduktionen för rut- och rot ökar skatteintäkterna på förvärvsinkomster med 17,5 mdkr (+2,6 %). Det kan noteras att den kommunala inkomstskatten de fyra senaste taxeringsåren överstiger den totala direkta skatt på förvärvsinkomster som fastställs i den årliga taxeringen.

6 6 Tabell 3 Skatt på förvärvsinkomst de senaste taxeringsåren Belopp, mdkr Förändring senaste året mdkr dito i % Kommunal inkomstskatt 503,4 511,1 522,9 538,2 560,8 +22,5 +4,3% Statlig inkomstskatt 48,0 40,1 42,5 44,6 44,2-0,5-1,2% Företagarnas egenavgifter 12,0 11,5 10,9 10,9 10,5-0,4-3,5% Allmän pensionsavgift 85,2 86,8 89,2 93,5 97,6 +4,1 +4,6% Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4-0,1-11,5% Särskild löneskatt på pensionskostnader 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4-0,0-6,8% Avgår skattereduktioner med koppling till arbete 138,7 152,1 166,0 173,9 181,2 +7,3 +4,4% varav för - allmän pensionsavgift 85,1 86,8 89,1 93,5 97,5 +4,1 +4,6% - jobbskatteavdrag 53,5 65,2 76,8 80,4 83,6 +3,2 +4,2% - sjöinkomst 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1-0,0-6,6% Summa skatt på arbete före reduktion för RUT och ROT 510,9 498,5 500,4 514,3 532,6 +18,3 +3,7% - avgår reduktioner för husarbete 0,4 10,4 13,7 15,0 15,9 +0,8 +6,0% Summa skatt på arbete inkl. RUT och ROT 510,4 488,1 486,7 499,3 516,8 +17,5 +3,6% Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik. Den kommunala utdebiteringen höjdes vid 13 från 31,55 till 31,60 procent vilket ger ökade skatteintäkter med ca 1 mdkr. Tabell 4 Effekt på skatt på förvärvsinkomst av ändringar i regelsystem till 13 Effekt mdkr Kommunalskatt liten höjning (från 31,55% till 31,60%) +1,1 Källa: Budgetpropositionen hösten 2013 sid 556 Nedan kommenteras mer i detalj olika avdrag, reduktioner m.m. med koppling till skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten Den statliga inkomstskatten tas ut i två skikt (tabell 5). I det första skiktet är den statliga inkomstskatten 20 procent vilket vid 13 inträffar vid en beskattningsbar inkomst över kr. I det andra skiktet tas ytterligare 5 procent ut i skatt vilket vid 13 gäller för beskattningsbar inkomst över kr. Om inga separata beslut tas indexuppräknas skiktgränserna för den statliga skatten mellan åren med inflationen plus två procentenheter. Vid 10 höjdes dock den nedre skiktgränsen genom särskilt beslut utöver vad som följer av indexeringen. Andelen som betalar statlig skatt minskade då från 19 till 14,5 procent av inkomsttagarna. Vid 13 betalade personer statlig skatt vilket motsvarar 14,4 procent av inkomsttagarna. Det är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 12. Vid 13 hamnade personer över den övre skiktgränsen vilket motsvarar 4,7 procent av inkomsttagarna. De extra 5 procentenheter som tas ut i detta skikt motsvarar totalt en skattedebitering på 4,6 mdkr.

7 7 Tabell 5 Den statliga inkomstskatten Förändring senaste taxeringsåret Nedre skiktgräns, beskattningsbar inkomst, kr Övre skiktgräns, beskattningsbar inkomst, kr Antal med statlig skatt, tusental Dito i % av de som har taxerad förvärvsinkomst 19,0% 14,5% 15,0% 15,0% 14,4% -0,6% Antal över övre skiktgränsen, tusental Dito i % av de som har taxerad förvärvsinkomst 5,4% 4,8% 4,9% 4,9% 4,7% -0,3% Statlig skatt totalt, mdkr 48,0 40,1 42,5 44,6 44,2-0,5 varav "värnskatt", mdkr 4,8 4,3 4,5 4,8 4,6-0,1 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet samt statistikdatabasen GIN-Skatt. Avdraget för resor till och från arbetet Antalet personer som gjorde avdrag för resor till och från arbetet minskade vid 13 med personer till personer och avdragsbeloppet minskade med 801 mnkr till 13,5 miljarder kr. Det genomsnittliga avdraget minskade med 202 kr till kr. Gränsen för avdrag har ökat med 1000 kr i jämförelse med föregående år till kr, bilavdraget (18,50 kr/mil) är detsamma som föregående år. Tabell 6 Reseavdraget Antal Belopp Genomsnittligt tusental mnkr avdrag, kr Förändring senaste året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Avdraget för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor För att få göra avdrag för utgifter för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor är en grundförutsättning att man övernattar på arbetsorten och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är större än 5 mil. Vid 13 gjorde personer denna typ av avdrag

8 8 och det genomsnittliga avdraget låg på ca kr. Totalt summerade avdraget till 2,2 mdkr. Tabell 7 Avdrag för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor Antal Belopp Genomsnittligt tusental mnkr avdrag, kr Förändring senaste året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Avdraget för övriga utgifter Vid 08 höjdes gränsen för när kostnader för övriga utgifter får dras av från till kr. För att dagbarnvårdare som får kostnadsersättning från kommunen inte skulle drabbas ekonomiskt av den höjda gränsen gjordes sådan kostnadsersättning skattefri och avdragsrätten togs bort ( kvittning ). Dessa regelförändringar innebar att antalet personer som gjorde avdrag minskade från tidigare ca till i storleksordningen Trots att inga regeländringar gjorts åren därefter har antalet som gör avdrag fortsatt minska i långsam takt och var vid 13 ca personer.

9 9 Diagram 1 Antalet personer med avdrag för Övriga utgifter 95 tom 13 Antal personer, tusental Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Avdragsbeloppet var vid 13 1,2 mdkr. Det genomsnittliga beloppet var ca kr. Samtidigt som antalet som yrkar avdrag minskat sedan 08 har det genomsnittliga avdraget ökat från ca kr vid 08 till ca kr vid 13. Tabell 8 Avdraget för övriga utgifter samt kostnadsersättningar Avdraget för övriga utgifter Kostnadsersättningar Antal Belopp Genomsnittligt Antal Belopp Genomsnittlig tusental mnkr avdrag, kr tusental mnkr ersättning, kr Förändring senaste året Förändring senaste året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet

10 10 Vad kan tänkas ligga bakom utvecklingen som observerats mellan 08 och 13? Är det bekvämt att godkänna den förtryckta deklarationen utan att göra ändringar och man avstår från att göra avdrag när beloppen inte är så stora? Driver vissa i den grupp som brukat göra den här typen av omkostnadsavdrag istället verksamheten i företagsform? Avdrag för pensionssparande Antalet personer som gjort avdrag för pensionssparande har under 2000-talet legat stabilt kring 2 miljoner personer. Vid 13 gjorde strax under 2 miljoner personer avdrag med ett sammanlagt belopp på 11,4 mdkr. Antalet som gör avdrag har minskat med Avdraget för pensionssparande är fr.o.m. 09 begränsat till kr per år. Tabell 9 Avdraget för pensionssparande Antal, tusental Belopp, mnkr Genomsnittligt avdrag, kr Förändring jfrt med föreg. år antal, belopp, tusental mnkr Förändring senaste året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Skattereduktionen för rut- och rotarbeten Skattereduktionen för rut- och rotarbeten är 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms, men högst kr per sökande och år. Reglerna infördes 1 juli 2007 men omfattade fram till början av december 2008 enbart rutarbeten. Från 8 december 2008 utvidgades reduktionen till att även omfatta rotarbeten. Vid 13 hamnade reduktionen enligt taxeringsutfallet på totalt 15,9 mdkr vilket är en ökning med 0,8 mdkr jämfört med 12. Antalet personer som fått reduktion ökade med till 1,3 miljoner.

11 11 Tabell 10 Skattereduktion för rut- och rotarbeten 08 till 12 Antal, Belopp Genomsnittlig tusental mnkr reduktion 08* Förändring senaste året *Regelsystemet avsåg halva året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet 2.3 Skatt på kapitalrelaterade skattebaser i inkomsttaxeringen 41 mdkr Fysiska personer betalar skatt på kapital i form av skatt på kapitalinkomster samt fastighetsskatt/fastighetsavgift. Vid 13 inbringade skatterna på kapital 41 mdkr vilket är ungefär lika mycket som förra året. Tabell 11 Skatt på kapital för fysiska personer vid inkomsttaxeringen, mdkr Statlig ink.skatt på kapital (netto för underskott) Förändring senaste året 26,1 25,2 34,4 28,6 27,6-1,0 Statlig fastighetsskatt 0,8 1,0 0,7 0,7 0,7-0,0 Kommunal fastighetsavgift 9,6 10,9 11,1 11,4 12,2 +0,8 Expansionsfondsskatt (netto) 0,2-0,3 0,1 0,1 0,1-0,0 Övrigt 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2-0,1 Summa skatt på kapital 36,9 37,0 46,7 41,2 40,8-0,4 Diagrammet nedan visar utvecklingen för olika slag av skatt på kapital under en längre period. Fastighetsskatten har legat på en relativt konstant nivå under perioden men i samband med att en kommunal fastighetsavgift ersatte fastighetsskatten på bostäder vid 09 minskade skatten/avgiften med 2,9 mdkr. Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster (netto för underskott) har varierat kraftigt över åren, från -3,1 mdkr 96 till toppnoteringen på 49,3 mdkr vid 08. Vid 13 blev nettot 27,6 mdkr.

12 mdkr 12 Diagram 2 Utveckling av skatt på kapital 95 till 13 70,0 60,0 55,4 Summa skatt på kapital 62,5 50,0 49,3 46,3 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 13,5 10,7 3,1 15,0 34,1 23, ,1 34,4 40,5 27,6 Fastighetsskatt/fastighetsavgift 13,3 13,2 11,9 12,9 8,4 10,3 3,8 5,9 Förmögenhetsskatt taxeringsår Inkomstskatt på kapital (netto för underskott) Anm. Värdena för fastighetsskat/fastighetsavgift och förmögenhetsskatt i diagrammet är efter avräkning av skattereduktion som i vissa fall ges till hushåll som äger småhus. Mellan 12 och 13 minskade det totala underlaget för inkomst av kapital (netto för underskott) med 3 mdkr (tabell 12). Nettot av intäktsräntor/utdelningar och skuldräntor förbättrades med 7 mdkr. Bland intäktsräntorna ingår fr.o.m. 09 den schablonintäkt som beräknas på uppskovsbelopp vid bostadsbyte 1. Vid 13 tillkom den nya schablonbeskattade sparformen investeringssparkonto med ett underlag på 0,7 mdkr (enligt KU). Investeringssparkonto är en sparform med en löpande beskattning av värdeförändringar istället för kapitalvinstbeskattning i samband med avyttring. Kapitalvinsterna (netto för förluster, efter kvotering) minskade med 10 mdkr till 97 mdkr. 1 Det uppskovsbelopp som räntebeläggs uppgick vid 13 till ca 257 mdkr. På detta belopp räknas en schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet. Detta innebär att ca 4,3 mdkr av intäktsräntorna är hänförbara till räntebeläggningen av uppskoven. (Denna schablonintäkt beskattas därefter med 30 procent vilket innebär att skatten på uppskovsbeloppen blir ca 1,3 mdkr).

13 13 Tabell 12 Taxeringsunderlag och skatt på inkomst av kapital för fysiska personer, mdkr Taxeringsmässigt skatteunderlag Förändring senaste året Inkomstränta/utdelningar/positiv räntefördelning 98,5 76,0 73,1 89,0 103,4 +14,4 Skuldränta/negativ räntefördelning -106,4-81,0-73,1-102,7-110,0-7,3 Netto räntor/utdelningar -7,8-5,0 0,0-13,7-6,6 +7,0 Kapitalvinst 101,8 94,0 119,5 114,6 103,4-11,2 Kapitalförlust -11,3-7,1-5,6-7,7-6,7 +1,0 Nettokapitalvinst 90,5 86,9 113,9 106,9 96,7-10,3 Förvaltningskostnader m.m. -0,3-0,4-0,4-0,5-0,5-0,0 Summa inkomst av kapital 82,3 81,6 113,5 92,8 89,5-3,3 Nettoskatt på inkomst av kapital 26,1 25,2 34,4 28,6 27,6-1,0 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Diagrammet nedan visar hur kapitalvinsterna (netto för förluster, efter kvotering) förändrats sedan 92. Man brukar som en sorts tumregel säga att kapitalvinsterna sett över en längre tidsperiod ligger i storleksordningen 3 procent av BNP. Sett över den 22-årsperiod som täcks in i diagrammet gäller att det faktiska utfallet utlagt över hela perioden ligger ganska precist kring 3 procent av BNP. Utfallet 13 ligger på 2,7 procent av BNP. Diagram mdkr Utvecklingen av kapitalvinsterna (netto för förluster), mdkr utfall % av BNP taxeringsår

14 14 Kapitalvinsterna var låga under 1990-talets första del, de variationer som förekom dessa år kan bl.a. förklaras av regelförändringar. Under andra hälften av 1990-talet ökade kapitalvinsterna stadigt vilket sammanhänger med bl.a. den kraftiga värdestegringen på börsen jämfört med tidigare år. I början av 2000-talet föll börsen kraftigt följt av en återhämtning och var vid årsskiftet 2006/2007 uppe i 365 (slutet av 1995=index 100) men sjönk därefter till 197 vid årsskiftet 2008/2009. Börsen har därefter haft en återhämtning och låg i slutet av 2012 på index 332. Även om hushållens värdepappersportföljer kan avvika från det som gäller för börsen i genomsnitt så ger det en uppfattning om vilka svängningar det rör sig om. Diagram 4 Börsindex vid slutet av resp år 500 Börsindex (slutet av 1995=100) Tidigare var det inte möjligt att ta fram statistik över kapitalvinsternas sammansättning utifrån redovisningen på deklarationsblanketten. Fr.o.m. 08 har deklarationsblanketten gjorts om och det går att ta fram statistisk över kapitalvinsternas sammansättning. Nedan redovisas kapitalvinster och förluster fördelade på försäljning av värdepapper, bostäder och näringsfastigheter. Tabellen nedan (tabell 13) visar kapitalvinsterna (netto för förluster) fördelade på försäljning av de olika tillgångsslagen. Antalet personer som redovisade kapitalvinst eller kapitalförlust minskade vid 13 med personer till Antalet personer som redovisade kapitalvinst/förlust på fonder och aktier minskade med till Antalet personer som redovisade vinst/förlust vid försäljning av bostad (inklusive frivilligt återförda uppskov) ökade från till

15 15 Tabell 13 Kapitalvinster netto för förluster. Sammansättning före kvotering och kvittningar Taxeringsår Nettovinst före kvoteringar och kvittningar, mdkr Avgår Fonder/ Onoterade Försäljning Närings- Summa före ändring pga aktier/ fonder, av småhus, fastighet kvotering och kvotering andelar valuta, bostadsrätt, kvittning fåmansföretag tillgångar uppskov övriga återfört och kvittning, mdkr m.m. m.m. Taxeringsmässigt skatteunderlag, mdkr Antal personer, tusental* Förändring senaste året Belopp, mdkr 08 82,4 2,5 97,8 17,6 200,3-32,1 168, ,1 0,9 67,3 13,9 104,2-13,7 90, ,0-0,6 72,6 11,9 103,8-16,9 86, ,7-0,3 87,0 16,4 135,8-21,9 113, ,4 0,3 78,9 15,0 125,6-18,7 106, ,3 0,5 74,3 13,3 114,4-17,7 96,7 Förändring senaste året -5,1 +0,2-4,6-1,8-11,2 +1,0-10,3 * Personer kan för samma typ av tillgång ha redovisat i både vinst- respektive förlustrutan på deklarationsblanketten. I antalsstatistiken har hänsyn tagits till snittmängden för att undvika dubbelräkning av antalet personer. Beloppen för de olika tillgångsslagen avser värden före kvotering och kvittningar. De sammanlagda vinsterna före kvotering var vid mdkr. Nettovinsterna för fonder, aktier och andelar i fåmansföretag uppgick till 26 mdkr (-5 mdkr) och nettovinsterna vid försäljning av bostäder (inkl. återförda uppskov) var 74 mdkr (-5 mdkr). Efter de kvoteringar och kvittningar som görs för att få fram det taxeringsmässiga skatteunderlaget (dvs. det underlag som skattesatsen 30% tillämpas på) blev kapitalvinsterna vid 13 ca 97 mdkr vilket är 10 mdkr mindre än vid 12. Skuldräntor Hushållens skulder har uttryckt som andel av hushållens disponibla inkomster ökat från 107% vid slutet av år 2000 till 163% vid slutet av år Skuldräntorna (inkl. negativ räntefördelning) uppgick vid 13 till 110 mdkr vilket är 7 mdkr mer än vid förra taxeringen.

16 16 Tabell 14 Skuldränta (inkl negativ räntefördelning) Taxår Skuldräntor, mdkr Utvecklingen av skuldräntorna och hushållens låneskulder under 2000-talet Implicit räntesats* Hushållens låneskulder vid slutet av perioden År Låneskuld, mdkr Låneskuld uttryckt i förhållande till hushållens disponibla inkomster BNP 01 56,8 5,2% % 50% 02 61,7 5,2% % 53% 03 66,2 5,2% % 54% 04 66,6 4,8% % 57% 05 64,1 4,2% % 60% 06 62,7 3,7% % 64% 07 66,1 3,5% % 67% 08 83,5 4,1% % 69% ,4 4,7% % 73% 10 81,0 3,3% % 81% 11 73,1 2,8% % 81% ,7 3,7% % 82% ,0 3,8% % 84% *Den implicita räntesatsen har räknats fram som skuldräntan för visst år dividerad med genomsnittet för hushållens skuld vid ingången och vid slutet av året. Källor: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet, SCB:s Finansräkenskaper samt Konjunkturinstitutet. Fastighetsskatt Den sammanlagda fastighetsskatt/fastighetsavgift som debiteras fysiska personer uppgick vid 13 till 12,9 mdkr vilket är en ökning med 0,8 mdkr. De angivna beloppen avser belopp efter den skattereduktion som ges till vissa hushåll för att de inte ska behöva betala mer än 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsavgift i samband med fastighetsinnehavet. Denna skattereduktion omfattade vid personer. Fastighetsskatten för alla typer av fastigheter behandlas samlat i avsnitt 4. Fastighetsskatt och fastighetsavgift för fysiska personer, mnkr Statlig fastighetsskatt Kommunal fastighetsavgift Avgår skattereduktion m.h.t. inkomst Summa Förändring senaste året

17 17 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet Vid 13 infördes en skattereduktion för privatpersoners penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktion ges med 25 procent av gåvobeloppet och får uppgå till högst kr/år. Det innebär att maximal skattereduktion ges vid lämnade gåvor på kr/år. Antalet personer som fick reduktion var och den sammanlagda reduktionen var 153 mnkr. 2.4 Särskilt om fysiska näringsidkare Inkomst av näringsverksamhet och antal förvärvskällor Summan av redovisade överskott av näringsverksamhet minskade taxeringsåret 2013 med 1,4 mdkr till 48,0 mdkr, vilket motsvarar en minskning med cirka 3 procent. Minskningen har skett både bland de aktiva och passiva näringsidkarna. Tabell 15 Inkomst av näringsverksamhet fysiska personer, mdkr Taxeringsår Redovisade överskott, mdkr Förändring i % Aktiv Passiv Summa ,6 3,3 21, ,1 2,4 21,5-1, ,0 2,3 22,3 +3, ,8 2,5 24,3 +9, ,7 2,5 26,3 +8, ,6 2,6 28,2 +7, ,1 2,6 30,7 +8, ,9 2,6 32,4 +5, ,3 2,4 33,7 +3, ,1 2,4 34,6 +2, ,2 2,5 35,7 +3, ,9 2,7 38,6 +8, ,7 2,6 41,4 +7, ,0 2,6 44,6 +7, ,5 2,2 45,6 +2, ,0 2,1 45,0-1, ,9 2,0 47,9 +6, ,5 1,9 49,4 +3, ,3 1,7 48,0-3,0 Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik Ett generellt mönster de senaste taxeringsåren är att de aktiva förvärvskällorna ökar i antal, medan de passiva minskar. Taxeringsåret 2013 redovisades fler aktiva förvärvskällor än taxeringsåret De passiva förvärvskällorna var däremot färre taxeringsåret 2013 än taxeringsåret Den genomsnittliga inkomsten för aktiva förvärvskällor med överskott uppgår taxeringsåret 2013 till cirka kr, vilket är kr mer än taxeringsåret Den genomsnittliga inkomsten för de passiva förvärvskällorna med överskott är cirka kr. Det är en ökning med cirka kr jämfört med taxeringsåret 1996.

18 18 Tabell 16 Antal redovisade förvärvskällor, 1000-tal Taxeringsår Antal redovisade förvärvskällor Totalt Aktiv Passiv Överskott Underskott Överskott Underskott Förändring i % , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Källa: Taxeringsåren V-stat; taxeringsåren statistikdatabasen GIN-skatt Positiv och negativ räntefördelning Möjligheten att genom reglerna för räntefördelning beskatta en del av näringsinkomsterna som avkastning på kapitalet, istället för som förvärvsinkomst, utnyttjades vid 2013 års taxering av cirka näringsidkare. Totalt beskattades taxeringsåret 2013 cirka 6 mdkr i inkomstslaget kapital istället för inkomstslaget näringsverksamhet, vilket är något mindre än föregående år. Den obligatoriska negativa räntefördelningen, med en omvänd skatteffekt mot den positiva räntefördelningen, tillämpades taxeringsåret 2013 på cirka skattskyldiga. Det sammanlagda beloppet uppgick till 484 mnkr.

19 19 Tabell 17 Räntefördelning, belopp i mnkr Taxeringsår Positiv räntefördelning Antal näringsidkare Belopp, mnkr Negativ räntefördelning Antal näringsidkare Belopp, mnkr Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt Det positiva räntefördelningsbeloppet utgörs av en schablonmässigt beräknad avkastning på kapitalet vid årets ingång, där statslåneräntan året före beskattningsåret utgör beräkningsgrund. Nivån på statslåneräntan och storleken på det egna kapitalet bestämmer således i princip hur stor del av näringsinkomsterna som kan beskattas i inkomstslaget kapital. Taxeringsåret 2012 beräknades räntefördelningsbeloppet till 7,84 procent av underlaget. Taxeringsåret 2013 hade denna räntesats minskat till 7,15 procent beroende på sjunkande statslåneränta. Det positiva räntefördelningsbeloppet har minskat från 6,6 till 6,0 miljarder kronor, vilket mot bakgrund den minskade räntesatsen ändå innebär att det samlade kapitalet ökat i företagen. Avsättningar till expansionsfond Expansionsmedel är ett sätt att neutralisera beskattningen av näringsinkomster mellan fysiska och juridiska personer. Genom att ett belopp som motsvarar den del av vinsten som inte tas ut av ägaren, utan får stanna kvar i företaget, beskattas med en expansionsfondskatt hos den enskilde näringsidkaren som motsvarar bolagsskatten hos en juridisk person sker en neutralisering. Taxeringsåret 2010 sänktes expansionsfondskatten i likhet med bolagsskatten till 26,3 procent, från tidigare 28 procent. Eftersom sänkningen av skatten även innebar en sänkning av det maximala underlaget, och en medföljande återbetalning av en del av tidigare avsatta expansionsmedel, skedde under taxeringsåret 2010 en obligatorisk minskning av de samlade expansionsmedlen.

20 20 Från denna nivå har dock de samlade expansionsmedlen återigen börjat ackumuleras. Antalet skattskyldiga som ökat sina avsättningar till expansionsfond har de senaste taxeringsåren uppgått till cirka Taxeringsåret uppgick ökningen av expansionsmedel till cirka 2,1 mdkr. Antalet som minskat sina expansionsmedel uppgick taxeringsåret 2013 till Den sammanlagda minskningen uppgick till 1,7 mdkr, vilket innebär att nettoökningen av expansionsmedel uppgick till 0,4 mdkr. Tabell 18 Expansionsfond, belopp i mnkr Taxeringsår Ökning Minskning Årsnetto Ackumulerat Antal skattskyldiga Belopp Antal skattskyldiga Belopp Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt Nedsättningar av avgiftsuttaget motiverade av arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl För att förbättra de små företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt kan enskilda näringsidkare fr.o.m. inkomståret 2010 få göra ett avdrag med 5 procent av underlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet. Nedsättningen får uppgå till högst kr per år. Det innebär att marginalskatten för egenföretagare minskar för inkomster upp till kr. Nedsättningen gäller för näringsidkare i åldern år (för övriga åldersgrupper är egenavgifterna redan nedsatta med betydligt mer än 5 procentenheter). En förutsättning är dock att överskottet av näringsverksamheten överstiger kr. Vid 13 fick egenföretagare nedsättningen och nedsättningen uppgick till 1,3 mdkr.

21 21 Tabell 19 Nedsättningsbelopp av egenavgift för aktiv näringsverksamhet Antal Belopp Genomsnittligt tusental mnkr avdrag, kr Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Det finns också en regional nedsättning i stödområde A som ges med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till kr vilket innebär en maximal nedsättning om kr. Värdet på nedsättningen för inkomståret 2012 kan beräknas till 621 mnkr varav 78 fastställts i taxeringen och 544 via arbetsgivares månatliga skattedeklarationer. Tabell 20 Regional nedsättning i stödområde A Nedsättning, mnkr I taxutfallet I skattedeklarationen Totalt Inkomståret Inkomståret Inkomståret Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet samt statistikdatabasen GIN-Skatt

22 22 3 Juridiska personers självdeklaration Skatten för juridiska personer uppgick till totalt 148 mdkr taxeringsåret Det är en minskning med 13,4 mdkr, eller 8,3 procent. Tabell 21 Taxeringsår Översikt av skatteutfallet för juridiska personer taxeringsåren , mdkr Statlig inkomstskatt Avkastningsskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader Fastighetsskatt och fastighetsavgift Moms, netto Förmögenhetsskatt Skattereduktioner för investeringar/ reparationer Summa ,8 6,3 5,4 4,2 0,2 0,1-1,5 51, ,7 11,5 6,5 4,4 0,2 0,1 0,0 61, ,4 13,6 7,5 9,0 1,1 0,1-0,7 61, ,5 12,3 8,7 12,2 1,8 0,1-1,4 80, ,8 11,9 11,2 11,5 1,8 0,1-1,4 80, ,5 10,7 13,7 10,1 1,9 0,2-0,6 89, ,5 13,0 16,4 9,9 1,9 0,2-113, ,1 14,6 19,6 9,1 1,8 0,2 0,0 97, ,9 13,0 21,8 10,1 1,7 0,1 0,0 90, ,9 12,3 20,8 10,4 1,7 0,1 0,0 94, ,5 11,0 21,7 10,2 1,6 0,1-0,6 115, ,0 11,6 22,1 10,3 1,6 0,2-0,9 136, ,2 10,7 21,6 11,8 1,7 0,2-0,1 145, ,6 12,3 24,1 12,4 1,9-0,0 155, ,0 14,6 26,2 13,5 1, , ,5 11,8 26,3 13,4 1, , ,6 11,3 26,8 14,4 1, , ,8 11,2 30,5 15,3 2, , ,5 9,7 31,5 15,6 2, ,3 Förändring mdkr -13,3-1,5 +1,1 +0,3-0, , procent -12,9-13,5 +3,6 +2,2-2, ,3 Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik Den statliga inkomstskatten (bolagsskatten) minskade med 13 mdkr jämfört med taxeringsåret En bidragande orsak till minskningen av bolagsskatten var att många juridiska personer ökade sina avsättningar till periodiseringsfond taxeringsåret På så sätt kan de skjuta en del av beskattningen framåt och därigenom få del av den kommande sänkningen av bolagskatten från 26,3 till 22 procent. I tabellen nedan visas den totala och genomsnittliga bolagsskatten i olika branscher. Den största totala skatten betalas i finans- och försäkringsbranscherna. Även inom tillverkning och handel är den totala skatten hög. Inom handeln är dock antalet företag stort, vilket gör att den genomsnittliga skatten blir relativt sett låg. Den högsta genomsnittliga bolagsskatten betalas av företag inom gruvnäringen ( Utvinning av mineral ).

23 23 Tabell 22 Bolagsskatt i olika branscher taxeringsåret 2013 Bransch enligt SNI 2007 Antal juridiska personer* Bolagsskatt, mdkr Genomsnitt, kr A Jordbruk, skogsbruk och fiske , B Utvinning av mineral 463 3, C Tillverkning , D Försörjning av el-, gas-, värme- och kyla , E Vattenförsörjning avloppsrening, avfallshantering och sanering , F Byggverksamhet , G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar , H Transport och magasinering , I Hotell- och restaurangverksamhet , J Informations- och kommunikationsverksamhet , K Finans- och försäkringsverksamhet , L Fastighetsverksamhet , M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik , N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster , O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 808 0, P Utbildning , Q Vård och omsorg; sociala tjänster , R Kultur, nöje och fritid , S Annan serviceverksamhet , T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 1 0, , Sni saknas , Totalt , *Avser juridisk person som åsatts SNI-kod och för vilken taxeringsbeslut fattats taxeringsåret 2013 Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt Avkastningsskatten, som betalas på innestående pensionsmedel hos försäkringsbolagen, minskade med 1,5 mdkr, från 11,2 mdkr taxeringsåret 2012 till 9,7 mdkr efterföljande taxeringsår. Detta motsvarar en minskning med cirka 13,5 procent. Avkastningsskatten bestäms av storleken på livförsäkringsföretagens förmögenheter vid beskattningsårets ingång och den genomsnittliga statslåneräntan året närmast före. Den genomsnittliga statslåneräntan sjönk mellan 2010 och Minskningen av avkastningsskatten förklaras i huvudsak av den sjunkande statslåneräntan. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader ökade med 1,1 mdkr till totalt 31,5 mdkr. Fastighetsskatten för juridiska personer ökade med 0,3 miljarder kronor och moms redovisad

24 24 i inkomstdeklarationen var ungefär oförändrad och uppgick till cirka 2 miljarder kronor. Dessa skatter redovisas mera utförligt nedan. 4 Fastighetsskatten alla fastighetstyper Fastighetsskatten på småhus och hyreshus ersattes från och med taxeringsåret 2009 med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften har ett fast maxbelopp, som vid 13 var kr för varje småhus och kr för varje bostadslägenhet i hyreshus. Det fasta beloppet är indexbundet och ska varje år följa förändringen av inkomstbasbeloppet. Den sammanlagda statliga fastighetsskatten och kommunala fastighetsavgiften för fysiska och juridiska personer uppgick taxeringsåret 2013 till 28,7 mdkr. Detta är en ökning jämfört med föregående taxeringsår med 1,2 mdkr. Tabell 23 Fastighetsskatt och fastighetsavgift taxeringsåren med fördelning på fastighetstyp, mnkr Tax-04 Tax-05 Tax-06 Tax-07 Tax-08 Tax-09 Tax-10 Tax-11 Tax-12 Tax-13 Förändring senaste mnkr % Småhus ,1 Privatbostad i utlandet Hyreshus ,8 Lokaler ,7 Industri, elproduktion ,3 Elproduktion vattenkraft ,4 Elproduktion vindkraft ,3 Ofördelat* ,6 Summa ,2 varav - statlig fastighetsskatt - kommunal fastighetsavgift på småhus ,9 - kommunal fastighetsavgift på hyreshus Avser manuella debiteringar där fastighetstyp är okänd Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik , ,1

25 25 5 Mervärdesskatten i inkomstdeklarationen Nettobeloppet av mervärdesskatt som redovisas i inkomstdeklarationen uppgick taxeringsåret 2013 till cirka 6,5 mdkr. Detta är en minskning med 0,8 mdkr, vilket motsvarar 12 procent. Tabell 24 Mervärdesskatt redovisad i inkomstdeklarationen fysiska och juridiska personer, belopp i mdkr Tax-04 Tax-05 Tax-06 Tax-07 Tax-08 Tax-09 Tax-10 Tax-11 Tax-12 Tax-13 Förändring senaste året i % Utgående skatt 14,1 14,2 14,9 16,1 17,3 17,2 15,4 16,4 16,9 15,1-10,2 Ingående skatt 8,4 8,5 9,1 9,4 10,2 10,0 9,4 9,5 9,5 8,7-9,1 Netto 5,7 5,7 5,8 6,7 7,1 7,2 6,1 6,9 7,3 6,5-11,8 Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt 6 Sanktionsavgifter Vid oriktig uppgift som skulle lett till för låg skatt kan Skatteverket påföra skattetillägg. Skattetilläggen är normalt 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige. Tilläggssatsen 20 procent används då myndigheterna har tillgång till visst kontrollmaterial. Skattetillägget är 10 procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd fråga. För underskott gäller särskilda regler. Sanktionen mot försenad deklaration är förseningsavgift. Förseningsavgiften är sedan 04 för fysiska personer kr och för aktiebolag och ekonomiska föreningar kr. För övriga juridiska personer (ideella föreningar, handelsbolag) är förseningsavgiften kr. Kommer deklarationen inte in inom tre månader utgår ytterligare en förseningsavgift och kommer den inte in efter ytterligare två månader utgår en tredje förseningsavgift. Skattetilläggen vid den årliga taxeringen ger en uppfattning om i vilken utsträckning felaktigheter upptäcks och hinner åtgärdas inom tiden för den årliga taxeringen. Ca skattebetalare debiterades skattetillägg vilket är färre än förra året. Minskningen i antalet ligger helt på fysiska personer. Beloppsmässigt uppgick skattetilläggen till 293 mnkr vilket är en minskning med 12 mnkr. Ca skattebetalare påfördes förseningsavgift vid för sent inkommen deklaration vilket är fler än förra året.

26 26 Tabell 25 Sanktionsavgifter vid den årliga taxeringen Förändring senaste året Skattetillägg vid den årliga taxeringen: Antal Fysiska personer Juridiska personer Summa Belopp, mnkr Fysiska personer Juridiska personer Summa Förseningsavgifter enligt taxeringslagen: Antal Fysiska personer Juridiska personer Summa Belopp, mnkr Fysiska personer Juridiska personer Summa Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik