Utvärdering av labilt aluminium

Transkript

1 MEDDELANDE NR 9:1 Utvärdering av labilt aluminium Kalkningsverksamheten i Jönköpings län

2

3 Utvärdering av labilt aluminium Kalkningsverksamheten i Jönköpings län MEDDELANDE NR 9:1

4 Meddelande nr 9:1 Referens Ingela Tärnåsen, Naturavdelningen Vatten, juni 9 Kontaktperson Ingela Tärnåsen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 3-39, e-post ingela.tarnasen@lansstyrelsen.se Webbplats Fotografi Ingela Tärnåsen. Planabäcken Vetlanda kommun. Kartmaterial Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende 1-/1F ISSN ISRN LSTY-F-M 9/1--SE Upplaga ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 9 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET-plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 9

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrund och syfte... Val av lokaler... uminium - giftighet... uminiumfraktioner... Effekter på fisk... 9 Biologiska effekter på bottenfauna... 1 Metod Val av lokaler som avslutas Val av nya lokaler Analyserande laboratorier Resultat Lokalvis: Emån Mörrumsån... 1 Lagan... 1 Nissan Tidigare avslutade lokaler... 2 Diskussion Svårigheten med att analysera labilt aluminium Sambandet mellan och labilt aluminium Maxvärden och medelvärden Samband mellan aluminium och absorbans... 3 Nya aluminiumprogrammet Inför nästa revidering... 3 Referenser... 3 Bilaga: Samtliga pågående aluminiumlokaler 9

6 Sammanfattning påbörjades provtagning av fraktionerat aluminium i större omfattning på utvalda vattenkemilokaler inom kalkeffektuppföljningen i länet. Kriterier som användes vid framtagande av lokalerna var att de skulle ha målsättning för satt till, eller försurningspåverkad fisk eller bottenfauna i vattendrag eller vara okalkade referensvattendrag. 32 lokaler ingick i aluminiumprogrammet vid starten. I denna utvärdering av labilt aluminium har 19 lokaler utpekats där provtagning av aluminium kan avslutas. Kriterierna för att en lokal ska avslutas har varit där halterna av labilt aluminium i stort sett alltid legat under lägsta mätområdesgräns. Ytterligare lokaler var avslutade sedan tidigare. En lokal har avslutats inom kalkeffektuppföljningen och ingår numera i SLU:s trendvattendrag. Nya lokaler är också utpekade. 2 nya lokaler har utpekats. Kriterierna har varit försurningspåverkad bottenfauna mellan - eller försurningspåverkat elfiske mellan åren -. Helst skulle lokalerna även ha försurningspåverkad vattenkemi. Förslag på nya lokaler begärdes in från huvudmännen i kommunerna och många av förslagen finns med bland de nya lokalerna. Vattendrag har blivit prioriterade då erfarenheten visar att halterna av labilt aluminium i länets sjöar sällan är förhöjda (se Figur 1). Vid 1 av 3 lokaler överskrids µg/l (Höga halter) labilt aluminium som är den giftiga nivån för till exempel öring och abborre under perioden oktober 3 till (se Figur 2). Sätter man gränsen vid 3 µg/l, som är den giftiga gränsen för bland annat lax och mört, så är det 19 lokaler av 3 som överskrids under samma period. ± ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Km ( ( ( Pågående, nya och avslutade aluminiumlokaler 9 Pågående Ny ( Avslutad Åtgärdsområden för kalkning Figur 1. Karta över pågående, nya och avslutade aluminiumlokaler inom kalkeffektuppföljningen. ± Km Maxvärden för oorganiskt aluminium Låga halter Måttliga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Åtgärdsområden för kalkning Figur 2. Kartor över maxvärden för de lokaler där oorganiskt aluminium är analyserat av ITM.

7 Inledning Bakgrund och syfte Under 3 utfördes ett stort arbete med att ta fram en regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i länet (1). Det var ett uppdrag från Naturvårdsverket att beskriva verksamheten de kommande fem åren 3-. Verksamheten skulle anpassas till den nya Handboken för kalkning och de nya föreskrifter och allmänna råd som kommit under 2 (3). Varje målområde fick definierade kemiska och biologiska kortsiktiga målsättningar. Från 3 finns det tre olika kemiska mål för mot tidigare ett. I målområden där märlkräftor förekommer är -målet,3 som inte får underskridas. För målområden där mört, elritsa, flodkräfta förekommer är -målet, som inte får underskridas. För målområden där övriga arter förekommer är -målet, som inte får underskridas. Kalkeffektuppföljningens provtagningslokaler nämns i rapporten som VK2 och VK3. VK2 är lokaler i länet som provtas sex gånger per år vid högflöde och en gång vid basflöde (augusti) VK2 analyseras på 1 parametrar, lokalerna är antingen målpunkter eller referenser. VK3 kan vara målpunkt eller styrpunkter som provtas två alternativt sex gånger per år under högflöde (1). Dessa lokaler analyseras på tre parametrar;, alkalinitet och färg. Lokalerna i denna rapport analyseras dessutom på fraktionerat aluminium. Provtagningen koncentrerades till högflöden då det är störst risk för låga -värden och höga aluminiumhalter. uminium började mätas där det bedömdes vara risk för höga halter och där måluppfyllelse för fisk var dålig. uminium analyserades dessutom initialt i de vattendrag där -målet hade sänkts till, för att undersöka om höga aluminiumhalter (över μg/l) förekom (2). Höga halter av oorganiskt aluminium påverkar fisk och bottenfauna negativt. Hos fisk lagras aluminium på gälarna och leder till att fisken får svårigheter med syreupptagningsförmågan och med jonbalansen i blodet. Hos bottenfaunan lagras aluminium i huvudsak på utsidan. Lagringen anses generellt som liten men kan fortfarande i vissa situationer vara viktig (se sidan ). Syftet med utvärderingen är att identifiera de lokaler där fortsatt analys av oorganiskt aluminium är obefogad. Därigenom skapas ekonomiskt utrymme för andra lokaler som är mer aktuella för aluminiumanalys. Nya lokaler pekas ut i utvärderingen. Vidare skall de lokaler identifieras där -målet är satt till, och oorganiskt aluminium överskrider μg/l. Där bör -målet ändras till, enligt Handboken för kalkning (3). I dagsläget behöver inga -mål ändras. Det är viktigt att följa utvecklingen av oorganiskt aluminium på dessa lokaler om sjunker som följd av minskad kalkning.

8 Val av lokaler De lokaler som ingått i aluminiumprogrammet sedan valdes ut av fyra anledningar: Lokaler med -målet, Lokaler med dålig måluppfyllelse för fisk trots uppnådda -mål. Lokaler där det misstänktes kunna förekomma låga -värden under högflöden. Referensvattendrag Sammanlagt började 32 lokaler analyseras med avseende på labilt och stabilt monomert aluminium och totalt monomert aluminium. Provtagningsfrekvensen var mellan två och sju gånger per år. Sammanlagt genomfördes 1 analyser per år. Under perioden till är det i stort sett samma lokaler som provtagits. Vissa av lokalerna har provtagits längre tillbaka än. Det gäller främst VK2-lokaler. Det är endast en av de lokalerna som pågår idag inom kalkeffektuppföljningen och det är Markåsbäcken. uminium - giftighet uminiumfraktioner uminium har en komplex kemi i vattenlösning och förekommer i många olika former med varierande giftighet (toxicitet) (se Tabell 1). Den mest giftiga fraktionen brukar kallas för oorganiskt aluminium, labilt monomert aluminium eller i. i uppträder när understiger,. i, är giftigt för många levande organismer bland annat genom påverkan på gälar. uminiumförgiftning framhålls oftast som den viktigaste mekanismen för försurningens giftverkan, framför allt på fisk, men även på bottenfauna. Problemet med aluminium är att den komplicerade kemin gör att fördelningen mellan olika förekomstformer varierar kraftigt beroende av, löst organiskt material, fluorid, sulfat och temperatur. De giftiga fraktionerna brukar anses sammanfalla med dem som fastnar i en katjonbytare i en fraktioneringsmetod enligt Driscoll. De kemiska jämvikterna är känsliga och man har därför ännu inte lyckats ta fram en standardmetod för analys av i (). Helst skulle man vilja fraktionera aluminium direkt i fält för att undvika osäkerheten att i - halterna förändras till dess att en analys kan ske. Detta är dock inte möjligt i ett så omfattande program som kalkeffektuppföljningen.

9 Tabell 1. En schematisk bild över aluminiums grundläggande fraktioner. Syralösligt Polymert uminium Syralösligt uminium eller Total uminium Totalt Monomert uminium Stabilt Monomert uminium =Organiskt uminium, o Labilt Monomert uminium =Oorganiskt uminium, i Effekter på fisk I sura aluminiumrika vatten ökar i genomsläppligheten hos gälarna på öring och lagras i de sekretproducerande celler som sitter ytterst på gälytan. Detta förstör gälbarriären och fisken får svårigheter med syreupptagningsförmågan och jonbalansen i blodet. Öringyngel som simmar upp ur gruset är väldigt känsliga för i. Rommen är mest känslig före den blivit ögonpunkterad, därefter klarar rommen av att buffra mot omkringliggande vatten till dess gulesäcken förbrukats. Hos årsungar och äldre fisk minskar i blodplasmans innehåll av jonerna natrium, klorid och kalcium då aluminium- och vätejoner flödar in när gälbarriären brutits ner. Nivåerna av blodsocker (en stressrespons) och hemoglobin (protein i de röda blodcellerna som tar upp syre) ökar för att motverka den minskade upptagningen av syre. Av samma skäl ökar även andningsfrekvensen. Det finns ett starkt samband mellan oorganiskt aluminium i vatten och ackumulerat aluminium på gälarna hos fisk (). Olika arter av fiskar är olika känsliga för oorganiskt aluminium. 199 genomfördes ett laboratorieförsök där sju vanliga skandinaviska fiskarter utsattes för surt aluminiumrikt vatten, surt aluminiumfattigt vatten respektive neutralt vatten som en kontroll. Känsligheten för aluminium minskade i följande ordning; lax, mört, elritsa, abborre, harr, öring och fjällröding (). Laxens höga känslighet för i beror till stor del på ökad känslighet under smoltperioden när en anpassning till saltvatten ska ske. Norska försök visar att redan vid μg/l i minskar överlevnaden i havet för laxsmolt (9). Försök visar att öring blir stressad av i men kan ha bra hälsa vid i -halt < 3 μg/l. Vid i halter på - μg/l uppstår fysiologiska effekter och vid halter över μg/l dör öringen (). 9

10 Tabell 2. Gränsvärden för giftiga nivåer av labilt aluminium för fisk (3) Art Labilt uminium ( i ) μg/l Fisk: Lax Elritsa Mört 3 Fisk: Övriga arter t.ex. Öring Abborre Biologiska effekter på bottenfauna Hos bottenfauna som dagsländelarver, nattsländelarver och kräftdjur har flera studier visat att aluminium lagras men i huvudsak på utsidan. Lagringen anses generellt ringa men kan fortfarande i vissa situationer vara viktig. Den långsiktigt skadliga och giftiga effekten av aluminium anses ofta vara beroende av själva effekten vilket inte är förvånande då oorganiskt aluminium uppträder vid låga -värden och bör betraktas som en samverkande effekt. Ibland kan aluminium vid mycket låga -värden (<) istället lindra vätejonernas skadeverkan. Motsägelsefulla resultat finns för påverkan på bottendjurens respiration; vid lågt ökar dagsländelarverna andningen då aluminium tillsätts, medan trollsländelarverna minskar andningen. Kanske har de olika försvarsmekanismer; dagsländelarver rensar sina rörliga gälar genom ökad rörelse medan trollsländelarver försöker minska exponeringen av de orörliga gälarna genom minskad respiration. Överlevnadsstudier ger en något oklar bild men aluminium var en viktig orsak till bottendjurens dödlighet huvudsakligen mellan och,. Vid lägre skyddar aluminium mot vätejoner och vid högre polymeriserar aluminium (och blir då mindre giftigt för de större bottenlevande insekterna (makroevertebrater)). Den giftiga effekten av aluminium på makroevertebrater verkar vara kopplad till arten och inte till ordningen. Det är bäst att betrakta aluminium- och vätejoner som samverkande giftiga ämnen för makroinvertebrater i sura vatten () För bottenfauna i svenska trendsjöar (tidigare kallade tidsseriesjöar eller referenssjöar) var artrikedomen (diversiteten) lägre och de försurningskänsliga arterna färre (Medins försurningsindex) om i översteg 2 μg/l i -intervallet,-,2 (1). 1

11 Metod Val av lokaler som avslutas De lokaler där labilt aluminium i stort sett alltid legat under lägsta mätområdesgräns har provtagningen avslutats. Där det inte funnits tillräckligt med provtagningstillfällen har provtagningen fått fortsätta. De lokaler där labilt aluminium legat lågt de få tillfällen som fanns avslutades lokalen. En lokal hade ett tillfälle där aluminium var mycket högt i samband med ett lågt, där fick provtagning fortsätta. Andra lokaler fick vara kvar för att följa en eventuell trendförändring. Några lokaler har analyserats sedan 199. Dessvärre verkar inte aluminiumanalyserna tillförlitliga före hösten 3 (se sidan 29). Val av nya lokaler 9 Vid denna revidering valdes de nya aluminiumlokalerna ut från de elfisken utförda under till. De lokaler med försurningsbedömning tre eller fyra (negativ påverkan eller kraftig negativ påverkan) i en femgradig skala (- där inte går att bedöma) bedömdes som relevanta för aluminiumprogrammet. Elfisken finns inte försurningsbedömda förrän tidigast, vilket är anledningen till att lokaler inte sökts längre tillbaka i tiden. Nya aluminiumlokaler valdes även bland de bottenfaunaundersökningar som utförts mellan och och som fått dålig försurningsbedömning. De biologiska resultaten har relaterats till lokalens vattenkemi. Helst ska lokalen ha haft under vid flera tillfällen. Så var fallet vid de flesta utvalda lokalerna men undantag gjordes där biologin visat försurningspåverkan upprepade gånger. Förslag till nya lokaler från kalkhandläggarna på kommunerna begärdes in. En del av de lokalerna finns med i det reviderade programmet. Vattendrag prioriterades men även några sjöar valdes ut. Erfarenheten från länets provtagningar visar att halterna av labilt aluminium i utloppet från en sjö sällan är förhöjda. Analyserande laboratorier Oorganiskt aluminium har analyserats i länet sedan 199. Det har varit olika laboratorier som utfört analyserna genom åren. 199 och 199 analyserades oorganiskt aluminium av AnalyCen i Lidköping. Därefter tog KM-lab över 199 och 199. Under 1999 blir KM-lab och Svelab uppköpt av ALcontrol. Under 1999 och växlar analyserande laboratorium mellan Svelab i Jönköping, KM-lab i Linköping och KM-lab i Halmstad. Detta sammanföll med ALcontrols övertagande av 11

12 dessa laboratorier. 1 till augusti 3 är det ALcontrol Halmstad som utför analyserna. Därefter tar ITM över analyserna (se Tabell 3). Värden under lägsta mätområdesgräns har också varierat genom åren mellan <3 μg/l och <2 μg/l. I de fall där oorganiskt aluminium legat under gränsen så har halva gränsvärdet använts i diagrammen. Mellan och, där vi har flest lokaler, är oorganiskt aluminium <1 μg/l under nästan hela perioden (se Tabell 3). Tabell 3. Laboratorium som analyserat oorganiskt aluminium mellan 199 och. Period Analyserande laboratorium Lägsta mätområdesgräns 199 AnalyCen Lidköping Inga 199 AnalyCen Lidköping Inga 199 KM-lab <1 199 KM-lab < Svelab Jönköping, KM-lab Linköping (ALcontrol köper <1 upp i december) Svelab Jönköping, KM-lab Halmstad, ALcontrol Jönköping <1 (tidigare Svelab) 1 ALcontrol Halmstad <1 2 ALcontrol Halmstad <1 (1 st <2) 3 till augusti ALcontrol Halmstad <2 3 från oktober ITM Stockholm <1 ITM Stockholm <1 (1 st <1) ITM Stockholm <1 ITM Stockholm <1 ITM Stockholm <1 (några <3) 12

13 Resultat Lokalvis: Emån PLANABÄCKEN 1 1 labilt (ug/l) 1 1 Figur 3. och labilt aluminium för Planabäcken. Planabäcken är en referenslokal som provtas sju gånger per år. uminium ligger över μg/l vid cirka hälften av provtagningstillfällena. Diagrammet där aluminium är avsatt mot visar att aluminium når giftiga halter (över μg/l) vid under,3 (ej statistiskt signifikant) (Figur 3). För att få en trendserie för aluminium är det intressant att fortsätta provtagningen på denna lokal. HÅLEBÄCKEN NEDSTRÖMS DOSERARE 1 1 Figur. och labilt aluminium för Hålebäcken nedströms doserare. Hålebäcken är en VK3-lokal som inte är målområde. Bäcken provtas två gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagning är dålig måluppfyllelse för fisk trots bra -värden. Lägsta som har uppmätts sedan mätningarna startade 19 är,1. Enligt diagrammet är 13

14 oorganiskt aluminium 33 när är,3 (Figur ). För att få fler mätvärden innan man säkert kan avsluta aluminiumprovtagning får lokalen fortsätta provtas även 9. SERARPASJÖN UTLOPP 1 1 Figur. och labilt aluminium för Serarpasjön utlopp. Serarpasjön är en VK3-lokal som har, som -mål och provtas två gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagningen är att Gårdvedaån nedströms Vigotten har ett -mål på,. Det var på 19-talet som kunde ligga runt. I dag ligger stabilt runt. Oorganiskt aluminium ligger mycket lågt. Det finns ingen anledning att fortsätta med provtagning av aluminium, den kan avslutas. GÅRDVEDAÅN, SMEDBÄCKEN NEDSTRÖMS DOSERARE 1 1 Figur. och labilt aluminium för Smedbäcken nedströms doserare. Lokalen Smedbäcken heter även Gårdvedaån och provtas som VK3, sex gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagningen är att -målet är,. uminiumprovtagningen kom igång sent här och ännu är det för lite data för att kunna avgöra om lokalen skall fortsätta provtas eller inte. Provtagningen får fortsätta 9 och sedan avgörs om provtagningen kan avslutas. 1

15 NÄSSJASJÖN UTLOPP 1 1 Figur. och labilt aluminium för Nässjasjön utlopp. Nässjasjön har analyserats på aluminium för att bäcken nedströms sjön har ett -mål på,. Lokalen provtas två gånger per år inom VK3. Oorganiskt aluminium ligger lågt under den period den provtagits så aluminiumprovtagningen kan avslutas. Sammanfattning Emån Avslutas: Serarpasjön och Nässjasjön. Fortsätter: Planabäcken, Smedbäcken (9 ut) och Hålebäcken (9 ut). Nya lokaler inom Emåns avrinningsområde: Bäck från Ägersgöl och Nödjehultaån Nödjehult. Mörrumsån GRANSHULTASJÖBÄCKEN 1 1 Figur. och labilt aluminium för Granshultasjöbäcken. Granshultasjöbäcken är ett referensvattendrag som provtas sju gånger per år. uminium ligger under μg/l för den period provtagningen har pågått. uminiumprovtagningen kan upphöra på denna lokal. Sammanfattning Mörrumsån Avslutas: Granshultasjöbäcken. Nya lokaler inom Mörrumsåns avrinningsområde: Inga nya lokaler planeras. 1

16 Lagan GISSMUNDEN UTLOPP 1 1 Figur 9. och labilt aluminium för Gissmunden utlopp. Gissmunden är en VK3-sjö som provtas två gånger per år. Så länge ligger över målsättningen på, skall oorganiskt aluminium hålla sig under μg/l. uminiumprovtagningen kan avslutas. LÅNGVATTNET UTLOPP 1 1 Figur 1. och labilt aluminium för Långvattnet utlopp. Långvattnet är en VK3-sjö som provtas två gånger per år. Anledningen till att Långvattnet har provtagits på aluminium är att man misstänkt att kan vara lågt vid högflöde. September 2 var nere på,9, Nästa gång gick under målsättningen på, var Det föreligger ingen risk för höga aluminiumhalter på lokalen. Här kan aluminiumprovtagningen avslutas. MJÖSJÖN UTLOPP 1 1 Figur 11. och labilt aluminium för Mjösjön utlopp. 1

17 Mjösjön är en VK3-lokal som provtas två gånger per år. -målet för Mjösjön är,. Måluppfyllelsen för fisk hade varit dålig trots att låg bra till vilket var anledningen till att aluminiumprovtagningen började på denna lokal. 199 uppvisade mörten tydliga tecken på försurningsskador hade mörten återhämtat sig men hade ändå försurningsskador som härrörde från fem år tillbaka i tiden. Därefter är den inte fiskad (). I mars var nere på, med en aluminiumhalt på 9 μg/l som följd. Vi får gå tillbaka till 199 för att hitta ett nytt under,. uminiumprovtagningen kan avslutas. ÄLLSJÖBÄCKEN 1 1 labilt (ug/l) 1 1 Figur 12. och labilt aluminium för Ällsjöbäcken. Ällsjöbäcken är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Den har ett -mål på, vilket var anledningen till aluminiumprovtagningen. uminium har legat kring μg/l vid några tillfällen trots att inte har varit lägre än,. uminiumprovtagningen får fortsätta på denna lokal. ÅREVEDSSJÖN NORR 1 1 Figur 13. och labilt aluminium för Årevedssjön norr. Årevedssjön norr är en VK3-lokal som provtas två gånger per år. Dålig måluppfyllelse för fisk trots bra är anledningen till att aluminium har provtagits. Sjön har nätprovfiskats 199, 1 och och vid samtliga tillfällen har mörten haft störningar i reproduktionen (). Det är inte troligt att aluminiumhalterna är orsaken till det. uminiumprovtagningen avslutas på lokalen. 1

18 ÖREGÖL UTLOPP 1 1 Figur 1. och labilt aluminium för Öregöl utlopp. Öregöl är en VK3-sjö som provtas två gånger per år. Den misstänktes ha låga -värden vid högflöden. 2 var nere på,9. Innan dess var det 199 som var under, som är sjöns målsättning. Sjön verkar inte ha några försurningsproblem så provtagningen kan upphöra vid denna lokal. RÅLSMOSSEBÄCKEN 3 1 Figur 1. och labilt aluminium för Rålsmossebäcken. Rålsmossebäcken är ett referensvattendrag som provtas sju gånger per år. Här ligger stadigt under,. Oorganiskt aluminium ligger stundtals runt μg/l vilket är mycket högt. uminiumprovtagningen bör fortsätta på referenslokalen för att se eventuell trend för aluminium. KOLASJÖN UTLOPP 3 1 Figur 1. och labilt aluminium för Kolasjön utlopp. 1

19 Kolasjön är en VK3-lokal som provtas två gånger per år. Anledningen till att sjön provtas på aluminium är den dåliga måluppfyllelsen för fisk trots bra. Vid,2 är oorganiskt aluminium mycket förhöjt till 3 μg/l. Det händer ganska ofta att närmar sig så det vore intressant att fortsätta provtagningen av aluminium på lokalen. Det kan eventuellt vara ett felaktigt värde för oorganiskt aluminium men det får den fortsatta provtagningen utvisa. Sammanfattning Lagan Avslutas: Långvattnet, Öregöl, Brandsjön (aldrig påbörjad), Årevedssjön Norr, Mjösjön och Gissmunden. Fortsätter: Kolasjön, Rålsmossebäcken och Ällsjöbäcken Nya lokaler inom Lagans avrinningsområde: Modalaån Rosendal, Bantabäcken, Bodaån Västra gren, Bäck till lsarpasjön, Hylletoftaån, Bockebobäcken, Österån Uljeshult, Ramsjöbäcken och Sandabäcken. Nissan KÄLLERYDSÅN VID ÅBO 1 1 Figur 1. och labilt aluminium för Källerydsån vid Åbo. Källerydsån är en VK2-lokal som provtas sju gånger per år. Vattendraget har ett -mål på, vilket är anledningen till provtagningen. Trots att har varit nere på,3 syntes ingen förhöjning av oorganiskt aluminium (Figur 1). uminiumprovtagningen kan avslutas på denna lokal. EKHULTASJÖN UTLOPP 1 1 Figur 1. och labilt aluminium för Ekhultasjön utlopp. Ekhultasjön är en VK3-sjö som provtas två gånger per år. Det har varit dålig måluppfyllelse för fisk i sjön vilket är anledningen till aluminiumprovtagningen. Oorganiskt aluminium har 19

20 legat lågt under perioden - och är inte orsak till fiskens problem. uminiumprovtagningen kan avslutas på lokalen. BULLERBÄCKEN 1 1 Figur 19. och labilt aluminium för Bullerbäcken. Bullerbäcken är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Bäcken har ett -mål på, och därför provtas aluminium här. Oorganiskt aluminium har legat över μg/l två gånger under perioden - (: rådata kontrollerat och stämmer enligt ALcontrol). En av gångerna var lågt men den senaste gången i augusti låg på,9 (Figur 19). Rådata från är kontrollerat och stämmer enligt ALcontrol. Resultaten från verkar inte stämma. Här kalkas för bäcken i sig och inte för nedströms liggande målområden. kan ligga närmre, och då är det intressant att se vad som händer med aluminium. Om oorganiskt aluminium blir högt måste -målet höjas till,. Provtagningen fortsätter på lokalen. JONSBOBÄCKEN 1 1 Figur 2. och labilt aluminium för Jonsbobäcken. Jonsbobäcken är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. -målet för bäcken är, vilket är anledningen till aluminiumprovtagningen. Oorganiskt aluminium har legat under μg/l hela perioden med ett undantag och det är i augusti (rådata kontrollerat och stämmer enl. ALcontrol). Då var labilt aluminium uppe på 1 μg/l trots att låg högt på,. Kalkningen sker enbart för bäcken i sig och inte för nedströms liggande målområden. har senaste tiden legat nära målet på, och det har inte resulterat i några förhöjda koncentrationer av oorganiskt aluminium. Detta är ett bra exempel på att det går hålla ett -mål utan att oorganiskt aluminium blir för högt. Provtagningen fortsätter på lokalen. 2

21 KRAKHULTABÄCKEN 1 1 Figur 21. och labilt aluminium för Krakhultabäcken. Krakhultabäcken är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Bäcken har ett -mål på, vilket är anledningen till att aluminium analyseras. uminium har legat under μg/l hela perioden förutom vid ett tillfälle i augusti då det var uppe i μg/l utan att var lågt (Figur 21) (rådata kontrollerat och stämmer enl. ALcontrol). Detta verkar inte helt tillförlitligt. Kalkningen här sker enbart för bäckens egen skull och inte för nedströms liggande målområden. bör kunna sänkas ytterligare genom minskad kalkning och då är det viktigt att fortsätta analysera oorganiskt aluminium. Om -sänkningen ger förhöjda koncentrationer av oorganiskt aluminium bör målet istället ligga på,. uminiumprovtagning på lokalen fortsätter. KROKSJÖN UTLOPP 1 1 Figur 22. och labilt aluminium för Kroksjön utlopp. Kroksjön är en VK3-sjö som provtas två gånger per år. Motivet till aluminiumanalys på den här lokalen är att det har varit dålig måluppfyllelse för fisk. har legat nära flera gånger utan att oorganiskt aluminium har blivit förhöjt. uminiumprovtagningen kan avslutas. 21

22 LILLESJÖN UTLOPP (VID SANDSEBO ÅTGÄRDSOMRÅDE 2) 1 1 labilt (ug/l) 1 1 Figur 23. och labilt aluminium för Lillesjön utlopp. Lillesjön är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Motivet till aluminiumanalys är misstänkta låga -värden vid högflöde. -variationerna hänger inte ihop med flödet utan beror troligen på att kalkningen inte räcker till på grund av den korta omsättningstiden som sjön har,,2 år. Tidigare kalkades sjön en gång per år men har från övergått till vår- och höstkalkning. Trots de låga -värdena som uppkommer med jämna mellanrum ligger nästan alltid oorganiskt aluminium under μg/l. Kalkning två gånger per år kommer sannolikt sänka halten oorganiskt aluminium. uminiumprovtagningen kan avslutas vid lokalen. MELLANSJÖN UTLOPP 1 1 Figur 2. och labilt aluminium för Mellansjön utlopp. Mellansjön är en VK3-lokal som provtas två gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagning var att det förelåg misstanke om låga -värden vid högflöden i Trollsjöån nedanför Mellansjön. Dessbättre har det inte uppmätts några låga -värden på länge, 1993 var nere på,9. Oorganiskt aluminium har hela perioden hållit sig på en låg nivå. uminiumprovtagningen kan avslutas på lokalen. 22

23 NISSAN VID JÄRA 1 1 Figur 2. och labilt aluminium för Nissan vid Jära. Nissan vid Jära är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Motivet för aluminiumprovtagning är dålig måluppfyllelse för fisk trots bra. uminium har legat under μg/l hela tiden med ett undantag i augusti (rådata kontrollerat och stämmer enl. ALcontrol). har varit runt vid några tillfällen utan att aluminium har varit över μg/l. uminiumprovtagningen kan avslutas på lokalen. Ändras -målet till, måste provtagningen upptas igen. SMÖRHULTASJÖN UTLOPP 1 1 labilt (ug/l) 1 1 Figur 2. och labilt aluminium för Smörhultasjön utlopp. Smörhultasjön är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Anledningen till att lokalen analyseras på aluminium är misstänkt lågt vid högflöde. har varit nära och under några gånger och då höll sig oorganiskt aluminium under μg/l. uminiumprovtagning på lokalen kan avslutas. SUNNERBOSJÖN UTLOPP 1 1 labilt (ug/l) 1 1 Figur 2. och labilt aluminium för Sunnerbosjön utlopp. 23

24 Sunnerbosjön är en VK3-lokal som provtas två gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagning är dålig måluppfyllelse för fisk trots bra. har varit under vid två tillfällen, vid det ena tillfället var oorganiskt aluminium uppe på 2 μg/l. Här finns tecken på att aluminium kan vara förhöjd vid -värden nära sex. uminiumprovtagningen fortsätter på lokalen. TÖLLSTORPASJÖN UTLOPP 1 1 labilt (ug/l) 1 1 Figur 2. och labilt aluminium för Töllstorpasjön utlopp. Töllstorpasjön är en VK3-lokal som har provtagits två gånger per år. Under ändrades frekvensen till sex gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagning är dålig måluppfyllelse för fisk trots bra. Oorganiskt aluminium har varit under μg/l hela perioden. uminiumprovtagning kan avslutas på lokalen. ÄLGÅN VID KLEREFORS 1 1 Figur 29. och labilt aluminium för Älgån Klerefors. Älgån vid Klerefors är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Motivet på denna lokal är dålig måluppfyllelse för fisk trots bra. Innan har legat över nästan hela tiden. I och med att högflödesprovtagningen infördes under har det visat sig att flera gånger varit under som är målsättningen. Trots det så har inte oorganiskt aluminium varit över μg/l. uminiumprovtagningen avslutas på lokalen. 2

25 ÖSTERÅN, SÄNNÅSAMOSSEN 1 1 Figur 3. och labilt aluminium för Österån Sännåsamossen. Österån vid Sännåsamossen är en VK3-lokal som provtas sex gånger per år. Motivet till aluminiumprovtagning här är misstänkt lågt vid högflöde och början av var under vid flera tillfällen men innan och efter det har det varit bra. Efter att högflödesprovtagningen infördes så har legat under vid tre tillfällen. uminium har dessbättre inte legat över μg/l. uminiumprovtagningen kan avslutas vid lokalen. Om målet ändras till, bör provtagningen återupptas. MARKÅSBÄCKEN Figur 31. och labilt aluminium för Markåsbäcken. Markåsbäcken är ett referensvattendrag som provtas gånger per år. Vid denna lokal har oorganiskt aluminium analyserats från 199. påbörjades högflödesprovtagningen. I samband med det verkar det som om oorganiskt aluminium blir lägre vilket är tvärt emot förväntningarna (Figur 31). Samtidigt, oktober 3 tog ITM över analyserna av oorganiskt aluminium. De minskade aluminiumhalterna är troligare en effekt av byte av analyserande laboratorium. Provtagningen bör fortsätta på lokalen. Sammanfattning Nissan Avslutas: Österån Sännåsamossen (återupptas om -målet ändras till,), Nissan Jära (återupptas om -målet ändras till,), Älgån Klerefors, Lillesjön, Mellansjön, Källerydsån Åbo, Ekhultasjön, Kroksjön, Töllstorpasjön och Smörhultasjön. Fortsätter: Bullerbäcken, Jonsbobäcken, Krakhultabäcken, Markåsbäcken och Sunnerbosjön. Nya lokaler inom Nissans avrinningsområde: Eldsjön utl, Flanskabäcken, Högshultasjön, Lillån Mo, Moa Sågbäck, Yxabäcken Hökagården, Yxasjön utl, Österån Bössingshult, ned Sörsjön, Bortrebäck, Katttån, Älgabäcken innan utl Svanån och Västerån (Lagmanshaga). 2

26 Tidigare avslutade lokaler VALÅN NED SÖDRA VALLSJÖN labilt (ug/l) Figur 32. och labilt aluminium för Valån ned S. Vallsjön. Valån är en VK2-lokal som provtas sju gånger per år. uminium har analyserats sedan 199 på denna lokal. I samband med revideringen av åtgärdsprogrammet 2-3 avslutades metallprovtagningen. Kalkningarna har sänkts i området under. När närmar sig bör aluminiumprovtagningen upptas igen. RADAN UTLOPP I SVANÅN labilt (ug/l) Figur 33. och labilt aluminium för Radan utlopp i Svanån. Radan vid utloppet i Svanån är en VK2-lokal som provtas sju gånger per år. Vid revideringen av åtgärdsprogrammet 2-3 togs metallanalyser bort från lokalen, således även aluminium. Mycket höga -värden och låga oorganiskt aluminium (3) gör att det inte är aktuellt att återuppta provtagning av aluminium. Om närmar sig bör aluminiumprovtagningen upptas igen. 2

27 VÄSTERÅN STORASJÖNS UTLOPP Figur 3. och labilt aluminium för Västerån Storasjöns utlopp labilt (ug/l) Västerån vid Storasjöns utlopp är en VK2-lokal som provtas sju gånger per år. Vid revidering av åtgärdsprogrammet 2-3 avslutades metallprovtagningen vid denna lokal således även aluminium. Kalkminskningar har gjorts i åtgärdsområdet under. När sjunker och närmar sig bör aluminiumprovtagningen återupptas. SVANÅN UPPSTRÖMS RADAN i 1 1 Figur 3. och labilt aluminium för Svanån uppströms Radan. Svanån uppströms Radan var tidigare en VK3-lokal som provtogs sex gånger per år. Hösten övergick lokalen till att omfattas av IKEU-programmet där även oorganiskt aluminium analyseras. Motivet till aluminiumprovtagningen var dålig måluppfyllelse för fisk trots bra. SÅGÅN MULSERYDSSJÖN INLOPP 3 1 labilt (ug/l) Figur 3. och labilt aluminium för Sågån Mulserydssjön inlopp. 2

28 Sågån vid Mulserydssjöns inlopp är en VK2-lokal som provtas sju gånger per år. Vid revidering av åtgärdsprogrammet 2-3 avslutades metallprovtagningen vid denna lokal således även aluminium. Det är intressant med en återupptagen aluminiumprovtagning. HELGABOÅN Figur 3. och labilt aluminium för Helgaboån. 3 1 labilt (ug/l) 3 1 Helgaboån är en referenslokal som provtogs sju gånger per år inom kalkeffektuppföljningen. Under övergick lokalen till att bli ett trendvattendrag i SLU:s regi vilket inte inkluderar analys av oorganiskt aluminium. Efter att högflödesprovtagningen infördes ligger oorganiskt aluminium lägre än det gjort tidigare, tvärtemot det förväntade. Samtidigt, oktober 3 tog ITM över analyserna av oorganiskt aluminium. Det är inte uteslutet att det är en effekt av byte av analyserande laboratorium. Det vore dock intressant att se fortsatt analys av oorganiskt aluminium så därför återupptas provtagning i samband med provtagningen åt SLU. TOMTABÄCKEN 1 1 Figur 3. och labilt aluminium för Tomtabäcken. Tomtabäcken är en VK3-lokal som provtogs sex gånger per år. Tomtabäcken har utgått som målområde under och all provtagning har avslutats i och med det. -målet för bäcken var,. Den provtogs för att man misstänkte att det kunde förekomma låga vid högflöden. Sammanfattning tidigare avslutade lokaler Fortsätter inom andra program: Svanån uppströms Radan (IKEU-vattendrag från ) Förblir avslutade: Västerån Storasjön utl (Avslutades 3 men återupptas när närmar sig ), Radan utl i Svanån (avslutades 3 men återupptas om närmar sig ), Valån ned S Vallsjön (avslutades 3 men återupptas när närmar sig ) Helgaboån (Trendvattendrag från, aluminiumprovtagning återupptas) och Tomtabäcken (avslutades ), Nya lokaler: Sågån Mulserydssjön inlopp (avslutades 3) 2

29 Diskussion Svårigheten med att analysera labilt aluminium Labilt aluminium är inte lätt att analysera det visar diagrammen nedan. I Figur 39 det vänstra diagrammet syns sambandet mellan och labilt aluminium ganska tydligt. Ju lägre desto högre halter av labilt aluminium. Regressionskoefficienten är,1 i detta diagram. Ju närmre 1 koefficienten är desto bättre stämmer mätvärdena överense med linjen. I denna figur är analyserna utförda av ett och samma laboratorium, ITM Stockholms universitet. I Figur 39 det högra diagrammet däremot ser man inget tydligt samband. Regressionskoefficienten är här,23. De analyserna är gjorda av ett antal andra laboratorier (se Tabell 3). Gör du likadana diagram för varje enskilt laboratorium så ser de likadana ut. labilt (ug/l) 3 1 R 2 =,1 labilt (ug/l) 3 1 R 2 =,2 3 Figur 39. Sambandet mellan labilt aluminium och för de analyser som ITM har utfört (okt 3 och senare n=32) respektive de analyser som övriga laboratorier har utfört (augusti 3 och tidigare n=29). Linjen markerar aluminium vid μg/l. Sambandet mellan och labilt aluminium En av effekterna med att kalka är att genom att höja -värdet får man ner halterna av det giftiga oorganiska aluminiumet. Oorganiskt aluminium övergår i en icke-labil och svårlöslig form. Detta samband kan man tydligt se i länets analyser av labilt aluminium (de analyserade av ITM). Sannolikheten att labilt aluminium ska ligga på en halt högre än µg/l vid högre än är bara 2 %. Sannolikheten att labilt aluminium ska ligga på en halt högre än µg/l vid lägre än, är hela %. Halten labilt aluminium är således högst i de sura vattnen i länet (se Figur 39 vänstra diagrammet). Maxvärden och medelvärden Tittar man på maxvärden av labilt aluminium under den period (oktober 3 till ) som ITM har analyserat så finns det flera lokaler i länet där μg/l överskrids (se Figur och Tabell ). Vid 1 av 3 lokaler överskrids μg/l som är den giftiga nivån för t.ex. öring och abborre. Sätter man gränsen vid 3 μg/l, som är den giftiga nivån för bland annat lax och mört, så är det 19 lokaler av 3 som överskrider gränsen minst en gång. 29

30 Tabell. Förslag till klassning av förekomsten av oorganiskt aluminium i ytvatten (medianhalter) () Klass Labilt uminium ( i ) μg/l 1. Låga halter <2 2. Måttliga halter 2-3. Höga halter -1. Mycket höga halter 1-1. Extremt höga halter >1 Om man däremot tittar på medelvärdena i samma material så ser det inte lika allvarligt ut. Då är det endast av 3 lokaler där respektive 3 μg/l överskrids (se Figur och Tabell ). I försurningssammanhang är det bättre att titta på maxhalterna för de talar om att vattnet faktiskt innehåller höga halter labilt aluminium vissa perioder. Mätningarna säger dock inget om hur länge halterna ligger på den höga nivån. Det kan vara betydande perioder då skador hinner uppstå på t.ex. fisk eller bottenfauna. Dessutom kan det vara lätt att missa en topp i koncentrationen av labilt aluminium speciellt vid de lokaler som provtas endast två gånger per år. Då ska ett högt maxvärde tolkas som att det kan förekomma fler tillfällen då labilt aluminium ligger på höga värden. ± Km Maxvärden för oorganiskt aluminium Låga halter Måttliga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Åtgärdsområden för kalkning ± Km Medelvärden för oorganiskt aluminium Låga halter Måttliga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Åtgärdsområden för kalkning Figur. Kartor över max- respektive medelvärden för de lokaler där oorganiskt aluminium är analyserat av ITM. Samband mellan aluminium och absorbans. Absorbans kan sägas vara ett mått på humushalten i vattnet. Humusrika vatten brukar även innebära höga halter av aluminium. ltså bör hög absorbans innebära hög halt av aluminium. I vårt material finns inget tydligt samband mellan labilt aluminium och absorbans (se Figur 1). 3

31 Däremot är sambandet större mellan absorbans och totala halten monomert aluminium (se Figur 2). Det totala monomerta aluminiumet består av både stabilt och labilt aluminium, där det stabila aluminiumet brukar utgöra den större delen (se Tabell 1) R 2 =,22,,2,,, 1, 1,2 1, 1, 1, Abs filtrerat Figur 1. Sambandet mellan labilt aluminium och absorbans (filtrerat) för de aluminiumprover som ITM analyserat (n=12). Totalt monomert ug/l 3 1 R 2 =,,,2,,, 1, 1,2 1, 1, 1, Abs filtrerat Figur 2. Samband mellan totalt monomert aluminium och absorbans (filtrerat) för de aluminiumprover som ITM har analyserat (n=1). Nya aluminiumprogrammet Efter att ha gått igenom halterna av labilt aluminium för alla lokalerna, 3 stycken, som ingått i kalkeffektuppföljningen så har 19 lokaler kunnat avslutas. Fem lokaler var avslutade sedan tidigare och en lokal har övergått till IKEU-programmet där labilt aluminium fortsätter att analyseras. En lokal har övergått till att provtas som trendvattendrag dock analyseras inte fraktionerat aluminium inom det programmet så vid den lokalen har aluminiumprovtagningen återupptagits (Helgaboån). Av de sedan tidigare avslutade lokalerna har en återupptagits i aluminiumprogrammet (Sågån Mulserydssjön) (se Tabell ). De nya lokalerna som ska ingå i aluminiumprogrammet blev 2 stycken (se Tabell ). Motiven har varit försurningspåverkat elfiske, bottenfauna och vattenkemi. Vattendrag har blivit prioriterade då erfarenheten visar att halterna av labilt aluminium i länets sjöar sällan är förhöjda. Kommunerna har också tagit fram lokaler där de vet att försurningsproblem finns (se sidan 11). Provtagningen påbörjades 9 och totalt ingår 3 lokaler 31

32 Tabell. Kalkeffektuppföljningens aluminiumlokaler med beslut om fortsatt eller avslutad av provtagning. Kommun Sjö/Vattendrag X-koord Y-koord Huvud ARO Åtgärds Område Provtag nings program Kommentar Vetlanda Planabäcken VK2 ref Fortsätta Vetlanda Serarpasjön VK3 Avslutas Vetlanda Smedbäcken VK3 Fortsätta 9 ut Vetlanda Hålebäcken VK3 Fortsätta 9 ut Eksjö Nässjasjön VK3 Avslutas Vetlanda Granshultasjöbäcken Fd. 19 VK2 ref Avslutas Vaggeryd Långvattnet VK3 Avslutas Vaggeryd Öregöl VK3 Avslutas Vaggeryd Brandsjön VK3 Avslutas (drig provtagen) Värnamo Årevedssjön norr VK3 Avslutas Gislaved Mjösjön VK3 Avslutas Vaggeryd Kolasjön VK3 Fortsätta Sävsjö Rålsmossebäcken VK2 ref Fortsätta Sävsjö Gissmunden VK3 Avslutas Värnamo Ällsjöbäcken VK3 Fortsätta Värnamo Tomtabäcken VK3 Avslutades Jönköping Bullerbäcken VK3 Fortsätta Jönköping Jonsbobäcken VK3 Fortsätta Jönköping Krakhultabäcken VK3 Fortsätta Gislaved Markåsbäcken VK2 ref Fortsätta Gislaved Västerån Storasjön utl VK2 Avslutades 3 Gislaved Österån Sännåsamossen VK3 Avslutas Jönköping Nissan Jära VK3 Avslutas Jönköping Älgån Klerefors VK3 Avslutas Jönköping Helgaboån VK2 ref Trendvattendrag. Återupptas Jönköping Sågån Mulserydssjön inl VK2 Avslutades 3 Återupptas Jönköping Svanån uppst Radan VK3 IKEU-lokal Gislaved Lillesjön (vid Sandsebo) VK3 Avslutas Jönköping Radan utl i Svanån VK2 Avslutades 3 Gnosjö Mellansjön VK3 Avslutas Gnosjö Valån ned S Vallsjön VK2 Avslutades 3 Gnosjö Källerydsån Åbo VK2 Avslutas Gnosjö Sunnerbosjön VK3 Fortsätta Gnosjö Ekhultasjön VK3 Avslutas Gnosjö Kroksjön VK3 Avslutas Gnosjö Töllstorpasjön VK3 Avslutas Gislaved Smörhultasjön VK3 Avslutas 32

33 Tabell. Nya lokaler som skall ingå i aluminiumprogrammet. Kommun Sjö/Vattendrag X-koord Y-koord Huvud ARO Åtgärds Område Provtagnings program Motivering* Eksjö Bäck från Ägersgöl VK3, Kn Eksjö Nödjehultaån Nödjehult VK3 F, B, Kn Gnosjö Modalaån Rosendal, ned äldre VK3 F B dos. Gnosjö Sandabäcken VK3 B, Vaggeryd Bockebobäcken VK3 B, Vaggeryd Österån Uljeshult VK3 F, B Sävsjö Bodaån västra gren VK3 B, Sävsjö Hylletoftaån VK3 ref B,, Kn Sävsjö Bäck till lsarpasjön VK3 B Sävsjö Bantabäcken VK3 B, Värnamo Ramsjöbäcken VK3 B,, Kn Jönköping Bortrebäck VK3 F, Gislaved Yxabäcken Hökagården VK2, Kn Gislaved Yxasjön utl VK3 Gislaved Högshultasjön utl VK3 Kn Gislaved Eldsjön utl VK3 Gislaved Österån Bössingshult VK3 F, Jönköping Kattån VK3 B Jönköping Sågån Mulserydssjön inlopp VK2 B, Jönköping Helgaboån Trendvattendrag ** Jönköping Älgabäcken innan utl. Svanån VK3 F, Tranemo Västerån (Lagmanshaga) VK3 F, Gislaved Flankabäcken VK2 F, B,, Kn Gnosjö ned Sörsjön VK3 B, Gislaved Moa Sågbäck VK2 F, B, Gislaved Lillån, Mo VK3 F, B, * F=elfiske (dålig försurningsbedömning) B=Bottenfauna (dålig försurningsbedömning) = under Kn=förslag från kommunen. ** provtagningen av oorganiskt aluminium avslutades när lokalen övergick till att bli ett trendvattendrag, Är intressant att se fortsatt provtagning där då lokalen är okalkad. 33

34 Inför nästa revidering Nästa revidering föreslås ske efter cirka 3 år. Då borde lokaler med eventuellt höga halter av labilt aluminium ha identifierats för att kunna avgöra om analysering skall avslutas eller fortsätta. Det skulle vara intressant att lägga fler aluminiumanalyser på okalkade vatten. Långa tidsserier kan säga mycket om den eventuella trend som finns i olika delar länet. Bland länets befintliga VK3 lokaler finns ett antal okalkade vatten som borde ingå. Vid nästa revidering kommer förmodligen många aluminiumlokaler att kunna avslutas. Detta skapar ekonomiskt utrymme för provtagning av de okalkade vattendragen. Har undersökningar av labilt aluminium gjorts i alla delar av länets kalkåtgärdsområden? En screening av länet borde vara intressant. Förmodligen skulle många av dessa lokaler kunna avslutas efter en 3-års period. 3

35 Referenser 1. Länsstyrelsen 3. Åtgärdsplan 3-. Länsstyrelsen meddelande 3:3 2. Zeipel, K., m.fl.. Försurning och kalkning i Jönköpings län 3. Länsstyrelsen meddelande :3. 3. Naturvårdsverket 2. Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2:1.. Unger, S., m.fl.. Kalkningar i Lagan och Helgeån. Länsstyrelsen meddelande :3. Fölster J Förslag till Bedömningsgrunder för försurning i sjöar och vattendrag.. Uppsala Universitet 3. Cecilia Andrén. Inorganic aluminium in streams. Bioavilability and toxicity. 3 B:.. Poleo et al Toxicity of acid aluminium-rich water to seven freshwater fish species: A comparative laboratory study. Environmental Pollution, 9, Andrén C. Presentation Bergen. 9. Kroglund et al.. Water quality limits for Atlantic salmon exposed to short term reductions in and increased aluminum simulating episodes. 1. Johnson et al.. Relationships between macro invertebrate communities of stony littoral habitats and water chemistry variables indicative of acid-stress 3

36

37 Bilaga Samtliga pågående aluminiumlokaler 9 inom kalkeffektuppföljningen Kommun Lokal X-koord Y-koord HARO ÅO Frekvens Provtagnings Program Vetlanda Gårdvedaån, ned dos (Smedbäcken) LokalID Vattenkemi -databasen Stationsnummer ITM VK3 1-2 Vetlanda Planabäcken VK Vetlanda Hålebäcken nedstr doserare VK Eksjö Bäck från Ägersgöl VK Eksjö Nödjehultaån Nödjehult VK Gnosjö Modalaån Rosendal, ned äldre kalkdoserare VK3 1-1 Gnosjö Sandabäcken VK Vaggeryd Bockebobäcken VK Vaggeryd Österån Uljeshult VK Vaggeryd Kolasjön utl (Stödstorpaån åo ) VK Sävsjö Bodaån västra gren VK3 1-1 Sävsjö Rålsmossebäcken väg VK Sävsjö Hylletoftaån VK Sävsjö Bäck till lsarpasjön VK Sävsjö Bantabäcken VK Värnamo Ramsjöbäcken VK Värnamo Ällsjöbäcken VK Jönköping Bortrebäck VK Jönköping Bullerbäcken VK Jönköping Jonsbobäcken VK3 1-1 Jönköping Krakhultabäcken VK Gislaved Markåsbäcken Markåsen VK Gislaved Yxasjön utl VK Gislaved Yxabäcken Hökagården VK Gislaved Högshultasjön utl VK3 1- Gislaved Eldsjön utl VK Gislaved Österån Bössingshult VK Jönköping Kattån VK3 1-1 Jönköping Sågån Mulserydssjön inlopp VK2 1-3 Jönköping Helgaboån Trendvattendrag Jönköping Älgabäcken innan utl. Svanån VK Tranemo Västerån (Lagmanshaga) VK Gislaved Flankabäcken VK Gnosjö ned Sörsjön VK3 1-9 Gislaved Moa Sågbäck VK2 1-2 Gnosjö Sunnerbosjön utl VK3 1- Gislaved Lillån, Mo VK3 2 1-