Mjällby 1:27 och Siretorp 2:14

Transkript

1 Mjällby 1:27 och Siretorp 2:14 RAÄ 74, Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Särskild undersökning Blekinge museum rapport 2010:18 Mikael Henriksson

2 Bakgrund 1 Topografi och kulturhistoria... 2 Fältarbetets genomförande. 3 Resultat och diskussion... 5 Figurförteckning 7 Bilageförteckning.. 7 Källor... 8 Skriftliga källor... 8 Otryckta källor 8 Övriga källor... 8 Administrativa uppgifter. 8 Bilagor. 9

3 Bakgrund Planerad exploatering för en vattenledning genom Mörby i Sölvesborgs kommun föranledde arkeologiska förundersökningar av fornlämning RAÄ Mjällby 74 under 2008 och 2009 (Henriksson 2009:I resp. II). Mot bakgrund av då framkomna resultat beslutade Länsstyrelsen att en särskild undersökning skulle utföras innan exploatering kunde fortgå. Blekinge museum fick i uppdrag att genomföra undersökningen. Föreliggande avrapportering utgör en redovisning av den särskilda undersökningens resultat. Arbetet har uteslutande bekostats av Sölvesborgs kommun, men även genom bidrag från Länsstyrelsen genom det statliga 7:2-anslaget. Fig.1 Undersökningsområdet markerat med en stjärna på Översiktskartan. Topografi och kulturhistoria Det aktuella undersökningsområdet är beläget på Listerlandet, drygt 2,5 km SO om Sölvesborgs tätort. Listers fullåkersbygd, med sin flacka jordbruksmark och sina utdikade områden påminner i stor utsträckning om Kristianstadslätten. Bygden vilar på kritberggrund, och jordmånen utgörs till stor del av sand, med ställvis omfattande partier av morän och enstaka klackar av urberg. Bergsklackarna Listershuvud, Stiby backe och Hjärthalla uppvisar alla miljöer 1

4 som delvis ligger ovan högsta kustlinjens m.ö.h. Sammanhängande skogsområden återfinnes idag främst i anslutning till utägomarker vid byarna Lörby och Sölve liksom i Listerlandets högre belägna terräng. Lister förefaller under merparten av den förhistoriska tiden vara ett av vatten, geografiskt helt kringflutet område, avgränsat mot fastlandet i N och NV genom det gamla Vesansundet. Spåren av strandlinjeförskjutningen är ställvis synliga i form av mer eller mindre framträdande strandvallar och klapperstensfält (se ex Berglund & Sandgren 2010). Naturmiljöerna har på Lister, inte minst under Fig.2 Schakt 1 avbanat ner till kulturlager AL I förgrunden rutgrävning kring AH 1188, i bakgrunden rensning av AH stenåldern, präglats av biotopmötet mellan lagunliknande förhållanden och tämligen flacka stränder. Omfattande, arkeologiska lämningar från Litorinatid, ca f.kr., återfinnes i huvudsak på nivåer mellan 2,5-8 m ö.h. Den av exploatering berörda fornlämningsmiljön ligger inom fastigheterna Mjällby 1:27 2

5 och Siretorp 2:14, i en mot N och NV sluttande åkermark på den norra utlöparen av Mörby backe, med en nordlig exponering mot inflödet i ett forntida lagun- och havsviksystem. Två kilometer SV om undersökningsområdet ligger den för stenåldersarkeologin så betydelsefulla Siretorpsboplatsen (RAÄ 61, Mjällby sn), och även i övrigt finns omfattande spår av stenåldersaktiviteter, bevarade i olika grad och omfattning. Ekvidistanserna varierar inom undersökningsområdet mellan 7 och 9 m ö.h., och boplatsen RAÄ Mjällby 74 täcker en yta om ca kvadratmeter. Såväl äldre inventeringar som nyligen genomförda förundersökningar (Henriksson 2009) pekade på omfattande fyndmaterial och lagernivåer från flera skeden av framför allt stenålder. Exploateringen kom även att beröra trädgårdsmark till ett gårdsläge efter 1800-talets mitt. Fig.3 Rutor och grävenheter i anslutning till hyddlämningarna inom RAÄ Mjällby 74. Fältarbetets genomförande Den arkeologiska slutundersökningens fältarbete utfördes till Förutom personal från Blekinge museum deltog arkeologerna Anders Edring, Regionmuseet i Kristianstad samt Björn Nilsson, Malmö museer/södertörns högskola. Avbaning av matjorden utfördes med grävmaskin. 3

6 Schaktningen inom åkermarken liksom i trädgården gjordes under ledning av projektansvarig arkeolog. Det senare exploateringsavsnittet ingick dock inte i det egentliga uppdraget, varför schaktövervakningen här blev mer extensiv. De tre schaktens sammantagna yta uppgick till knappt 450 m 2. Kompletterande rensning gjordes för hand, och schakt och arkeologiska kontexter mättes in med RTKbaserad GPS. Fig.4 Grophuset AV 246 mot NO. Kringliggande markytan frostpåverkad. Efter den första avbaningen grävdes 12 st. 1x1 m stora provrutor med syfte att utvärdera kulturlagrets omfattning och dess vetenskapliga potential (fig. 2 och 3 resp. bilaga 3). Provrutorna 1 och 2 utgick då det redan vid ytrensningen framgick att dessa placerats mitt i härden AH Efter rutgrävning skedde handgrävning av valda kontexter samt bortschaktning av lågprioriterade kulturlagerrester. Utöver digitala inmätningar skedde dokumentation genom skalenliga handritningar samt löpande med digitalkamera. Fyndinsamling skedde genom handplock, och fynden kan hänföras till tre huvudsakliga kategorier: schaktnings- /matjordsfynd ner till kulturlagernivå, fynd tillvaratagna i ytan av kulturlagret eller vid grävning/bortschaktning av detsamma samt slutligen fynd insamlade i lager- /anläggningsnivå under det bortschaktade kulturlagret. Härutöver skedde även viss fyndinsamling inom exempelvis den definierade referensytan G242 samt på olika 4

7 terränglägen inom åkermarken N om Schakt 1 och 2. Flottering av tre jordprover gjordes av paleobotaniker Björn Gedda, som därefter valde ut och skickade träkol för vedartsbestämning och efterföljande 14 C-datering, vilken slutligen gjordes vid Laboratoriet för 14 C-datering i Lund. Samtliga prioriteringar under fältarbetsfasen skedde efter samråd med länsstyrelsen. En grundläggande fyndregistrering har utförts av Arwo Pajusi, Blekinge museum (bilaga 5), och en övergripande litisk analys av fil Dr Anders Högberg, Sydsvensk arkeologi AB (bilaga 9). Resultat och diskussion Avbaningen påvisade ett sammanhängande kulturlager i Schakt 1. Däremot präglades såväl Schakt 2 som 3 av total avsaknad av fyndförande lager. Sammanlagt 94 anläggningar och lager dokumenterades i samband med slutundersökningen. Merparten utgjordes av stolphål och/eller mindre gropar, och störst anläggningstäthet framträdde i Schakt 1 (bilagor 1 och 4). Redan tidigt kunde det konstateras att denna del av undersökningsområdet uppvisade störst potential, varför övriga delar lågprioriterades. Kulturlagret AL 1190, bestod av en Fig.5 Hyddgrunden AL 653 mot N. Kringliggande markytan frostpåverkad. 5

8 bitvis kraftigt sotfärgad sand med rikliga inslag av flinta, enstaka skörbrända stenar samt ett fåtal keramikfragment. Ställvis kunde anläggningarna observeras redan i detta kulturlager, och de bör i stor utsträckning gå att tolka som samtida med detta. Två kontexter inom Schakt 1 visade sig under fältarbetet vara särskilt intressanta. Den första utgjordes av en grophusliknande nedgrävning först kallad Hydda 1 och senare omdöpt till AV 246. Den andra var kulturlagret AL 653, vilket under grävningen även benämndes Hydda 2 (bilaga 2). Initalt uppfattades AV 246 bestå av en väggränna, men efter viss grävning i denna framgick det att det rörde sig om en oval nedgrävning som mätte ca 3,9 x 3,2 m (fig. 3 och 4 resp bilaga 2) Fyllnadslagret grävdes i sin helhet och dess största djup uppmättes till 0,35 m.. En grå, ca 0,05 m tjock sandhorisont framkom strax innan bottennivån, och detta lager skulle kunna tolkas som en golvnivå. Ett drygt 10-tal 0,20-0,30 m stora stolphål undersöktes kring och i botten av den ovala nedgrävningen. Stolphålens djup varierade mellan 0,10 och 0,20 m och deras fyllning överensstämde med det överliggande kulturlagrets. AL 653 framträdde som en halvcirkelformad, ca 3,5 m bred sotfärgning i anslutning till härden AH 1188 (fig. 3 och 5 resp bilaga 2). I likhet med AV 246 dokumenterades ett flertal stolphål kring kulturlagret, och de kan på rimliga grunder sättas i samband med en takbärande funktion i en hydda. Av tidsmässiga skäl blev hyddgrunden endast delundersökt. Dess N hälft låg utanför det egentliga exploateringsschaktet, och den täcktes med geotextil innan återfyllningen av schaktet skedde. Fyndmaterialet från slutundersökningen omfattar 180 poster med en sammanlagd vikt om drygt 46 kilo. Det litiska materialet dominerar, och dryga 42,6 kilo av fyndmassan utgörs av flinta och ca 3,4 kilo av bergart. Omkring ett halvt kilo keramik tillvaratogs och de övriga fyndkategorierna kvarts, bränt ben, horn, harts väger endast några få gram vardera (bilaga 5). Generellt präglas fyndbilden av neolitiskt material, företrädesvis äldre sådant, men även äldre och yngre inslag kan skönjas. En intressant slutsats som även kunnat dras från den litiska analysen var att sekundärt deponerad, sedermera bearbetad Kristianstadsflinta förekom 6

9 frekvent inom fornlämningen. Mycket talar således för att flintråmaterial från Lister tillvaratagits och brukats åtminstone lokalt under förhistoriskt tid (bilaga 9). Fyra 14 C-dateringar föreligger från den aktuella undersökningen i Mörby. Samtliga kommer från kontexterna AV 246 resp AL 653. Tre av analyserna pekar på kalibrerad ålder som motsvarar den äldsta delen av tidigneolitisk tid. Det fjärde provet daterades till mesolitisk tid, men kalkinlagring gör i skrivande stund dateringen källkritiskt något problematisk (bilaga 7 resp 8). De litiska fynden från AV 246 härrör från tidigneolitikum och speglar såväl tillverkningsprocess som användning. En fyndmässig överensstämmelse finns med AL 653. Även keramiken från i synnerhet AV 246 pekar i riktning mot tidigneolitisk tid (se ex bilaga 10). Sammantaget kan vi dra slutsatsen att lokalens tidigneolitiska dateringar tycks samstämmiga, och att dess miljö nyttjats intensivt genom möjligtvis säsongsbundna aktiviteter. Hyddlämningarna från Mörby utgör några av fåtaliga neolitiska konstruktioner från denna tid, inte bara på Lister utan i hela Blekinge. Resultaten från 2009 års slutundersökning ger oss därför en viktig utgångspunkt för vidare studier av boplatstyper i det att likartade miljöer möjligen kommer att beröras av markingrepp i framtiden. Figurförteckning Fig.1 Undersökningsområdet enligt Översiktskartan Fig.2 Grävningsbild SU Fig.3 Sektioner och grävenheter Schakt 1 Fig.4 Grophus AV 246 Fig.5 Hydda AL 653 Bilagor Bilaga 1 Övergripande schaktplan SU Bilaga 2 Schaktplan Schakt 1-3 Bilaga 3 - Rutbeskrivningar Bilaga 4 - Anläggningsbeskrivningar Bilaga 5 - Fyndtabell Bilaga 6 - Makrofossilanalys Bilaga 7 - Vedart Bilaga 8 - Kol14-analys Bilaga 9 - Litisk analys Mörby SU. Bilaga 10 - Fyndfotografier 7

10 Källor Skriftliga källor Berglund, B. E. & Sandgren, P Strandförskjutningen i Blekinge - från istid till nutid. Blekingeboken Karlskrona. Otryckta källor Henriksson 200:I. RAÄ Mjällby 74:1 Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:8. Henriksson 2009:II RAÄ Mjällby 74:1 Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:23 Övriga källor Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Lantmäterimyndiheternas kartarkiv Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: Blekinge museum dnr: Undersökningstid: till Personal i fält: Mikael Henriksson, Björn Nilsson, Anders Edring, Thomas Persson samt praktikanterna Nadja Persson och Lars Sternefält. Läge: Fastighetskartan, blad 3E 2f Koordinatsystem: Plan 2,5 gon V Blekinge 10. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x: y: Dokumentation: Mätdata, två sektionsritningar samt digitala fotografier förvaras i Blekinge museum. Fynd: BlM 27868:1-180 Kartanvändning: LMV, Gävle, 2012, LMV Ärende nr M2005/2857, LMV Ur Historiska Kartor 8

11

12

13 Bilaga 3 Rutbeskrivningar Mörby SU 2009

14 Bilaga 3 Rutbeskrivningar Mörby SU 2009 Ruta nr 3 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Rödbrun sand/siltig sand med inslag av naturlig järnutfällning. Anläggningar Inga Fynd Övrigt Överytan på kulturlagret låg 0,40 m under dagens markyta. Kulturlagrets tjocklek var 0,15 m. Ruta nr 4 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Rödbrun sand/siltig sand med inslag av naturlig järnutfällning. Anläggningar Inga Fynd Övrigt Överytan på kulturlagret låg 0,40 m under dagens markyta. Kulturlagrets tjocklek var 0,15 m. Ruta nr 5 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Kulturlager AL 653 härd AH 1188 Fynd Övrigt Anläggningnivån låg 0,05 m ner i kulturlagret och ca 0,35 m under dagens marknivå. Ruta nr 6 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Kulturlager AL 653 härd AH 1188 Fynd Övrigt Anläggningsnivån låg 0,15 m ner i kulturlagret och ca 0,40 m under dagens marknivå.

15 Ruta nr 7 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Kulturlager AL 653 central del av härd AH Fynd Tvärpilar i bottenlagret ca 0,60 m under dagens markyta Övrigt Undergrund om sotbemängd, ljus lera framkom på ca 0,60 m djup. Ruta nr 8 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Härd AH 1188 Fynd Övrigt Anläggningnivån låg 0,15 m ner i kulturlagret och ca 0,45 m under dagens marknivå. Ruta nr 9 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Kulturlager AL 653 utkant av härd AH 1188 Fynd Övrigt Anläggningnivån låg 0,10 m ner i kulturlagret och ca 0,50 m under dagens marknivå. Sot ner till bottennivån Ruta nr 10 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Kulturlager AL 653 utkant härd AH 1188 Fynd Övrigt Anläggningnivån låg 0,05 m ner i kulturlagret och ca 0,40 m under dagens marknivå. Sot ner till bottennivån

16 Ruta nr 11 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Kulturlager AL 653 utkant härd AH 1188 Fynd Övrigt Anläggningnivån låg 0,05 m ner i kulturlagret och ca 0,40 m under dagens marknivå. Lite sot. Ruta nr 12 Topografiskt Flack, mot N svagt sluttande åkermark i träda. läge Mått (m) 1x1 Undergrund Ljus, lerblandad sand/siltig sand Anläggningar Utkant av stenpackning Fynd Övrigt Anläggningnivån låg 0,05 m ner i kulturlagret och ca 0,40 m under dagens marknivå. Lite sot.

17 Bilaga 4 - Anläggningsbeskrivningar ID Typ Djup m Bredd m Fyllning Makro Kolprov Ritning Anmärkning 246 Kulturlager 0,30 3,50x3,00 Grå, sotig sand x x Stolphål 0,22 0,32x0,32 Humös, sotig sand Stolphål 0,17 0,32x0,19 Humös, sotig sand Stolphål 0,16 0,30x0,28 Humös, sotig sand Stolphål 0,10 0,23x0,23 Brungrå, humös sand Stolphål 0,13 0,30x0,25 Brungrå, humös sand Stolphål 0,20 0,30x0,27 Grå, humös sand Stolphål 0,11 0,50x0,30 Brungrå, humös sand Stolphål 0,20 0,40x0,32 Brungrå, humös sand Stolphål 0,14 0,48x0,40 Sotig, humös sand Stolphål 0,10 0,35x0,35 Brungrå, humös sand Stolphål 0,10 0,30x0,30 Lätt sotig, humös sand Stolphål 0,11 0,32x0,32 Brungrå, humös sand Stolphål 0,12 0,32x0,32 Lätt sotig, humös sand Stolphål 0,06 0,20x0,20 Brungrå, humös sand Stolphål 0,08 0,23x0,23 Brungrå, humös sand Stolphål 0,16 0,32x0,30 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,05 0,20x0,20 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,10 0,40x0,40 Lätt sotig, humös sand Stolphål 0,37x0,37 Brungrå, humös sand 435 Stolphål 0,22x0,19 Brungrå, humös sand 440 Stolphål 0,15 0,22x0,22 Mörkbrun sand Stolphål 0,13 0,40x0,40 Mörkbrun sand Stolphål 0,10 0,50x0,50 Mörkbrun sand Stolphål 0,14 0,30x0,30 Mörkbrun sand Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 468 Stolphål 0,20 0,35x0,35 Mörkbrun sand Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 480 Stolphål 0,25x0,25 Mörkbrun sand 486 Stolphål 0,24x0,24 Mörkbrun sand 492 Stolphål 0,30x0,22 Mörkbrun sand 498 Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 504 Stolphål 0,23x0,23 Mörkbrun sand 510 Grop 1,30x1,05 Mörkbrun sand 520 Grop 1,20x? Mörkbrun sand 527 Stolphål 0,28x0,28 Mörkbrun sand 533 Härd 1,05x0,65 Mörkbrun sand 541 Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 546 Stolphål 0,35x0,23 Mörkbrun sand 563 Stolphål 0,25x0,20 Mörkbrun sand 568 Grop 0,53x0,32 Mörkbrun sand 588 Grop 0,35 2,50x1,40 Grå/sotig, humös sand Stolphål 0,14 0,40x0,40 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,12 0,37x0,25 Grå, humös sand Stolphål 0,16 0,50x0,50 Mörkgrå, sotig sand Grop 0,12 0,70x0,50 Grå, humös sand 2

18 630 Grop 0,27? 1,60x? Grå, humös, lätt sotig sand Kulturlager Mörkbrun sand 645 Grop 0,63x0,45 Mörkbrun sand 653 Kulturlager 0,38 3,50x2,20 Sotig sand x x Stolphål 0,08 0,35x0,356 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,09 0,27x0,27 Grå, humös sand Stolphål 0,07 0,40x0,35 Grå, humös sand Stolphål 0,06 0,35x0,25 Gråbrun sand Stolphål 0,20 0,19x0,19 Gråbrun sand Stolphål 0,12 0,18x0,18 Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,22x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,30x0,23 Grå, humös sand Stolphål 0,14 0,30x0,30 Gråbrun sand Stolphål 0,11 0,22x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,14 0,28x0,28 Gråbrun sand Stolphål 0,08 0,22x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,26 0,50x0,50 Gråbrun sand Stolphål 0,25 0,57x0,43 Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,28x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,09 0,60?x0,60? Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,40x0,30 Gråbrun sand Stolphål 0,09 0,28x0,28 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,18 0,30x0,20 Grå, humös sand Stolphål 0,12 0,24x0,24 Gråbrun sand Stolphål 0,20 0,50x0,50 Gråbrun sand Grop 0,50x0,50 Gråbrun sand 1000 Stolphål 0,30x0,30 Gråsvart sand 1005 Grop 0,40x0,40 Gråsvart sand 1011 Grop 0,42x0,42 Gråsvart sand 1018 Grop 0,60x0,30 Gråsvart sand 1025 Grop 1,35x0,65 Gråsvart sand 1035 Grop 0,40x0,40 Gråsvart sand 1041 Grop 1,10x0,50 Gråsvart sand 1048 Grop 0,25 2,00x0,80 Mörkbrun, humös sand Stolphål 0,30x0,30 Gråsvart sand 1065 Stolphål 0,33x0,30 Gråsvart sand 1085 Stolphål 0,12 0,30x0,30 Gråsvart sand Stolphål 0,09 0,30x0,30 Gråsvart sand Stolphål 0,10 0,30x0,30 Gråsvart sand Stolphål 0,12 0,35x0,35 Gråsvart sand Stolphål 0,13 0,30x0,30 Grå, lätt sotig humös sand x Stolphål 0,30x0,30 Gråbrun sand 1187 Stolphål 0,26x0,26 Gråbrun sand 1188 Härd 1,40x1,30 Sotig sand Skörbr. Sten 1189 Härd 2,20x1,90 Lätt sotig sand Stenpackning 1190 Kulturlager Lätt sotig sand

19 Bilaga 4 - Anläggningsbeskrivningar ID Typ Djup m Bredd m Fyllning Makro Kolprov Ritning Anmärkning 246 Kulturlager 0,30 3,50x3,00 Grå, sotig sand x x Stolphål 0,22 0,32x0,32 Humös, sotig sand Stolphål 0,17 0,32x0,19 Humös, sotig sand Stolphål 0,16 0,30x0,28 Humös, sotig sand Stolphål 0,10 0,23x0,23 Brungrå, humös sand Stolphål 0,13 0,30x0,25 Brungrå, humös sand Stolphål 0,20 0,30x0,27 Grå, humös sand Stolphål 0,11 0,50x0,30 Brungrå, humös sand Stolphål 0,20 0,40x0,32 Brungrå, humös sand Stolphål 0,14 0,48x0,40 Sotig, humös sand Stolphål 0,10 0,35x0,35 Brungrå, humös sand Stolphål 0,10 0,30x0,30 Lätt sotig, humös sand Stolphål 0,11 0,32x0,32 Brungrå, humös sand Stolphål 0,12 0,32x0,32 Lätt sotig, humös sand Stolphål 0,06 0,20x0,20 Brungrå, humös sand Stolphål 0,08 0,23x0,23 Brungrå, humös sand Stolphål 0,16 0,32x0,30 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,05 0,20x0,20 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,10 0,40x0,40 Lätt sotig, humös sand Stolphål 0,37x0,37 Brungrå, humös sand 435 Stolphål 0,22x0,19 Brungrå, humös sand 440 Stolphål 0,15 0,22x0,22 Mörkbrun sand Stolphål 0,13 0,40x0,40 Mörkbrun sand Stolphål 0,10 0,50x0,50 Mörkbrun sand Stolphål 0,14 0,30x0,30 Mörkbrun sand Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 468 Stolphål 0,20 0,35x0,35 Mörkbrun sand Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 480 Stolphål 0,25x0,25 Mörkbrun sand 486 Stolphål 0,24x0,24 Mörkbrun sand 492 Stolphål 0,30x0,22 Mörkbrun sand 498 Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 504 Stolphål 0,23x0,23 Mörkbrun sand 510 Grop 1,30x1,05 Mörkbrun sand 520 Grop 1,20x? Mörkbrun sand 527 Stolphål 0,28x0,28 Mörkbrun sand 533 Härd 1,05x0,65 Mörkbrun sand 541 Stolphål 0,26x0,26 Mörkbrun sand 546 Stolphål 0,35x0,23 Mörkbrun sand 563 Stolphål 0,25x0,20 Mörkbrun sand 568 Grop 0,53x0,32 Mörkbrun sand 588 Grop 0,35 2,50x1,40 Grå/sotig, humös sand Stolphål 0,14 0,40x0,40 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,12 0,37x0,25 Grå, humös sand Stolphål 0,16 0,50x0,50 Mörkgrå, sotig sand Grop 0,12 0,70x0,50 Grå, humös sand 2

20 630 Grop 0,27? 1,60x? Grå, humös, lätt sotig sand Kulturlager Mörkbrun sand 645 Grop 0,63x0,45 Mörkbrun sand 653 Kulturlager 0,38 3,50x2,20 Sotig sand x x Stolphål 0,08 0,35x0,356 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,09 0,27x0,27 Grå, humös sand Stolphål 0,07 0,40x0,35 Grå, humös sand Stolphål 0,06 0,35x0,25 Gråbrun sand Stolphål 0,20 0,19x0,19 Gråbrun sand Stolphål 0,12 0,18x0,18 Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,22x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,30x0,23 Grå, humös sand Stolphål 0,14 0,30x0,30 Gråbrun sand Stolphål 0,11 0,22x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,14 0,28x0,28 Gråbrun sand Stolphål 0,08 0,22x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,26 0,50x0,50 Gråbrun sand Stolphål 0,25 0,57x0,43 Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,28x0,22 Gråbrun sand Stolphål 0,09 0,60?x0,60? Gråbrun sand Stolphål 0,10 0,40x0,30 Gråbrun sand Stolphål 0,09 0,28x0,28 Gråbrun, humös sand Stolphål 0,18 0,30x0,20 Grå, humös sand Stolphål 0,12 0,24x0,24 Gråbrun sand Stolphål 0,20 0,50x0,50 Gråbrun sand Grop 0,50x0,50 Gråbrun sand 1000 Stolphål 0,30x0,30 Gråsvart sand 1005 Grop 0,40x0,40 Gråsvart sand 1011 Grop 0,42x0,42 Gråsvart sand 1018 Grop 0,60x0,30 Gråsvart sand 1025 Grop 1,35x0,65 Gråsvart sand 1035 Grop 0,40x0,40 Gråsvart sand 1041 Grop 1,10x0,50 Gråsvart sand 1048 Grop 0,25 2,00x0,80 Mörkbrun, humös sand Stolphål 0,30x0,30 Gråsvart sand 1065 Stolphål 0,33x0,30 Gråsvart sand 1085 Stolphål 0,12 0,30x0,30 Gråsvart sand Stolphål 0,09 0,30x0,30 Gråsvart sand Stolphål 0,10 0,30x0,30 Gråsvart sand Stolphål 0,12 0,35x0,35 Gråsvart sand Stolphål 0,13 0,30x0,30 Grå, lätt sotig humös sand x Stolphål 0,30x0,30 Gråbrun sand 1187 Stolphål 0,26x0,26 Gråbrun sand 1188 Härd 1,40x1,30 Sotig sand Skörbr. Sten 1189 Härd 2,20x1,90 Lätt sotig sand Stenpackning 1190 Kulturlager Lätt sotig sand

21 Bilaga 5 Fyndtabell Mörby SU 2009

22 Fnr Kontext Fyndmaterial Vikt (g) Antal Anmärkning 1 Schakt 1 schaktfynd Flinta Avfall/avslag av uteslutande Kristianstadsflinta, enstaka sannolika redskap och retuscherade avslag. Enstaka rundkärnor. Flinta Avfall/avslag av uteslutande Ssk flinta, enstaka sannolika redskap och retuscherade avslag. Bergart Avslag/avfall av bergart (diabas) 2 Schakt 1 schaktfynd 3 Schakt 1 schaktfynd 4 Schakt 1 Keramik 28 5 Fragment från keramikurnor. En mynningsbit samt fyra schaktfynd skärvor. 5 Schakt 1 Bergart Fragment från slipstenar. schaktfynd 6 Schakt 1 Kvarts 1 2 Avfall/kross schaktfynd 7 Schakt 1 Flinta 2 2 Tvärpil i Ssk flinta samt spån i Kr flinta schaktfynd 8 Schakt 1 Keramik 28 2 Skärvor av yngre rödgods. Spår av glasyr. En mynningsbit. schaktfynd 9 Schakt 2 Flinta Avslag/avfall samt enstaka kärnor, av uteslutande Kr flinta. schaktfynd 10 Schakt 2 Flinta Avslag/avfall, enstaka sannolika redskap. Något med schaktfynd retusch. 11 Schakt 2 Bergart 9 2 Avslag av bergart (diabas). schaktfynd 12 Schakt 2 schakt- Flinta Avslag/avfall av uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika och rensfynd AL redskap och retuscherade avslag Schakt 2 schakt- Flinta 12 4 Avslag samt spånfragment i uteslutande Ssk flinta. och rensfynd AL Schakt 2 schakt- Keramik 6 1 Keramikfragment 28x24x7 mm. och rensfynd AL AS 614 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. 16 AS 614 Flinta 6 2 Avslag i Ssk flinta. 17 AG 588 Flinta Avslag/avfall samt någon rundkärna i uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika redskap. 18 AG 588 Flinta 6 2 Avslag i Ssk flinta. 19 Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL Schakt 1 rensningsfynd från AL 1190 Flinta Avslag/avfall samt enstaka rundkärnor i uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika redskap. Flinta 74 1 Kärnyxa i Kr flinta. Skadad egg eller att tillverkningen avbrutits när eggen gick av? Flinta 2 3 Tvärpilar. Två pilar i Kr flinta samt en i Ssk flinta. Flinta Avslag/avfall av uteslutande Ssk flinta. Några är brända. Enstaka svallade avslag. Kvarts 2 1 Avfall/kross Keramik Skärvor och fragment av mestadels finmagrad keramik. En skärva med snörornering. Största skärvan är 56x33x16 mm. Bergart Avslag av bergart (diabas). Vidare ett troligt löparfragment. Harts 14 1 Fragment av hartstätning. Flinta 14 1 Mikrospånskärna i Ssk flinta. Flinta 18 3 Spån samt spånfragment med retusch i Ssk flinta. Flinta Avslag/spån i uteslutande Kr flinta. Urplockat urvalsmaterial. 30 AG 588 Keramik 16 2 Ett keramikfragment, 29x28x12mm, från en mynning av

23 urna. Vidare en bit bränd lerklining, 35x20x9 mm. 31 AG 588 Bergart F 600. Nack- och mellanparti av slipad bergartsyxa. 32 AS 622 Flinta 11 6 Avslag/avfall av Kr flinta samt Ssk flinta. 33 AG 630 Flinta 51 8 Avslag av Kr flinta samt Ssk flinta. 34 Schakt 1 AL 1190 Flinta Två rundkärnor samt tre spån. Alla i Kr flinta. grävenhet Schakt 1 AL 1190 Bergart Knacksten i granit, 61x55x36 mm. grävenhet Schakt 1 AL 1190 Flinta 0,5 1 Mikrospån i Ssk flinta. grävenhet Schakt 1 AL 1190 Flinta 39 1 Slipat yxfragment i Ssk flinta. grävenhet Schakt 1 AL 1190 grävenhet Schakt 1 Material under AL 1190 insamlat V om hydda 1 40 Schakt 1 Material under AL 1190 insamlat V om AV Schakt 1 grävenhet AV 246 grävenhet Keramik Finmagrade, delvis dekorerade skärvor. Dekoren består av GRK samt kamdekor. En skärva är rabbad. Storlek 58x48x10 21x19x8 mm. Flinta Avslag/avfall i Kr flinta samt Ssk flinta. Något med retusch. Bergart 3 1 Avslag i bergart (diabas). Flinta Avslag/avfall samt några rundkärnor mestadels i Kr flinta. Sex avslag i Ssk flinta. Keramik Keramik, skärvor och fragment, varav en mynningsbit med snörornamentik. Storlek 48x39x14 11x7x5 mm AV 246 Keramik 35 1 FK Mynningsskärva, snörornamenterad, TNC, 65x49x9 mm. 44 AV 246/3C 990 Flinta Avslag/avfall samt två rundkärnor av mestadels Kr flinta. Tre avslag i Ssk flinta. Vissa brända. 45 AV 246/3C 990 Keramik 1 1 Keramikfragment, 18x15x8 mm. 46 AV 246/3C 990 Bergart 6 1 Bergartsavslag (diabas) fin måsvinge. 47 AS 1131 Flinta 60 2 Avslag och kärna. I Kr flinta. 48 AS 323 Flinta 10 1 Avslag i Kr flinta. 49 Schakt 1 Material under AL 1190 insamlat N om AV 246 Flinta 10 1 FF 310. Eggparti av en fyrsidigt slipad mejsel, av Ssk flinta. 50 AS 359 Flinta 3 1 Avslag i Kr flinta. 51 AV 246, Flinta 1 1 FF 949. Tvärpil i Kr flinta. bottennivå 52 AS 311 Flinta 2 1 Spånfragment i Kr flinta. 53 Ruta 11 Keramik 2 1 Keramikfragment, 23x20x7 mm. rensfynd 54 Ruta 11 Bergart 8 1 Avslag av bergart (diabas). rensfynd 55 Ruta 11 Flinta 4 2 Avslag i Ssk flinta. rensfynd 56 Ruta 11 Flinta Avslag/avfall av uteslutande Kr flinta. rensfynd 57 Ruta 8 Bergart 30 3 Avslag av bergart (diabas) cm 58 Ruta cm Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika redskap. 59 Ruta 9 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika redskap. 60 Ruta 9 Bergart Slipstensfragment i bergart (diabas samt granit). 61 Ruta 9 Keramik 2 1 Keramikfragment, finmagrat 19x17x7 mm. 62 Ruta 9 Bergart 37 2 Avslag i bergart (diabas). 63 Ruta 9 Flinta 10 5 Avslag (tre) samt spånfragment (två) i Ssk flinta. 64 Ruta 13 kulturlager Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Ruta 13 existerar inte varför fyndens kontext inom grävningen är oklar. 65 Ruta 12 Flinta Avslag/avfall samt en rundkärna i uteslutande Kr flinta. 66 Ruta 12 Flinta 16 1 Slipat fragment i Ssk flinta. 67 Ruta 12 Flinta 3 3 Avslag/fragment i Ssk flinta. Ett med retusch. 68 Ruta 12 Bergart 8 2 Avslag i bergart (diabas). 69 Ruta 12 Keramik 3 1 Keramikfragment, finmagrat, 23x20x7 mm. 70 Ruta 8 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Till 0,05 m dj 71 Ruta 8 Flinta 9 2 Avslag samt mediealdel av bränt spån. Bägge i Ssk flinta.

24 Till 0,05 m dj 72 Ruta 8 Bergart 22 4 Avslag av bergart (diabas). Till 0,05 m dj 73 Ruta 8 Bergart 30 1 Glättsten?. Till 0,05 m dj 74 Ruta 8 Keramik 2 2 Keramikfragment, största biten 20x12x7 mm. Till 0,05 m dj 75 AS 317 Flinta 15 3 Avslag/avfall i Kr flinta. 76 AV 246 Grävenhet Bergart 51 1 Glättsten? (granit) AV 246 Grävenhet AV 246 Grävenhet AV 246 Grävenhet AV 246 Grävenhet 1121 Flinta Avslag/avfall samt enstaka rundkärnor. I uteslutande Kr flinta. Några avslag brända samt något svallat. Enstaka sannolika redskap. Flinta 19 7 Avslag/avfall i Ssk flinta. Bergart 16 3 Avslag i bergart (diabas). Keramik 11 2 Skärvor av finmagrad keramik. En med dubbel stämpelornering. Största skärvan har mått 42x36x8 mm. 81 3C 992 AV 246 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika redskap. 82 3C 992 Bergart Avslag i bergart (diabas) Största avslaget troligt yxämne. AV C 992 AV 246 Keramik 10 4 Keramikfragment, finmagrade. Största skärvan har mått 30x21x11 mm. 84 3C 992 Horn 1 1 Hornfragment. 20x10x4 mm. AV AV 246 Grävenhet 1073 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Enstaka sannolika redskap. Några avslag brända. 86 AV 246 Grävenhet Flinta 20 7 Avslag/avfall samt en kniv i Ssk flinta AV 246 Grävenhet Bergart 39 7 Avslag i bergart (diabas) AV 246 Grävenhet Flinta 1 1 Tvärpil i Kr flinta AV 246 Grävenhet Keramik 2 1 Keramikfragment, 26x13x9 mm AV 246 Grävenhet Bergart Bitar/fragment av slipsten AV 246 Grävenhet Ben 6 >100. Fragment och damm av brända ben Rensfynd härd AH Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta Rensfynd härd AH Bergart 48 2 Avslag av bergart (diabas) Rensfynd härd AH Ben 1 1 Fragment av bränt ben Rensfynd härd AH Flinta 1 3 Avslag i Ssk flinta Ruta 6 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Lager 1 97 Ruta 6 Flinta 2 1 Tvärpil i Kr flinta. Lager 1 98 Ruta 6 Keramik 1 1 Keramikfragment, finmagrat, 22x14x5 mm. Lager 1 99 Ruta 6 Harts 1 1 Hartsfragment, 19x18x6 mm. Lager Ruta 6 Flinta 8 3 Avslag i Ssk flinta. Lager Ruta 6 Bergart 2 3 Avslag i bergart (diabas). Lager Ruta 12 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Till 0,05 m dj 103 Ruta 8 Till 0,05 m dj Keramik 22 5 Keramikskärvor/fragment. Tämligen finmagrade. En med streckdekor. Största biten 37x29x7 mm. 104 Ruta 11 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Till 0,05 m dj 105 Ruta 11 Flinta 1 1 Avslag i Ssk flinta. Till 0,05 m dj 106 Ruta 5 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Något avslag bränt. 107 Ruta 5 Flinta 33 3 Avslag av Ssk flinta. 108 Ruta 9 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta.

25 Lager under härd Mer än 0,2 m dj 109 Ruta 9 Lager under härd Mer än 0,2 m dj 110 Ruta 9 Lager under härd Mer än 0,2 m dj 111 Ruta 10 Kulturlager 0,05-0,1 m dj 112 Ruta 10 Kulturlager 0,05-0,1 m dj 113 Ruta 10 Kulturlager 0,05-0,1 m dj 114 Ruta 2 Lager Ruta 2 Lager Ruta 2 Flinta 4 2 Tvärpil samt retuscherat spån. Bägge i Kr flinta. Flinta 9 5 Fyra avslag/avfallsfragment samt ett retuscherat avslag. Samtliga i Ssk flinta. Flinta Avslag/avfall samt ett spånfragment. Alla i uteslutande Kr flinta. Flinta 27 7 Avslag/avfall i Ssk flinta. Flinta 55 2 Avslag i bergart (diabas). Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Flinta 1 1 Avslag i Ssk flinta. Bergart 3 2 Avslag i bergart (diabas). Lager AS 853 Flinta 17 8 Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. 118 AS 853 Flinta 4 1 Avslag i Ssk flinta. 119 AS 853 Bergart 4 1 Avslag i bergart (diabas). 120 AS 828 Flinta 4 2 Avslag i Kr flinta. 121 AS 828 Bergart 5 1 Avslag i bergart (diabas). 122 AS875 Flinta 12 1 Avslag i Kr flinta. 123 AS 838 Bergart 16 2 Avslag i bergart (diabas). 124 AS 731 Flinta 9 2 Avslag i Kr flinta. 125 AS 869 Flinta 14 2 Avslag i Kr flinta. 126 AS 887 Flinta 20 2 Avslag i Kr flinta. 127 AS 863 Flinta 38 1 Avslag/avfallsbit i Kr flinta. 128 AS 846 Flinta 8 1 Avfall i Kr flinta. 129 AS 881 Flinta 5 2 Avslag i Kr flinta. 130 Ruta 6, lager 1 Under härd AH Ruta 6, lager 1 Under härd AH Ruta 6, lager 1 Under härd AH Fynd ur bottenlager av härd AH Fynd ur bottenlager av härd AH Ruta 6 Lager 2, under härd, 0,2-0,3 m dj. 136 Ruta 6 Lager 2, under härd AH 1188, 0,2-0,3 m dj. 137 AL 653 i anslutning till AH AL 653 Ytfynd, fyllnadslager. Flinta Avslag/avfall samt en mikrospånskärna och en rundkärna. Allt i Kr flinta. Bergart 97 1 Avslag i bergart (diabas). Bergart 44 1 Slipstensfragment. Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Flinta 2 2 Spånfragment med retusch samt tvärpil i Kr flinta. Flinta 72 9 Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Bergart 5 1 Avslag i bergart (diabas). Flinta Större bitar av Kr flinta. Kan sägas vara restmaterial och avslagsbitar från större block. Vissa rejält frostskadade. Någon bränd. Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Ett avslag med retusch. 139 AL 653 Bergart 8 1 Avslag i bergart (diabas). Ytfynd, fyllnadslager. 140 AL 653 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Fyllnadslager AL 653 Flinta 2 1 Bränt avslag i Ssk flinta. Fyllnadslager Ruta 6 Bergart F1. Slipad bergartsyxa (diabas). Saknar nacke samt skadad

26 egg, eller att eggen är omhuggen och inväntade slipning. 143 AH 1188 Bergart F2. Knacksten? Löpare? Handsten? 144 AL 653 Flinta 96 4 Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Fyllnadslager Schakt 1 Rensfynd Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Två retuscherade avslag. Några avslag brända. 146 Schakt 1 Flinta 15 3 Avslag/avfall i Ssk flinta. Ett med retusch. Rensfynd 147 Schakt 1 Flinta 1 1 Tvärpil, bränd. Troligtvis i Kr flinta. Rensfynd 148 Schakt 1 Keramik 12 1 Fragment av bränd lera, lerklining? Rensfynd 149 Ruta 4 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. 0,1-0,2 m dj 150 Ruta 4 Flinta 5 2 Avslag i Ssk flinta. 0,1-0,2 m dj 151 Ruta 4 Bergart 2 1 Avslag i bergart (diabas). 0,1-0,2 m dj 152 Schakt 3 Urvalsmaterial Flinta Urvalsmaterial, utplockat av Björn Nilsson i sluttande åkern N om schaktet. 153 Schakt 3 Flinta 27 5 Avslag/avfall i Ssk flinta. Schaktfynd 154 Schakt 3 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Schaktfynd 155 Schakt 3 Bergart 16 1 Avslag i bergart (diabas). Schaktfynd 156 Schakt 3 Schaktfynd Keramik 5 1 Mynningsbit av tämligen finmagrad, hårdbränd keramik. 23x21x7 mm. 157 Schakt 3 Flinta Avslag/avfall samt en kärna, i uteslutande Kr flinta. AG1025 eller AG Schakt 3 Flinta 8 2 Avslag i Ssk flinta. AG1025 eller AG Schakt 3 Bergart 9 2 Avslag i bergart (diabas). AG1025 eller AG Schakt 3 Flinta 1 1 Tvärpil i Kr flinta. AG1025 eller AG Schakt 3 Bergart 30 1 Glättsten? AG1025 eller AG Schakt 3 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. 163 Schakt 3 Bergart 40 4 Avslag/avfall i bergart (diabas). 164 Schakt 3 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. AG1025 eller AG Schakt 3 Keramik 6 1 Keramikfragment, finmagrat. 30x19x10 mm. AG1025 eller AG Ruta 4 Flinta 82 5 Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Ytfynd 167 Ruta 4 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Kulturlager 168 Ruta 4 Flinta 17 3 Avslag i Ssk flinta. Kulturlager 169 Ruta 4 Bergart 42 4 Avslag/avfall i bergart (diabas). Kulturlager 170 Ruta 4 Keramik 5 1 Keramikfragment, tämligen grovmagrat. 30x22x11 mm. Kulturlager 171 Ruta 3 Flinta 49 6 Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Ytfynd 172 Ruta 3 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. kulturlager, ned till 0,1 m dj 173 Ruta 3 Bergart 8 1 Avslag i bergart (diabas). kulturlager, ned till 0,1 m dj 174 Ruta 3 kulturlager, 0,1-0,2 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Något enstaka avslag bränt. m dj 175 Ruta 3 Flinta 5 2 Slipande fragment i Ssk flinta.

27 kulturlager, 0,1-0,2 m dj 176 Ruta 3 Bergart 13 3 Avslag i bergart (diabas). kulturlager, 0,1-0,2 m dj 177 Ruta 3 Keramik 4 1 Keramikfragment, 28x19x10 mm. kulturlager, 0,1-0,2 m dj 178 A 510 Flinta Avslag/avfall i uteslutande Kr flinta. Något enstaka avslag bränt. 179 A 510 Bergart 12 1 Avslag i bergart (diabas). 180 A 510 Keramik 9 2 Keramikfragment, största biten 28x20x10 mm.

28 Bilaga 6 Makrofossilanalys Mörby SU 2009

29 Björn Gedda ArkeoBotanik Rapport nr 20 Makrofossilanalys av tre prover från Siretorp-Mörby, Blekinge.

30 Björn Gedda ArkeoBotanik Rapport ID: Arkeobotanik Blekinge 18 februari 2010

31 Uppdrag Björn Gedda Inledning Uppdragets syfte var att plocka ut daterbart material från tre prover. Resultat Prov Innehåll 1120 Träkol 1 gräsfrö 1072 Träkol 1118 Träkol

32 Björn Gedda Arkeobotanik Rapporter 1. Rapport av makrofossilanalys från MK 312 Bunkeflo 8:2 2. Rapport av makrofossilanalys från MK 312 Bunkeflo 15:1 3. Rapport av makrofossilanalys från MK 183 Norra Hyllievång 4. Rapport av makrofossilanalys från MK 290 (SU) Nummersjuvägen 5. Gyllins Trädgårdar 6. MK 295 Höllviken, utplock av daterbart material 7. Södergårdens industriområde, Nässjö kn. Pollenanalys och makrofossilanalys till förundersökning : Översiktlig makrofossilanalys av Torsvik, JLM Gustavslund, flottering av 50 och analys av ca. 10 makroprover 10. MK 367 Gasledningen, utplockning av träkol för datering och vedartsanalys 11. Växtmakrofossil, Norra Hyllievång - MK Limhamn 355:155. Pallisaden vid Kalkbrottsgatan - MK 327, Arkeobotanisk analys och utplock av daterbart material 13. Torsvik. En pollenanalytisk undersökning av ett järnåldersgravfält. JLM Ivetofta och Åsumtorp, makrofossilundersökning för Länsmuseet i Kristianstad 15. Rapport, makroanalys, Edenryd 16:4, Ivetofta sn. 16. Makroanalys av parken vid Krapperups slot 17. Makrofossilanalys av ett fåtal prover från Södra Råbylund, Skåne 18. Djupschaktning vid Gallåns östra sida samt vid Möllebjörke, Blekinge 19. Rapport, Västra Vång, Blekinge, pollenanalys I ett kulturlandskap. 20. Paleoekologisk undersökning av Louis De Geers trädgård, Norrköping 21. Makrofossilanalys av tre prover från Siretorp-Mörby, Blekinge. Bokkapitel 1. Landskapet under mikroskop, i Liv och död vid Lagastigen Om arkeologi i Torsviksområdet 2. Pollen för de döda, i Liv och död vid Lagastigen Om arkeologi i Torsviksområdet

33 Bilaga 7 Vedartsanalys Mörby SU 2009

34 LUND UNIVERSITY DEPARTMENT OF QUATERNARY GEOLOGY KVARTÄRGEOLOGISKA AVDELNINGEN HANS LINDERSON 13 Mars 2011 Nationella Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, rapport nr 2011:12 Hans Linderson VEDANATOMISK ANALYS SAMT URVAL FÖR C14 ANALYS INFÖR EXPLOATERINGAR I SIRETORPS OCH MJÄLLBY SOCKNAR, BLEKINGE Uppdragsgivare: Mikael Henriksson, Blekinge länsmueum, Borgmästeregatan 21, Karlskrona. Org nr Lokalitet: Västra Vång, Hjotberga sn, Blekinge Objekt: Boplats, sotigt bottenlager Material: Kol Antal prover: 5 Analys: Urval för C14 analys (markeras med bedömd egenålder ) Övrigt: Prov Nr Provbeteckning VETENSKAP- LIGT NAMN Svenskt namn Stam/ Ung stam /Gren Egenålder år Y=avst. bark Frekvenser Antal 1 AH1 Betula Björk Stam AH1 Betula Björk Ung stam Y< PM1072 Sorbus Rönn/oxel stam Y< PM1072 Quercus Ek stam PM1118 Pinus Tall Gren Y< PK1119 Corylus Hassel Stam Y< PM1120 Juniperus En Stam PM1120 Corylus Hassel Ung stam Y< PM1120 fragment Ek/Alm/Ask PM1120 obestämt Frö Y=1 1 6 Procent Kommentarer PM1072 Frodvuxet, öppet landskap (växtens närmiljö). PM1118 Kantigt sannolikt inte omlagrat. PK1119 Kalkinlagring i kärlen (vedanatomi) skall hanteras av C14-lab. PM1120 Pga liten kolvikt togs både hasselveden och fröet till C14-analys. Hans Linderson Sölvegatan 12, S Lund Tel , Fax , Hans.Linderson@geol.lu.se

35 Bilaga 8 Kol14-analys Mörby SU 2009

36

37

38 Bilaga 9 Litisk rapport Mörby SU 2009

39 Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders Högberg

40

41 Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders Högberg På uppdrag av Blekinge Länsmuseum Vårt projektnummer:

42 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Box Malmö Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2010:7

43 Innehåll Sammanfattning 5 Analysens syfte 6 Metod 6 Resultat 7 Hydda 1 7 Råmaterialsanalys 7 Teknologisk analys 7 Slitspårsanalyser 8 Sammanfattning av analyserna av materialet från Hydda 1 9 Jämförelse med materialet från Hydda 2 9 Övrigt flintmaterial från undersökningen 10 Figur

44

45 Sammanfattning Analysen är utför på uppdrag av Blekinge Länsmuseum. Utgångspunkten har varit frågeställningar formulerade av Mikael Henriksson. Arbetet har gjorts på tre arbetsdagar. Litiskt material från Siretorp, Blekinge 5

46 Analysens syfte Syftet har varit att skapa en fördjupad kunskap om det litiska material som undersökningen vid Siretorp gett. I fokus har främst varit materialet från hyddkonstruktionen kallad Hydda 1. Detta material har analyserats i detalj utifrån frågeställningarna: Vad har tillverkats på platsen? Vad har redskapen använts till? Vilken datering har flintmaterialet? Vilka flinttyper har använts? Resultatet från dessa analyser har översiktligt jämförts med det litiska materialet som påträffades i en intilliggand hyddkonstruktion kallad Hydda 2. Utöver detta har också en övergripande analys av det sammantagna intrycket av övrigt flintmaterial som insamlats vid undersökningen genomförts. Metod Analysen av det litiska materialet från Hydda 1 har genomförts med tre metoder: råmaterialsanalys, teknologisk analys och slitspårsanalys (se Högberg 2009 för beskrivning av metoderna). Analysen av övrigt flintmaterial har gjorts utifrån råmaterialsanalys och teknologisk analys. När jag vid genomgången av materialet påträffat redskap, slipade bitar eller andra bitar med specifika egenskaper har jag lagt dessa i en egen fyndpåse och skrivit på påsen vad den innehåller. 6 Litiskt material från Siretorp, Blekinge

47 Resultat Hydda 1 Materialet från Hydda 1 är omfattande. Absolut övervägande delen av materialet består av flintavslag. Det finns också kärnor samt några redskap i materialet. En hel del av den slagna flintan har krackeleringar och färgförändringar som visar att den är bränd. En egg till en fyrsidigt slipad mejsel (FF310) finns i materialet. Råmaterialsanalys Det absolut dominerande råmaterialet som använts är vanlig Kristianstadsflinta (Högberg & Olausson 2007:80ff). På de bitar som har krusta, är denna nött, polerad eller vattensvallad. Detta utseende på krusta visar att flintan plockats från sekundära depositioner, dvs. den har inte brutits in situ i kalklager (Luedtke 1992). I materialet finns också några bitar av sydskandinavisk senonflinta och ett fåtal bergartsavslag. Resultatet av råmaterialsanalysen visar att det råmaterial som främst använts är Kristianstadsflinta från sekundära depositioner. En del bitar av sydskandinavisk senonflinta har också använts. Teknologisk analys Den teknologiska analysen bygger främst på en undersökning av avslagsmaterialet. I materialet finns avslag som är slagna med hård respektive mjuk samt direkt respektive indirekt teknik (Knarrström 2000). Jag tolkar det som att såväl knacksten som hornpuns använts för flintslagningen. Materialet är teknologiskt mycket enhetligt. Detta innebär att det förmodligen slagits vid ett fåtal tillverkningstillfällen och utifrån ambitionen att tillverka liknande saker. Hela reduceringskedjan finns representerat i materialet dvs. från inledande tillhuggning av en flintnodul representerat av stora avslag med mycket cortex till avslutande tillverkning av redskap representerat av exempelvis knivar och tvärpilar. Teknologin som flintan slagits med är typiskt neolitisk (Knarrström 2000) utan närmare precisering. Flera avslag är längre än bredare och har enkla plana plattformar. Detta indikerar att spånliknande avslag tillverkats från enkla plattformskärnor. Det finns också en del sådana kärnor i materialet. Andra avslag är bredare än längre och har mer varierade plattformar. Detta indikerar att breda avslag tillverkats från kärnor med många plattformar, s.k. rundkärnor. Det finns också en del sådana kärnor i materialet. Litiskt material från Siretorp, Blekinge 7

48 Det finns ingen teknologisk skillnad mellan flintorna av Kristianstadsflinta och den sydskandinaviska senonflinta, dvs. de olika flinttyperna har teknologiskt hanterats på samma sätt. Resultatet av den teknologiska analysen visar att det på platsen främst tillverkats dels spånliknande avslag, dels breda avslag. Dessa avslag har använts för att tillverka enkla redskap som knivar, skrapor och tvärpilar. Slitspårsanalyser För slitspårsanalyser har fem redskap valts ut, två knivar, en tvärpil, ett spånliknande avslag och ett avslag med retusch. Kniv av Kristianstadsflinta Kniven har en retusch, en så kallad backning, längs ena sidan. Motsatta sidan består av en rak sammanhållen omodifierad egg. Längs denna egg finns tydlig polering. Poleringen sträcker sig en bit in över ytan från eggen. Den ger ett fett och glansigt intryck. Längst ute på eggen finns en intensiv polering med stark ljusåtergivning, en så kallad bokrygg. Poleringen täcker toppar och dalar i flintans ytstruktur, figur 1 och 2. Det sammantagna intrycket av denna polering brukar tolkas som att den kommer från bearbetning av kött (Skriver 2006:468). Kniv av senonflinta Kniven har en retusch, en så kallad backning, längs ena sidan. Motsatta sidan består av en rak sammanhållen omodifierad egg. Längs denna egg finns tydlig polering. Poleringen är kullig, lokaliserad till eggen och en bit in från denna. Den är starkt reflekterande, figur 3. Denna typ av polering brukar tolkas som komma från bearbetning av trä (Gijn 1989). Tvärpil Tvärpilen är tillverkad av ett avslag av Kristianstadsflinta. Längs tvärpilens egg finns en polering. Poleringen är kullig, lokaliserad till eggen och en bit in från denna. Den är starkt reflekterande, figur 4. Denna typ av polering brukar tolkas som komma från bearbetning av trä (Gijn 1989). I basen på tvärpilen finns spår av skaftning. Jag tolkar det som att tvärpilen inte är en pilspets, utan en egg till en mejsel som använts för träbearbetning. Ett spånliknande avslag Det spånliknande avslaget är tillverkat av senonflinta. Det är inte retuscherat. Längs ena eggen finns mikroavspaltningar och en polering. Poleringen är inte utvecklad och därmed svår att tolka, figur 5. Mikroavspaltningar och poleringens karaktär visar dock att det spånliknande avslaget använts för att arbeta med ett 8 Litiskt material från Siretorp, Blekinge

49 hårt material av något slag. Närmare än så kan jag inte precisera det. Ett avslag med retusch På en proximal del av ett avslag i Kristianstadsflinta finns små retuscher och rundnötning längs båda laterala sidorna. Avslaget är brutet. Längs de retuscherade och rundnötta kanterna samt på avslagets slagbula finns en kraftig polering. Den är starkt reflekterande och uppvisar plana ytor, figur 6. Denna polering tolkas vanligen som skaftningspolering (Jensen 1994). Troligen är avslaget en avbruten del av ett redskap som varit skaftat. Den typ av skaftning som vanligen ger den typ av polering som syns på redskapet har utgjorts av att redskapet lindats i skinn och fästs i ett skaft gjort av hårt material som ben, horn eller trä (Rots 2004). Avslaget har troligen brutits av invid skaftet. Den del av avslaget som här analyserats är alltså den del som suttit fast i skaftet. Resultat av slitspårsanalyserna Resultatet av slitspårsanalyserna visar flintmaterialet använts för att skära i kött med och bearbeta trä. Skaftade redskap har använts i arbetet. Sammanfattning av analyserna av materialet från Hydda 1 Flintan som finns i materialet från Hydda 1 representerar tillverkning och användning. Det som tillverkats är främst spånliknande avslag och breda avslag. Dessa har använts som råämnen för redskapstillverkning. Det råmaterial som använts är främst Kristianstadsflinta. Denna har plockats från sekundera depositioner. Eftersom stora mängder primäravslag, dvs. avslag med mycket krusta, finns i materialet är det troligt att flintan är plockad från en naturlig förekomst i närheten av utgrävningsområdet. Redskapen som tillverkats har använts för att skära i kött med och bearbeta trä. Skaftade redskap har använts. Dateringen är neolitikum. Den teknologiska hanteringen går inte att närmare datera. Förekomsten av tvärpilar i materialet talar för en datering till tidigneolitikum. Det finns inga inslag av äldre eller yngre material från Hydda 1. Jämförelse med materialet från Hydda 2 En översiktlig jämförelse mellan materialen från Hydda 1 och Hydda 2 har gjorts vad gäller råmaterialsval och teknologi. Materialen från de båda hyddorna är mycket lika. Litiskt material från Siretorp, Blekinge 9