Avelsbedömningar 2016
|
|
- Berit Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avelsbedömningar 2016
2 Innehåll 1. Avelsmål - idealhästen Regler om avelsbedömningar Uppställning av hästar för exteriörbedömning Hästens hälsa Arbetsregler vid avelsbedömningar Testikel kontroll Mätning Avelsbedömningar i Sverige år Domarhandledning Etiska regler för personal på avelsbedömningar Information om SIF-avel... 25
3 1 1. Avelsmål - idealhästen. Generella avelsmål Hälsa, fertilitet, livslängd Det officiella avelsmålet är en frisk, fertil och uthållig häst en robust islandshäst. Färger Det officiella avelsmålet är att bevara alla förekommande färgvariationer inom rasen. Storlek Det officiella avelsmålet ger utrymme för en omfattande variation i storlek. En mankhöjd mellan 135 och 145 cm mätt med stångmått är att föredra. Specifika avelsmål Exteriör, generellt Det allmänna målet är att avla en lättbyggd islandshäst med vikt på styrka, smidighet och en muskulös kropp. Exteriören ska underlätta enastående gångarter och en naturligt god hållning. Hänsyn ska även tas till andra aspekter av vad som är allmänt accepterat som estetiskt tilltalande. Exteriör, detaljerat Se beskrivning för poängen 9,5-10 inom varje egenskap Ridegenskaper, generellt: Det allmänna målet är att avla en mångsidig, balanserad och säker häst med bra, rena gångarter och ett utmärkt temperament. En häst som är vacker under ryttare en äkta isländsk Gaedingur. Ridbarhet/ gångarter, detaljerat: Se beskrivning för poängen 9,5-10 inom varje egenskap Egenskapernas faktorer Exteriör Ridegenskaper Huvud 3% Tölt 15% Hals, manke och bog 10% Trav 7,5% Rygg och kors 3% Pass 10% Proportioner 7,5% Galopp 4,5% Benkvalitet 6% Spirit 9% Benställning 3% Helhetsintryck 10% Hovar 6% Skritt 4% Man och svans 1,5% Total: 40% 60%
4 2 2. Regler om avelsbedömningar. Funktionärer och arbetsuppgifter: Normalt arbetar tre domare tillsammans vid en avelsbedömning och de enas om varje bedömningspoäng. Undantag från antal domare är tillåtet på en bedömning med 35 hästar eller färre, då är det tillåtet att ha endast två domare. Domarpanelen har en ordförande och det är hans eller hennes plikt att se till att bedömningen går smidigt och att beslut uppnås. På varje avelsbedömning skall det finnas en bedömningsansvarig som har ansvar för bedömningens genomförande tillsammans med domarpanelen. Andra uppdrag på en avelsbedömning är mätning, registrering, speaker och hovbeslagskontroll. Att föredra är att den bedömningsansvarige har hand om mätning och hovbeslagskontroll och att registratorn också är speaker. Genomförande: Först mäts hästarna, sedan kommer de till exteriörbedömning och därefter till en ridegenskapsbedömning. Om hästen har blivit totalbedömd tidigare samma år kan den tidigare exteriörbedömningen gälla om ägaren så önskar. Efter att alla hästar har blivit bedömda hålls en öppen bedömning där alla totalbedömda hästar har rätt att visas upp. Banor och faciliteter: För exteriörbedömning Mätning och bedömning av exteriör skall utföras inomhus (ridhus). En markerad bana, m lång och 2-3 m bred, med ett jämnt underlag och staket runt, krävs för bedömning av exteriör och ett fast och jämnt golv krävs för mätning. För ridegenskaper Gångarterna skall visas på en rak, jämn bana, 250 m lång och 4-6 m bred, väl markerad men öppen i båda ändarna. Banans ytskikt skall överensstämma med ytskiktet på tävlingsbanor, såsom bra ovalbanor; ytskiktet måste vara jämnt och väl komprimerat. Banans skick skall bibehållas under hela avelsbedömningen. Trafik vid sidan om banan får inte störa visningen av hästar på banan. Banan skall vara markerad före bedömingens början och alla faciliteter ska kontrolleras av bedömningspersonal och en representant från domarpanelen. Domarna behöver goda arbetsförhållanden och klar uppsikt över banan, omkring m från banan. Under ridegenskapsbedömning är tillåtet att rida allt upp till 10 sträckor fram och tillbaka På öppna bedömningen är 2-4 hästar på banan, beroende på banans storlek och antal hästar på bedömningen. Tillåtet är att rida 6 streckor fram och tillbaka. Domare får höja poängen på enskilda egenskaper om hästen förbättrar sin prestation.
5 3 Markering på banan: m: Banans totala längd och är markerad med rött m: Streckan där hästen bedöms och är markerad med gult m: Streckan där skritt, långsam tölt och långsam galopp skall visas och är markerad med blått. - För att uppnå höga de högre poängen för pass skall den visas minst 150 m m: Om hästen upprepade gånger passerar denna markering under visningen kan det ha negativ effekt på poäng för spirit. Om hästen: Samtliga hästar som visas vid avelsbedömning skall vara väl förberedda, friska och i god form, väl utfodrade och välskötta. Det är inte tillåtet att på konstgjord väg förändra hästens naturliga uttryck. Om hästen bedöms för ridegenskaper, måste den vara minst fyra år under kalenderåret. Samtliga hästar som visas vid avelsbedömning måste vara registrerade i databasen World Fengur och vara identitetsmärkta (fungerande mikrochip). Bedömningspersonalen ansvarar för att avläsa märkningen och jämföra den med hästens registreringshandling. Samtliga hingstar som bedöms måste ha fastställd härstamning genom DNAanalys. Mätning, kontroll och registrering av testiklar skall utföras av någon som är godkänd av bedömningsansvarig och huvuddomare. Mätningen är domarpanelens ansvar. Information om testikelfel publiceras i WorldFengur. Spattröntgen på alla hingstar från och med 5 års ålder skall vara godkänd och publicerad i WorldFengur. Tillåtet är att lämna in röntgenbilder på hästar för publikation i WorldFengur även om det inte är för en avelsbedömning. Efter ridbedömningen skall det kontrolleras om hästarna har sår, vilka skall registreras i WorldFengur. Om hästen har fått sår av typ 3 får den ingen ridegenskapsbedömning. Om hästen får sår av typ 3 på en öppen bedömning får den varken höjningar registrerade eller eventuella priser. Hingstar med testikelfel (rött T i WorldFengur) eller som har spatt (rött S) får visas på avelsbedömningar, men deras resultat behandlas som om de vore valacker. Hälsokontroll skall utföras på alla hästar både före och efter bedömning.
6 4 Skoning: Alla hästar som visas ridna måste vara skodda med fyra skor. Skoningen skall vara så väl utförd som möjligt. Hovens längd skall vara naturlig och får inte överstiga 8,5 cm om hästen är mindre än 137 i mankhöjd. Om hästen är 137 i mankhöjd och mindre än 145 cm får hovens längd vara högst 9,0 cm. Hästar som är över 145 cm i mankhöjd får ha en hovlängd på högst 9,5 cm. Den maximala tillåtna skillnaden i längd mellan fram- och bakhovar är 1,5 cm. Materialet i alla fyra skorna måste vara identiskt och får inte överstiga den specifika vikten för järn. Den maximala skotjockleken är 8,0 mm och den maximala skobredden är 23,0 mm. Alla fyra skor skall vara lika breda. Skillnaden i tjocklek mellan fram- och bakskor får vara upp till 2,0 mm. Skon måste passa hoven. Användandet av sula, ringsula eller någon form av artificiellt material för att skydda eller laga hovarna är inte tillåtet. Om brodd används måste två standard brodd användas i trakten per sko. Den maximala storleken på brodd som tillåts är (längd*bredd*höjd) 15mm*15mm*12,0mm. Förstärkande svetsar är inte tillåtna. Hästens utrustning: Sadlar: Alla sadlar och ridpads som passar hästen och inte skadar eller orsakar obehag för hästen är tillåtna. Betsel: Huvudlag och nosgrimma skall vara väl inpassade, vara korrekt åtspända och får inte skada hästen. Alla bett är tillåtna, utom bett som kombinerar tungfrihet och hävstångseffekt. Domarpanelen kan ge undantag från reglerna för att använda bettlös utrustning om det anses nödvändigt. Nosgrimmor: Med vanliga bett är det tillåtet att använda engelsk nosgrimma (med eller utan nosrem), tysk nosgrimma, mexikansk nosgrimma och bygelnosgrimma. Med hävstångsbett (t.ex. isländskt stångbett) är det tillåtet att använda engelsk nosgrimma utan nosrem. Ridspön: Ett ridspö är tillåtet, maximal längd är 120 cm inklusive snärten. Boots: Den totala tillåtna vikten för skyddsboots är 120 gram (total vikt per ben för överdragsboots och senskydd) och de skall ha mörk färg, svart eller brun. Om boots används under ridbedömningen skall samma utrustning användas under hela visningen. Om ett skydd faller av skall det sättas tillbaka på hästen innan ryttaren fullföljer visningen.
7 5 Ryttare/visare: Samma ryttare skall presentera samma häst under hela bedömningen. En ny ryttare kan dock presentera hästen vid den öppna bedömningsomgången. Ryttare skall vara nyktra och visa en städad ridning och de, liksom hästens ägare/visare, skall vara ärliga och hövliga mot bedömningen och dess funktionärer. Om inte kan domarna tillrättavisa personen eller avvisa denne från bedömningsplatsen. Om hästen testas positiv i ett dopingprov hänvisas till procedur enl. FIRO Användningen av ridhjälm, godkänd enligt en officiell myndighet, är obligatorisk. 3. Uppställning av hästar för exteriörbedömning Hästen skall stå jämnt i alla fyra ben. Framben skall vara vertikala och bakbenet skall vara placerat så att skenbenet är vertikalt (se bild). Hästen skall stå någorlunda jämnt i båda bakbenen (en skillnad på en hovlängd är tillåten). Tanken bakom att alla hästar skall stå likadant är att försöka skapa en stabilitet i bedömningen av exteriören och ge domarna bättre möjlighet att se hästens naturliga benställning i profil och även rygg och kors. Hästen bör vara vaken och koncentrerad men ändå stilla och avspänd. Det är förbjudet att fodra hästen under exteriörbedömningen. Idealisk position inför exteriörbedömning: Frambenen är vertikala och bakbenens skenben är också vertikala.
8 6 4. Hästens hälsa. En del av bedömningen handlar om kontroll av hästens utseende och hälsa. I samband med att hästen mäts inför exteriörbedömning skall hästens utseende: päls, hull, mun och ben kontrolleras. Hästarna skall vara friska, utan skador, i bra hull, välskötta och välskodda. Om inte hästen uppfyller dessa krav avvisas den från bedömningen. Huvuddomare har det sista ordet om bedömningsansvarig anser att hästen inte uppfyller kraven. Anledningar till att hästen inte får visas - Hästen är antingen för smal eller för tjock för att kunna visas - Tydlig hosta eller förkylning - Hästen är halt, svullen eller öm i senor, leder eller hovar - Trampskador genom hud (större än 1 cm) - Tydliga sår eller omfattande mugg - Sår i hästens mun eller mungipor (större än 1 cm) - Mindre sår på slemhinna över käkbenet samt svullnad Beskrivning av skador efter ridbedömning Anmärkning av typ 1 Mindre ytliga skador. Anmärkning registreras i WorldFengur. - Sår som inte går genom slemhinna i kinder, mungipor eller tunga - Skavsår, repor eller tryck orsakade av betsel - Blod i mun utan synliga skador - Mindre påslag som inte är genom huden, ingen svullnad eller ömhet Anmärkning av typ 2 Sår. Anmärkning registreras i WorldFengur. - Små sår, upp till 1 cm, som är genom slemhinna i kinder, mungipor eller tunga - Ömhet (inte genom slemhinna) eller förtjockning i slemhinnan vid lanerna. - Sår, upptill 1 cm, på hud orsakad av betsel - Små påslag på ben: Små sår, upptill 1 cm, genom hud men utan svullnad eller ömhet Anmärkning av typ 3 Allvarliga sår. Anmärkning registreras i WorldFengur. Ridegenskapsbedömningen registreras inte. Möjligt att häva beslut med veterinärintyg inom 12 timmar. - Sår genom slemhinna i kinder, mungipa eller tunga, större än 1 cm - Sår genom slemhinna på tandlösa områden - Tydlig svullnad och/eller ömhet i lanerna. - Sår, större än 1 cm, på hud orsakad av betsel - Påslag på ben, genom hud och större än 1 cm, eller på trakter som tydligen orsakar ömhet - Två eller flera anmärkningar av typ 2
9 7 5. Arbetsregler vid avelsbedömningar. 1. Hovbeslagsregler. - Mindre än åtta sträckor ridna när hästen tappar sko: Får komma igen och göra klart visningen - Åtta sträckor eller flera när hästen tappar sko: Kommer endast till öppna bedömningen - Tappar sko på öppna bedömningen: Får komma igen och rida de sträckor som den hade kvar. 2. Regler om ridbedömning - Mindre än sex sträckor ridna när visning avslutas: Bedömning ej registrerad - Sex eller flera sträckor ridna: Bedömning registreras - Mer än halv sträcka riden: räknas som en sträcka 3. Det är tillåtet att klippa hästar inför bedömning, dock inte ansikte, öron och ben. 4. För att få höjning på tölt/galopp på öppna bedömningen måste även långsam tölt/galopp visas - För att få högre poäng än 8,0 för tölt eller högre poäng än 8,5 för galopp måste alla tempon visas på öppna bedömningen. 5. Om hästen rids gång på gång utanför den markerade banan, kan det påverka poäng för spirit negativt. 6. Utomstående hästar är inte tillåtna på en öppen bedömning. 7. I exteriörbedömning är det inte tillåtet att hovar är färgade eller kladdiga 8. Gummiband i man är förbjudet 9. Bedömning av benställning - Vid bedömning av benställning gäller att om hästen inte springer tillräckligt rakt, eller travar inte, är högsta möjliga poäng 7,5 10. Om ryttare inte kommer med hästen till hovbeslagskontroll efter bedömning registreras inte bedömningen och ryttaren får en varning. 11. Vid exteriörbedömning skall domarpanelen alltid ha tillgång till äldre exteriörbedömningar om sådana finns. 12. Utfodring av hästar är inte tillåten under varken exteriör- eller ridbedömning. 13. Tillvägagångssätt om olovlig skoning eller utrustning påvisas: - Första gången på bedömningen: Officiell varning, hästen blir diskvalificerad och bedömningen är ej giltig. - Andra gången på bedömningen: Ryttaren och hästen blir diskvalificerade från bedömningen och bedömningen är ej giltig. 14. Tillvägagångssätt vid grov ridning: - Första gången på bedömningen: Officiell varning - Andra gången på bedömningen: Ryttare diskvalificeras från bedömningen och hästens bedömning är ej giltig. 15. Ändringar av hästens utrustning innan hovbeslagskontroll är ej tillåtet. 16. Om inte hästen kommer till bedömning efter tre utrop, inom tre minuter, utesluts den från bedömningen.
10 8 6. Testikelkontroll Följande skall kontrolleras: Testiklarnas fasthet. I Bra fasthet, testikeln känns stram och hård II Hyfsad fasthet, testikeln känns hyfsad hård III Ingen fasthet, testikeln känns svag och mjuk Testikel med lägesfel Inga testiklar eller endast en Onormalt små testiklar Avvikande storlek, ena testikeln är mindre än den andra. 50% skillnad eller mera. Räkneregel = 0,5233 x LxBxH i cm Pungens totala bredd (TSW) är mindre än 8 cm Pungbråck Om någon av ovannämnda avvikelser hittas, får hingstens ägare två veckor på sig att häva beslutet genom veterinärintyg som skall skickas till avelsledaren. Om det inte går att mäta och kontrollera testiklarna på bedömningen måste ägare lämna in veterinärintyg med information om testiklarna. Om inte registreras anmärkning om att hästens hälsa är inte godkänd av domarpanelen. 7. Mätning. Alla hästar skall mätas innan exteriörbedömningen.
11 9 8. Avelsbedömningar i Sverige år Romme, Borlänge Margaretehof, Skåne Backome, Falkenberg Wången, Östersund Stenholmen, Linköping Romme, Borlänge Max antal hästar för en bedömning med två domare är 35 hästar Lägst antal hästar för att en bedömning skall bli av är 20 hästar Avelsbedömningar i Danmark Herning Herning Odense Herning Avelsbedömningar i Norge Seljord Tresfjord Avelsbedömningar i Finland Avelsbedömningar i Österrike Avelsbedömningar i Tyskland Kaufungen - ändast exteriörbedömning Münster Handorf - ändast exteriörbedömning Zachow Kronshof Wurz Vorsenzhof Berlar Verden Brock Kronshof
12 10 9. Domarhandledning Huvud - Mycket vackert finmejslat huvud. Tunna, smala, välansatta, inte alltför öppna öron. Stora, öppna och vakna ögon med välmejslat ögonparti. Tunn hud och hårrem. Smala ganascher med bra utrymme emellan. Rak noslinje och öppna näsborrar. Ett stolt huvud. - Vackert och välformat huvud utan fel. - Vackert, uttrycksfullt och stolt huvud. - Vackert, välformat huvud. - Vackert, uttrycksfullt huvud, kan vara lite grövre eller större, om det är felfritt i övrigt. - Uttrycksfullt tilltalande huvud, med mindre fel. - Vackert huvud, men med flera fel. - Huvud, som är mer eller mindre felfritt, ingen del är särskilt bra. - Goda delar kan väga upp några fel. - Fult, oskönt huvud. - Tungt (köttigt) huvud. - Små, djupt liggande ögon. - Dåligt ansatta öron. - Grova öron. - Ej rak noslinje. - Mycket kort mun. - Samma regler gäller för ett eller flera fel som beskrivs nedan (poäng 6,5 eller lägre) 6,5 eller lägre: - Mycket grovt och relativt stort huvud. - Dåligt formad öron och dåligt ansatta. - Noslinjen är långt ifrån rak. - Mycket fult huvud. Poängen 6,5 eller lägre ges då ett av de ovan nämnda felen är mycket uppenbart och mycket få andra drag finns som förbättrar huvudet. Denna poäng kan också ges om varje fel för sig är mindre, men det finns flera fel och det finns mycket få goda detaljer hos huvudet. Se även beskrivningen för poäng 7,0.
13 11 Hals, manke och bog - Lång, välrest, mycket smäcker hals, välvd nacke, halsen väl separerad från kroppen, manken hög, välmarkerad och välformad, bogarna långa och sluttande. - Lång, välrest, ganska smäcker hals, men något för djup vid bålen, smidig nacke, manken hög och välformad, sluttande bogar. - Välrest, medellång, men aningen tjock hals med smidig nacke, hög, välformad manke och sluttande bogar. - Lång, väl ansatt smäcker hals med hög välformad manke, bogarna något stupande. - Lång, väl ansatt smäcker hals, medelgod manke, men med sluttande bogar. - Lång, väl ansatt smäcker hals, men utan smidighet i nacken, hög, välformad manke och sluttande bogar. - Väl ansatt, smidig, men ganska lång med djup och tjock hals, hög manke, sluttande bogar. - Lång, slank och väl ansatt hals, med ganska bra välvning i nacken, men manken är för låg och bogarna ej mer än tillräckligt sluttande. - En välrest hals, men i övrigt endast medelgod framdelsexteriör. - Medelgod framdelsexteriör, men ingen del speciellt bra. - Medelgod halsansättning, halsen för kort, tjock och/eller djup, välformad manke (hög och bred), sluttande bogar. - Halsen är lång och välformad, men alltför lågt ansatt, manken är låg och bogarna raka. - Välrest hals, men hjorthals och/eller dåligt musklad överlinje, i övrigt en medelgod framdelsexteriör. - Hjorthals. - Köttig hals. - Muskulatur saknas längs med halsens överlinje. De tre punkterna ovan är även tillägg till beskrivningen av poäng 6,5 eller lägre. Reglerna gäller för varje poäng som beskrivs nedan (6,5 eller lägre), dvs antalet och graden av de exteriöra felen i framdelen ska utvärderas. 6,5 eller lägre: - Halsen är mycket lågt ansatt. - Halsen är mycket djup. - Halsen är mycket kort. - Manken är låg och platt. - Bogarna är mycket raka. - Bogarna är mycket trånga. Poängen 6,5 eller lägre ges när en del av de ovanstående felen är mycket uppenbara och det finns mycket få andra egenskaper som förbättrar framdelen. Denna poäng kan också ges om de enskilda felen inte är så stora, men det
14 12 finns många fel och få goda egenskaper. Se även beskrivning för poäng 7,0. Krav på lätthet i hästens framdel är inte de samma för hingstar som för ston och valacker. Innan poäng för denna egenskap fastställs skall domarpanelen se hur hästen använder framdelen under ryttare, när det gäller benaktion, steglengd, resning och smidighet. Rygg och kors (överlinje) - Utmärkt rygg/överlinje. Ryggen är smidig och rörlig, av medellängd, bred och välmusklad. Hela ryggraden är smidig ända till korset. Korset är välbyggt, långt, tillräckligt sluttande, med jämn muskulatur på sidorna med endast en svag avsmalning mot svansen. Låren är långa och välmusklade. Svansen är mycket väl ansatt. - Mycket bra överlinje. - Mycket bra rygg kan uppväga mindre fel i korset och tvärt om, om övergången i länden, mellan rygg och kors, är bra. - Bra överlinje. - Speciellt bra rygg, kan uppväga fel i korset och tvärt om, om övergången i länden, mellan rygg och kors, är bra. - Ganska bra rygg/överlinje. - Bra rygg; smidig, bred och välmusklad, med bra övergång mellan rygg och kors. Kors av medelgod form, utan utmärkande bra egenskaper. - Medelgod rygg, inte svank, stel eller för styv. Välbyggt kors; långt och ganska sluttande, stark och jämnt musklad på båda sidorna. - Medelgod rygg, länd och kors, men ingen del är utmärkande (medelgod överlinje). - Välformad rygg och kors kan uppväga fel i överlinjen. Se beskrivningen av poäng 6,5 och lägre, men här är felen inte lika allvarliga. 6,5 eller lägre: - Karprygg. - Mycket svank. - Mycket svag länd. - Ryggen är antingen mycket kort eller mycket lång. - Mycket smal omusklad rygg. - Korset smalnar av för mycket mot svansen. - Mycket grovt kors. - Mycket kort, flackt, platt eller vasst kors. - Sadelläget lutar för mycket framåt. När poängen ges måste antalet och graden av felen tas hänsyn till, så som tidigare beskrivits.
15 13 Proportioner - Hästen ska vara praktfull med utstrålning. Benen ska vara långa och kroppen lättbyggd och cylindrisk till formen, med framdel, bål och bakdel ungefär lika långa. Mankens högsta punkt ska vara högre än korsets högsta punkt. - Helhetsintrycket är mycket vackert. Benen är långa och kroppen lättbyggd och cylindrisk, med en väl markerad manke. Endast mindre fel i proportionerna. - Vackert helhetsintryck. Benen är långa och kroppen lättbyggd och cylindrisk till. Ston bör inte vara överbyggda och hingstar bör ha högre manke än kors. Endast mindre fel i proportionerna. - Vacker häst. - Goda egenskaper kan uppväga några fel. - Medelgoda proportioner och harmoni. - Goda egenskaper kan uppväga några fel. Se beskrivning av poäng 6,5 och lägre, men här är felen mindre allvarliga. 6,5 och lägre: - Hästen har en låg manke och är därför överbyggd. - Hästen är tungbyggd; med en djup bröstkorg, en tung kropp (mycket rund eller med flata sidor). - Benen är korta. - Hästen är kort och satt och /eller mycker oproportionerlig i längd, framdel, bål och bakdel. - Hästen är oproportionerlig i fram- och bakdel (bredd, djup) och bröstkorgen för smal (insjunken). Benkvalitet - Hårda, mycket starka senor och en god separation mellan senor och skelett, kraftiga leder och smidiga, starka kotor. Mycket bra sett från sidan. - Hårda, mycket starka senor och en god separation mellan senor och skelett, kraftiga leder och ganska bra kotor. - Hårda, starka senor, och god separation mellan senor och skelett, ganska bra leder och kotor. - Ganska bra separation med mycket bra utseende. - Ganska bra benkvalitet. - Mycket bra egenskaper kan uppväga några fel. - Medelgod benkvalitet. - Bra egenskaper kan uppväga några fel.
16 14 Se beskrivningen för poäng 6,5 och lägre, men här är felen mindre allvarliga. 6,5 och lägre: - Mycket svullna senor på fram- och/eller bakben. - Mycket liten separation mellan senor och skelett på frambenen. - Svaga leder på bak- och/eller frambenen ( has och knä är speciellt viktiga). - Benen är alltför raka eller krokiga. - Mycket knipt over eller under knäet. Vid tilldelning av poäng måste antalet och graden av fel beaktas. Benställning - Extremt korrekt: frambenen ska vara absolut raka med tillräcklig vidd mellan dem och mellan bakbenen. Bakbenen får vara något utåtställda. - Mycket korrekt. Inga allvarliga fel. - Korrekt. Endast små fel, men hasorna är raka. - Ganska korrekt benställning. Inga stora fel. - Medelgod. Lederna kan vara aningen felställda förutsatt att hästen inte överansträngs och att det inte finns tecken på onormal belastning på benen. Se beskrivningen för poäng 6,5 och lägre, men här är felen mindre allvarliga. 6,5 och lägre: - Mycket felställda leder bak eller fram. - Mycket felaktig hasvinkel. - Hästen har mycket trånga rörelser fram och/eller bak. - Mycket dåliga fram- och/eller bakben; utåtvridna, hjulbenta, kohasiga. Vid tilldelning av poäng måste antalet och graden av fel beaktas. Vid bedömning av ledernas kvalitet och benens korrekthet ska det kontrolleras om det finns tecken på skador eller onaturlig belastning på benen. När hästen har mycket trånga rörelser är det brukligt att bedöma rakheten i rörelsen då hästen leds i skritt och trav. Om bakbenen är placerade så brett isär att det stör intrycket av hästen kan det påverka poängen för benställning.
17 15 Hovar - Mycket djupa hovar med konkav sula, välformade, runda och med tilltalande utseende, starka hovväggar och sulor, enfärgade helst mörka. Stora strålar och rejäla trakter. - Djupa, välformade och runda hovar, starka med bra hornkvalitet, bra strålar och kraftiga trakter. - Djupa, välformade och starka hovar med endast mindre fel. - Ganska djupa hovar, utan större fel. - Medeldjupa hovar, men välformade och starka. - Medeldjupa hovar, men fel och goda egenskaper kan väga upp varandra. Se beskrivning för poäng 6,5 och lägre, men här är felen mindre allvarliga. 6,5 och lägre: - Mycket grunda hovar, platta eller vida med sänkt sula. - Mycket trånga hovar. - Dålig hornkvalitet (inkl. skadade hovväggar) - Mycket tunt hornlager, knappast någon stråle eller trakter. Vid tilldelning av poäng måste antalet och graden av fel beaktas. Man och Svans - Extremt lång och tjock man och svans med mycket pannlugg. - Mycket bra man och svans, tjocka och långa. 8,0- - Ganska tjock man, som lätt kan delas i mitten, bra pannlugg. Ganska bra svans. - Medeltjocklek och längd på man och svans. Se beskrivning av poäng 6,5 och lägre, men här är felen mindre allvarliga. 6,5 och lägre: - Mycket lite man och svans. Hänsyn bör tas till att ston normalt har tunnare man och svans än hingstar.
18 16 Tölt - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, mycket lyft och aktion i frambenen, rörelserna extremt smidiga och mjuka. Mycket snabb. - För poängen 10,0 krävs minst 9,0 för långsam tölt. För att få 9,5 för tölt krävs minst 8,5 för långsam tölt. - Jämn fyrtaktmed långa fram- och bakbenssteg, hög aktion, rörelserna smidiga och mjuka. Mycket bra temposkillnader. - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, hög aktion, mjuk, bra temposkillnader. - För att få 9,0 för tölt krävs minst 8,0 för långsam tölt. - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, medelaktion, men snabb. - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, bra aktion, men endast medeltempo. - Bra temposkillnad, med mycket aktion och långa steg, men med några taktfel. - Korta bakbenssteg, men frambensaktionen mycket hög och imponerande, ganska bra takt vid kort tölt, snabb. - För att få 8,5 för tölt krävs minst 7,5 för långsam tölt. - Jämn fyrtakt med bra fram- och bakbenssteg, aktion över medel, ganska bra tempo. - Jämn fyrtakt med bra fram- och bakbenssteg, bra aktion, men endast medeltempo. - Bra temposkillnader med hög aktion och rörelser, men med taktmissar vid högre tempo. - Ganska korta bakbenssteg, men bra aktion och rörelse i frambenen, inga taktmissar, bra tempo. - Den maximala poängen om kort tölt inte visas. - Den maximala poängen om endast kort tölt visas. - För att få 8,0 för tölt krävs minst 7,0 för långsam tölt - Bra, jämn, fyrtaktig tölt, men saknar steglängd och elegans. - Bra jämn fyrtakt, med bra steglängd, men liten aktion. - Bra temposkillnad, med bra aktion och rörelse, men med många taktfel vid kort- och mellantempo. - Tölt med korta bakbenssteg, men bra aktion och rörelser i frambenen, ganska bra tempo. - Delvis medelgod tölt, men ojämn. - Korta steg, särskilt i bakbenen. - Travaktig, men ganska bra tempo. - Passaktig, men ganska bra tempo och aktion. - Ojämn takt (rollar) i vanliga tempon. - Jämn fyrtakt, upp till mellantempo, men gångarten är inte imponerande (liten aktion, korta steg)
19 17 6,5 och lägre: - Töltar inte (5,0). - Mycket travaktig. - Mycket passaktig. - Mycket lågt tempo. - Mycket oregelbunden, växlar gångarter. - Extremt korta steg eller ojämn takt, rollar. Det är mycket viktigt att visa kort tölt och tydliga temposkillnader för att kunna nå de högre poängen på skalan. En poäng ges specifikt för kort tölt och att visa kort tölt är nödvändigt för att nå de högre poängen (8,5 och högre) för tölt. Poängen för kort tölt räknas inte in i totalpoängen, men är avsedd för att ge extra information om bedömningen. På öppen bedömning måste även långsam tölt visas om poängen skall höjas. Långsam tölt - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, mycket lyft och frambensaktion, rörelserna extremt smidiga och mjuka. - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, bra lyft och frambensaktion, rörelserna extremt smidiga och mjuka. - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, bra lyft och frambensaktion. - Jämn fyrtakt, mycket god och imponerande frambensaktion men med korta bakbenssteg. - Jämn fyrtakt med långa fram- och bakbenssteg, aktion och rörelser över medel. - Korta bakbenssteg, men mycket stor aktion och frambensrörelser. Inga tydliga taktfel. - Bra takt, men inte speciellt imponerande. - Jämn fyrtakt, men gångarten är inte imponerande (för lite aktion, korta steg). 6,5 och lägre: - Mycket travaktig. - Mycket passaktig. - Mycket oregelbunden tölt, växlar gångart. - Extremt korta steg eller ojämn takt, rollar. - Visar inte kort tölt (5,0).
20 18 Trav - Säker tvåtakt, höga och smidiga rörelser, långa steg och sväv. Mycket snabb. - För poängen 9,5 eller 10 bör hästen visa temposkillnader i trav. - Säker tvåtakt, höga och smidiga rörelser, långa steg med sväv, snabb. - Kapplöpningstrav, elegans krävs inte. - Elegant med bra sväv, men inte helt säker. - Säker, lätt och smidig, bra tempo och ganska imponerande. - Säker med höga rörelser och aktion, bra tempo, men inte elegant. - Möjlig poäng om hållning och sväv är bra men tempo saknas - Bra sväv och långa steg, tilltalande trav men inte alltid säker. - Säker, lätt och smidig trav, ganska bra tempo, men saknar elegans. - Säker, snabb trav, men saknar helt elegans. - Bra steglängd, men osäker. - Lös trav med litet sväv, men ganska bra tempo. - säker och ren trav, men med tunga rörelser och låg hastighet. - Allmänt mycket osäker, bitvis bra. - Säker trav, men lös och långsam. 6,5: - Mycket lös och osäker trav, obalanserad och oregelbunden. - Ren trav, men med mycket korta steg. 5,5-6,0: - Endast några få uttryckslösa travsteg. 5,0: - Trav ej visad. Vid bedömning av trav ska en ren, säker takt eftersträvas för att de högre poängen ska övervägas, även om en helt perfekt tvåtakt inte nödvändigtvis krävs. Pass - Säker, imponerande pass, bra tvåtaktig lateral gång med bra sväv och mycket högt tempo. - Säker, imponerande pass, bra tvåtaktig lateral gång med bra sväv. Mycket snabb. - Kapplöpningspass, elegans krävs inte. - Säker och elegant pass, bra takt, mycket snabb. - Säker och snabb pass, men inte elegant. - Imponerande och snabb pass, men inte hela sträckan ( m). - Imponerande flygande pass, mindre taktfel, hela sträckan ( m).
21 19 - Säker och elegant pass, bra, ren takt, men endast medelhastighet. - Säker pass med bra steglängd, men inte elegant. - Imponerande, snabb pass, men inte långa sträckor (70-80 m). - Elegant pass med långa steg, bitvis lätt fyrtaktig. - Säker, någorlunda vacker pass, bra takt, men saknar tempo. - Säker men oattraktiv pass, bra tempo. - Elegant pass, långa steg, men korta sträckor (40-60 m). - Elegant pass, långa steg, men bitvis fyrtaktig. - Bitvis kraftfull pass, men har brister i säkerhet och takt. - Pass med allvarliga taktfel. - Säker pass som saknar tempo och elegans. 6,5 eller lägre: - Ingen pass (5,0). - Korta kraftlösa löp. - Kraftlös pass, även om hästen visar pass längs med hela banan. - Övervägande taktfel, tappar gångarten, fyrtaktig eller oregelbunden. Galopp - Bra takt. Uttrycksfull, hästen bär sig väl och sträcker ut i trevliga rundade kraftfulla rörelser och bra sväv. Mycket snabb. - För att uppnå 10 måste poäng för långsam galopp vara 9,0. För att uppnå 9,5 måste poäng för långsam galopp vara 8,5. - Bra takt. Uttrycksfull, hästen bär sig väl och sträcker ut i trevliga rundade kraftfulla rörelser och bra sväv, ganska snabb. - För att uppnå 9,0 måste poäng för långsam galopp vara 8,0 - Tilltalande galopp, ganska snabb. - Mycket snabb, med godkänt utseende. - Mycket snabb kapplöpningsgalopp, elegans krävs inte. - För att uppnå 8,5 måste poäng för långsam galopp vara 7,5 - Tilltalande galopp, medeltempo. - Snabb galopp, godkänd hållning. - Den högsta poäng som kan ges, om endast långsam galopp visas. - Den högsta poäng som kan ges, om inte lånsam galopp visas. - Medelgod galopp, ganska tilltalande, medeltempo. - Tempo och elegans kan uppväga en del fel. - Växlar till korsgalopp, men bitvis bra. - Taktfel. - Tung; lite sväv eller fart. - Godkänd hållning, men långsam.
22 20 6,5 eller lägre: - Korsgalopp, växlar. - Rörelserna verkar mycket okoordinerade, mycket tung på framdelen. - Mycket tung galopp med lite eller inget sväv. - Endast korsgalopp visas (5,0). Visning av galopp vid en avelsvisning ska börja med hästen i kort galopp, tempot ökas sedan upp till det högsta som hästen kan prestera. En separat poäng ges för kort galopp och för att kunna uppnå de högre poängen (9,0 och högre) måste den visas. Poängen för kort galopp räknas inte in i totalpoängen, men är avsedd för att ge extra information under bedömningen. Långsam galopp - Smidig tretakt med bra sväv; hästen bär sig väl, rör sig utan ansträngning och imponerar. - Ren takt och mycket tilltalande galopp; hästen bär sig väl och har bra sväv. - Bra hållning och utstrålning. - Bra takt, medelgod utstrålning. - Godkänd takt, medelgott intryck. - Bra takt, sväv och smidighet kan uppväga fel. - Bra men bitvis stora taktfel. - Taktfel. - Tung; lite sväv och dåligt tempo. 6,5 eller lägre: - Korsgalopp, växlar. - Rörelserna verkar mycket okoordinerade, mycket framtung. - Mycket tung galopp med lite eller inget sväv. - Endast korsgalopp visas (5,0). Spirit (lynne och vilja) - Hästen ska vara mycket villig, modig, glad och positiv, ha självförtroende samt ge sitt bästa med mycket lite påverkan. Hästen är samarbetsvillig, lyhörd och lätt att hantera. - Mycket villig, men lyhörd, inte alltför het. - Mycket villig, men endast ganska lyhörd och lätt att hantera. - Mycket ivrig att vara till lags och samarbeta, men inte alltför het. - Mycket lyhörd, men inte med extremt framåt. - Villig och framåt, men endast ganska lyhörd.
23 21 - Medel vilja. - Mycket villig och framåt, men inte lätt. - Lyhörd, men inte framåt. - Villig, men stressad. - Lagom villig under ryttare, men känslig eller ofokuserad. - Ej villig eller framåt. - Visar olydnad. - Nervös. 6,5-5,0: - Olydig. - Lat och trög. - Okontrollerbar (skenar). Helhetsintryck - Hästen är mycket imponerande och elegant att se på, med energiska, attraktiva rörelser och mycket charm: Hästen bär sig väl med välvd nacke, på tygeln med eftergift. Benrörelserna är lätta, höga och smidiga med bra koordination och energi. Frambenslyften är höga och hästen är vägvinnande med ståtliga steg och hög svansföring. Hästen är mycket vacker under ryttare: - Hästen är på tygeln med eftergift. Rörelserna är lätta, höga, smidiga och bra, koordinerade, vägvinnande. Hästen är elegant med vacker svansföring. Goda och dåliga egenskaper kan väga upp varandra när detta moment bedöms, men kravet på bra resning är alltid högt. Hästen är vacker under ryttare: - hästen är välrest och på tygeln, med lätta energiska rörelser. Goda och dåliga egenskaper kan uppväga varandra när detta moment bedöms. Hästen ser trevlig ut under ryttare: - Hästen bär sin framdel och har som helhet inga större fel som t.ex. över handen. - Medelgod resning, men mycket bra energiska rörelser. - God resning, men rörelserna av medelgod kvalitet. Inga större fel som skämmer helhets intrycket under ryttare: - Medelgod resning och rörelser. Se beskrivningen för poäng 6,5 och lägre, men här är felen mindre allvarliga.
24 22 6,5 och lägre: - Mycket låg benaktion. - Stela och tunga rörelser. - Lågrest. - Huvudet alltför högt, problem med bett och mun. - Mycket instabil huvudhållning, försöker komma undan bettet. - Slår med svansen. Poängen 6,5 eller lägre kan ges om ett av de ovan nämnda felen är så stort att det påverkar helhetsbilden av hästen under ryttare. Det är dock mer vanligt att flera fel spolierar hela intrycket. Poängen för helhetsintrycket, i likhet med Spirit, grundas på hela rid uppvisningen. Skritt - Hästen är lösgjord med mycket utstrålning, med en jämn takt och smidig kropp. Huvudet bärs medelhögt och hästen rör sig vägvinnande med långa, energiska steg, med bra övertramp. 8,5- - Gångarten har ren takt, men rörelserna är inte så imponerande att de kan nå poängen 9, ,5- - Skritten har en ren takt, men saknar energi och framåtbjudning. 6,5- - Ojämn takt eller energifattig, saknar övertramp. 5,5-6,0: - Mycket korta, trippiga steg, mycket laterala rörelser. 5,0: - Hästen visar ingen skritt.
25 Etiska regler för personal på avelsbedömningar Nedanstående processer föreskriver ansvarsfördelning, utförande och relationer mellan funktionärer och deltagare i avelsbedömningar. Kriterierna reglerar också kvalificeringen av domare med avseende på möjliga intressekonflikter. Målsättningen för reglementet är att kvalitetssäkra avelsbedömningar ur ett professionellt och avelsbefrämjande perspektiv. Protokollet anger den faktiska informationen och kan inte användas för att ogiltigförklara eller ändra en bedömning som har fastställts av en domarpanel. Hästägaren har alltid möjligheten att få en värdering av hästen vid ett annat bedömningstillfälle. Processen för klagomål och disciplinära överträdanden likväl som eventuella straffåtgärder förklaras i reglerna. Regler för funktionärer vid avelsbedömningar Funktionärer ska följa principen att uppdraget ska utföras med ansvar och respekt. Det ska kännetecknas av professionalism och säkerställa att alla deltagare behandlas jämlikt och att samarbetet och utbytet mellan funktionärer, ägare och ryttare stärks. Anläggningens ägare där bedömningen arrangeras får inte tillhöra bedömningens organisation eller avlönad personal. Funktionärer ska sträva efter att öka sitt professionella kunnande. Funktionärer förbinder sig att följa lagstiftning och regelverk som berör avelsbedömningar. Avelsdomare får inte utföra bedömningsuppdrag om det finns ett ekonomiskt beroende av hästavel, hästförsäljning eller hingsthållning. Vid tveksamheter när det gäller ett sådant förhållande beslutas detta av FEIF s avelsdomar komitté. Avelsdomaren ska avstå från bedömning när: Domaren är delägare, har varit ägare eller är den nuvarande ägaren av hästen eller hästens föräldrar. Domaren är uppfödare av hästen eller föräldrarna. Domaren har tränat hästen. Om uppfödaren, ryttaren eller ägaren är anhörig, syskon eller är närstående (make/maka/samboende, barn, barnbarn, mor- eller farförälder, syskon eller syskonbarn). Domaren och ryttaren har ekonomiska mellanhavanden avseende träning under innevarande år. Domaren har mottagit gåvor eller förmåner av hästens ägare eller uppfödare, vilket kan ifrågasätta domarens trovärdighet. Domaren har ett anställnings- eller ett beroendeförhållande till hästens ryttare, ägare eller uppfödare.
26 24 Bedömningsarbete Fördomsfritt utförande ska känneteckna uppdraget. Förhållningssätt, bemötande och uppförande ska vara representativt, artigt, ödmjukt och neutralt. All personal på avelsbedömningar skall vara fullt konsentrerad och nykter under hela tiden bedömningen pågår. Huvuddomarens ansvar Huvuddomaren ansvarar för genomförandet av bedömningsarbetet för den aktuella avelsbedömningen. Huvuddomaren tillsammans med bedömningsledaren, ansvarar för att banor, faciliteter, mätningar och hälsobesiktningar håller den föreskrivna kvaliteten och kravnivån. Huvuddomaren ska säkerställa att gällande reglemente enligt lagstifning och FIZO följs. Huvuddomaren ansvarar för att bedömningsarbetet utförs effektivt och tidsenligt samt att resultaten erhålls. Huvuddomaren ska meddela den nationella avelsledaren vid avvikelser i bedömningsarbetet vid det aktuella tillfället gällande uppförandekoden vid avelsbedömningar. Procedur för disciplinära överträdelser/klagomål Nivå 1. Nationell avelsledare. Nivå 2. SIF Avels styrelse. Nivå 3. FEIF avelsdomar kommité. Nivå baseras på överträdelsens eller klagomålets omfattning eller allvarsgrad. Den nationella avelsledaren kan varna domaren eller skilja denne från uppdraget under en kortare eller längre tidsperiod, om reglerna inte följs. Den nationella avelsledaren är inte lämplig för att hantera disciplinära överträdelser/klagomål på en högre nivå vid överklagande, om denne har deltagit i processen på en lägre administrativ nivå. Den nationella avelsledaren är inte lämplig att hantera frågor i förekommande fall, om det finns ett jävsförhållande som kan påverka hanteringen i ärendet. Regler för ryttare, handledare och/eller ägare: Ryttaren ska visa hästvänlig och korrekt ridning. Ryttare, handledare och/eller ägare uppträder artigt och ödmjukt. Vid överträdelser av dessa regler kan domarpanelen utdela tillrättavisningar till ryttare och/eller ägare och avvisa dem från avelsbedömningen.
27 Information om SIF-avel Styrelse: Ordförande: John Ljunkqvist Sekreterare: Jennie Lindberg Ledamöter: Ívar Arnbjörnsson Jökull Guðmundsson Monique Nilsfors Nina Bergholtz, SIF:s representant Suppleant: Christina Rohdin-Alm Avelsledare: Heimir Gunnarsson Registrator: Christina Vahlberg Avelskansliet Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel Ridsportens Hus STRÖMSHOLM Avelsdomare i Sverige: Guðni Ágústsson Heimir Gunnarsson Nina Bergholtz Rebecka Frey
Avelsbedömningar 2017
Avelsbedömningar 2017 Innehåll 1. Avelsmål - idealhästen.... 1 2. Regler om avelsvärdeklasser i Sverige... 2 3. Årets uppfödare... 2 4. Årets avelsvisare... 2 5. Regler om avelsbedömningar.... 3 6. Uppställning
Avelsbedömningar 2018
Avelsbedömningar 2018 Innehåll 1. Avelsmål - idealhästen.... 1 2. Regler om avelsvärdeklasser i Sverige... 2 3. Årets uppfödare... 2 4. Årets avelsvisare... 2 5. Regler om avelsbedömningar.... 3 6. Uppställning
Avelsbedömningar 2019
Avelsbedömningar 2019 Innehåll 1. Avelsmål - idealhästen.... 1 2. Regler om avelsvärdeklasser i Sverige... 2 3. Årets uppfödare... 2 4. Årets avelsvisare... 2 5. Regler om avelsbedömningar.... 3 6. Uppställning
Rasstandard. Welsh Mountain sektion A A x A = A
Rasstandard Welsh Mountain sektion A A x A = A Höjd: Maximalt: 121,9 cm (12 h.h.) Färg: Alla färger utom skäck är tillåtna. Typ: Kompakt, väl sluten, full av liv och utpräglad ponnykaraktär. Huvud: Väl
Ridhästprofil, genömförd av FEIF certifierad tränare
Ridhästprofil, genömförd av FEIF certifierad tränare Beskrivning Ridhästprofilen är framtagen av FEIF för att hjälpa hästköpare att skaffa sig mera djupgående information om den tilltänkta hästen. Profilen
Inofficiell översättning Domarhandledning FEIF 2014. Medelprestation. Harmoniskt, väldigt Sits och inverkningar /
Långsam TÖLT Dålig prestation låg hög kontakt frekvent, väldigt ojämna steg elastisk, platta/markbundna rörelser, tydliga fel i formen, saknar energi luftiga och höga rörelser, energiskt, god pådrivning,
BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING
BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun
AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE
Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015
Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015 Arrangörer: Sleipner Gävle Dagens Domare är Camilla Röste Pris 10kr TIDSPROGRAM FÖR DAGEN 08:00 Inskrivningen öppnar 2014 års Best In
Rasbeskrivning av Morganhästen, SMHF
Rasbeskrivning av Morganhästen, SMHF är en direkt översättning av avsnitt I. TYPE AND CONFORMATION i The Morgan Horse Judging Standards utgiven av American Morgan Horse Assocation (AMHA) Svenska Morganhästföreningen
HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.
HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen
Islandshästens exteriör
SIF AVEL Islandshästens exteriör Avelsmål och avelsbedömning Heimir Gunnarsson Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Mätning... 2 3. Huvud... 3 3.1. Domarnas kommentarer på huvud... 4 4. Hals, manke och bog...
STANDARD FÖR KNABSTRUPPERHÄSTEN AV RIDSPORTTYP, KNABSTRUPPERHÄSTEN AV KLASSISK TYP KNABSTRUPPERPONNYN, OCH MINIATYRKNABSTRUPPERPONNYN 2011
STANDARD FÖR KNABSTRUPPERHÄSTEN AV RIDSPORTTYP, KNABSTRUPPERHÄSTEN AV KLASSISK TYP KNABSTRUPPERPONNYN, OCH MINIATYRKNABSTRUPPERPONNYN 2011 2 Standard för Knabstruppern 2011 Knabstruppern är en oftast tigrerad
Lite om westerntävlingar
Lite om westerntävlingar Western Horsemanship Klassen börjar med ett individuellt program, och därefter rider alla deltagarna i klassen samtidigt för bedömning. Ryttaren bedöms för sin sits, hållning och
Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer.
BILAGA 9 RAS American Curly Horse A. RASBESKRIVNING. Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. Färg Alla färger är tillåtna. Päls, man och svans Karaktäristiskt för
Manual Linjärbeskrivning, SWB
Manual Linjärbeskrivning, SWB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Manual Linjärbeskrivning, 3-årstest... 2 Manual Linjärbeskrivning, Kvalitetsbedömning, samt exteriörbedömning av ston... 7 Manual Linjärbeskrivning, Fölbedömning...
Modellbeskrivningar. Dressyr- korta hästar
Modellbeskrivningar Amerigos sadlar Rätt anpassad= bättre ridbarhet. Amerigos "Topline Adjustment System" ökar din hästs scope och ridbarhet. Vi vill ge hästen bättre förutsättning att hoppa med rundad
FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25
Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR
Olika överlinjer/ olika bommar
Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta
HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)
Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto
FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS. www.feif.org. FEIF Sport Domarhandledning 2014
FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS www.feif.org FEIF Sport Domarhandledning 2014 Gäller från och med 1 april, 2014 FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS
DEN V A V RMBL ODIGA RMBL TRA TRA ARENS EXTERIÖR Anders Järnerot
DEN VARMBLODIGA TRAVARENS EXTERIÖR Anders Järnerot Avelsmålet AVELSMÅLET FÖR DEN SVENSKA VARMBLODIGA TRAVAREN Svensk travsport skall ha en avel och uppfödning, som skapar förutsättningar för en högkvalitativ
Avelsvisarkurs med Barbara Frische och Ísólfur Líndal. vid Gandurs nya ovalbanor i Helsingborg
Avelsvisarkurs med Barbara Frische och Ísólfur Líndal vid Gandurs nya ovalbanor i Helsingborg Ett mycket intressant och spännande kursupplägg arrangerades av Skeppargården och familjen Hegart måndagen
WELSH SPRINGER SPANIEL
Grupp 8 FCI-nummer 126 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 WELSH SPRINGER
Häst vid hand. Anvisningar för visningsklass. Ella Råhlén & Helena Kättström. ( Reviderad version, framtagen för SH:s arrangemang )
Foto: Therese Hübner Häst vid hand Anvisningar för visningsklass Ella Råhlén & Helena Kättström ( Reviderad version, framtagen för SH:s arrangemang ) Att korrekt kunna visa häst vid hand är ett viktigt
Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, lördagen den 20/9-2014
Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, lördagen den 20/9-2014 Arrangörer: Sleipner Gävle och Sleipner UV Dagens Domare är Camilla Röste Pris 10kr 2013 års Best In Show Kattens fimp TIDSPROGRAM FÖR
SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET
SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE V Övriga tävlingsformer Datum: 2015-01-01 Utgåva 10 Förändrade delar i reviderade avsnitt markeras genom ett vertikalt streck i vänster marginal. 5 ÖVRIGA
WELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 FCI-standard på engelska publicerad 2010-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI
Program för den Kallblodig unghästutställning på Gävletravet, Söndag den 16/9-2018
Program för den Kallblodig unghästutställning på Gävletravet, Söndag den 16/9-2018 Arrangör: Travklubben Sleipner Gävle Dagens domare är Camilla Röste Förra årets Best In Show L.Q. Widde CIRKATIDER FÖR
URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England
GRUPP 9 (Tibetan Spaniel) FCI 231 C 1987-06-24 STANDARD FÖR TIBETANSK SPANIEL SKK:s STANDARDKOMMITTÉ 1994-11-22-e ä URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England OMRÅDE: Sällskapshund BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Tibetansk
GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8
Grupp 8 FCI-nummer 111 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 GOLDEN RETRIEVER
AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 10 FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 AZAWAKH Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6
Grupp 6 FCI-nummer 303 FCI-standard på engelska publicerad 1998-03-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1979-11-02 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 AMERICAN FOXHOUND
AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1
Grupp 1 FCI-nummer 293 Originalstandard 1989-09-11 FCI-Standard 1997-04-21; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2006-08-21 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Svenska Älghundklubben
Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid
BRUKSPROVSVINNARE 2010 HOPPNING
BRUKSPROVSVINNARE 2010 HOPPNING Bleckert Boy f 2001 166,0 cm e. Colman u. Gilda I e. Rocco u. Hawai 3 e. Rhadames Uppf: Juergen Bestmann Ägare: Stall Lagerfelt AB Godk. 36 8 6 8 7 7 7,7 8 7 8 9,1 9 9 9+10
Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union
Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-09-14 POINTER Nordisk
Svenska Älghundklubben
Raskompendium för Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Svensk Vit Älghund på utställning. Den är också tänkt att användas
CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK
Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ
SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC
Grupp 7 FCI-nummer 320 FCI-standard på tyska publicerad 1996-07-24 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1995-01-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-10-09
WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09
Grupp 7 FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 WEIMARANER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION
1 PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2012-12-21.
Skoning av Islandshästar
Skoning av Islandshästar -En svår balans mellan hovslagare, ryttare och häst. Zola Emma-Märta Runsten Hovslagarutbildningen 2010-2011 Wångens Travskola 23 maj 2011 1/16 INLEDNING Det är betydligt enklare
PARSON RUSSELL TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 339 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 PARSON RUSSELL
CESKYTERRIER (Cesky Terrier)
Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13
Grupp 5 FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 ALASKAN MALAMUTE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)
Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk
HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 6 FCI-nummer 267 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HALDENSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
PINSCHER. (Deutscher Pinscher)
Grupp 2 FCI-nummer 184 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 PINSCHER (Deutscher Pinscher) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub
Protokoll vid bedömning av HOPPNING. Kat.nr. Reg. Bedömn.plats: År Klass
Protokoll vid bedömning av HOPPNING 3 = ganska dålig; 2 = dålig; 1 = mkt dålig; 0 = ej utförd. A. TEKNIK OCH FÖRMÅGA FÖRTJÄNSTER OCH BRISTER BETYG Kapacitet Rytm Taxering Ryggverkan Benteknik Reaktionsförmåga
Friendship 1094 f ,0 cm e. Florestan I u. Domäne e. Diamantino u. Gracia e. Goldlack Uppf: Josef Wierling Ägare: York Stutteri
Friendship 1094 f 1997 168,0 cm e. Florestan I u. Domäne e. Diamantino u. Gracia e. Goldlack Uppf: Josef Wierling Ägare: York Stutteri Godk 39 8 8 8 8 7 Godkänd med AB t.o.m. 2010 Omdöme exteriör: Maskulin
RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA
Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av RKF 2010-11-24 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-12-19 RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA (Svensk översättning av rasnamnet: rysk
STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)
Grupp 3 FCI-nummer 76 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-04-25 STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
WELSH CORGI CARDIGAN
Grupp 1 FCI-nummer 38 FCI-standard på engelska publicerad 2010-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
PETIT BLEU DE GASCOGNE
Grupp 6 FCI-nummer 31 FCI-standard på franska publicerad 1998-02-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-01-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27 PETIT BLEU DE
AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2011-11-29
Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet
Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet Författare: Linda Eriksson Ämne: Hästens biologi Kandidat VT 2011 1 Bakgrund Den unga hästens exteriör påverkar dess förutsättningar för ridbarhet
Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT
Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Förutsättningar, mål och syfte Tanken bakom denna nya tävlingsform är att den ska ha ett positivt inflytande på hästmannaskapet och ridningen av islandshästen och
CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)
Grupp 3 FCI-nummer 246 FCI-standard på engelska publicerad 1998-91-20 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1997-03-11 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)
Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning
BILAGA 1 DRESSYR Beskrivning Rörelser och Bedömning Bedömning av utförda rörelser sker i 10 gradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende takt, balans, självbärighet och
Raskompendium PARSON RUSSELL TERRIER. Rasklubb inom Svenska Kennelklubben
Raskompendium PARSON RUSSELL TERRIER Rasklubb inom Svenska Kennelklubben En kortfattad historik Kyrkohereden (parson) John (Jack) Russell (1795-1889). En kortfattad historik Trump. En kortfattad historik
PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17
Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 PRAŽSKÝ KRYSARÍK Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Reglemente för unghästbedömningar
Reglemente för unghästbedömningar inom svenska islandshästavel. Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Historik... 3 3. Unghästbedömningens grunder... 3 4. Bedömningsberättigade hästar... 4 5. Utrustning och skoning...
Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ATT VISA HÄST VID HAND Unga hästar visas vid hand många gånger under uppväxten: som föl, vid rådgivande bedömning av unga hingstar,
DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 6 FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 DREVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen
FLATCOATED RETRIEVER
Grupp 8 FCI-nummer 121 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 FLATCOATED
Kapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
FLATCOATED RETRIEVER
Grupp 8 FCI-nummer 121 Originalstandard 1988-09-08 FCI-standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 1991-03-20 e.ä. FLATCOATED RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union
Grupp 8 FCI-nummer 111 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 GOLDEN RETRIEVER
SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 5 FCI-nummer - Originalstandard 1993-08-30 SKKs Standardkommitté 1993-08-30 SVENSK VIT ÄLGHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 1 FCI-nummer 293 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-11 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
BRUKSPROVSVINNARE DRESSYR 2005
BRUKSPROVSVINNARE DRESSYR 2005 Figaro 1085 f 2001 168,00 cm e. Friendship u. Florida e. Feiner Stern u. Wendy e. Werther Uppf: Michael Schenk Ägare: Rose Mathisen och Gränsbo stuteri Vet.bes. Exteriör
WELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 FCI-standard på engelska publicerad 2010-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION
PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS- OCH STAMBOKFÖRANDE ORGANISATION Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel den 8 december
Carito BTB (SWB) f ,0 cm e. Camaro M u. Evita e. Einstand u. Moni e. Mozart Uppfödare o ägare: Birgitta och Torbjörn Bredenlöw
Carito BTB (SWB) f 2001 169,0 cm e. Camaro M u. Evita e. Einstand u. Moni e. Mozart Uppfödare o ägare: Birgitta och Torbjörn Bredenlöw Vet.bes. Exteriör Typ HHB Extr Skritt Trav Gång Skritt Trav Galopp
GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS
Grupp 7 FCI-nummer 107 Originalstandard 1964-05-06; franska FCI-Standard 2000-03-03; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub
HIDRA VI. Sto f. 2005. e. Abad III u. Alhaja VI ue. Odre. Fux, bläs, vvb, 170 cm. Uppfödare: Valdevita
HIDRA VI Sto f. 2005 e. Abad III u. Alhaja VI ue. Odre Fux, bläs, vvb, 170 cm Uppfödare: Valdevita Hidra är ett unikt PRE-sto ur flera aspekter. Först och främst är hennes härstamning intressant, hon har
Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Hästen ska alltid arbeta i en form, där det är fysiskt möjligt för den att utföra det vi ber om. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig
Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union
Grupp 7 FCI-nummer 108 FCI-standard på franska publicerad 1998-09-25 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1964-10-30 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-10-12
Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?
Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte
LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 1 FCI-nummer - Originalstandard 1999-05-18 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01
Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN
Grupp 6 FCI-nummer 67 Originalstandard 1999-01-09 FCI-Standard 1999-10-15; franska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19
Grupp 5 FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 EURASIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
WEST HIGHLAND WHITE TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 85 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste
RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13
Grupp 2 FCI-nummer 181 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 RIESENSCHNAUZER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
HYGENSTÖVARE (Hygenhund)
Grupp 6 FCI-nummer 266 Originalstandard 1993-08-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HYGENSTÖVARE (Hygenhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29
Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE V
SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE V Övriga tävlingsformer Datum: Utgåva: Förändrade delar i reviderade avsnitt markeras genom ett vertikalt streck i vänster marginal. 2016-04-01 11 1 5 ÖVRIGA
Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Visa häst vid hand samt Tävla i handlerklass
Visa häst vid hand samt Tävla i handlerklass Ella Råhlén & Helena Kättström Att korrekt kunna visa häst vid hand är ett viktigt moment i flera olika sammanhang. Hästar visas vid hand för bedömning av exteriör,
Hästpresentation 2013
Hästpresentation 2013 Neisti: Född 2004 efter Frami från Häringe. Klemmas första avkomma här på Ösjönäs. Mycket arbetsvillig, trygg, stabil, lugn på alla sätt och positiv i all hantering. Neisti är stor
GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté
Grupp 8 FCI-nummer 111 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union
Grupp 3 FCI-nummer 74 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-09-29 SEALYHAMTERRIER
FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26
Grupp 1 FCI-nummer 141 FCI-standard på franska publicerad 2009-05-25 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR BERGER DES PYRÉNÉES À POIL
SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 9 FCI-nummer 208 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 SHIH TZU Illustrationen
Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini
Liten Satin Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 34. Norska: Liten Satin Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger