Sida l (10) KAMMARRÄTTEN T^^* K Mål nr I SUNDSVALL. Meddelad i Sundsvall

Transkript

1 Sida l (10) KAMMARRÄTTEN T^^* K Mål nr I SUNDSVALL O 33, > T ntthtr^tr l. W JLJVJIVJL f '^ Meddelad i Sundsvall KLAGANDE Promocar i Stockholm AB (tidigare Din Motor i Gävle AB), c/o Din Motor Invest AB Box Stockholm MOTPART Länsstyrelsen Dalarnas län Falun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Faluns dom den 12 september 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Återkrav av lönegarantimedel KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Idl21851 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 714 Södra Tjärngatan måndag - fredag Sundsvall E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRATTEN DOM Sida 2 I SUNDSVALL Mål nr YRKANDEN M.M. Promocar i Stockholm AB överklagar förvaltningsrättens dom. Bolaget har fått tillfälle att utveckla sin talan, men har inte avhörts. Länsstyrelsen i Dalarnas län bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande till stöd för sin inställning. Promocar i Stockholm AB har genomgått en företagsrekonstruktion där lönegarantimedel betalats ut. Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade den 28 juni 2012 att återkräva hela det belopp som betalats ut i lönegaranti från och med beslutet att rekonstruktion ska ske. Detta enligt den rättstillämpning som gällde vid tidpunkten för beslutet. Promocar i Stockholm AB har yrkat att lönegarantimedel som avser tiden efter att rekonstruktionen inletts ska omfattas av ackordet. Målet gäller om statens regressfordran enligt 28 lönegarantilagen på utbetald lön som intjänats efter ansökan om företagsrekonstruktion är en sådan fordran som enligt 3 kap. 3 lagen (1996:764) om företagsrekonstruktioner omfattas av ett ackord. Med hänsyn till att lönegarantin innebär att staten inträder i arbetstagarens rätt bör frågan besvaras med utgångspunkt från vad som i ackordshänseende gäller beträffande arbetstagarens fordran mot arbetsgivaren. Högsta domstolen (HD) har i mål T vid tillämpning av kvittningsbestämmelserna i 5 kap. 15 konkurslagen ansett att de anställdas fordran på lön uppkommit redan genom anställningsavtalet. Fråga är om den omständigheten att HD i konkursrättsligt hänseende valt att knyta uppkomsten av löntagarens fordran - och därmed statens regressfordran - till tidpunkten för anställningsavtalets ingående är avgörande även för vad som gäller vid tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 3 och 3 kap. 8 lagen om företagsrekonstruktion. Enligt länsstyrelsens uppfattning är så inte fallet.

3 KAMMARRATTEN DOM Sida 3 I SUNDSVALL Mål nr Det finns uttalanden i doktrinen som anger att det avgörande momentet för fordrans uppkomst, i vart fall i kontrakträttsliga sammanhang, är när det avtal som ligger till grund för fordringen träffas. Rättspraxis har dock inte gått i samma riktning (jfr rättsfallen NJA 2009 s.291 och Göta Hovrätt mål nr T ). Kammarrätten i Göteborg har i mål dragit slutsatsen att hela lönegarantibeloppet ska omfattas av ackordet. Slutsatsen kan sägas grunda sig på bedömningen att frågan om tidpunkten för lönefordrans uppkomst ska bedömas på samma sätt vid företagsrekonstruktion som vid konkurs. Det finns dock väsentliga skillnader mellan konkurs och företagsrekonstruktion som talar mot en sådan tolkning. Syftet med en konkurs är att avveckla gäldenärens verksamhet, varvid gäldenären förlorar sin rådighet och konkursboet träder in som ett nytt rättssubjekt. Åtskillnad måste då göras mellan sådana fordringar som har sin grund i avtal med konkursgäldenären (konkursfordringar) och sådana som grundar sig på avtal som ingåtts eller övertagits av konkursboet (massafordringar). Anledningen till att fordrans uppkomst vid konkurs utgår från avtalsdagen är för att särskilja konkursfordran från massafordran. Något sådant behov finns inte vid företagsrekonstruktioner eftersom det vid rekonstruktion inte uppkommer något nytt rättssubjekt utan rekonstruktionsgäldenären fortsätter att driva verksamheten vidare. Syftet med rekonstruktion är att ge gäldenären rådrum med betalning av äldre skulder och eventuellt kunna få till stånd en nedskrivning av dessa genom ackord. Under rekonstruktionen tillämpas dels principen att alla borgenärer ska behandlas lika, dels principen att gäldenären under företagskonstruktionen ska betala alla uppkomna förpliktelser kontant, dvs. erlägga full ersättning för varor eller tjänster som tillhandahålls under rekonstruktionen. Beträffande varaktiga avtal såsom leasingavtal, hyresavtal och finansieringsavtal m.m. framstår det som orealistiskt att dessa avtal ska omfattas av ackord och ge rekonstruktionsgäldenären rabatt även till den del fordringen intjänats under rekonstruktionen. Att statens fordran för utbetald

4 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 4 I SUNDSVALL Mål nr lönegaranti, som enda fordran, ska särbehandlas är enligt länsstyrelsens uppfattning inte rimligt och strider mot likabehandlingsprincipen. Med beaktande av kontantprincipen och likabehandlingsprincipen bör lönefordran vid rekonstruktion anses uppkommen då den intjänats. Vid företagsrekonstruktion kan företaget välja att utnyttja lönegarantin om man anser att det behövs. Det finns inget som hindrar att företaget fortsätter att betala ut lön som vanligt. För en arbetstagare gäller då att denne har rätt att avbryta sitt arbete om arbetsgivaren inte fullgör sin skyldighet att betala avtalad lön. En arbetstagare kan inte efter en ansökan om rekonstruktion tvingas att arbeta vidare utan att få full lön för det fortsatta arbetet. I likhet med vad som gäller för andra varaktiga avtal måste detta rimligen innebära att den anställdes rätt till betalning för arbete som arbetsgivaren mottagit efter en ansökan om rekonstruktion inte kan sättas ned till följd av ett offentligt ackord. Det finns ingen grund för att göra skillnad mellan en arbetstagares fordran och andra borgenärers fordringar som grundar sig på prestationer som levererats och utnyttjas av gäldenären under rekonstruktionens gång. Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att en arbetstagares lönefordran avseende arbete som utförts efter ansökan om rekonstruktion vid tillämpning av 3 kap. 3 och 3 kap. 8 lagen om företagsrekonstruktioner inte är att anse som uppkommen före det att arbetet utförts. Fordringen omfattas därmed inte av offentligt ackord. Till följd härav är även statens regressfordran för utgiven lönegaranti i denna del undantagen från ett ackord. Länsstyrelsen åberopar rättsutlåtande den 21 januari 2013 från Ulrik Hägge, Rosengrens Advokatbyrå. Ulrik Hägge anför sammanfattningsvis i sitt utlåtande följande. Att begagna avtalsprincipen för fastställande av den fordran som ska ingå i ackord är svårt att förena med de principer som ska tillämpas vid rekonstruktion. Avtalsprincipen leder till olämpliga resultat

5 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 5 I SUNDSVALL Mål nr både i förhållande till billighet och i förhållande till konkurrensfrågor. De praktiska problem som uppkommer med avtalsprincipen ska inte heller underskattas. Med hänsyn till regelns syfte är slutsatsen den att den fordran som enligt 3 kap. 3 lagen om företagsrekonstruktion, ska omfattas av ackord ska genom intjänande uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion och således ska fordringar som har sin beräkningsgrund i tiden därefter inte omfattas av ackord. Några skäl att andra förhållanden ska gälla for lönefordran eller den i målet aktuella regressfordran finns inte. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Partställning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fattat det överklagade beslutet, men Länsstyrelsen i Dalarnas län ska efter den l juli 2012 handha utbetalningar, utdelningar, återkrav och indrivningar när Länsstyrelsen i Gävleborgs län betalat ut garantibeloppet (se förordning [2012:401] om ändring i lönegarantiförordningen [1992:501]). Motpart är numera således Länsstyrelsen i Dalarnas län. Tillämplig lagstiftning Enligt 7 andra stycket lönegarantilagen (1992:497) lämnas vid företagsrekonstruktion betalning enligt garantin för fordran på lön eller annan ersättning och på pension som skulle haft förmånsrätt enligt 12 eller 13 förmånsrättslagen om arbetsgivaren i stället hade försatts i konkurs. Vidare gäller enligt 28 i fråga om utbetalat garantibelopp att staten inträder i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären eller gäldenären vid företagsrekonstruktion. Staten inträder dock inte i arbetstagarens rätt enligt 12 eller 13 förmånsrättslagen (1970:979).

6 KAMMARRATTEN DOM Sida 6 I SUNDSVALL Mål nr Av 3 kap. 3 lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion följer att ett offentlig ackord endast omfattar fordringar som uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. Frågan i målet I målet är ostridigt att staten vid nu aktuell företagsrekonstruktion har utbetalat l kr i lönegaranti. Fråga i målet är om statens regressfordran avseende den lönegaranti som betalats ut under företagsrekonstruktionen omfattas av det fastställda offentliga ackordet. Avgörande i denna del är när lönefordringarna ska anses ha uppkommit. Bolaget menar att regressfordran avseende utbetald lönegaranti omfattas av ackordet eftersom lönefordringarna uppkommit när anställningsavtalen ingåtts, dvs. före ansökan om företagsrekonstruktion. Länsstyrelsen är å sin sida av uppfattningen att regressfordran för utgiven lönegaranti inte omfattas av det offentliga ackordet till den del garantin avser fordran på lön för arbete som utförts efter ansökan om rekonstruktion. Förarbeten m.m. I förarbetena till lagen om företagsrekonstruktion anför regeringen i fråga om förmånsrätt för nytillkomna fordringar bl.a. följande (prop. 1995/96:5 s. 133 ). Regeringens slutsats är att den ifrågavarande förmånsrätten i princip bör gälla för enbart fordringar som grundas på avtal som gäldenären träffat under rekonstruktionsperioden. I Insolvensutredningens förslag och i det till Lagrådet remitterade förslaget angavs att förmånsrätten för nytillkomna fordringar avsåg fordringar som uppkommit under företagsrekonstruktionen. I det sammanhanget hävdades att fordringar grundade på avtal vanligen anses uppkomma när avtal träffas samt att detta gäller även fordringar grundade på sådana avtalsförhållanden - såsom anställningsavtal och hyresavtal - där fordringen tjänas in löpande. Lagrådet har i anledning därav uttalat: "Påståendet i remissen att fordringar som grundas på avtal anses uppkomma när avtalet träffades synes i princip vara riktigt. Man torde dock inte utan vidare kunna utgå ifrån att bestämmelser av det slag som nu

7 KAMMARRATTEN DOM Sida 7 I SUNDSVALL Mål nr har berörts genomgående har samma innebörd. Det kan därför i vissa fall uppkomma fråga när en fordran har uppkommit. Ett exempel är måhända fordran på lön." Enligt regeringens mening har Lagrådets synpunkt i denna del visst fog för sig. Den visar i alla händelser att frågan om vilka fordringar som skall omfattas av förmånsrätten måste prövas med beaktande av relevanta omständigheter. Skatteverket, som företräder staten vid eventuell indrivning av återkrav avseende regressfordran enligt 13 lönegarantiförordningen (l 992:501), har i ett ställningstagande den 4 mars 2009, dnr /111, gjort bedömningen att statens regressfordran för lönegaranti som utgått under en företagsrekonstruktion inte omfattas av ett offentligt ackord till den del garantin avsett lön för arbete som utförts efter rekonstruktionens inledande. Detta ställningstagande bedöms av verket som överspelat sedan Kammarrätten i Göteborg meddelat dom i mål (se nedan). Praxis l rättsfallet NJA 2011 s. 849 var fråga om det förelåg hinder mot verkställighet avseende en exekutionstitel som grundade sig på krav på återbetalning avseende utbetalade lönegarantimedel. I målet fann tingsrätten bl.a. att fordran på lön vid tillämpning av aktuell lagstiftning uppkommer när lönen intjänats och att det inte var uppenbart att exekutionstiteln stred mot lag. Hovrätten instämde i bedömningen att den åberopade exekutionstiteln inte var uppenbart felaktig. Högsta domstolen fann att länsstyrelsens beslut om återbetalning kan överklagas till förvaltningsdomstol varför möjligheterna att underkänna exekutionstiteln var ytterligt begränsade. Domstolen uttalade sig inte i fråga om när fordran på lön uppkommer. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2009 s. 291 uttalat att det av praxis framgår att det inte finns någon för alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran ska anses ha uppkommit. I samma rättsfall har Högsta domstolen betonat att syftet med den bestämmelse vars tillämpning

8 KAMMARRATTEN DOM Sida 8 I SUNDSVALL Mål nr är i fråga är av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt i de situationer när omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska tidpunkten kan sägas ha varit svävande. Frågan om fordringen ska anses ha funnits vid den kritiska tidpunkten, trots att den inte var fullgången, är alltså enligt Högsta domstolen i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella regeln. Kammarrätten i Göteborg fann i mål att statens regressfordran omfattas av det offentliga ackordet även till den del fordran avsett lön för arbete som utförts under rekonstruktionen, förutsatt att lönen grundat sig på ett anställningsavtal som ingåtts före ansökan om rekonstruktion. Kammarrätten åberopade bl.a. det förhållandet att en fordran på uppsägningslön i konkurs anses ha uppkommit före konkursbeslutet eftersom anställningsavtalet träffats dessförinnan. Länsstyrelsen i Västra Götaland har överklagat kammarrättsdomen till Högsta förvaltningsdomstolen men inte fått prövningstillstånd (beslut den l juli 2013 i mål nr ). I Göta Hovrätts mål T var fråga om ett transportavtal och i vad mån utförda transporter i tid efter ansökan om företagsrekonstruktion skulle omfattas av ett offentligt ackord. Hovrätten fann att den del av fordran som avser transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion inte omfattades av ackordet. Referenten i målet var skiljaktig och ansåg att fordringen skulle omfattas av ackordet såsom tingsrätten funnit. Kammarrättens bedömning Frågan om vid vilken tidpunkt en lönefordran ska anses ha uppkommit bör avgöras utifrån en helhetsbedömning av syftet med lagen om företagsrekonstruktion och det sammanhang som statens fordran görs gällande (jfr nämnda rättsfall NJA 2009 s. 291). Eftersom bedömningen avser vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord enligt 3 kap. 3

9 KAMMARRATTEN DOM Sida 9 I SUNDSVALL Mål nr lagen om företagsrekonstruktion måste hänsyn därför tas till ändamålet med den bestämmelsen. Det är därför t.ex. inte säkert att samma överväganden ska läggas till grund för bedömningen av vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion som vid bedömningen av vilka fordringar som kan göras gällande i konkurs. I en konkurssituation har fordran på lön ansetts ha sin väsentliga grund i det bakomliggande anställningsförhållandet. Det betyder att vid konkurs anses en lönefordran uppkommen innan konkursbeslutet meddelades om anställningsavtalet var träffat före denna tidpunkt. Ett konkursförfarande syftar dock till att avveckla konkursgäldenären. Till skillnad mot konkursförfarandet syftar en rekonstruktion till att återuppliva rekonstruktionsgäldenären. Ett förfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion har för avsikt att ge gäldenärsföretaget rådrum från borgenärernas aktioner så att gäldenären kan rekonstruera sitt företag med de bästa ekonomiska förutsättningarna utanför konkursinstitutets ram (se prop. 1995/96:5, s. 56). I centrum för förfarandet står alltså rekonstruktionsbolaget och inte, såsom är fallet vid konkurs, borgenärernas bästa. Lagstiftaren har vidare valt att avgränsa rekonstruktionsförfarandet till att avse fordringar sorn har uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Förfarandet tar alltså sikte på redan uppkomna skulder och syftar inte till att ge det rekonstruerade företaget konkurrensfördelar vad avser utgifter som är hänförliga till verksamhet som bedrivs efter denna tidpunkt, särskilt som en företagsrekonstruktion kan pågå under en inte obetydlig tid. Bestämmelsen i 3 kap. 3 lagen om företagsrekonstruktion bör därför inte kunna medföra att rekonstruktionsgäldenären under rekonstruktionen kan bedriva verksamhet på förmånligare villkor än konkurrerande näringsidkare, bortsett från den respit med lönefordringar som lönegarantisystemet i sig innebär.

10 KAMMARRATTEN I SUNDSVALL DOM Sida 10 Mål nr Vid en helhetsbedömning av syftet med lagen om företagsrekonstruktion och det sammanhang som den aktuella fordran görs gällande finner kammarrätten att endast de lönekostnader som intjänats före beslutet om rekonstruktion ska omfattas av offentliga ackord. Därmed föreligger inte skäl att ändra förvaltningsrättens dom och överklagandet ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). 1 Ekholm cammarrättspresident ordförande Anders Lind kammarrättsråd,^iså Ärlebrant kammarrättsråd referent Jeanette Sundqvist föredragande

11 Mål FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Bilasa A S I FALUN Enhet l Meddelad i Domare 1:11 Falun Sida l (4) KLAGANDE Din Motor i Gävle AB, Box Stockholm MOTPART Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut , bilagal SAKEN Återkrav av lönegarantimedel FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet av länsstyrelsens beslut. Förvaltningsrätten avvisar överklagandet såvitt rör Skatteverkets meddelanden (domsbilagor 2 och 3). Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 45 Kullen måndag-fredag S Falun E-post: forvaltningsrattenifalun@dom.se 08:00-12:00 13:00-16:00

12 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I FALUN Enhet l BAKGRUND OCH YRKANDEN Länsstyrelsen Gävleborg beslutade om återkrav av lönegarantimedel mot Din Motor i Gävle AB (härefter Bolaget) enligt bilaga l. Skatteverket meddelade dels länsstyrelsen om belopp för återkrav dels Bolaget om ackordslikviden, se bilagor 2 och 3. Bolaget har sänt sitt överklagande av beslutet om återbetalning av utbetald lönegaranti till både länsstyrelsen och Skatteverket. Skatteverket har överlämnat överklagandeskriften till förvaltningsrätten för avvisning. Bolaget yrkar att länsstyrelsens beslut ändras så att hela statens återkrav på utbetald lönegaranti l kr omfattas av lagakraftvunnet beslut om 25 -procentigt offentligt ackord av Gävle Tingsrätt, innebärande att återbetalning skall ske med totalt kr. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Bolaget anför att hela utbetalningen av l kr är grundad på anställningsavtal ingångna före Hela statens återkrav av utbetald lönegaranti skall därmed omfattas av det offentliga ackordet. Bolaget hänvisar till NJA 2011 s Av meddelande från Skatteverket till Bolaget framgår att i den företagsrekonstruktion som Bolaget varit föremål för och som inleddes den 19 juli 2011 har lönegaranti utgått med totalt l kr, varav kr belöper på produktiv lön efter rekonstruktionens inledande. Skatteverket bedömde att denna del av statens regressfordran inte omfattas av det offentliga ackordet. Skatteverket bedömde även att meddelandet den 22 mars

13 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I FALUN Enhet l om hur stor del av lönegarantiregressen som inte omfattas av det offentliga ackordet är ett icke överklagbart partsbesked. Förvaltningsrättens bedömning. Skatteverket har i ett dokument bedömt "Styrsignal" (Jonas Grönkvist och Mats Wiktor) sammanfattningsvis anfört följande. Det är Skatteverkets uppfattning att statens regressfordran för utgiven lönegaranti inte omfattas av ett offentligt ackord till den del garantin avser fordran på lön eller annan ersättning (inklusive semesterlön och semesterersättning) för arbete som utförts efter ansökan om rekonstruktion. Om lönegarantiregressen avser lön/ersättning som belöper på tiden dessförinnan eller uppsägningslön under tid när arbetstagaren inte utfört arbete omfattas fordringen däremot av ackordet. En sådan tillämpning av bestämmelsen i 3 kap 3 lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) är ändamålsenlig och innebär att rekonstruktionsgäldenären inte under rekonstruktionen kan bedriva sin verksamhet på förmånligare villkor än konkurrerande näringsidkare, bortsett från den respit med betalning av lönefordringar som lönegarantisystemet i sig innebär. Det avgörande av Högsta Domstolen som Bolaget hänvisat till (NJA 2011 s. 849) avser fråga om hinder mot verkställighet. HD anför som beslut att eftersom ett beslut av länsstyrelsen av det aktuella slaget alltså kan överklagas är möjligheterna att på verkställighetsstadiet underkänna exekutionstiteln ytterligt begränsade. En följd av detta är att det inte har funnits något utrymme för verkställighetsmyndigheten att på den av klaganden angivna grunden underkänna exekutionstiteln. Något hinder mot verkställighet har därmed inte förelegat. HD tar alltså inte ställning till frågan om statens återkrav av utbetalat lönegarantibelopp, som avser lön som har intjänats efter ansökan om företags-

14 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM IFALUN Enhet l rekonstruktion, omfattas av ett offentligt ackord. Denna fråga berördes endast av föredragande justitiesekreteraren. Någon praxis finns således fortfarande inte som ger klar vägledning i hur denna fråga skall bedömas. Förvaltningsrätten gör bedömningen att det rnot bakgrunden av syftet med en företagsrekonstruktion syns främmande att betrakta lönefordran för arbete utfört efter beslutet om rekonstruktion som tillhörande vad som skall omfattas av det offentliga ackordet. Efter beslut om rekonstruktion har ju arbetstagaren rätt att stoppa sitt arbete om han inte får full lön (lön enligt avtalet) och han torde inte vara skyldig att finna sig i en nedsättning av denna lön genom ett ackord. Avsikten med en företagsrekonstruktion är att åstadkomma en uppgörelse med borgenärerna om skulder som uppkommit före rekonstruktionens inledande, inte om skulder som uppkommit efter rekonstruktionen. Förvaltningsrätten delar sammantaget Skatteverkets bedömning som uppenbarligen ligger till grund för länsstyrelsens beslut. Överklagandet av länsstyrelsens beslut skall därför avslås. Till den del överklagandet riktats mot Skatteverket skall det avvisas då Skatteverket inte har meddelat något överklagbart beslut i aktuell fråga. N ÖVERKLAGAR^ se bilaga 4 (DV 3109/1 c) r,--.-- S.Z. - 'oland Häggman I förvaltningsrättens avgörande har deltagit även nämndemännen Lilian Holmgren, Rut Boden och Anders W Bengtsson

15 ÅTERKRAV <J 1(1) Dnr Länsstyrelsen Gävleborg Administrativa enheten Jan Höglund Jan.Hoglund@lansstyrelsen.se Din Motor Gävle AB Box Stockholm i Återkrav av lönegarantimedel Länsstyrelsen Gävleborg har betalat ut lönegarantimedel till Din Motor i Gävle AB, , med anledning av att bolaget varit föremål för företagsrekonstruktion. Gävle Tingsrätt har beslutat om offentligt ackord. Av totalt utbetald lönegaranti på kr ingår ej kr i ackordet utan detta belopp inklusive ränta ska återbetalas. Länsstyrelsen Gävleborg anhåller att kr samt ränta betalas senast till plusgiro Räntan ska betalas med den räntesats som varje år fastställs av Riksgälden med tillägg av två procentenheter, vilket för 2012 är 4,93%. Ränta beräknas från då beslutet om att företagsrekonstruktionen ska upphöra vunnit laga kraft. Vid betalning uppgår räntan till kr. O Jan Höglund Ekonomichef Bilaga: Skatteverkets meddelande om ackordslikvid Postadress Länsstyrelsen, Gävle Besöksadress Borgmästarplan Telefon Fax Webbwww.lansstyrelsen.se/gavleborg E-post gavleborg@iansstyre!sen.se

16 r Å Skatteverket MEDDELANDE Datum Person-/Organisationsnummer Ärendenummer Handläggare Björn Hofstedt Länsstyrelsen Gävleborg Lönegaranti Gävle Aterkrav lönegaranti Länsstyrelsen Gävleborg har betalt ut lönegarantimedel till Din Motor i Gävle AB, , med anledning av bolaget varit föremål för företagsrekonstruktion genom beslut av Gävle tingsrätt Gävle tingsrätt har beslutat om offentligt ackord, se bifogat protokoll. Länsstyrelsen bör därför kräva återbetalning av. utbetald lönegaranti inklusive ränta för den del av lönegarantin som inte ingår i ackordet. Av utbetald total lönegaranti på l kronor ska kronor återkrävas i sen helhet och resterande kronor ingå i ackordet. För den del av lönegarantin som ingår i ackordet kommer ackordslikviden att betalas till Skatteverket. Björn HbTstedt -é o < CN O O o ro L Postadress Örebro Telefon E-postadress 6rebro@skatteverket.se l björn-hofstedt@skatteverket.se

17 r Handläggare Björn Hofstedt MEDDELANDI Datum Din Motor Gävle AB BOX 875 SOI 31 GÄVLE X C - Person-/0rganisationsnumrner Ärendenummer Ackordslikvid Din Motor Gävle AB ( ) har genom beslut av Gävle tingsrätt beviljats offentligt ackord. Beviljat ackord innebär att av bolagets skuld ska ackordslikvid erläggas i två steg. De oprioriterade 'fordringsägarna ska erhålla ett offentligt ackord om dels 25% av var och. ens fordran per ingång av den 19 juli 2011 som utbetalas senast den 30 juni 2012 dels en tilläggsackordslikvid bestående av bolagets samtliga likvida medel,_ förutom kronor. motsvarande dess nedsatta aktiekapital, fördelade mellan samtliga oprioriterade fordringsägarna utifrån var och ens fordran per ingången -av den 19 juli Tilläggsackordslikviden förfaller till betalning en vecka efter det att bolagets samtliga.tillgångar omvandlats till likvida medel/ samtliga skulder som uppstått den 19 juli 2011 eller'senare reglerats och bolagets samtliga eventuella tvister förlikts eller lösts genom laga kraft vunnen dom. Bolagets moderbolag Din Motor Invest AB ( ) har gått i borgen såsom för egen skuld för bolagets rätta fullgörande av betalningen av båda acfcordslikviderna. Statens fordran på bolaget-utgörs av utbetald lönegaranti om totalt l "kronor. Av detta omfattas kronor av ackordet och resterande kronor ska återbetalas till staten i sin helhet. Ackordslikvid: Ackordslikviden ska betalas till Skatteverkets plusgiro eller bankgiro ' Ange organisationsnummer vid betalningen. - Ackordslikvid i -steg l totalt kronor"ska betalas senast den 30 juni Ackordslikvid i steg 2 ska-betalas senast en vecka SESKV Postadress Telefon E-postadress orebro@skatteverket.se J

18 r MEDDELANDE Datum Person-/0rganisationsnumffler Ärendenummer, efter det att bolagets samtliga tillgångar och omvandlats till likvida medel, samtliga skulder som uppstått den 19 juli 2011 eller senare reglerats och bolagets samtliga eventuella tvister förlikts eller lösts genom laga kraft vunnen dom. Statens fordran ej ingående i ackordet: Utbetald lönegaranti ej ingående i ackordet kronor ska återbetalas till Länsstyrelsen Gävleborg på plusgiro ange organisationsnummer vid 'betalningen... Björn Hofstedt Kopia: - Länsstyrelsen Gävleborg - Anders Mårtens, rekonstruktör SESKV J