DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel DOM Stockholm Mål nr PMT ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts mellandom i mål, se bilaga A KLAGANDE Suomalaiset Raha-Automaatit Payazzo Finland Oy AB Östanvindsvägen 2 B Esbo Finland Ombud: Jur.kand. M.H och civilingenjören U.K Groth & Co KB Box Stockholm MOTPART Easypark AB, Positionen Stockholm Ombud: Advokaten D.S Sandart & Partners Advokatbyrå KB Box Stockholm SAKEN Patentintrång DOMSLUT 1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Easypark AB:s yrkande om avvisning av en omständighet. 2. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställer punkten 1 i tingsrättens domslut. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd2@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT Det åligger Patent- och marknadsdomstolen att sedan målet återupptagits pröva frågan om skyldighet för part att ersätta motparts rättegångskostnad i Patent- och marknadsöverdomstolen.

3 3 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT INLEDNING Patent- och marknadsöverdomstolen upplyser om följande. Den 1 september 2016 inrättades en ny domstol, Patent- och marknadsöverdomstolen, som en del av Svea hovrätt (se lagen [2016:188] om patent- och marknadsdomstolar). Målet överlämnades samma dag till Patent- och marknadsöverdomstolen i enlighet med punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2016:192) om ändring i patentlagen (1967:837). YRKANDEN Suomalaiset Raha-Automaatit Payazzo Finland Oy AB (Payazzo) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen, med ändring av punkten 1 i tingsrättens domslut, ska bifalla bolagets i tingsrätten mellandomsvis förda talan. Easypark AB (Easypark) har motsatt sig ändring av tingsrättens dom. Easypark har för egen del yrkat att en av Payazzo anförd omständighet ska avvisas, se nedan under Parternas talan. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Patent- och marknadsöverdomstolen men har hänvisats till att specificera de begärda beloppen vid Patent- och marknadsdomstolen inför prövningen där. PARTERNAS TALAN Parterna har åberopat samma grunder som i tingsrätten. De har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som där och gjort följande förtydliganden och tillägg. Parterna har anfört att de numera är ense om att den i målet relevanta fackmannen, utöver kunskap om varuautomater, även har kunskap om nätverkskommunikation, alternativt utgörs av ett team av fackmän med dessa kunskaper. Payazzo har vitsordat Easyparks beskrivning av den påstått intrångsgörande Apptjänsten enligt tingsrättens dom, sidorna 39 f., punkterna 1 13.

4 4 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT Payazzo har anfört att begreppet kort i uttrycket kort digitalt meddelande i patentkraven utgör en överbestämning. UTREDNINGEN Parterna har åberopat samma bevisning som i tingsrätten. Videoinspelningarna av förhören vid tingsrätten med P.L, M.L, T.K och M.B har spelats upp. Synen avseende App-tjänsten har genomförts på så sätt att M.B har visat på en mobiltelefon hur applikationen används. DOMSKÄL Easyparks avvisningsyrkande Yrkandet Payazzo har gjort gällande att ordet kort i uttrycket kort digitalt meddelande som finns i patentkraven är en överbestämning. Easypark har yrkat att påståendet ska avvisas på den grunden att det är en ny omständighet som inte har åberopats i tingsrätten. Bedömning Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening utgör det som Payazzo gjort gällande i denna del inte en sådan omständighet till stöd för talan som avses i 50 kap. 25 tredje stycket rättegångsbalken. Easyparks avvisningsyrkande ska därför avslås. Intrång Inledning Målet gäller frågan om Easypark genom att använda förfarandena samt använda och tillverka anordningarna för bolagets SMS-tjänst respektive App-tjänst utnyttjar uppfin-

5 5 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT ningen enligt Payazzos europeiska patent EP (i fortsättningen kallat patentet). Utgångspunkter för bedömningen Skyddsomfånget för ett patent bestäms enligt 39 patentlagen av patentkraven. Enligt bestämmelsen får för förståelse av patentkraven ledning hämtas från beskrivningen. Lagregleringen av ett patents skyddsomfång motsvarar artikel 69 i den reviderade europeiska patentkonventionen från år 2000 (EPC 2000). Artikeln kompletteras av ett tolkningsprotokoll som är en del av konventionen. Enligt artikel 1 i protokollet gäller följande. Artikel 69 får inte förstås så att ett europeiskt patents skyddsomfång ska bestämmas genom en strikt bokstavstolkning av patentkraven och att beskrivningen och ritningarna får användas endast för att tolka oklarheter i patentkraven. Artikeln ska inte heller förstås så att patentkraven endast tjänar som riktlinjer för att fastställa skyddsomfånget och att skyddet omfattar allt som en fackman, som studerat beskrivningen och ritningarna, anser att patenthavaren avsett att skydda. Artikeln ska i stället ges en tolkning som ligger mellan dessa ytterligheter samt bereder patenthavaren ett skäligt skydd och samtidigt ger tredje man en rimlig säkerhet. I praxis finns, om det är fråga om att begränsa skyddsomfånget, stöd för att även material från ansökningsförfarandet bör få användas för att tolka oklarheter i patentkrav och beskrivning (se rättsfallet NJA 2002 s. 660 med där gjorda hänvisningar). Skyddsomfånget ska bestämmas mot bakgrund av den centrala uppfinningstanken, som den framgår av patentskriften, och med beaktande av vad som vid ansökningsdagen, eller i förekommande fall prioritetsdagen, var känd teknik. För att det ska vara fråga om patentintrång krävs som huvudregel att uppfinningen enligt patentkraven och det påstådda intrångsföremålet i alla delar sammanfaller. Men intrång kan också vara för handen trots att det inte är fråga om någon sådan fullständig överensstämmelse. Det är då fråga om så kallad ekvivalens.

6 6 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT I samband med antagandet av EPC 2000 infördes i tolkningsprotokollet en ny artikel 2 med rubriken Ekvivalenter. Enligt den ska vid bestämmandet av skyddsomfånget för ett europeiskt patent vederbörlig hänsyn tas till alla särdrag ( any element ) som är ekvivalenta med vad som angetts i patentkraven. Det är i sådana fall alltså fråga om intrång genom ekvivalens. Av betydelse för bedömningen av ekvivalens är att uppfinningstanken utnyttjas helt och hållet, att intrångsföremålet trots skillnader mellan det och patentkraven åstadkommer samma tekniska resultat som uppfinningen enligt patentet, att skillnaderna kan anses närliggande för fackmannen och att den intrångsgörande lösningen är likvärdig med den patentskyddade. Av betydelse för i vilken utsträckning ekvivalenstolkning kan göras är också uppfinningens art. En så kallad pionjäruppfinning kan åtnjuta ett betydande ekvivalensskydd under det att utrymmet för en sådan tolkning är mycket begränsat när det gäller en uppfinning som avser en enkel konstruktionslösning, som ligger nära redan känd teknik. (Jfr NJA 2000 s. 497 och NJA 2002 s. 660 samt Westlander m.fl., Patent Allmänna domstolars praxis åren , 1995, s. 284 f. och Domeij, Patenträtt, 2007, s. 107 f.) För europeiska patent gäller dessutom 90 patentlagen. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli Men enligt övergångsbestämmelserna ska paragrafen tillämpas i sin äldre lydelse när det, som nu, är fråga om en ansökan för vilken det europeiska patentverket har fastställt en ingivningsdag som ligger före ikraftträdandet. Enligt den äldre lydelsen gäller att om en översättning av patentet inte överensstämmer med lydelsen på det språk som varit handläggningsspråk vid det europeiska patentverket, omfattar skyddet endast vad som framgår av båda lydelserna. I mål om ogiltighet gäller dock endast lydelsen på handläggningsspråket. Fackmannen Parterna i målet är som framgått ense om att fackmannen, utöver kunskap om varuautomater, även har kunskap om nätverkskommunikation, alternativt utgörs av ett team av fackmän med dessa kunskaper. Patent- och marknadsöverdomstolen gör inte någon annan bedömning i detta avseende.

7 7 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT Uppfinningstanken enligt patentet Patentet beviljades på engelska och i dess beskrivning anges inledningsvis följande. Uppfinningen avser en metod och ett arrangemang för att trådlöst kunna kontrollera en försäljningstransaktion utförd genom användande av en varuautomat ( vending machine ) med hjälp av en mobilstation. Med vending machine menas här en apparat som innehåller ett lager av varor, exempelvis drycker, som kan köpas mot betalning. I beskrivningen redovisas sedan de problem som är förknippade med sådana apparater i vilka betalning sker med mynt och sedlar samt att det för att komma tillrätta med dessa problem har utvecklats lösningar som innebär att automaten i stället styrs via telefon. Dessa lösningar innebär enligt beskrivningen i korthet att det för varje varuslag anges ett särskilt telefonnummer och att köparen ringer till telefonnumret för den vara han eller hon önskar köpa. Enligt beskrivningen har de befintliga lösningarna nackdelar: Tillverknings- och driftskostnaderna för automaterna är relativt höga eftersom det krävs ett telefonnummer och därmed en särskild modul ( mobile station module ) och ett SIM-kort för varje slags vara. Detta leder dessutom till att automaterna tar en stor del av det befintliga utrymmet för telefonnummer i mobilnätet i anspråk. En annan konsekvens är att det är krångligt för automatinnehavaren att på egen hand ändra priserna på varorna, eftersom det måste ske med hjälp av teleoperatören. I beskrivningen anges att det är ovan redovisade problem som Payazzos uppfinning enligt patentet avser att lösa. Patent och marknadsöverdomstolen återkommer strax till innebörden av uppfinningen enligt patentet. Redan här ska dock nämnas att den innebär att ett meddelande skickas till automaten. I beskrivningen anges att meddelandet kan innehålla namnet på en fysisk vara, men även 1 (washing program 1), 5 (parking fee 5 Euros), 10 (parking time 10 min) etc. samt att uppfinningen skulle kunna användas för andra försäljningsapparater än varuautomater för fysiska varor.

8 8 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att uppfinningens lösning enligt patentet på redovisade problem är följande. Ett köp från en varuautomat genomförs på så sätt att ett meddelande, exempelvis ett SMS, som innehåller en identifiering av den valda varan, skickas till ett visst telefonnummer. Meddelandet skickas i mobilkommunikationssystemet utan att det upprättas en kretsförmedlad förbindelse det upprättas alltså inte någon direkt förbindelse mellan köparens mobiltelefon och varuautomaten. Med uppfinningen behövs inte ett separat telefonnummer, och alltså inte heller en modul och ett SIM-kort, för varje slags vara, utan det är tillräckligt med en modul och ett SIM-kort i varje automat. Uppfinningstanken är således enligt överdomstolens mening tydligt angiven i beskrivningen och kan inte förstås på annat sätt än att avsikten med uppfinningen uteslutande var att komma till rätta med de kostnads- och effektivitetsproblem som befintliga automater för varuförsäljning var behäftade med. Det förhållandet att det i beskrivningen också nämns tvättprogram, parkeringsavgift och parkeringstid samt anges att uppfinningen skulle kunna användas för andra försäljningsapparater än varuautomater för fysiska varor innebär enligt överdomstolens mening inte att det går att utläsa någon annan uppfinningstanke än den som nu har redovisats. Skyddsomfånget enligt patentets ordalydelse Som tingsrätten konstaterat används ordet varuautomat såväl i det självständiga förfarandekravet 1 som i det självständiga anordningskravet 6. I patentets beviljade engelska lydelse används vending machine. Frågan är då hur vending machine ska förstås i sammanhanget. Tolkningen av patentkraven ska som framgått göras i ljuset av uppfinningstanken. Som redovisats ovan tar uppfinningen sikte på att lösa problem som fanns beträffande befintliga varuautomater till följd av att det krävdes ett SIM-kort m.m. för varje slags vara som tillhandahölls i automaten. Uppfinningen innebar en förbättring i förhållande till känd teknik bl.a. på så sätt att kostnaderna för sådana varuautomater sänktes. För försäljningstransaktioner som sker på annat sätt än genom just varuautomater saknar uppfinningen däremot relevans. Det som nu anförts talar enligt Patent- och mark-

9 9 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT nadsöverdomstolens mening med styrka för att de självständiga patentkraven 1 och 6 ska tolkas på det sättet att med varuautomat ( vending machine ) avses en automat för försäljning av fysiska varor. I samma riktning talar exempelvis det förhållandet att det av patentkraven 1 och 6 framgår att man ska kunna välja mellan minst två olika produkter samt att det av de osjälvständiga patentkraven 4, 7, 9, 10 och 11 framgår att det i varuautomaten ska finnas ett lager. För det fall den valda produkten är slut i automatens lager, ska automaten ge användaren information om det. Patentbeskrivningen innehåller som nämnts dessutom en definition av vending machine med begreppet avses en apparat som innehåller ett lager av varor, exempelvis drycker, som kan köpas mot betalning. I beskrivningen anges visserligen, som framgått, inte bara fysiska varor utan även tvättprogram, parkeringsavgift och parkeringstid samt att uppfinningen skulle kunna användas för andra försäljningsapparater än varuautomater för fysiska varor. Det reser frågan om skyddet skulle kunna anses omfatta även automater för försäljning av tjänster. Men med hänsyn till vad som i övrigt framgår av beskrivningen och hur Patentoch marknadsöverdomstolen uppfattar uppfinningstanken, kan enligt domstolens mening dessa delar av beskrivningen inte tillmätas någon självständig betydelse för tolkningen av patentkraven. De självständiga patentkraven 1 och 6 bör således enligt överdomstolens mening tolkas på så sätt att patentskyddet avser varuautomater för försäljning av fysiska varor. Innebörden av patentkraven, lästa tillsammans med beskrivningen, kan inte anses oklar. Redan av det skälet saknas anledning att gå in på frågan om betydelsen av vad som förevarit under ansökningsförfarandet vid det europeiska patentverket (jfr ovan nämnda NJA 2002 s. 660). Intrång enligt patentets ordalydelse Easyparks SMS-tjänst och App-tjänst innebär att en kund genom att skicka ett SMS respektive använda en applikation kan köpa en tjänst i form av ett tillstånd att parkera på en viss plats och under en viss tid. Någon varuautomat i patentets mening före-

10 10 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT kommer inte och det är inte heller fråga om ett köp av en fysisk vara. Varken SMStjänsten eller App-tjänsten faller således, med den tolkning som Patent- och marknadsöverdomstolen har gjort i det föregående, inom förfarande- eller anordningskraven enligt ordalydelsen i de självständiga patentkraven 1 och 6. Intrång på grund av ekvivalens Känd teknik När det gäller känd teknik på prioritetsdagen har det genom utredningen i målet, utöver vad som framgått ovan, sammanfattningsvis framkommit följande. Det fanns sedan tidigare lösningar för att kunna kontrollera en varuautomat ( vending machine ) med hjälp av en mobiltelefon. En av dessa avsåg bränsleförsäljning medan en annan avsåg försäljning av färdiglagad mat. Vidare fanns en slags mobil plånbok genom vilken en användare kunde genomföra bl.a. betalningar av köp och räkningar på visst sätt liksom en metod för att beställa produkter och tjänster genom SMS på visst sätt. Den nu nämnda tekniken ingick i utredningen vid det europeiska patentverket inför beviljandet av patentet. Men lösningarna skiljde sig från uppfinningen enligt patentet bl.a. på så sätt att kommunikationen från användaren inte skedde genom ett kort digitalt meddelande (t.ex. ett SMS). Ett europeiskt patent med prioritetsdag den 31 mars 1992 (EP , i fortsättningen kallat EP 039) avser ett parkeringssystem, som innebär att man betalar parkeringsavgift genom att på en biltelefon mobiltelefon (alternativt på en fast telefon) slå in en kodkombination, vilken översänds till en databas. Kodkombinationen enligt EP 039 innehåller koder för parkeringsplatsen, det aktuella fordonet samt adressatens kod. Parterna i förevarande mål har haft olika uppfattning om hur överföringen av koder går till enligt EP 039. Enligt Payazzo är det här fråga om en överföring som sker via en kretsförmedlad förbindelse, till skillnad från Payazzos uppfinning enligt patentet (EP ) som förutsätter en icke kretsförmedlad förbindelse. Easypark har å sin sida

11 11 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT menat att EP 039 inte föreskriver att överföringen måste ske på visst sätt samt att uppkoppling utan en kretsförmedlad förbindelse var känt för fackmannen redan år I denna del kan Patent- och marknadsöverdomstolen konstatera att det av EP 039 inte tydligt framgår hur överföringen går till samt att det av de åberopade artiklarna från Aachens universitet från år 1991 framgår att i vart fall tekniken med så kallad paketkopplad kommunikation i mobilkommunikationssystemet måste antas ha varit känd för en fackman före prioritetsdagen för EP 039. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar också att det av utredningen i målet framgår att bl.a. läskedrycksautomater, i fråga om vilka köpet gjordes genom SMS, förekom under senare delen av 1990-talet. Bedömning Payazzos uppfinning enligt patentet måste enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening med hänsyn till känd teknik på prioritetsdagen betraktas som en enkel konstruktionslösning. Uppfinningen ligger nära känd teknik och syftar, som anförts tidigare, till att komma till rätta med vissa problem som befintliga varuautomater var förenade med. Utrymmet för att patentet skulle kunna åtnjuta skydd genom ekvivalens är därför mycket begränsat. Den tolkning som Patent- och marknadsöverdomstolen har gjort av begreppet varuautomat i patentkraven är, som framgått ovan, att det avser en automat för försäljning av fysiska varor. Någon sådan automat förekommer inte i Easyparks SMS-tjänst eller App-tjänst. Förfarandet och anordningen enligt patentet respektive SMS-tjänsten och App-tjänsten löser andra tekniska problem och åstadkommer andra tekniska resultat. Redan av dessa skäl kan det inte komma ifråga att genom ekvivalenstolkning låta skyddet enligt patentet omfatta lösningar där en sådan automat inte används. Inte heller med stöd av ekvivalenstolkning går det alltså att komma till slutsatsen att Easyparks SMS-tjänst eller App-tjänst gör intrång i patentet.

12 12 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM PMT Sammanfattning De överväganden som gjorts innebär sammanfattningsvis att Patent- och marknadsöverdomstolen i likhet med tingsrätten kommer till slutsatsen att Easyparks SMS-tjänst eller App-tjänst inte gör intrång i Payazzos patent, varken enligt patentets ordalydelse eller genom ekvivalens. Tingsrättens domslut ska därför inte ändras. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning skiljer sig från tingsrättens huvudsakligen i frågan om skyddsomfånget enligt patentet kan omfatta även automater för försäljning av tjänster. Överdomstolen anser till skillnad från tingsrätten att så inte är fallet. Övrigt Rättegångskostnaderna ska prövas av Patent- och marknadsdomstolen i samband med prövningen av målet där. Det saknas skäl att göra undantag från huvudregeln att Patent- och marknadsöverdomstolens domar inte får överklagas (se 1 kap. 3 tredje stycket lagen om patent- och marknadsdomstolar). Denna dom får därför inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Carl Josefsson och Göran Söderström, referent, patentrådet Anders Brinkman, tf. hovrättsassessorn Teresia Danielsson samt tekniske experten Björn Langbeck.

13 ÍÌÑÝÕØÑÔÓÍ Ì ÒÙÍÎ\ÌÌ ßª¼» ² ²¹ ë Þ ¹ ß Ó; ² Ì ïèïèíóïí Î<»»ñµ±³»» ²¹ ܱ³ô îðïëóïîóîí Î<»»ô îðïêóðïóïì Þ» «ªæ ;¼³ ²²»² ²¹»¾± ¹ Í ³±² ±² Í ¼ ¹ º* *ª» µ ¹ ²¼» µ <» ¹»² ª ¼»² ïí ²«îðïê ±½ ²» îðïëò Í Ó

14 1 Meddelad i Stockholm Mål nr PARTER Kärande Suomalaiset Raha-Automaatit Payazzo Finland Oy Ab Östanvindsvägen 2 B Esbo Finland Ombud: Jur.kand. M.H och civilingenjören U.K Groth & Co KB Box Stockholm Svarande Easypark AB, Positionen Stockholm Ombud: Advokaten D.S Sandart & Partners Advokatbyrå KB Box Stockholm DOMSLUT 1. Tingsrätten fastställer att, vid avgörande av återstående del av målet, bedömningen ska utgå från att Easypark AB varken genom sin användning av förfarandet definierat i bilaga 1-2 eller sin användning och tillverkning av anordning ingående i bilaga 1-2, begår eller har begått patentintrång i det europeiska patentet (bilaga 3). 2. Målet i övrigt ska vila till dess att den fråga som prövats i denna dom vunnit laga kraft. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 8307 Scheelegatan måndag fredag Stockholm E-post: 08:00-16:00 stockholms.tingsratt.avdelning5@dom.se

15 2 BAKGRUND 4 Patentet... 4 Krav 1 Förfarandekravet (uppdelat i bestämningar)... 4 Krav 6 - Anordningskravet (uppdelat i bestämningar)... 5 Ostridiga bestämningar... 5 Övrigt... 5 Målets handläggning vid tingsrätten... 5 Förkortningar och definitioner som används i domen... 6 YRKANDEN M.M... 7 GRUNDER VID PRÖVNING AV STEMAT... 7 Payazzo... 7 Easypark... 7 UTVECKLING AV TALAN... 8 Payazzo... 8 Parterna och bakgrund... 8 Patentet och dess skyddsomfång... 9 Känd teknik Översättning av patentet Allmänt om intrånget Tolkningen av vissa begrepp i patentet Särdragsjämförelse Intrång med ekvivalenta medel Easypark Bakgrund Easyparks parkeringssystem Patentet och ansökningsförfarandet... 41

16 3 Ansökningsförfarandet hos EPO som utgångspunkt för tolkning Intrångspåståendena Påståendet om intrång med ekvivalenta medel BEVISNING DOMSKÄL Rättsliga utgångspunkter för bedömningen Uppfinningen enligt patentet Skyddsomfånget för förfarandekravet 1 begreppet varuautomat Skyddsomfånget för anordningskravet De påstådda intrångsföremålen - gör Easyparks SMS- respektive App-tjänst intrång? Gör Easyparks SMS- respektive App-tjänst intrång genom ekvivalens? Sammanfattning... 80

17 4 BAKGRUND Patentet Payazzo är innehavare av det europeiska patentet EP , se bilaga 3, som har validerats med verkan i Sverige. Patentet meddelades den 26 november 2008 efter ansökan ingiven 5 april 2001, med åberopande av prioritet från 5 april Patentet benämns i den svenska översättningen [s]tyrförfarande och anordning. Patentet består av 11 krav varav krav 1 och 6 är självständiga. Krav 1 Förfarandekravet (uppdelat i bestämningar) a) Förfarande för att styra en försäljningstransaktion från en varuautomat (200) med en mobilstation (260) b) med hjälp av ett första digitalt kort meddelande, som används för försäljningstransaktionen, c) varvid varuautomaten är utförd att erbjuda minst en produkt (237) av minst två olika produkter och d) den önskade produkten väljs med användning av mobilstationen (260), kännetecknad av, att e) produkten som skall väljas identifieras genom att det nämnda första digitala korta meddelandet (320) skapas i mobilstationen, varvid det första digitala korta meddelandet innehåller en kod som har anknytning till den nämnda produkten, f) det första digitala korta meddelandet överförs (330) via mobilkommunikationssystemet (250) utan att det upprättas en kretsförmedlad förbindelse för mobilkommunikationssystemet till varuautomaten, och g) produkten som skall väljas identifieras av varuautomaten med hjälp av koden i det första digitala korta meddelandet (340) och steget att erbjuda den valda produkten genomförs (360) av varuautomaten utgående från koden i det första identifierade digitala korta meddelandet, h) varvid det första digitala korta meddelandet är det första meddelandet som identifierats avseende den nämnda försäljningstransaktionen.

18 5 Krav 6 - Anordningskravet (uppdelat i bestämningar) a) Varuautomat (200), vid vilken en försäljningstransaktion styrs med en mobilstation (260) b) med hjälp av ett första digitalt kort meddelande, som används för försäljningstransaktionen, c) varvid varuautomaten är utförd att erbjuda minst en produkt (237) av minst två olika produkter och d) den önskade produkten väljs med användning av mobilstationen (260), kännetecknad av att e) varuautomaten har organ för att ta emot det första digitala korta meddelandet (211, 217), f) som överförs med hjälp av organ för överföring av ett digitalt meddelande (251, 252, 255, 260, 211, 271) via ett mobilkommunikationssystem (250), utan att det upprättas en kretsförmedlad förbindelse för mobilkommunikationssystemet till varuautomaten, och g) varuautomaten har organ för att identifiera (217) produkten med hjälp av koden i det första digitala korta meddelandet och organ för att erbjuda den valda produkten med hjälp av koden i det nämnda första identifierade digitala korta meddelandet (201, 239, 240), h) varvid det första digitala korta meddelandet är det första meddelande som identifierats av varuautomaten avseende den nämnda försäljningstransaktionen. Ostridiga bestämningar Parterna är ense om att Easyparks SMS-tjänst uppfyller bestämningarna b) och h) i förfarandekravet samt bestämning b) i anordningskravet. Det är stridigt mellan parterna om App-tjänsten uppfyller någon av bestämningarna i krav 1 och 6. Övrigt Målets handläggning vid tingsrätten Ansökan om stämning inkom den 6 december I målet har Payazzo bl.a. framställt yrkanden om vitesförbud samt ersättning för patentintrång. Easypark har bestritt

19 6 Payazzos talan. I samråd med parterna har tingsrätten den 24 juni 2015 beslutat att intrångsfrågan ska prövas genom mellandom. Mellandomstemats närmare utformning framgår av tingsrättens beslut samt under rubriken yrkanden m.m. nedan. Förkortningar och definitioner som används i domen Parterna samt det påstådda intrångsförfarandet/anordningen Suomalaiset Raha-Automaatit Payazzo Finland Oy Ab Easypark AB Easyparks parkeringstjänst baserad på SMS, bilaga 1 Easyparks parkeringstjänst baserad på en applikation för s.k. smarta mobiltelefoner, bilaga 2 Payazzo Easypark SMS-tjänsten App-tjänsten Patentet, mothåll vid EPO m.m. (se Beskrivning av App-tjänsten) Europeiska patentet EP patentet eller EP 503 Europeiska patentet EP EP 039 Patentansökan WO 98/54678 Patentansökan JP D1 D2 Patentansökan WO A Patent EP A1 /US B1 European Patent Office D3 D4 EPO

20 7 YRKANDEN M.M Payazzo har yrkat att tingsrätten i särskild dom ska fastställa att Easypark begår eller har begått patentintrång i det europeiska patentet genom i. att använda förfarandet definierat i bilaga 1, benämnt SMS-tjänsten ii. att använda förfarandet definierat i bilaga 2, benämnt App-tjänsten iii. att använda och tillverka anordning ingående i bilaga 1, benämnt SMStjänsten, och iv. att använda och tillverka anordning ingående i bilaga 2, benämnt App-tjänsten. Easypark har bestritt yrkandet. GRUNDER VID PRÖVNING AV STEMAT Payazzo Easyparks parkeringssystem använder förfarandet i patentkrav 1 och parkeringssystemet innehåller även en anordning som uppfyller samtliga bestämningar i patentkrav 6. Easypark begår därmed, eller har i vart fall begått, intrång i det europeiska patentet EP Easypark Varken Easyparks parkeringstjänst baserad på korta textmeddelanden (SMS-tjänsten), eller den parkeringstjänst som baseras på en applikation för s.k. smarta mobiltelefoner (App-tjänsten), faller under förfarandekravet 1 eller anordningskravet 6 i det europeiska patentet EP

21 8 UTVECKLING AV TALAN Payazzo Parterna och bakgrund Payazzo är ett finskt bolag som ägs av uppfinnaren till det aktuella patentet, P.L. För ingivande av patentansökan och validering tog P.L hjälp av det finska patentombudet Berggren Oy Ab. Payazzo kontaktade Easypark, via det finska ombudet, då man noterat att det parkeringsbetalsystem som Easypark tillhandahöll utnyttjade patentet. Kontakter fördes mellan parterna under år och vid ett möte hos Easypark i oktober 2011 diskuterades ett upplägg för samarbete mellan parterna. Vid mötet deltog Payazzo genom uppfinnaren P.L och det finska ombudet samt Easypark via M.B (Chief Business Development Officer) och J.B (CEO). Vid mötet diskuterades ett system för försäljning av parkeringstillstånd baserat på intangible tickets. Easypark informerade Payazzo om att bolaget redan hade förvärvat ett antal patent för ändamålet och att detta var bakgrunden till att man var intresserad av att förvärva även Payazzos patent. Easypark presenterade senare ett förslag till samarbete som inte stod i linje med vad Payazzo var ute efter vilket Payazzo meddelade Easypark. Payazzo inviterade i stället Easypark till en dialog kring ett licensupplägg som dessvärre, trots påminnelser, förblev obesvarad. Under dessa kontakter bestred aldrig Easypark att dess system utnyttjar patentet. Easypark har inte heller, varken vid mötet i oktober 2011 eller senare, låtit meddela Payazzo att bolaget ansåg patentet angripbart. Tvärtom var Easypark under de kontakter som fördes intresserat av att köpa och använda patentet på marknaden. Eftersom Payazzo inte erhöll någon återkoppling från Easypark kontaktades ombudet M.H, Groth & Co KB, för att bistå Payazzo i att försöka förmå Easypark att återuppta den initierade dialogen mellan parterna. Easypark meddelade Payazzos

22 9 ombud att bolaget inte var intresserat av att föra någon dialog om licensupplägg och Easypark menade nu att bolagets system inte gjorde intrång i patentet. Efterföljande korrespondens fördes mellan ombuden under vilken Easyparks ombud vidhöll såväl avvisandet av dialog kring licensupplägg som bestridandet om patentintrång. Någon redogörelse för Easyparks grund för bestridande erhölls dock aldrig. Patentet och dess skyddsomfång Uppfinningstanken och problemställningen Utgångspunkten för uppfinningen var den traditionella automaten för försäljning vilken accepterade kontanter, mynt eller sedlar, och där val av produkt eller tjänst skedde med knapptryckningar på själva automaten. Därifrån har tekniken utvecklats bland annat till att erbjuda fjärrstyrd betalning via mobiltelefon där debitering skedde via telefonabonnemanget och där val av produkt eller tjänst skedde genom att kunden ringde ett visst angivet telefonnummer. Den kända tekniken byggde alltså på att automaten i fråga var utrustad med ett telefonnummer för varje produkt eller tjänst som erbjöds och val av produkt eller tjänst skedde genom att kunden ringde det nummer som motsvarade den produkt och tjänst som kunden önskade köpa. Uppfinningen avser att appliceras på den givna situationen att styra och kontrollera en köptransaktion på distans. Uppfinningen erbjuder en lösning på problemet hur ett val av produkt eller tjänst ska kunna hanteras via endast ett telefonnummer eller till en och samma mottagare. Patentet löser detta genom att beställaren sänder ett digitalt meddelande till mottagaren utan att det upprättas en kretsförmedlad förbindelse där val av produkt eller tjänst identifieras samt debiteras genom meddelandets innehåll. Känd teknik byggde på lösningar där informationsöverföring skedde medelst kretsförmedlad förbindelse, ett telefonsamtal, där styrning skedde via tonval via inmatning på telefonens tastatur alternativt via telefonröst. Dessa lösningar var kapacitetskrävande och utgjorde stor belastning på de befintliga kommunikationssystemen, dels då varje

23 10 val krävde en dedikerad konstant uppkoppling samt dels att denna skickade ett stort antal meddelanden som tillsammans var mycket resurskrävande. Känd teknik erbjöd inte heller helautomatiska lösningar där ingen mänsklig intervention var nödvändig och där all information relaterad till köptransaktionen förmedlades i ett och samma meddelande. Ansökningsförfarandet vid EPO Easypark har påstått att handläggningen under ansökningsförfarandet vid EPO ska beaktas vid tolkningen av patentets skyddsomfång. Den s.k. estoppelteorins tillämplighet är dock inte vedertagen inom svensk patenträtt och teorin tillämpas inte utan undantag. Det är inge givet hur man ska beakta vad som skett under ansökningsförfarandet eller vilken betydelse detta ska tillmätas. Klart är att estoppelteorin endast kan bli aktuell först då patentkraven kan anses som oklara eller motsägelsefulla, det är nämligen då behov av tolkning uppstår. I nu aktuellt fall finns dock ingen oklarhet om vad kraven ska anses omfatta eller inte. Eftersom patentkravens ordalydelse inte utesluter försäljningsautomater som kontrolleras trådlöst på distans, däri inbegripet virtuella parkeringsautomater, finns det inget skäl i sig att söka ledning i ansökningsförfarandet. För det fall tingsrätten ändå anser att det finns behov av att väga in ansökningsförfarandet vid tolkningen menar Payazzo att hela ansökningsförfarandet ska beaktas. Nedan följer en redogörelse för relevanta moment under handläggningen i kronologisk ordning. Här framgår vilka mothåll som angavs av myndigheten samt andra provisoriska hinder som diskuterades under ansökningsförfarandet. De argument som framfördes från Payazzo till bemötande därav, samt de ändringar som i vissa fall ansågs nödvändiga och således gjordes i patentansökan under handläggningen, kommer också att anges.

24 11 Skriftlig handläggning EPO anförde under den skriftliga handläggningen den japanska publikationen JP , citerad av EPO som D2, som hinder mot ansökan. Anledningen till att EPO ansåg D2 utgöra närmast känd teknik var att D2 enligt EPO ansågs utgöra en automatic vending machine som kontrollerades på distans via telefonsignal. Payazzo ansåg dock att man redan i kravens ursprungliga lydelse hade avgränsat sig mot D2 genom att skriva att without setting up a telephone connection men förtydligade detta genom att ändra till without establishing a circuit-switched connection. Detta godtogs av EPO som nu släppte D2 som hinder för att i stället gå över till D3 som nu ansågs utgöra närmast känd teknik. I relation till D3 argumenterade Payazzo mot hänvisningen genom att påpeka att D3 endast var en digital plånbok, där ingen köptransaktion utförs eller några beställningar görs. För att ytterligare klargöra detta i patentansökan infördes bestämningen where the digital short message comprises a code related to said product. EPO kallade till muntlig förhandling då man ansåg att D4, och även D3, utgjorde hinder som skulle kunna leda till att ansökan avslogs. Grunden för detta antagande var att EPO menade att det var uppenbart att ersätta traditionell kretsförmedlad förbindelse, dvs. telefonanslutning, med SMS samt att om man gjorde det så var det uppenbart att det digitala meddelandet måste innehålla en kod för att identifiera valet. Inför förhandlingen förklarade Payazzo att EPO:s antagande kan vara uppenbart idag, i efterhand, men det var inte uppenbart vid ansökningstillfället. Därtill kommenterades att D4 inte utgör ett helautomatiskt system utan kräver mänsklig intervention. Muntlig handläggning Inför förhandlingen vid EPO var alltså utgångspunkten att det var D4 som var närmast känd teknik. Vad som inte tydligt framgår från protokollet från förhandlingen är att under diskussionen kring känd teknik berördes även att det ansågs vara allmänt känt att med en telefon kunna styra en apparat, inklusive en dator. Här hänvisade bl.a. en av

25 12 granskarna till att styra ett bastuaggregat och redan under den skriftliga handläggningen diskuterades den allmänna styrningen av apparater via trådlös kommunikation som inte var kretsförmedlad. EPO hade redan vid den skriftliga handläggningen hänvisat till D1 och D2 som utgörandes vending machine innehållande en dator. Denna hänvisning återkommer även i protokollet från förhandlingen, s. 8 tredje stycket, där EPO anför [b]oth documents D1 and D2 related to vending machines and were published at an earlier date. Eftersom Payazzo inte avsåg att kontrollera apparaten i sig, exempelvis ett bastuaggregat, såg man inga problem i att begränsa termen apparater som sådana. Vidare såg Payazzo inga problem i att avgränsa omfånget till speciellt konfigurerade apparater där ett tydligt fokus på en köptransaktion framgick. Valet blev då den definition som fanns med i uppräkningen av möjliga utförandeformer, vending machine och som även fanns med i de tidigare versionerna av underkraven. Vid denna precisering byttes även the operation ut mot a purchase transaction just för att koncentrera omfånget till en försäljningstransaktion. D4 Begränsningen från apparatus till vending machine hade även viss bäring i relation till D4 och ansågs särskilja ansökan från D4 ytterligare enligt EPO. Payazzo påpekade att D4 förutsätter ett stort mått av mänsklig intervention för att uppnå avsedd funktionalitet. När det under förhandlingen klargjordes att Payazzos uppfinning definierar en helt automatisk transaktion utan användarinteraktion frånföll EPO D4. Genom införandet av vending machine underströks uppfinningens automatik tydligare, vilket distanserade uppfinningen från D4 ytterligare. Såsom EPO definierade D4 machine-to-machine with human intervention utgjorde D4 ingen automatiserad försäljning utan talade i stället om en ordermottagare vars funktion bygger på mänsklig intervention i att tolka inkomna beställningar.

26 13 D2 D2 behandlades, som framgår ovan, redan under den skriftliga handläggningen men EPO återupptog frågan kring D2 även under den muntliga förhandlingen. Payazzo påminde här om att D2 talar om telefonuppkoppling, dvs. en kretsförmedlad förbindelse av information, och argumenterade för fördelarna och effektivitetshöjningen som följer av att man, som i uppfinningen, använder SMS. Enligt den kända tekniken användes ett flertal meddelanden, inte endast i form av de olika meddelanden som ett talsvarssystem medelst tonval kan kräva utan dessutom genom de pågående meddelande som hela tiden förmedlas i en kretsförmedlad förbindelse även då kommunicerande parter inte säger något (tystnad är också en signal som förmedlas och tar kapacitet och hela tiden skickas under uppkopplad förbindelse). Det diskuterades en del kring huruvida SMS är ett uppenbart alternativ till telefonsamtal för överföring av information. EPO ifrågasatte om det var förknippat med uppfinningshöjd att ersätta den för tiden traditionella kretsförmedlade förbindelsen, dvs. telefonanslutningen, till en vending machine enligt D1 och D2 med en kommunikation medelst SMS. Payazzo hade under såväl den skriftliga som den muntliga hanteringen av ansökan förklarat varför uppfinningen inte bara är ny utan även uppvisar uppfinningshöjd i relation till känd teknik. Uppfinningen påvisar nämligen inte endast att man ska gå från en kretsförmedlad till en icke-kretsförmedlad förbindelse, utan dessutom anvisar att med ett första meddelande kan vending machine ta emot all information som krävs för att identifiera och erbjuda vald produkt. Payazzo erbjöd dock under förhandlingen att förtydliga sin teknik genom att införa bestämningen att ett första digitalt meddelande används för köptransaktionen. Detta särskiljer uppfinningen än tydligare från D2, eftersom D2 tillämpar kretsförmedlad förbindelse som i sig skickar meddelanden hela tiden, dvs. inte bara ett meddelande.

27 14 Uppfinningen anvisar att all den information som krävs för att identifiera vald produkt och erbjuda den till kunden sammanställs i ett enda meddelande, det första meddelandet. Icke endast det faktum att en icke-kretsförmedlad förbindelse används utan även det sätt varpå icke-kretsförmedlad förbindelse och korta digitala meddelanden används enligt uppfinningen bedömdes av EPO att uppfylla kriterierna för såväl nyhet som uppfinningshöjd. Uppfinningen enligt de slutligen ingivna patentkraven ansågs vara patenterbar och patentet kunde meddelas. Konsekvensen av begränsningarna Det är viktigt att komma ihåg att under hela ansökningsperioden fram till godkänt patent diskuterades den engelska termen vending machine. Det var alltså denna term som användes vid bedömningen av huruvida patent skulle meddelas samt för bedömningen av skyddsomfång för patentet. När man nu i efterhand tolkar handläggningen vid EPO och beviljandet av patentet är det alltså denna term som ska användas. Det var först efter beviljat patent som översättningar från engelskan blev aktuella och den svenska översättningen varuautomat kom in i bilden. Inga begränsningar under ansökningsförfarandet gjordes för att utesluta varken varor eller tjänster. Inget av mothållen gjorde någon uppdelning mellan vad som såldes utan krävde endast begränsningar som (i) fokuserade på kontroll av en köptransaktion (ii) var helautomatiserad (iii) samt att köptransaktionen hanterades via icke-kretsförmedlad förbindelse i ett meddelande. De strykningar som gjordes i såväl krav som beskrivning var sedan en naturlig följd av detta. För att tydliggöra att det handlar om en köptransaktion stryks the operation of och ersätts av a purchase transaction. Begreppet an apparatus stryks och ersätts av vending machines dels för att utesluta kontroll och styrning av apparater, inklusive datorer, i allmänhet samt dels för att understryka att kontroll och styrning sker helt automatiskt. Vidare stryks service apparatus samt amusement machines för att man inte ska kontrollera eller styra biltvätten eller karusellen i sig, utan endast försälj-

28 15 ningen av tillgången till dem. Av samma anledning som andra apparater stryks även parking meter, det är nämligen inte parkeringsautomaten som ska styras utan försäljningen av parkeringstillstånd. Av samma anledning lämnades följande exempel kvar i beskrivningen då de omfattas just av styrning av försäljningen av något, inte varan eller tjänsten i sig: 1 (washing program 1), 5 (parking fee 5 Euros), 10 (parking time 10 min) etc.. Det är tillgången till dessa tjänster som säljs och eftersom det inte handlar om kontroll och styrning av apparaten i sig så kan de stå kvar i beskrivningen. Känd teknik Patent EP 039 Patent EP 039, som ingavs den 31 mars 1992, var aldrig uppe för bedömning hos EPO. Denna publikation visar hur en central dator hanterar kommunikation med kunder och försäljning av i detta fall parkeringstillstånd från ett antal olika alternativa försäljningsställen. En av utförandeformerna i EP 039 talar om användandet av mobiltelefoner där val görs genom knapptryckningar på telefonen, dvs. man ringer upp ett nummer och matar in sitt val via tonval på tastaturen. Detta är alltså en kretsförmedlad förbindelse vilket skiljer sig från Payazzos uppfinning som förutsätter icke-kretsförmedlad förbindelse. Patent EP 039 sällar sig till mothåll D1 och D2 och tillför inget nytt i relation till vad som visas i D1 och D2. Det som beskrivs faller väl inom det som EPO i protokollet från förhandlingen anger, vid hänvisning till D1 och D2, såsom varande en vending machine. I EP 039 sker även en kretsförmedlad förbindelse, varför patent EP 039 inte heller påverkar föreliggande uppfinnings patenterbarhet i högre grad än D1 eller D2.

29 16 Vid ansökningsförfarandet diskuterades huruvida det var uppenbart eller inte att ersätta en kretsförmedlad förbindelse med paketkopplad förmedling, såsom SMS. Slutsatsen från förfarandet vid EPO var att såväl nyhet som uppfinningshöjd ansågs föreligga och då inte bara för att man i uppfinningen ersatte kretsförmedlad förbindelse med ickekretsförmedlad förbindelse utan för det sätt varpå man använde icke-kretsförmedlad förbindelse. Genom att endast tillämpa SMS, eller andra digitala meddelanden, på vid tillfället känd teknik såsom D1, D2 eller patent EP 039 når man inte fram till Payazzos uppfinning. Trots att SMS var känt var det inte uppenbart att tillämpa den tekniken på det sätt Payazzo anvisar i sin uppfinning. Således innebär inte EP 039 någon begränsning vid tolkningen av skyddsomfånget för Payazzos patent utöver vad som behandlades vid EPO i relation till bl.a. D1 och D2. Huruvida SMS existerade vid prioritetsdagen för Payazzos patent är således inte av avgörande betydelse i målet. White Paper, Mobile Commerce, från företaget 3d.cart Inc. Detta dokument beskriver inte hur man styr en försäljningstransaktion utan hur man tar betalt i samband med en försäljningstransaktion. Det stycke som Easypark citerar berör SMS text messages to send the payment to the vending machines vilket inte på något sätt berör styrning av en försäljningstransaktion och val av produkt medelst ett digitalt kort meddelande. Dokumentet nämner även att de första mobiltelefonbaserade banktjänsterna lanserades via SMS år 1997, dock nämns inte vilken typ av banktjänster. Payazzo har svårt att se hur det faktum att vissa banktjänster var tillgängliga via SMS skulle påverka nyhetsvärdet hos en virtuell varuautomat. Mobile Commerce, utdraget från Wikipedia Liksom föregående dokument berör detta dokument endast betalning. Här citerar Easypark [t]he machines accepted payment via SMS text messages, vilket således inte heller berör styrning av en försäljningstransaktion och val av produkt medelst ett digitalt kort meddelande. Liksom i White Paper, Mobile Commerce nämns även här, och lika ospecificerat, banktjänster.

30 17 Vidare utdraget från Wikipedia, Mobile Commerce, att in early 2000, dvs. datum ej specificerat, fanns mobil parkeringsbetalning, train ticketing. Det är dock oklart vad som avses. Det kan vara att resenären kan ta emot sin biljett i mobiltelefonen samt mobila köp av flygbiljetter. Inget av exemplen visar uppfinningen. Cellphone - Applications, utdrag från ebay Liksom föregående dokument berör detta dokument endast betalning. Här citerar Easypark [m]obile payments were first trialed in Finland in 1998 when two Coca-Cola vending machines in Espoo were enabled to work with SMS payments, vilket således inte heller berör styrning av en försäljningstransaktion och val av produkt medelst ett digitalt kort meddelande. Dokumentet och det stycke som Easypark citerar fortsätter med att beskriva vad som är känt i dag, där det fortfarande gäller betalningar, men framför allt beskrivs teknik som dateras enligt datumet för dokumentet, vilket är den 19 maj Dokument D3 som hanterades under ansökningsförfarandet avser även det mobila betalningar, det vill säga en elektronisk plånbok. D3 ansågs inte påverka patenterbarheten hos uppfinningen vilket således inte heller ovanstående dokument rörande mobila betalningar gör. Översättning av patentet Ansökningsförfarandet vid EPO skedde på engelska och bedömningen av patenterbarhet, nyhet och uppfinningshöjd bedömdes helt utifrån engelsk terminologi. Ett centralt begrepp var då, och är även nu vid aktuell intrångsbedömning, vending machine. Vad EPO ansåg utgöra en vending machine framgår ovan där EPO jämförde med bl.a. D1 och D2. Såsom framgått ovan valdes begreppet för att tydliggöra att det rör sig om en försäljningstransaktion som utförs per automatik.

31 18 När patentet väl var godkänt och meddelat översattes det, förutom till tyska och franska, till språket i de länder patentet validerades. Vid översättningarna valde översättarna för respektive språk den översättning av vending machine som var det gängse begrepp som användes på det aktuella språket. Följande begrepp användes vid översättningarna; Automat (tyska), automate de vente (franska), salgsautomat (danska), verkoopsautomaat (nederländska), máquina expendedora (spanska) máquina de vende automática (portugisiska), varuautomat (svenska). Det noteras från de olika översättningarna att avsikten alltid varit att följa den engelska förlagan och bibehålla försäljning som fokus. Anledningen till att vending machine översattes till just varuautomat var helt enkelt att detta ord var den korrekta och relevanta översättningen av vending machine. Översätter man vending machine via Nationalencyklopedins ordbok anges just varuautomat som svensk översättning. Översättningen medför ingen begränsning till försäljning av just varor, och inte tjänster, utan är det ord som vid översättningstillfället motsvarade engelskans vending machine. Vad som följer av 90 patentlagen, i dess äldre lydelse, medför i denna del ingen begränsning i skyddsomfånget. Det står nämligen klart att översättningen överensstämmer enligt vad som nyss ovan sagts. Ordet varuautomat har inte en snävare betydelse än vad vending machine har. Allmänt om intrånget Allmänt om intrångsföremålet Easypark erbjuder ett parkeringsbetalningssystem vari ingår ett förfarande och en anordning där kunden kan köpa ett parkeringstillstånd, en parkeringsbiljett, som ger kunden rätt att parkera, dvs. parkeringstid, och genom en områdeskod ange var han avser att parkera, vilket innebär ett val av ett av flera tillgängliga parkeringsområden och

32 19 därmed även vilken taxa som ska erläggas, samt genom ett registreringsnummer vilket fordon han avser att parkera genom att sända ett SMS, ett digitalt kort meddelande, från en mobilstation till en mottagande server. Det digitala meddelande som skickas innehåller en viss given kod som identifierar vilket val kunden gjort. Inom några sekunder från det att meddelandet skickats får kunden ett SMS-kvitto från servern som visar att ett parkeringstillstånd utfärdats och parkeringen påbörjas. Enligt uppgift på Easyparks hemsida har denna tjänst, som innebär ett val via SMS, erbjudits sedan år Sedan år 2011erbjuder Easypark, enligt bolagets hemsida, ett alternativ som i stället baseras på att valet sker via en applikation till s.k. smartphones. Kunden anger områdeskod och registreringsnummer i applikationen vilket genererar ett digitalt kort meddelande som identifierar vald produkt och som skickas till servern. I applikationen får kunden en bekräftelse på att parkeringstillståndet utfärdats och parkering påbörjats. Efter avslutad parkering kan kunden se ett kvitto som specificerar det enskilda parkeringstillfället. Easyparks förfarande och system bygger på användning av en virtuell parkeringsautomat som man själva kallar det på sin hemsida. Vad det i realiteten handlar om är en automat varigenom en kund kan köpa en vara eller en tjänst på distans. Varuautomaten utgörs av den server, inbegripet molntjänst vilket i realiteten är ett antal sammankopplade datorer, som är speciellt konfigurerad för att hantera försäljning av ett parkeringstillstånd. Payazzos definition av intrångsföremålen Payazzos definition av intrångsföremålen, såsom de delats upp mellan SMS-tjänsten och App-tjänsten, är baserade på den information Payazzo har tillgång till, nämligen de kundanpassade enkla beskrivningar av hur systemets två alternativa användargränssnitt fungerar (se bilaga 1-2). Dessa får i stället preciseras och definieras genom vad som