Välkommen till Kyrkslätts gymnasium!

Transkript

1 Välkommen till Kyrkslätts gymnasium! I din hand håller du skolans studieguide. I denna lilla guide finns all den praktiska information som du behöver för att framgångsrikt bedriva dina gymnasiestudier. Kontaktuppgifter 1 Lärarkåren 2 Studiesociala frågor 2 Lektionstider 3 Periodindelning 3 Kalender 4 Instruktioner för skolarbetet 9 1) Närvaro och frånvaro 2) Frånvaro under provveckan 3) Kursbedömning 4) Omtagning av prov 5) Övriga undervisningsarrangemang 6) Skolans utrymmen Ordningsregler för Kyrkslätts gymnasium 15 Gymnasielagen och-förordningen 16 Handledning och stöd 17 1) Grupphandledare 2) Studiehandledare 3) Speciallärare 4) Ämneslärare 5) Rektor 6) Elevvård 7) Tutorer 8) Elevkåren Helmi kontakt mellan skolan och hemmet 18 Studieplanering 19 1) Kursval 2) Kursguiden 3) Att göra upp sitt personliga schema 4) Slutförande av gymnasiestudierna 5) Studentexamen 5.1 Vilka ämnen skall jag välja? 5.2 En genomgång av ämnena följ med din studieframgång och dina kursval 24 1) Positionsläsordning 2) Personlig läsordning Läroböcker kursbricka 30

2 Kontaktuppgifter Skolans namn Kyrkslätts gymnasium och adresser Gesterbybågen Kyrkslätt Fax: E-post: fornamn.efternamn@kyrkslatt.fi Hemsida: Skolkansliets öppethållningstid: Skoldagar kl Rektor Vicerektor Skolsekreterare Maria Ekman-Ekebom Stefan Gustafsson Nina Gripenberg Lärarna Lärarrummet: / Ma-fy-ke-bi arbetsrum: IT-ansvarig Speciallärare Studiehandledare Hälsovårdare Skolkurator Skolbibliotekarie Vaktmästare Kvällsvaktmästare Kökschef Joakim Granqvist Henrik Husberg Eva Lindberg Ulla Österlund (anträffbar tisdagar) Clary Corander Maria Helenius-Nyman Sirpa Puurunen Jussi Halsas Kari Martiskainen Maiju Aaltonen (09)

3 Lärarkåren Lärare Ämne Grupphandledare Telefon Andersson Irina modersmål och litteratur Arte Carita matematik Granqvist Joakim IT Gustafsson Stefan, vicerektor matematik, kemi Karin Ahlkvist samhällslära, historia Husberg Henrik speciallärare Ingelin Tanja historia, samhällslära Kinnunen Tina psykologi, filosofi Kyllönen Catharina musik Lindberg Eva studiehandledning Lindfors Johan biologi, geografi 12-3 Piehl Jussi finska Raunio Janne matematik, fysik Ray Lena engelska, franska Ryynänen Elina tyska, engelska Stenfors Karolina gymnastik, hälsokunskap Stenlund Disa modersmål 10-1 Svartström Wille bildkonst Söderholm Pehr-Erik religion Välimäki Nora engelska, finska, modersmål Studiesociala frågor Skollunch Avgiftsfri skollunch serveras i matsalen kl varje skoldag. Skolböcker och material Förutom enstaka kopior som läraren delar ut under kursens gång är du tvungen att själv stå för kostnaderna för ditt material. Märk väl att elevkåren köper och säljer begagnade böcker. Skåp och -nyckel Mot en pant på 10 euro kan studeranden under studietiden få en skåpnyckel som går till ett skåp i skolan i vilket man kan förvara sitt skolmaterial. Skolskjutsarna De studerande bekostar själva sina skolskjutsar. Studerande under 17 år får köpa barnbiljett och efter att studeranden har fyllt 17 kan den be om ett intyg från skolan för att få fortsatt förmånliga skolresor. Studiestöd När du fyller 17 har du rätt till studiestöd. Studiestöd beviljas för heltidsstudier vilket betyder att du under en termin deltar i minst 10 kurser eller 2 prov som ingår i studentexamen. Närmare information hittar du i FPA:s broschyr. 2

4 Lektionstider Måndag, onsdag-fredag Tisdag Lektion Lektion LUNCH SAMLING Lektion Lektion Lektion Periodindelning Läsåret omfattar 188 skoldagar och är indelat i fem perioder enligt följande: Period Period Period Period Period Mera information om perioderna, lovdagar och extra program hittar du i kalendern på de följande fem sidorna. 3

5 Vecka Datum PERIOD Planeringsdag Skolstart Skolfotografering Utfärdsdag: 12:orna och tutorer; SE info Föräldramöte kl , 12:or SE: engelska lång hörf. kl SE: finska hörf. kl SE: korta språk hörf. tyska kl. 8.30, franska kl , engelska kl SE: modersmål text SE: engelska lång SE: real (re, lk, sl, ke, ge, hä) SE: finska SE: modersmål essä Positon 6.SE: real (ps, fi, hi, fy, bi) 27.9 Position Position 2, SE: matematik, lång och kort Position 3, SE: korta språk, tyska, engelska, franska 2.10 Position Position 5, provutgivning 1-3, skoldagar 4

6 Vecka Datum PERIOD Kl provutgivning (4-5) 9.10 Deadline: Anmälan till förnyat förhör! HÖSTLOV HÖSTLOV Dagsverke Förnyat förhör/uppsamlingstillfälle ABI-studiebesök till Helsingfors Position Position Position Position 3 Sista anm.dag till studentprov våren Position Position 5, provutgivning 1-3, skoldagar 5

7 Vecka Datum PERIOD Kl provutgivning (4-5) Deadline: Anmälan till förnyat förhör! 5.12 Studentdimission och självständighetsfest 6.12 SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN 7.12 LOVDAG Förnyat förhör Anmälan till abiturienternas uppsamlingsförhör Julfest med julkyrka JULLOV Abiturienternas uppsamlingsförhör ABI-studiebesök till Åbo SE info Position Position Position Position Position Position 5, provutgivning 1-3, skoldagar

8 Vecka Datum PERIOD Kl provutgivning (4-5) 8.2 SE: modersmål, text SE: finska hörf. kl SE: engelska lång hörf. kl SE: korta språk hörf. tyska kl. 8.30, engelska kl , franska kl Deadline: Anmälan till förnyat förhör! 14.2 Bänkskuddardag, abirektorstimme kl De gamlas dag 8 SPORTLOV Förnyat förhör Studentexamensinfo för 11:ors föräldrar kl SE: modersmål, essä SE: real (ps, fi, hi, fy, bi) SE: engelska SE: finska SE: matematik SE: real (re, lk, sl, ke, ge, hä) SE: korta språk, tyska, engelska, franska Position LÅNGFREDAG ANNANDAG PÅSK 2.4 Position Position Position Position Position 5, provutgivning 1-4, skoldagar

9 Vecka Datum PERIOD Kl provutgivning (5) 11.4 Deadline: Anmälan till förnyat förhör! Förnyat förhör/uppsamlingstillfälle FÖRSTA MAJ KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG Position Position Position Position Position Position Provutgivning, skolgudstjänst. Deadline: Anmälan till förnyat förhör! 1.6 Avslutning med studentdimission 38 skoldagar 10.6 Förnyat förhör och uppsamlingsförhör för godkända vitsord kl. 10 8

10 Instruktioner för skolarbetet Undervisningen i gymnasiet är årskurslös vilket innebär att du själv planerar och ansvarar för ditt studieprogram utgående ifrån skolans kursutbud. Studietidens längd kan variera mellan 2-4 år och du kan avlägga studentexamen på hösten eller våren. När du inleder dina gymnasiestudier får du ett studieprogram för första året, och dessutom planerar du ett preliminärt studieprogram för hela studietiden. Inför ditt andra gymnasieår reviderar du ditt studieprogram utgående från dina intressen och dina val i studentexamen. Du kan göra ändringar i ditt studieprogram under studiernas gång i samråd med studiehandledaren och ämneslärare men för att klara av studierna på den utsatta tiden är det viktigt att man inte på eget bevåg avviker från sitt studieprogram. Rektorn, studiehandledaren och ämnesläraren stöder och hjälper dig att planera och genomföra studieprogrammet men dessa ändringar måste vara väl motiverade, eftersom skolans planering bygger på de val studerande har gjort. Kursbyte måste ske inom anvisad tid! Inga kursändringar sker senare än en vecka innan den nya perioden börjar. 1) Närvaro och frånvaro Enligt gymnasielagen är studerande skyldiga att delta i undervisningen. All frånvaro skall redovisas antingen av vårdnadshavare om studeranden är minderårig eller av studeranden själv efter att den har fyllt 18. Efter tre dagars frånvaro skall läkarintyg uppges. Märk väl att enligt gymnasiets regler kan en kurs anses vara avbruten (I) efter tre lektioners (á 75 min) frånvaro. Likaså blir tre förseningar en lektions frånvaro, som måste redovisas. Om du i förväg vet att du kommer att vara borta, gör så här: 1) Gäller det frånvaro för enskilda lektioner eller delar av lektioner (t.ex. tandläkarbesök) talar du med ämnesläraren i förväg. Som frånvaro räknas inte representationsuppdrag för skolans del (t.ex. idrottstävlingar), deltagande i tutorarbete eller elevkårsstyrelsens möten eller t.ex. studiebesök inom andra kurser och projekt i skolan men givetvis meddelar du ändå åt dina lärare att du kommer att vara borta. 2) Om det är fråga om en hel dag eller längre tid så förutsätter det alltid att en skriftlig anhållan lämnas in och att frånvaron beviljas. Även frånvaro av tvingande orsaker som t.ex. deltagande i uppbåd eller körkortsprov förutsätter anhållan om frånvaro på förhand. Grupphandledaren kan bevilja ledighet upp till tre dagar medan anhållan om ledighet för längre tid går via rektorn. Lämna in anhållan senast två dagar i förväg till grupphandledaren och om frånvaron gäller en längre tid senast en vecka innan till rektorn. Diskutera även med lärarna hur din frånvaro påverkar dina kurser och bedömningen. Märk väl, att trots att frånvaron är godkänd och redovisad så är den inte nollad utan fortsättningsvis kan en kurs anses vara avbruten (I) efter tre lektioners (á 75 min) frånvaro. Detta kan leda till att du måste göra ändringar i ditt studieprogram. Du måste själv ta konsekvenserna för dylik frånvaro. Var också medveten om att din ansökan kan avslås. Frånvaro av privata orsaker eller utan giltig orsak berättigar inte till att skriva prov på förnyat förhör. Diskutera med ämnesläraren i förväg. 9

11 Blanketten Anhållan om lov för studerande finns att hämta på Fronter eller från gymnasiets webbsida 1) Frånvaro under provveckan Om du inte kan delta i ett prov p.g.a. sjukdom skall vårdnadshavare/förälder kontakta skolan. Studerande har då rätt att delta i det förnyade förhöret. Om ingen kontaktat skolan under provdagen får studerande skriva provet först då kursen går nästa gång. Vid representationsuppdrag för skolans del (t.ex. idrottstävling) har eleven rätt att skriva provet vid annan tidpunkt. Kom ihåg att anmäla dig! 2) Kursbedömning I slutet av varje period har vi provvecka. I denna provvecka skrivs det prov i de flesta positioner, de positioner som inte ryms med i provveckan har egna arrangemang. Provdagens uppbyggnad: Kl Proven börjar och efter kl får man inte längre komma in i provsalen! Kl Nu får du tidigast lämna provsalen. Kl Provtiden är slut. Kl Lunch (men under provveckan får du också äta efter kl ) Praktiska anvisningar: Provpapper delas ut vid provtillfället så endast skrivdon tas med till provet. Ytterkläder lämnas utanför provutrymmet. Den avstängda mobilen finns i väskan som lämnas framme vid väggen i provsalen. Provutdelning är en obligatorisk del av kursen som sker dels i slutet av provveckan och dels i början av nya perioden, i den ordning som proven hållits. Se närmare i kalendern. Efter slutförd kurs får du ett kursvitsord. Kurserna bedöms med siffror eller som Avlagd/underkänd. Se kursguiden för varje enskild kurs bedömning. Sifferbedömning: Vitsorden mellan 5 och 10 är godkända vitsord. Ett godkänt kursvitsord kan du höja genom att gå om kursen. Du kan också försöka höja ett kursvitsord genom att delta i sommarens förnyade förhör. Abiturienterna kan försöka höja ett godkänt vitsord i abiturienternas uppsamlingsförhör i januari. Ämnesläraren måste alltid kontaktas innan man får anmäla sig för att försöka höja ett godkänt vitsord. 10

12 Vitsordet 4 betyder att kursen är underkänd. Du kan försöka höja vitsordet genom att delta i det förnyade förhöret. Du får försöka två gånger, men endast i perioder då kursen erbjudits. Om du inte klarar av att höja vitsordet måste du gå om kursen för att få en ny möjlighet till godkänt vitsord. OBS! I vissa ämnen kan du ha underkända kursvitsord på ditt betyg eftersom kursvitsorden i dina ämnen skall bestå av minst två tredjedelar godkända kursvitsord. Antal kurser Högsta tillåtna antal underkända kurser 1-2 kurser kurser kurser 2 9 eller fler kurser 3 Bokstavsbedömning: A betyder avlagd/godkänd kurs. U betyder underkänd kurs. O (= ofullständig) betyder att någon prestation saknas. Komplettering bör göras inom en vecka så kontakta läraren omedelbart för att få närmare direktiv om du inte vet vad som saknas. Om du inte kompletterar i tid kan följande hända: o O blir ett I o O blir en 4 o O blir ett godkänt men lägre vitsord I (=icke bedömd) kan du få om du har för mycket frånvaron, om du avbryter en kurs eller om du inte åtgärdar ett O. Du måste gå om kursen. Studiestopp får du om: du i ett ämne har två underkända kurser efter varandra du har I i en kurs Studiestopp innebär att du inte kan fortsätta dina studier i ämnet förrän du presterat godkänt vitsord i någon av de underkända kurserna eller går om den kurs som du har fått I i. Underkända vitsord skrivs på skolans förnyade förhör. 11

13 1) Omtagning av prov Underkända vitsord: Om du blev underkänd, fick vitsordet 4, i en kurs så kan du skriva om provet på förnyat förhör. Vid förnyat förhör hålls prov i de kurser som gått under perioden. Du har också rätt att delta i förnyat förhör om du har laga förfall och inte har kunnat delta i kursprovet under provveckan. De förnyade förhören efter period 1 och 4 är uppsamlingsförhör. Då får du anmäla dig till vilken kurs som helst som du har underkänd, men diskutera först med ämnesläraren. Godkända vitsord kan höjas efter period 5 och för abiturienterna ordnas ett extra tillfälle 8.1. Skolsekreteraren tar emot anmälningar till förnyat förhör. Kom ihåg att anmäla dig! Anmälan senast: Provtillfälle: Omtagning för period 1: Omtagning för period 2: Omtagning för period 3: Omtagning för period 4: Omtagning för period 5: Förnyade förhör och uppsamlingsförhör börjar kl ) Övriga undervisningsarrangemang Som alternativ till undervisningen i klass kan tentamina komma i fråga speciellt vid kurskrockar. Det finns också kurser som kan vara helt eller delvis distanskurser. Vi rekommenderar inte första årets studerande att tentera kurser. Tillvägagångssätt för att avlägga en kurs genom tentamina Vissa kurser kan avläggas helt eller delvis på egen hand utan att du deltar i undervisningen. Ämnesläraren bedömer vilka kurser som till innehåll och arbetsmetoder är sådana att du kan avlägga dem självständigt. 1) I en tentamen ingår förutom provet också andra uppgifter som du kommer överens om med ämnesläraren innan du anhåller om tentamensrätt. Efter att du muntligen har kommit överens med ämnesläraren om att kursen är lämplig att tentera skall du skriftligen anhålla om att få tentera kursen. Blanketten fylls i och lämnas in till rektor som beviljar tentamensrätten. Provet skriver du under förnyat förhörs- eller uppsamlingsförhörstillfällena. Anmälningen skall vanligtvis vara gjord veckan innan senast kl. 14, se ovan (Omtagning av prov). En kurs kan avläggas självständigt bara en gång. En underkänd självständigt avlagd kurs räknas inte till godo bland dina prestationer, du kan alltså inte få vitsordet 4 i en kurs som du tenterar. 12

14 Fronter Fronter är en nätbaserad inlärningsplattform som används i flera kurser. Lärarna kan sätta in kursmaterial och du kan lämna in olika uppgifter där. Vissa distanskurser hålls endast i Fronter. Märk väl att rummet Grupphandledning innehåller aktuell information om bland annat samlingarna. Adressen är: Helmi Helmi är redskapet som vi använder oss av till exempel för att följa med kursprestationer och val. Även frånvaron läggs in och redovisas via Helmi. Alla studerande har ett eget användarnamn och lösenord likasom deras föräldrar har ett eget användarnamn och lösenord fram till att studeranden blir myndig. Kurser vid andra gymnasier/skolor Du kan studera en period per läsår i en annan skola och räkna kurserna till godo i ditt studieprogram. Kyrkslätts gymnasium är med i ett s.k. TOP-program som är ett samarbetsprogram mellan gymnasierna och yrkesskolorna i huvudstadsregionen. Kontakta studiehandledaren för mer information. Läs- och skrivsvårigheter Om du önskar få läs- och skrivsvårigheter beaktade under gymnasietiden skall du lämna in ett intyg över läs- och skrivsvårigheter och prata med specialläraren samt ämneslärarna. För beaktande vid avläggandet av studentexamen eller om du vill anhålla om specialarrangemang (t.ex. förlängda pauser i hörförståelseprovet) skall du lämna in ett intyg över läs- och skrivsvårigheter och en anhållan om specialarrangemang. Intygen skall skaffas i god tid, helst under första eller andra studieåret i gymnasiet. Kontakta specialläraren, studiehandledaren, rektorn eller gå till 13

15 1) Skolans utrymmen Datasalen Datasalen är öppen för studerande under skoldagarna. Datasalen är till för skolrelaterad aktivitet och således ett arbetsrum. Den är alltså inget sällskapsutrymme! Kom ihåg att ge andra arbetsro. Ingen mat och dryck får medtagas in i datasalen! Endast saker du behöver för arbetet tas in i salen! Väskor, jackor etc. blir utanför. Meddela skolans kansli om eventuella problem. Trivselrummet I elevkårens trivselrum kan studerandena umgås under håltimmar och på raster. En grupp av skolans studerande är ansvariga för att de överenskomna reglerna följs. Caféet Caféet som finns i befolkningsskyddets utrymme är öppet under rasterna och där säljs mellanmål och sötsaker. Det sköts av cafégruppen och inkomsterna går till elevkårsstyrelsens kassa för att ytterligare öka trivseln i skolan. Elevkårsstyrelsen bär ansvaret och i fall reglerna inte följs, kan ordförande för EKS, en lärare, eller rektor stänga caféet för en tid framöver. Biblioteket/Läsesalen Gymnasiets skolbibliotek har böcker som stöder undervisningen men också en del annan litteratur. Vi har svenskspråkig litteratur av nordiska och finlandssvenska författare samt engelskspråkiga och finska böcker. Önskemål för bokinförskaffning tas emot av skolbibliotekarien. Instruktioner för hur man lånar finns i biblioteket. Biblioteket fungerar också som läsesal och mötesrum. Matsalen och bildkonstsalen Gymnasiestuderande måste följa gymnasiets lunchtider! Ingen får gå till matsalen före kl ! Gymnasiestuderande tar sig till matsalen och till bildkonstsalen yttre vägen via grundskolans huvudingång eller genom A-husets ingång via slöjdsalsaulan. Kom ihåg att till matsalen tas inga väskor, ytterkläder eller mössor! Parkeringen Det finns ca 1000 barn och ungdomar på skolområdet vid svenska skolcentrum. De yngsta är små förskolebarn och de äldsta gymnasiets myndiga unga vuxna. Det är ytterst viktig att alla rör sig försiktigt och beaktar trafikreglerna! Alla bilar, motorcyklar och mopeder skall parkeras på parkeringsplatsen vid bussarnas vändplats eller vid den parkering som finns i anslutning till Papinmäki-skolan. Uppfartsvägarna, utrymmet kring sportplanen, gymnastiksalen, och befolkningsskyddet skall lämnas fria. Parkeringsplatsen vid befolkningsskyddet är till för kansli- och servicepersonal. Cyklarna skall parkeras under cykeltaket. Gäster i skolan Om du vill har en gäst med dig till skolan skall du be om tillstånd av rektorn för detta. Presentera gästen för grupphandledaren eller rektor. Gäster är välkomna men det är viktigt att vi vet vem som rör sig i skolan. 14

16 Ordningsregler för Kyrkslätts gymnasium (reviderade ) Skolan är vår gemensamma arbetsplats. Därför skall alla bemöda sig om att göra denna plats så trivsam som möjligt genom att ta hänsyn till de övriga medlemmarna i skolsamfundet studerande, lärare och personal. Ordningsreglerna gäller under skoltid och på skolans område och dessutom på alla tillställningar skolan ordnar. Skolans område innefattar skolbyggnaderna, skoltomten, parkeringsplatsen och de avgränsande vägarna. 1. Närvaroplikt gäller vid lektioner och skolans tillställningar. 1. Om du insjuknar under skoldagen kontaktar du berörda lärare, eller grupphandledare eller hälsovårdare, innan du avlägsnar dig från skolan. 2. Om du är frånvarande p.g.a. sjukdom skall du lämna in en av vårdnadshavare undertecknad redovisning över din sjukfrånvaro, direkt då du kommer tillbaka. Läkarintyg ska ges till grupphandledaren efter tre dagars frånvaro. 3. Om du insjuknar under provveckan bör skolan kontaktas omedelbart. Ett skriftligt intyg skall lämnas in snarast möjligt. i. Om du uteblivit utan giltig orsak från ett provtillfälle har du tyvärr inte rätt att delta i förnyat förhör. ii. Om du inte lämnat in godtagbar redovisning så kan frånvaron leda till underkänd prestation i provet. 4. Frånvaro av tvingande orsak anhåller du på förhand till grupphandledare (t.ex. uppbåd, körkortsprov). 5. Frånvaro av personliga orsaker anhåller du skriftligen om, av grupphandledare (högst tre dagar) eller rektor. 6. Vid frånvaro är du skyldig att ta reda på vad du gått miste om. 7. En kurs kan anses avbruten efter tre lektioners (á 75 minuter) frånvaro, med undantag för en studerande som uppvisar läkarintyg. 2. För att upprätthålla arbetsro under lektionerna 1. kommer Du i tid till lektionerna ( 3 förseningar= 1 frånvaro) 2. har Du allt material med dig 3. lämnar Du ytterkläderna utanför klassrummet 4. ser Du till att mobiltelefonen är tyst 5. hanterar Du skolans egendom med omsorg 6. följer Du reglerna i datasalen 7. äter och dricker Du inte under lektionstid 8. tar Du hörlurarna ur öronen då undervisning pågår 3. För att du skall trivas på rasterna/ håltimmarna 1. röker Du eller snusar Du inte på skolområdet 2. uppträder Du inte under påverkan av rusningsmedel (alkohol och narkotika) 3. parkerar Du på parkeringsområdet avsett för studerande 4. bjuder Du inte in utomstående utan rektors tillstånd 5. hämtas pingisracketar och pingisbollar tillbaka till gymnasiets kansli. 15

17 Se också vad som gäller i gymnasielagen och gymnasieförordningen: Gymnasielagen och gymnasieförordningen GyL 25 En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den. En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. GyL 26 En studerande som bryter mot ordningen, gör sig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning av studeranden från läroanstalten för högst ett år samt uppsägning av studeranden från elevhemmet. Om en studerande är föremål för rannsakan med anledning av brott, kan han för den tid som rannsakan pågår avstängas från studierna om detta är motiverat med hänsyn till det brott som han misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta. Om förfarandet i de ärenden som avses i 1 och 2 mom. föreskrivs, utöver vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) genom förordning. GyF 11 Innan en studerande avstängs för viss tid, sägs upp från elevhemmet eller ges en skriftlig varning skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt behövlig utredning skaffas. Innan en studerande avstängs för viss tid eller sägs upp från elevhemmet skall också den studerandes vårdnadshavare beredas möjlighet att bli hörd. Över straff skall ett skriftligt beslut utfärdas. 16

18 Handledning och stöd Mottot för Kyrkslätts gymnasium är att vara skolan som bryr sig. I praktiken betyder det här flera saker, till exempel att det i skolan finns ett flertal personer som finns till hands för att studerandena skall klara av sin skolgång på bästa möjliga sätt och trivas i skolan. Vid studiesvårigheter kan du kontakta din grupphandledare, studiehandledaren, specialläraren, ämneslärare, rektorn eller någon annan i elevvården. Även skolans studerande har representanter som finns till för att trygga trivseln och den demokratiska medverkan i skolan. Här följer en närmare genomgång av dessa personer och grupper: 1) Grupphandledare Grupphandledaren informerar om aktuella händelser i skolan och följer med studerandenas studieframgångar. Du träffar din grupphandledare varje tisdag kl och det är en obligatorisk del av skolarbetet att delta i samlingarna. Grupphandledaren kan bevilja ledighet upp till tre dagar (Se kapitlet om närvaro och frånvaro.) Grupphandledare : 12-1 Jussi Piehl 12-2 Irina Andersson 12-3 Johan Lindfors 2) Studiehandledare 11-1 Stefan Gustafsson 11-2 Elina Ryynänen 11-3 Tina Kinnunen 10-1 Disa Stenlund 10-2 Janne Raunio 10-3 Lena Ray Skolans studiehandledare handleder de studerande i planeringen och genomförandet av studierna. Studiehandledaren vägleder även de studerande i vidare utbildning efter gymnasiet. Detta sker bl.a. genom studiehandledningslektioner och individuella samtal under hela gymnasietiden vilka ingår i den obligatoriska kursen i studiehandledning. Dessutom finns det frivilliga kurser att välja ifall man vill fördjupa sig till exempel i studieteknik eller fortsatta studier. 3) Speciallärare Specialläraren hjälper dig att hitta en lämplig studieteknik vid studiesvårigheter. Specialläraren kan också diskutera och vägleda dig gällande intyg för studentexamensnämnden. 4) Ämneslärare Har du frågor om dina studier i enskilda ämnen så är det bäst att i första hand vända sig till ämnesläraren. I vissa ämnen finns det flera än en ämneslärare. 5) Rektor Skolans rektor håller bl.a. rektorstimmar, deltar i samlingarna och håller i trådarna för elevvården. 6) Elevvård Elevvården ser till att trygga de studerandes sociala, psykiska och fysiska förutsättningar att genomföra sina studier. Elevvårdsgruppen består av rektor, kurator, studiehandledare, 17

19 speciallärare och hälsovårdare. Elevvårdsgruppen möts regelbundet. Grupphandledarna håller regelbunden kontakt med elevvårdsgruppen. 7) Tutorer Hälsovård Skolan har en egen hälsovårdare, Ulla Österlund, som är på plats tisdagar. Kurator Gymnasiet har en kurator, Clary Corander, som är på plats enligt anslag. Speciallärare Skolans speciallärare, Henrik Husberg, är anträffbar enligt anslag. Studiehandledare Studiehandledaren Eva Lindberg är vanligtvis anträffbar dagligen mellan kl. 9 och 15. Tutorerna hjälper de nya studerandena att anpassa sig till studierna i gymnasiet. De ordnar aktiviteter för de nya studerandena för att främja gemenskapen. Tutorer : Karl Björn Ida Edberg Sophie Hellström Sanna Holmberg Nina Jukola Petra Kaivola Kim Kaurala Anna Keto Tom Korolainen Nina Lundmark Max Nyberg Pernilla Rönnberg 8) Elevkåren Alla studerande hör till gymnasiets elevkår. Varje höst väljs medlemmar till elevkårens styrelse, som representerar de studerande. Elevkåren står för olika slags evenemang och deltar i utvecklingen av skolan genom möten med rektor och lärarkollegiet. Studerande som aktivt medverkar i elevkårsstyrelsens verksamhet erhåller en kurs för denna insats. EKS säljer också begagnade läroböcker. Helmi - Kontakten mellan skolan och hemmet I Kyrkslätts gymnasium används verktyget Helmi för att följa med kursval, -prestationer och frånvaro. När skolan börjar får både studerande och vårdnadshavare sina egna användarnamn och lösenord. Fram till dess att studerande är myndig är det vårdnadshavarens uppgift att i Helmi kvittera och redovisa för studerandes frånvaro. Efter att studerande har fyllt 18 är ansvaret studerandes eget. Helmi finns på adressen: användarnamn: lösenord: kommun: Kirkkonummi 18

20 Studieplanering För att bli student från ett allmänt gymnasium skall du avlägga minst 75 kurser. Av dessa kurser skall du avlägga alla obligatoriska och minst 10 fördjupade. Ditt studieprogram består alltså av obligatoriska, fördjupade och eventuellt tillämpade kurser. Du har själv ett ansvar att följa med din studieframgång och se till att du har valt tillräckligt många kurser och de kurser du behöver. De obligatoriska kurserna och de fördjupade kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland och utgör grunden för studentexamen. De tillämpade kurserna är kurser som skolan utvecklat. Under ditt första studieår kommer du främst att läsa obligatoriska kurser men du gör redan under första perioden upp ett studieprogram för hela läsåret för att du ska få en helhetsbild av din studiegång. Under det andra och tredje året är det viktigt att du väljer fördjupade kurser och tillämpade kurser enligt dina planer för studentskrivningarna, egna intressen och eventuellt utgående från dina framtidsplaner angående fortsatta studier. 1) kursval En gång per år, ofta redan under period 3 eller 4, görs kursval inför kommande läsår och då finns det vissa saker att beakta beroende på i vilket skede av sina studier man befinner sig i. Här är några riktlinjer: Första studieåret Eftersom det i alla studerandes studieprogram ingår närmare 50 obligatoriska kurser som skall läsas i en viss ordning går det första studieåret rätt långt ut på att läsa obligatoriska kurser. Kursantalet för det första året skall vara mellan 28 och 35 och det rekommenderade antalet är ca 30. Alla första årets studerande i Kyrkslätts gymnasium får, på basis av de kursvalsblanketter de har fyllt i under våren på 9:an, ett färdigt schema för hela första året. Under period 1 går grupphandledaren tillsammans med tutorerna igenom hur man avläser kursbrickan och gör upp den personliga läsordningen för hela året. Dessutom kommer första årets studerande att tillsammans med studiehandledaren göra upp en preliminär plan för hela gymnasietiden. OBS! Det är viktigt att följa det schema som ges, annars kan studierna dra ut på tiden med ett halvt eller ett helt år. Andra studieåret Under det andra studieåret kommer fokus att ligga på obligatoriska och fördjupade kurser. Det är viktigt att man redan under det första året har börjat fundera på vilka ämnen man har tänkt skriva i studentexamen eftersom man bör välja sådana kurser till det andra årets studieprogram. Studerande har också möjlighet att inleda sina studentskrivningar under våren det andra studieåret om de anser att det är lämpligt. För att skriva studentexamen i ett ämne skall man ha avlagt de obligatoriska kurserna i ämnet i fråga, men frågorna är också baserade på de fördjupade kurserna i ämnet och för att ha bästa möjliga chans att få ett bra vitsord så rekommenderar vi starkt att man också har avlagt de fördjupade kurserna i de ämnen man tänker skriva. 19

21 Valet inför det andra studieåret är alltså resten av de obligatoriska kurserna samt så mycket fördjupade kurser i de ämnen som man har tänkt skriva studentprov i så att man kommer upp till antalet Tredje året Viktigt att tänka på när man gör kursval inför det tredje året är att se till att man helt säkert har avlagt alla obligatoriska kurser, om inte så skall de sista strökurser man har kvar vara de första man sätter på sin lista. För övrigt är det bra att välja fördjupade och kanske tillämpade kurser i de ämnen som väntar i studentexamen. De fördjupade kurserna behövs med tanke på frågorna i studentproven och de tillämpade kurserna är många gånger fördjupningar på fördjupade kurser eller repetitionskurser inför studentexamen. Saldo efter år 3, period 3: 75 kurser, varav alla obligatoriska och minst 10 fördjupade är avlagda. 2) Kursguiden För att veta vilka kurser du skall gå finns kursguiden, en förkortad version av läroplanen. Där är de enskilda kurserna beskrivna med centralt innehåll och bedömning. Kursguiden hjälper dig att planera ditt studieprogram och ger en inblick i kursinnehållet. Kurserna skall avläggas i den följd som är angiven i läroplanen och kursguiden. I början av läsåret får alla studerande en egen tryckt kursguide men du hittar läroplanen för Kyrkslätts gymnasium i sin helhet på 3) Att göra upp sitt personliga schema I Kyrkslätts gymnasium är arbetsveckan uppdelad i positioner där kurserna är inplacerade. Positionerna har 3 lektioner á 75 min/vecka. Du väljer en kurs per position utgående från kursbrickan. I kursbrickan finns de kurser som erbjuds under läsåret. Kursbrickan är indelad i tre kolumner och första årets studerande väljer i huvudsak kurser från första kolumnen, andra årets studerande från andra och tredje årets studenter från tredje kolumnen. För att underlätta studierna kommer första årets studerande att få ett färdigt förslag på ca 30 kurser för första året. Varje ämne har sin egen förkortning som är lätta att förstå, men observera följande: FIM= modersmålsinriktad finska FIN= traditionell finska FI= filosofi MAA= lång matematik MAB= kort matematik Ex. HI 1-2 betyder Historia kurs 1 grupp 2 Längre fram i studieguiden finns bl.a. positionsschemat och kursbrickan, de verktyg som du behöver för att kunna göra din personliga läsordning. I början av det första studieåret erbjuds det hjälp, bland annat av tutorerna, grupphandledarna och studiehandledaren med att göra schemat. 20

22 4) Slutförande av gymnasiestudier I ditt studieprogram skall finnas minst 75 kurser. Till dessa 75 kurser hör alla obligatoriska och minst 10 fördjupade. Medeltalet av alla kursvitsord i ämnet utgör grunden för slutbetyget. Läraren i den sista kursen i ämnet har rätt att justera vitsordet. För slutvitsordet skall du ha minst 2/3 av kurserna i respektive ämne godkända. Om du inte är nöjd med slutvitsordet, kan du försöka höja det genom tentamen. Tentamen ordnas efter studentproven och du skall anmäla dig direkt till respektive ämneslärare. Det finns vissa ämnen som man på avgångsbetyget kan lämna utan anteckning om slutvitsord (dock bör slutvitsordet vara godkänt). Exempel på dessa: Fysik, kemi, filosofi, hälsokunskap, psykologi, musik och bildkonst OM endast en kurs är avlagd. De korta språken OM högst två kurser är avlagda. Gymnastik, oberoende av antal avlagda kurser. Om du inte önskar ett slutvitsord i dessa ämnen anmäler du om detta på blanketten som är gjord för ändamålet och kan hämtas av studiehandledaren. 5) Studentexamen Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: o Provet i modersmål. Samt tre av följande fyra prov: o Provet i det andra inhemska språket. o Provet i ett främmande språk. o Provet i matematik. o Provet i ett realämne. Utöver de obligatoriska proven kan du delta i ett eller flera extra prov. Du har rätt att använda tre på varandra följande examenstillfällen (vår-höst-vår eller höst-vår-höst). Mera information hittar du på studentexamensnämndens hemsida: De blivande abiturienterna får en speciell studentexamensguide under andra studieårets vår. Denna guide finns även på Ämneslärarna svarar på ämnesspecifika frågor men här kommer en generell beskrivning av vilka ämnen det kan löna sig att fokusera på. 5.1) Vilka ämnen skall jag välja att skriva i studentexamen? Efter gymnasiet har du olika alternativ för fortsatta studier. Här är några riktlinjer för vilket/vilka betyg som är viktiga, vilka ämnen du behöver avlägga och vilka studentprov som räknas. Notera att antagningskriterierna till både andra stadiet, yrkeshögskolor och universitet lever hela tiden så det här är bara en generell sammanställning av hur det hittills har varit, hur situationen ser ut i framtiden går inte med säkerhet att säga. 21

23 Om du söker in till: 1) Yrkesinriktade studier på andra stadiet Får du i ansökan poäng för medeltalet av alla gymnasieämnen. Om du har avlagt gymnasiets lärokurs och blivit student skall du söka in med gymnasiets avgångsbetyg, inte avgångsbetyget från grundläggande utbildning 2) Yrkeshögskolor Får du i ansökan poäng i huvudsak för studentexamensbetyget t.ex. modersmål, bästa främmande språk på lång nivå, fysik eller kemi (poängsättningen kan variera beroende på antal avlagda kurser), matematik (olika skala beroende på om det är lång eller kort lärokurs avlagd) eller bästa realämnesprov. Ger också poäng för medeltalet av gymnasiets avgångsbetyg. Till naturvetenskapliga utbildningsområden krävs vanligtvis ett vitsord i matematik. Till teknik och kommunikation ges det oftast poäng för vitsord i matematik, fysik eller kemi. 3) Universitet och högskolor Får du i ansökan poäng i huvudsak för studentbetyget. Till en del fakulteter eller huvudämnen kan man också få poäng för slutvitsordet och antal avlagda kurser i ett visst ämne. Urvalskriterierna varierar mycket beroende på område. Vanligtvis ger studentprov i ett långt läroämne mera poäng än studentprov i ett kort ämne (till exempel lång matematik, långa språk). Realämnena räknas också till långa prov. 5.2) En genomgång av studentprovsämnena Modersmål Universitet och yrkeshögskolor: Nästan alla ger poäng för studentprovet i modersmål Finska det andra inhemska språket Oberoende av var du kommer att studera efter gymnasiet så kommer du att ha obligatoriska kurser i det andra inhemska språket. Universitet och yrkeshögskolor: ofta poäng för studentprovet i finska Främmande språk Att läsa främmande språk ger dig fördelar både i de fortsatta studierna men också senare på arbetsmarknaden. - Du kan fortsätta studera främmande språk i dina fortsatta studier - En del av tentlitteraturen kan vara på främmande språk - Undervisningen kan vara på främmande språk Universitet och yrkeshögskolor: många branscher ger poäng för studentprov i främmande språk Matematik Ett måste om du har tänkt studera inom de tekniska- eller naturvetenskapliga områdena. 22

24 Yrkeshögskola: inom de naturvetenskapliga områdena krävs vitsord i matematik, inom teknikbranschen ges det poäng för vitsordet i matematik Teknisk högskola eller tekniskt universitet: förutsätter att du har läst lång matematik MEN: du kan också bli antagen till diplomingenjörsutbildning med kort matematik, däremot förutsätter det att du under det första studieåret läser in lärokursen för lång matematik. Universitet och yrkeshögskolor: många branscher ger poäng för studentprovet i matematik och till exempel i urvalsprovet till psykologi och ekonomi har det vid flera tillfällen funnits matematiska uppgifter. Realämnen Realämnen lönar det sig att läsa utgående ifrån eget intresse. Universitet och yrkeshögskolor: många branscher ger poäng för studentprov i realämnen En del branscher förutsätter att du behärskar ett eller flera realämnen (t.ex. för att studera medicin behöver du biologi, kemi och fysik) och innehållet i gymnasiernas lärokurs testas i urvalsprovet. 23

25 följ med din studieframgång och dina kursval I följande tabell kan du fylla i det antal kurser som du redan har avlagt och planerat att avlägga under din gymnasietid! Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Sammanlagt Rekommenderat År 1 30 År 2 30 År 3 15 (År 4) 75 Ämne Obligatoriska kurser Fördjupade kurser Tillämpade kurser Modersmål och litteratur * Finska FINA A-finska FIM * * 1 Engelska Franska B Franska B Tyska B Tyska B Matematik Kort Matematik Lång Biologi Geografi Fysik Kemi Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Informationsteknik IT SC Studiehandledning

26 1) Positionsläsordning MÅ TI ONS TO FRE Lektion Lektion L U* N C H Lektion Lektion Lektion * Samling som hör ihop med lektion 3 så att eftermiddagens lektioner på tisdag är: Lektion 3: Lektion 4: Lektion 5: ) personlig Läsordning Period 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag L U* SAMLING N C H Period 2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag L U* SAMLING N C H

27 Period 3 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag L U* SAMLING N C H Period 4 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag L U* SAMLING N C H Period 5 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag L U* SAMLING N C H

28 Läroböcker för läsåret MODERSMÅL Kurs 1-6, 8: Språkets värld Söderströms Kurs 1-6: Bokskogen Söderströms Kurs 1-6, 8: Språkhandboken Schildts Kurs 5, 6, 8: Knixar med skriveri, skrivteknik för gymnasiet Söderströms ENGELSKA A2 Kurs 1: Profiles 1 Söderströms Kurs 2: Profiles 2 Söderströms Kurs 3: Profiles 3 Söderströms Kurs 4: Profiles 4 Söderströms Kurs 5: Profiles 5 Söderströms Kurs 6: Profiles 6 Söderströms Kurs 7: Profiles 7 Söderströms Kurs 9: Abi Engelska FINSKA A1 (FINA) OCH FINSKA A1 (FIM) Mofi (samma böcker) Kurs 1-6: Lukion peruskielioppi ISBN: X Lukion peruskielioppi harjoituskirja ISBN: Kurs 1-6: Sanasampo ISBN: FRANSKA B2 och FRANSKA B3 Kurs 1-2: Voilà 1 + övningsbok Schildts Kurs 1-2: Voilà 1 + övningsbok Schildts Kurs 3-4: Voilà 2 Schildts Kurs 5-6: Voilà 3 Schildts Kurs 7-8: Meddelas senare Kurs 9-10: Fransk grammatik i ett nötskal Söderströms TYSKA B2 TYSKA B3 Kurs 1-3: Panorama Deutsch Kurs 1-3 Söderströms Kurs 1: Panorama Deutsch Übungen 1 Söderströms Kurs 2: Panorama Deutsch Übungen 2 Söderströms Kurs 3: Panorama Deutsch Übungen 3 Söderströms Kurs 4-6: Neue Adresse 4-6 Textbuch Söderströms Kurs 4: Neue Adresse Übungen 4 Söderströms Kurs 5: Neue Adresse Übungen 5 Söderströms Kurs 6: Neue Adresse Übungen 6 Söderströms Kurs 7-8: Neue Adresse 7-8 Textbuch Söderströms Neue Adresse 7-8 Übungen Söderströms Neue Adresse Grammatik Söderströms Kurs 9: Neue Adresse Grammatik Söderströms Kurs 1-2: Kurz und gut 1-2 Textbuch Söderströms Kurs 1-2: Kurz und gut 1-2 Übungen Söderströms Kurs 3-10 samma böcker som i tyska B2 kurs

29 MATEMATIK KORT KURS (MAB) Kurs 1: Kort matematik, Uttryck och ekvationer Söderströms Kurs 2: Kort matematik, Geometri (upplaga 2006 el. nyare) Kurs 3: Kort matematik, Matematiska modeller I (upplaga 2006 el. nyare) Kurs 4: Kort matematik, Matematisk analys (upplaga 2006 el. nyare) Kurs 5: Kort matematik, Statistik och sannolikhet (upplaga 2006 el. nyare) Kurs 6: Kort matematik, Matematiska modeller II Kurs 7: Kort matematik, Ekonomisk matematik(obs!ny upplaga år 2010) Kurs 8: Kort matematik, Matematiska modeller III Kurs 10: ABI kort matematik Schildts ABI kort matematik, facit Schildts MATEMATIK LÅNG KURS (MAA) Kurs 1: Ellips 1, Funktioner och ekvationer Schildts Kurs 2: Ellips 2, Polynomfunktioner Schildt Kurs 3: Ellips 3, Geometri Schildts Kurs 4: Ellips 4, Analytisk geometri Schildts Kurs 5: Ellips 5, Vektorer Schildts Kurs 6: Ellips 6, Sannolikhet och statistik Schildts Kurs 7: Ellips 7, Derivatan Schildts Kurs 8: Ellips 8, Rot- och logaritmfunktioner Schildts Kurs 9: Ellips 9, Trigonometriska funktioner och talföljder Schildts Kurs 10: Ellips 10, Integralkalkyl Schildts Kurs 11: Ellips 11, Talteori och logik Schildts Kurs 12 Ellips 12, Numeriska och algebraiska metoder Schildts Kurs 13: Ellips 13, Fortsättningskurs i differentialoch integralkalkyl Schildts Kurs 14: Ellips 14, Repetition Schildts FYSIK Kurs 1: Fysik 1, Fysiken som naturvetenskap Schildts Kurs 2: Fysik 2, Värme Schildts Kurs 3: Fysik 3, Vågrörelse Schildts Kurs 4: Fysik 4, Rörelselagarna Schildts Kurs 5: Fysik 5, Rotation och gravitation Schildts Kurs 6: Fysik 6, Elektricitet Schildts Kurs 7: Fysik 7, Elektromagnetism Schildts Kurs 8: Fysik 8, Materia och strålning Schildts Kurs 9: Fysik 9, Repetition Schildts KEMI Kurs 1: Kemisten 1 Söderströms Kurs 2: Kemisten 2 Söderströms Kurs 3: Kemisten 3 Söderströms Kurs 4: Kemisten 4 Söderströms Kurs 5: Kemisten 5 Söderströms BIOLOGI Kurs 1: Bios 1: Organismernas värld Söderströms Kurs 2: Bios 2: Cellen och ärftligheten Söderströms Kurs 3: Bios 3: Miljöekologi Söderströms Kurs 4: Bios 4: Människans biologi Söderströms Kurs 5: Bios 5: Bioteknologi Söderströms 28

30 GEOGRAFI Kurs 1: Gymnasiegeografi, Den blå planeten Schildts Kurs 2: Gymnasiegeografi, En gemensam värld Schildts Kurs 3: Gymnasiegeografi, Riskernas o. möjligheternas värld Schildts Kurs 4: Gymnasiegeografi, Regionstudier Schildts RELIGION Kurs 1: Människan och det heliga Söderströms Kurs 2: Kyrkan i tidens ström Söderströms Kurs 3: Livets val Söderströms Kurs 4: Uttryck för tro Söderströms Kurs 5: Tro i Finland Söderströms LIVSÅSKÅDNING Kurs 1: Dialog 1 Utbildningsstyrelsen Kurs 2: Dialog 2 Utbildningsstyrelsen Kurs 3: Dialog 3 Utbildningsstyrelsen FILOSOFI Kurs 1: Öppna frågor Söderströms Kurs 2: Öppna frågor 2 Söderströms Kurs 3: Öppna frågor 3 Söderströms Kurs 4: Öppna Frågor 4 Söderströms HISTORIA Kurs 1: Labyrint 1 Söderströms Kurs 2: Labyrint 1 Söderströms Kurs 3: Labyrint 2 Söderströms Kurs 4: Finlands historia (uppl el. nyare) Söderströms Kurs 5: Österland Finland före 1809 Söderströms Kurs 6: Labyrint 1 (+ lärarens material) Söderströms SAMHÄLLSLÄRA Kurs 1: Staten och individen Söderströms Kurs 2: Arbete och pengar Söderströms Kurs 3, 8: Lagkunskap för gymnasiet Söderströms Kurs 4: EU-basfakta europainformationen.fi PSYKOLOGI Kurs 1: Psykologi för gymnasiet 1 Schildts Kurs 2: Psykologi för gymnasiet 2 Schildts Kurs 3: Psykologi för gymnasiet 3 Schildts Kurs 4: Psykologi för gymnasiet 4 Schildts Kurs 5: Psykologi för gymnasiet 5 Schildts Kurs 6: Psykologi för gymnasiet 6 Kurs 7: Abi psykologi Schildts HÄLSOKUNSKAP Kurs 1-2: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Schildts Kurs 3: Hälsokunskap för gymnasiet 3 Schildts MUSIK Kurs 1: Coda 1 Musiken och jag Schildts Kurs 2: Coda 2 Ett flerstämmigt Finland Schildts 29