fakta Om Sveriges kust och skärgårdar

Transkript

1 fakta Om Sveriges kust och skärgårdar 1

2 Många öar med få invånare på varje ö I Sverige finns många olika skärgårdsområden, inte bara vid kusterna utan också i alla våra insjöar. Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. I skärgårdsområden, som består av både öar och delar av kustområdet, bor ca människor. Detta enligt en avgränsning som Glesbygdsverket gjorde i samråd med länsstyrelserna Statistikmaterialet i denna broschyr avser dock bara öar utan fast landförbindelse. En genomgång som Glesbygdsverket gjorde 2006 visade att: 52 kommuner och 13 län hade havsskärgård. Totalt fanns 574 öar utan fast landförbindelse med folkbokförd befolkning. 50 av dessa fanns i de sex största insjö öarna. Totalt var personer folkbokförda på öarna På Koster i Strömstad kommun är det bilfritt, men däremot finns det gott om flakmopeder. Livsmedelsaffären ligger på Sydkoster, men tack vare en ny linfärja mellan öarna har nu även befolkningen på Nordkoster närmare till service. Foto: Birgitta Rhodin 2

3 3

4 Vad är skärgård? Det finns många olika definitioner av begreppet skärgård. En central fråga i sammanhanget är t.ex. hur långt in på fastlandet som skärgården sträcker sig. Glesbygdsverkets officiella definition lyder: Med skärgård avses öar längs kusterna liksom angränsande fastlandsområden och öar i våra större insjöar där förhållandena i övrigt kan jämföras med skärgården. Av praktiska skäl begränsas statistiken i denna broschyr till öar utan fast landförbindelse. Sex regioner För att beskriva de likheter och olikheter som råder i våra skärgårdar har vi delat in dem i sex regioner: 1. Norrlandskusten (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län) 2. Stockholms, Uppsala och Södermanlands läns skär gårdar 3. Östergötland och Kalmar läns skärgårdar 4. Sydkustens skärgårdar (Blekinge och Skåne län) 5. Västkustens skärgårdar (Västra Götaland och Hallands län) 6. Öar i landets insjöar (de befolkningsmässigt största öarna utan fast landförbindelse finns i Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren, Storsjön och Ivösjön) 4

5 Figur 1. Glesbygdsverkets indelning i skärgårdsregioner Länsgräns Kommungräns

6 Underskott på kvinnor 87 procent av öbefolkningen bodde år 2006 på öar i regionerna Västkusten och Stockholm-Uppsala-Södermanland. Det är också där som befolkningen ökar. Totalt har öbefolkningen ökat med 0,3 procent mellan 2002 och Det råder ett kvinnounderskott i samtliga regioner. Mest framträdande är det på Norrlandskusten, men även i Stockholm- Uppsala-Södermanland. Befolkningsstrukturen vad gäller ålder och kön ser väldigt olika ut. Västkusten, Stockholm-Uppsala-Södermanland och Insjööarna har en förhållandevis god tillväxt av barn. Norrlandskusten, Östergötland-Kalmar och Blekinge-Skåne präglas av en stor andel äldre befolkning. Folk flyttar både till och från öarna. Det rör sig generellt om små tal, men med relativt stora skillnader mellan åren. Minskad befolkning i många skärgårdskommuner Glesbygdsverket har uppdaterat befolkning per ö utifrån 2006 års befolkningsstatistik. Sammanräknat på kommunnivå visar det en negativ utveckling i de flesta kommuner. I Gävle, Nacka, Täby, Trosa, Nyköping, Eskilstuna, Var berg, Stenungsund, Uddevalla, Mariestad och Säffle kommuner har ingen förändring skett befolkningsmässigt på öarna. De största befolkningsökningarna skedde i Öckerö (+237), Vaxholm (+154), Österåker (+85), Danderyd (+53) och Ekerö (+36) kommuner. De kommuner som hade de största minskningarna befolkningsmässigt är Kungälv (-53), Värmdö (-49), Östhammar (-44), Norrtälje (-39), Karlskrona (-34), Orust (-32), Tjörn (-31), Haninge (-29), Umeå (-25), Örebro (-22), Valdemarsvik (-20), Södertälje (-18) och Sotenäs (-17). 6

7 Tabell 1. Befolkning på öar utan fast landförbindelse 2006 och förändring Förändr. Region totalt totalt män kvinnor totalt antal % Norrlandskusten ,7 Stockholm-Uppsala- Södermanland ,8 Östergötland-Kalmar ,8 Blekinge-Skåne ,2 Västkusten ,6 Insjööarna ,7 Totalt ,3 Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. Tabell 2. Nettoflyttning per region på öar utan fast landförbindelse Region Norrlandskusten Stockholm-Uppsala- Södermanland Östergötland-Kalmar Blekinge-Skåne Västkusten Insjööarna Totalt Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. 7

8 Skilda förutsättningar för kommunikationer Skärgårdstrafiken bedrivs med många olika förutsättningar. Den kan vara helt statlig, landstingskommunal, kommunal eller enskild. Alla formerna, med olika finansiering, betyder att det finns olika regler och tillämpningar i olika regioner. Kollektivtrafik kan utgöras av allt ifrån Vägverkets stora, gula bilfärjor till småbåtar som bara kan ta ett par skolbarn. De senaste åren har förbättringar skett på vissa håll medan problemen är fortsatt stora, eller större, på andra håll. Godstransporter Även vad gäller godstransporter ser verkligheten väldigt olika ut för öborna. Flera län har infört ett fraktstöd för att göra kostnaderna mer konkurrensneutrala jämfört med företag på fastlandet. I Norrbottens och Gävleborgs län saknas dock detta helt. På andra håll, t.ex. i Södermanland, Östergötland och Kalmar, utgår fraktstöd med en viss procent av fraktkostnaden. Till de öar som trafikeras av Vägverkets gula färjor är frakterna oftast helt gratis. En utförlig beskrivning av transporter i skärgård finns i en vitbok utgiven av Skärgårdarnas riksförbund (se hänvisning på sid. 23). 8 Foto: Birgitta Rhodin

9 9

10 Skärgårdsungdomarna alltmer högutbildade Skärgårdsskolorna har stor betydelse för både boendemiljö och utveckling. Skolan har ofta karaktären av lokalt resurscentrum och är en samlingsplats i byn som utnyttjas för en rad ändamål. I andel av befolkning hade 74,8 procent tillgång till skola med årskurserna 1-6 på den egna ön år Störst är andelen på Västkusten samt i Blekinge-Skåne. I Östergötland-Kalmar saknas helt skolor på öarna. Tabell 3. Antal och andel befolkning år 2006 på öar utan fast landförbindelse som har skola med årskurserna 1-6 Befolkning Med skola Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten ,3 % Stockholm-Uppsala Södermanland ,7 % Östergötland-Kalmar ,0 % Blekinge-Skåne ,5 % Västkusten ,1 % Insjööarna ,0 % Totalt ,8 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: SCB, Skolverket. Glesbygdsverkets bearbetning. 10

11 Utbildningsnivåerna varierar mellan de olika regionerna. Blekinge-Skåne, Stockholm-Uppsala-Södermanland och Västkusten har de högsta andelarna med eftergymnasial utbildning. Blekinge-Skåne har till och med högre andel än riket. Mest har andelen med eftergymnasial utbildning ökat längs Norrlandskusten. I sammanhanget bör dock nämnas att regionerna Blekinge-Skåne, Norrlandskusten och Östergötland- Kalmar har en relativt liten öbefolkning. Figur 2. Högsta utbildningsnivå 2000 och 2006 i befolkningen år på öar utan fast landförbindelse % 0 Norrlandskusten Stockholm-Uppsala- Södermanland Östergötland-Kalmar Blekinge-Skåne Västkusten Riket Insjöarna Gymnasial 2000 Gymnasial 2006 Eftergymnasial 2000 Eftergymnasial 2006 Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. 11

12 Fler har jobb Andelen förvärvsarbetande är högre i skärgårdsregionerna än i riket. År 2005 var andelen högst i regionen Östergötland- Kalmar. Studeras i stället antalet förvärvsarbetande så är siffrorna självfallet högst där det finns mest folk, på Västkusten och i Stockholm-Uppsala-Södermanland. Tabell 4. Förvärvsarbetande år , i åldern år på öar utan fast land Andel förvärvsarbetande, % Region Totalt Män Kvinnor Totalt Norrlandskusten 60,5 64,0 64,6 64,2 Stockholm-Uppsala-Södermanland 77,3 74,8 73,2 74,0 Östergötland-Kalmar 69,6 73,9 58,5 67,3 Blekinge-Skåne 70,8 75,4 68,8 72,3 Västkusten 81,2 83,9 78,3 81,2 Insjööarna 76,7 78,7 77,5 78,1 Totalt samtliga öar 78,9 80,0 76,0 78,1 Jmf riket 75,2 77,0 73,1 75,1 Andel förvärvsarbetande, % Region Totalt Män Kvinnor Totalt Norrlandskusten 68,9 76,6 72,7 74,9 Stockholm-Uppsala-Södermanland 78,1 78,5 77,1 77,9 Östergötland-Kalmar 74,3 88,8 76,6 83,7 Blekinge-Skåne 76,4 80,5 74,6 77,7 Västkusten 82,1 84,2 79,8 82,0 Insjööarna 78,5 78,8 77,2 78,0 Totalt samtliga öar 80,2 82,1 78,6 80,4 Jmf riket 75,8 77,5 73,7 75,6 12

13 SCB har fr.o.m gjort några förändringar i bearbetningar av sysselsättningsdata. Bland annat används en ny källa för att identifiera företagare. Därför redovisas två olika tabeller, före och efter förändringen. förbindelse Källa: SCB. Glesbygdsverkets bearbetning. Antal förvärvsarbetande Förändring Totalt Män Kvinnor Totalt Antal % , , , , , , , ,2 Antal förvärvsarbetande Förändring Totalt Män Kvinnor Totalt Antal % , , , , , , , ,3 13

14 Många solo- och mikroföretag Generellt kännetecknas skärgårdens arbetsmarknad av en hög andel kombinationssysselsättningar, många solo- och mikroföretag (0-9 anställda), säsongsarbeten och verksamheter inom ideell sektor. På storstadsnära öar finns också en hög andel arbetspendlare. Ju längre från städerna, desto mer beroende är skärgårdsbefolkningen av de traditionella näringarna fiske, jordbruk och skogsbruk. Tabell 5. Antal licensierade yrkesfiskare Län Förändring Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Källa: Fiskeriverket

15 Yrkesfisket har genomgått en stor förändring fanns det ca yrkesfiskare, 2006 fanns inte ens kvar. Bara mellan 2002 och 2006 har antalet yrkesfiskare minskat med 364 personer. Turismen har haft en stark utveckling i skärgårdarna och betyder allt mer för befolkningens sysselsättning. Olika regler och restriktioner gör det dock svårare att kombinera olika typer av företagande. I Kristianopel i Blekinge skärgård bor ca. 30 personer vintertid. På sommaren tar de emot besökare. I byn finns ett stort antal företag, bland annat café, restaurang, gästgiveri, camping, handelsbod, rosengård och VVS-kompani. Foto: Annika Lidgren 15

16 Foto: Eva Widlund Jordbruket viktigt på öar Jordbruket på öar fyller en viktig funktion, inte bara för näringens egen skull utan också för att bevara kulturlandskapet i skärgården. En sammanställning som gjordes av Skärgårdarnas Riksförbund 2005 visade att det då fanns 239 aktiva brukare fördelade på ca. 118 öar. Det motsvarar ca. 20 procent av landets bebodda öar. På 80 procent av öarna finns alltså inget jordbruk. Detta innebär stora problem med outnyttjade och igenväxta områden. Mest påtagligt är detta i Stockholms skärgård. I området från Södermanland ner till och med Kalmar län är situationen ljusare. Även en stor andel av de bebodda öarna i insjöarna, utom i Vänern, är aktivt brukade. 16

17 Stora variationer i service Det finns stora variationer mellan olika skärgårdsområden både vad gäller utbud och behov av service. I den mer tätortsnära skärgården, framför allt i Göteborgs och Stockholms skärgårdar, är befolkningsunderlaget oftast tillräckligt för att upprätthålla service. Närheten till fastlandet gör också att behoven av service kan tillgodoses där. I de delar av skärgården där öarna helt saknar dagliga kommunikationsmöjligheter, där turtätheten är låg eller restiderna långa finns ofta stora brister i grundservicen. Tillgång till bensin är en förutsättning för boende och företagare i skär gårdarna. Det finns därför en stor oro att omstruktureringen inom driv medelsbranschen ska drabba även sjömackarna. Detta tankställe ligger på Vinön i Hjälmaren. Foto: Eva Widlund 17

18 Svårt att driva butiker året runt 82,9 procent av öbefolkningen hade år 2006 tillgång till butik på sin egen ö. Skillnaden mellan olika skärgårdsregioner är markant. Det beror till stor del på de olika områdenas skilda befolkningsstrukturer, där det främst är den mer spridda befolkningen i Östergötland-Kalmar och längs Norrlandskusten som inte har tillgång till butik på den egna ön. Mellan de två senaste mättillfällena 2005 och 2006 hade det tillkommit en butik. Sviktande kundunderlag på flera håll gör det dock svårt att hålla igång butiker på sikt, särskilt sådana som är öppna året runt. Tabell 6. Antal och andel befolkning som har butik på sin ö år 2006 Med butik på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten ,2 % Stockholm-Uppsala- Södermanland ,9 % Östergötland-Kalmar ,0 % Blekinge-Skåne ,9 % Västkusten ,4 % Insjööarna ,8 % Totalt ,9 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Konsumentverket, Glesbygdsverkets bearbetning. 18

19 Totalt sett har 68,7 procent av den folkbokförda befolkningen tillgång till apotek eller apoteksombud på den egna ön. Värt att poängtera är att endast Öckerö och Marstrandsön har regelrätta apotek. Övriga öar har endast ombud. Denna service saknas helt i Östergötland-Kalmar. På öar längs Norrlandskusten, på Insjööarna och i delar av Stockholm- Uppsala-Södermanland är tillgången också låg. Några större förändringar har inte skett de senaste åren. Det har tillkommit apoteksombud på vissa håll, medan det försvunnit ombud på andra håll. Tabell 7. Antal och andel befolkning som har apotek eller apoteksombud på sin ö år 2006 Med apotek/ombud på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten ,2 % Stockholm-Uppsala- Södermanland ,9 % Östergötland-Kalmar ,0 % Blekinge-Skåne ,5 % Västkusten ,0 % Insjööarna ,0 % Totalt ,7 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Apoteket AB, Glesbygdsverkets bearbetning. 19

20 Bredband en nyckelfråga Service via internet ersätter i allt högre grad platsbunden service. Bredband med hög kapacitet är också en bra förutsättning för att skapa nya arbetstillfällen. De många gånger besvärliga fasta kommunikationerna gör det extra viktigt att den nya ITtekniken blir ordentligt utbyggd med bra kvalitet. Skärgårdarnas Riksförbund har 2007 genomfört en inventering. Den visar att vissa skärgårdar har en utmärkt fungerande teknik, men det finns de som helt saknar möjlighet att få fast bredband. Där tekniken fungerar bra har också nya typer av arbetsplatser kunnat skapas. Det finns dock också ett fortsatt behov av service på plats. Tabell 8. Antal och andel befolkning som har brev/paketservice på sin ö 2006 Med brev/paketservice på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten ,0 % Stockholm-Uppsala- Södermanland ,9 % Östergötland-Kalmar ,0 % Blekinge-Skåne ,8 % Västkusten ,1 % Insjööarna ,0 % Totalt ,5 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Posten AB, Glesbygdsverkets bearbetning. 20

21 För många småföretagare är det exempelvis viktigt med tillgång till en kassafunktion som kan ta emot kontanta medel. Kassaservicen på öar har minskat ganska kraftigt de senaste åren, allra mest i Insjööarna. År 2006 var andelen befolkning med tillgång till kassaservice på sin egen ö 38,7 procent. År 2006 hade 55,5 procent av befolkningen tillgång till brev/ paketservice på sin egen ö. De regionala skillnaderna är stora, men har naturliga förklaringar. På Västkusten där befolkningen är störst är också tillgången som bäst. Längs Norrlandskusten och i Östergötland-Kalmar, med liten öbefolkning, finns ingen service av detta slag. Tabell 9. Antal och andel befolkning som har serviceställe med kassaservice på sin ö 2006 Med kassaservice på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten ,0 % Stockholm-Uppsala- Södermanland ,3 % Östergötland-Kalmar ,0 % Blekinge-Skåne ,8 % Västkusten ,0 % Insjööarna ,0 % Totalt ,7 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Svensk kassaservice, Glesbygdsverkets bearbetning. 21

22 Luleå kommun arbetar aktivt med skärgårdsutveckling inom en rad olika områden. Ett exempel på insatser är de stugvärdar som tar emot turister på ön Kluntarna. Luleå, Haparanda, Kalix, Piteå och Skellefteå kommuner har tillsammans formulerat en skärgårdsstrategi för Foto: Per Pettersson Finansiera skärgårdsprojekt Under perioden finns inget eget EU-program för skärgårdarna i Sverige. Lokala insatser för skärgårdar och öar ska i första hand genomföras inom ramen för landsbygdsprogrammet. På nationell nivå hanteras programmet av Jordbruksverket, på regional nivå är varje länsstyrelse ansvarig. I landsbygdsprogrammet ingår Leader som en metod för landsbygdsutveckling, vilket kan vara en möjlighet för lokala grupper i skärgårdsområden. 22

23 De åtta regionala strukturfondsprogrammen samt Sveriges operativa program för fiskerinäringen är andra möjliga finansieringskällor. Det finns också möjlighet att söka allmänna utvecklingsmedel hos respektive kommun, länsstyrelse och/ eller samverkansorgan. Kontakt Finansiering Jordbruksverket, Information om landsbygdsprogrammet och Leader metoden. Länsstyrelserna, Ansvariga för regionala strategier inom landsbygdsprogrammet. Administrerar LAG (Local Action Groups) inom Leader. Nutek, Information om och kontaktuppgifter till de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Fiskeriverket, Information om och ansökningar inom Europeiska fiskerifonden. Övrig information Glesbygdsverket, www. glesbygdsverket.se. Allmän information och statistik om skärgård. Erfarenheter från Leader+. Skärgårdarnas Riksförbund, Information om skärgård (bl.a. vitböcker om tillståndet i landets skärgårdar), länkar till medlemsföreningar m.m. Mål 2 Öarna, via Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats: Projektdatabas från EU-programmet Mål 2 Öarna

24 I Sveriges skärgårdsområden finns unika möjligheter, men också speciella problem. Till stor del liknar de förutsättningarna i övriga gles- och landsbygder, men det finns också särdrag som behöver lyftas fram och redovisas. I denna broschyr presenteras korta fakta om de svenska skärgårdarna utifrån områdena befolkning, arbetsmarknad, utbildning, service och kommunikationer. En översiktlig beskrivning ges också av möjligheterna att finansiera skärgårdsprojekt under perioden Vill du ha mer information? Gå in på och välj ämnesområde skärgård. Box 3044, Östersund b e s ö k s a d r e s s Fyrvallavägen 1 t e l e f o n TRYCK: Bräcke Tryckeri 2008 Bredbandskabel till Vinön. foto omslag: RoseMarie Olsson GR AFISK form: PERIFERI FILM O. FORM