Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Kinas äldre historia, 7.5hp, höstterminen 2016

Transkript

1 Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Kinas äldre historia, 7.5hp, höstterminen 2016

2 Kontaktuppgifter Vid frågor om dina studier, kontakta i första hand kursansvarig lärare. Personal, kinesiska Professor Irmy Schweiger Tel: irmy.schweiger@su.se Professor Johan Lagerkvist Tel: johan.lagerkvist@su.se Universitetslektor, docent Elena Pollacchi Tel: elena.pollacchi@su.se Forskare Eva Aggeklint Tel: eva.aggeklint@su.se Adjunkt Ingela Jin Tel: ingela.jin@su.se Institutionen Besöksadress Kräftriket, hus 4 (Roslagsvägen 101:4) Stockholm Postadress Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Stockholms universitet Stockholm Studentexpeditionen Besöksadress: Kräftriket 4a Tel: Fax: exp@orient.su.se Adjunkt Hailin Wang Tel: wang.hailin@su.se Adjunkt Yi- Ting Chen Tel: chen@su.se Doktorand Kim Jarle Wroldsen kim.jarle.wroldsen@su.se Doktorand Serena De Marchi Tel: serena.demarchi@su.se Biträdande studierektor Johan Fresk Tel: johan.fresk@su.se Amanuens Sarah Davies Tel: sarah.davies@su.se Hemsida Prefekt Alberto Tiscornia Tel: alberto.tiscornia@su.se Studierektor Hanna Kritz Tel: hanna.kritz@su.se

3 Kursplan för kurs på grundnivå Kinas äldre historia Early Chinese History 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KI1315 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Institution Institutionen för Asien- Mellanöstern- och Turkietstudier Huvudområde: Fördjupning: Asiens språk och kulturer G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Beslut Denna kursplan fastställdes av Humanistiska fakultetsnämnden Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Engelska B/Engelska 6. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng DK01 Kinas äldre historia 7.5 Kursens innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om Kinas äldre historia och kulturella utveckling, från Shangdynastin fram till kejsardömets fall. Grundläggande historiografiska metoder och traditioner studeras, liksom de viktigaste källorna. Kinas äldre historia undersöks ur ett västerländskt såväl som ur ett kinesiskt perspektiv. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia, - redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom en hemskrivning. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. b. Betygsättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, Fx = Otillräckligt och F = Helt otillräckligt. c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Sidan 1/2

4 d. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på hemskrivningen. e. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått lägst betyget E på prov där sjugradig betygsskala tillämpas får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. f. Möjlighet för komplettering av betyget Fx kan medges. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Övergångsbestämmelser När kursplanen är upphävd har studenten rätt att examineras en gång per termin enligt föreliggande kursplan under en avvecklingsperiod på tre terminer. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur hänvisas till kursens litteraturlista. Litteraturlistan finns tillgänglig på institutionen samt på institutionens webbplats, senast en månad före kursstart. Sidan 2/2

5 Kinas äldre historia, 7.5hp Lärare Kim Jarle Wroldsen Innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om Kinas äldre historia och kulturella utveckling, från Shangdynastin fram till kejsardömets fall. Grundläggande historiografiska metoder och traditioner studeras, liksom de viktigaste källorna. Kinas äldre historia undersöks ur ett västerländskt såväl som ur ett kinesiskt perspektiv. Undervisning och examination Undervisningen på kursen Kinas äldre historia sker i form av föreläsningar. Kinas äldre historia examineras genom en betygsgrundande hemskrivning. Sista dag för inlämning av hemtentan: Måndagen den 5 december kl Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - Redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia. - Redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia. Betygskriterier A B Studenten kan med stor säkerhet redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia. Hen kan också mycket ingående redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia. Studenten kan med säkerhet redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia. Hen kan också ingående redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia.

6 C D E Fx F Studentenkan redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia. Hen kan också redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia. Studenten kan i viss mån redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia. Hen kan också till stor del redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia. Studenten kan endast ytligt redogöra för och diskutera de viktigaste händelserna i Kinas äldre historia. Hen kan också med vissa brister redogöra för de viktigaste västerländska och kinesiska källorna till Kinas äldre historia. Vissa missförstånd finns, men inte så allvarliga att studenten ska underkännas. Studenten saknar vissa av de grundläggande kunskaper som krävs för att få lägsta godkända betyg E Studenten saknar helt de grundläggande kunskaper som krävs för att få lägsta godkända betyg E Observera att både Fx och F är underkända betyg. Inget av betygen innebär att du genom kompletteringar kan höja ditt betyg till lägsta godkända betyg E. Kurslitteratur Patricia Buckley Ebrey, The Cambridge Illustrated History of China, Cambridge University Press, Patricia Buckley Ebrey, Chinese Civilization (A Sourcebook), The Free Press, Charles Hucker, China s Imperial Past, Stanford University Press, Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska media, Kompendium med följande innehåll: Kinarapport 4, 2003 Perry Johansson, Saluting the Yellow Emperor: A Case of Swedish Sinography, Brill, Introduction, DVS. s. 1 9; kapitel ett: What was Sinology?, s , samt slutdiskussionen, Sinophilia: A Conclusion, s Jonathan D. Spence, The Search for Modern China, 1990, Chapter 11: The End of the Dynasty, s Diana Lary, China s Republic, 2007, Chapter 1: The Decline of an empire, the dream of a republic: 1890s 1911, s

7 Schema och lektionsplanering Schema för kursen finns på TimeEdit, som även kan tillgås via institutionens hemsida, För aktuellt schema och eventuella förändringar hänvisas alltid till TimeEdit. Lektion 1: Introduktionsföreläsning: Om vad det är som betecknar den vetenskapliga analysen av historieforskningen och historieförmedlingen dvs historiografin om Kina. Läs: Johansson, Perry. Saluting the Yellow Emperor: A Case of Swedish Sinography, Leiden, DVS: Introduction, s. 1 9; kapitel ett: What was Sinology?, s , samt slutdiskussionen, Sinophilia: A Conclusion, s Lektion 2: Den kinesiska civilisationens rötter och förhistoria, orakelben och filosofiska fundament Xia (ca BC, mycket osäker datering), Shang (ca BC), Zhou (ca BC) The Formative Age: Prehistory BC Läs: Hucker s (vissa delar extensivt) Hucker s , (intensivt) Cambridge Illustrated s Chinese Civilization s. 3-5, 17-26, Lektion 3: Enande och centralisering med byråkrati och kejsardöme Qin ( BC) och Han (202 BC - 220) The Early Empire: 206 BC - AD 960 Läs: Hucker s (vissa delar extensivt) Hucker s , 69-95, (intensivt) Cambridge Illustrated s Chinese Civilizaton s FÖRDJUPNING: Konfucianismen, Chinese Civilization s , Cambridge Illustrated s , Kinarapport s. 4-9 Legalismen, Chinese Civilization s , Cambridge Illustrated Lektion 4: Ny tid av splittring aristokrati och främmande styre De tre kungarikena Wei, Shu Han, Wu ( ), Västra Jin ( ), Östra Jin ( ), Södra och Norra dynastierna ( )

8 Läs: Hucker s , Cambridge Illustrated s Chinese Civilization s Kinarapport s FÖRDJUPNING: Daoismen, Hucker s , Cambridge Illustrated s , Chinese Civilization s Buddhismen, Hucker s , Cambridge Illustrated s , Chinese Civilization s , Kinarapport s Lektion 5: Ett kosmopolitiskt rike - Kina enas efter fyra sekler av splittring Sui ( ), Tang ( ), De fem dynastierna och de tio kungarikena ( ) Läs: Hucker s Cambridge illustrated s Chinese Civilization s , FÖRDJUPNING: Litteratur och poesi: Hucker s , Kinarapport s Berättelser och spökhistorier: Chinese Civilization s , Kinarapport s Lektion 6: Nationell blomstring och svindlande ekonomisk tillväxt Song ( ), Nomaddynastier i norra Kina: Liao ( ), Xi Xia ( ), Jin ( ) The later empire: Läs: Hucker s (vissa delar extensivt) Hucker s , , (avsnitt med relevans för dynastierna intensivt) Cambridge Illustrated s Chinese Civilization s , , Kinarapport s FÖRDJUPNING: Kvinnor och socialt liv: Cambridge Illustrated s , Chinese Civilization Neo- konfucianismen: Chinese Civilization s , Hucker s Lektion 7: Mongolstormen främmande härskare tar över Kina Yuan ( ) Läs: Hucker s , (avsnitt med relevans för dynastierna intensivt) Cambridge Illustrated s Chinese Civilization s ,

9 FÖRDJUPNING: En dramatisk guldålder: Cambridge Illustrated s , Kinarapport s Sociala strukturer och skillnader: Chinese Civilization s , Lektion 8: Uppror mot mongolerna - Kina åter "kinesiskt" - enväldets begränsningar Ming ( ) Läs: Hucker s , (avsnitt med relevans för dynastin intensivt) Cambridge Illustrated s Chinese Civilization s , , , FÖRDJUPNING: Romankonsten: Chinese Civilization s , Hucker s , Kinarapport s Konkubiner, eunucker och lojala kvinnor: Chinese Civilization s , Porslin: Cambridge Illustrated s , Hucker Lektion 9: Kina åter under främmande styre, väldet utvidgas krig och uppror Qing ( ). Läs: Hucker s , (avsnitt med relevans för dynastin) Cambridge Illustrated s , s Chinese Civilization s , , , Kinarapport s FÖRDJUPNING: Uppror och krig: Chinese Civilization s , , Litterära klassiker och populärlitteratur: Cambridge Illustrated s , Hucker s , Kinarapport s , Lektion 10: Kejsardömet faller och republik införs Läs: Cambridge Illustrated s Chinese Civilization s , , Jonathan D. Spence, The Search for Modern China, 1990, Chapter 11: The End of the Dynasty, s Diana Lary, China s Republic, 2007, Chapter 1: The Decline of an empire, the dream of a republic: 1890s 1911, s

10 Tentamen, regelverk och studentinflytande Examination Examinationsform för varje delkurs finns angiven i kursplanen och i kursbeskrivningen. Bägge hittar du i kurskompendiet samt i Mondo. Några delkurser har salstentor som skrivs efter delkursens slut, andra har hemtentor, muntliga tentor eller andra examinatonsuppgifter. Följande regler vid examination är övergripande vid Stockholms universitet, och är till för att säkerställa en rättvis examination. Nedanstående är ett utdrag ur regelboken ( 2/utbildning- p%c3%a5- grundniv%c3%a5- och- avancerad- niv%c3%a5/regler- f%c3%b6r- tentamensskrivningar- vid- stockholms- universitet ), och gäller regler för tentander: 1. Tentands ansvar att följa reglerna Tentand ska följa skrivvakts anvisningar och tillsägelser. Om skrivvakts anvisningar och tillsägelser inte följs kan det medföra att tentamen inte rättas eller att disciplinära åtgärder vidtas. Tentand ska låta skrivvakt kontrollera identitetskort och medhavt material. 2. Identitetskontroll och namnteckning Tentand ska uppvisa godkänd legitimation. Som godkänd legitimation räknas körkort, pass och id- kort med aktuell giltighetstid. Som godkänd legitimation räknas även högst tre månader gammal polisanmälan som anger att tentandens id- handling är stulen eller förlorad. Även utländska identitetshandlingar godkänns, företrädesvis pass och id- kort, under förutsättning att identitetshandlingen inte måste översättas för att tentanden ska kunna identifieras. Tentand ska anteckna identifikationskod eller för det fall tentamen inte är anonym sitt namn och personnummer enligt skrivvakts anvisningar. 3. Placering i skrivsalen Det ska alltid anslås placeringslistor innan salstentamina. På dessa ska alla som anmält att de ska skriva tentamen finnas med och enkelt kunna utläsa vilken plats de ska placera sig vid. Tentander som inte anmält sig i förväg får endast delta i tentamen i den mån institutionen medger detta, och då i mån av plats. Tentanderna placeras i sådana fall av skrivvakt. Vid tentamina med upp till 25 tentander medges undantag från kravet på placeringslistor. 4. Personliga tillhörigheter Tentand ska följa skrivvakts instruktioner om var väskor och andra personliga tillhörigheter ska placeras. Mobiltelefon och annan otillåten teknisk utrustning ska stängas av under tentamen och förvaras bland personliga tillhörigheter.

11 5. Hjälpmedel Endast sådana hjälpmedel som på förhand medgivits av examinator får medföras till tentamen. Såvitt avser hjälpmedel som kan lagra, avge eller förmedla information, exempelvis miniräknare med möjlighet att lagra data, gäller kravet på medgivande även för information som finns i eller kan avges eller förmedlas av hjälpmedlet. Det ska särskilt framhållas att mobiltelefoner aldrig kan vara ett tillåtet hjälpmedel. 6. Papper Tentamen får endast skrivas på papper som delas ut av skrivvakt. Detta gäller även kladdpapper. 7. Förbud att lämna skrivsalen tidigare än efter 30 minuter Tentand som inte vill fullgöra tentamen får lämna skrivsalen tidigast efter att 30 minuter av skrivtiden har gått. Tentand som infinner sig efter det att 30 minuter av skrivtiden har gått får inte delta i det skriftliga provet. 8. Förbud för tentander att samtala Samtal mellan tentander eller mellan tentand och utomstående, exempelvis via mobiltelefon, får inte förekomma förrän samtliga som deltagit i tentamen lämnat in sina tentamina till skrivvakt. Detta förbud gäller såväl i skrivsalen som under eventuella toalettbesök. 9. Paus och toalettbesök Vid tentamina som omfattar mer än fem timmar ska det vara en paus om 30 minuter. Skrivvakt ska ge besked om vilka toaletter som får användas och tentand ska följa skrivvakts anvisningar. 10. Inlämning Tentand får inte ta med sin tentamen ut ur skrivsalen utan ska personligen lämna den till skrivvakt. Observera att även en "blank" skrivning ska lämnas till skrivvakt innan tentand lämnar skrivsalen. 11. Skyldighet för den som uppträtt störande att avlägsna sig Tentand som uppträtt störande ska på skrivvakts uppmaning avlägsna sig. Störande uppträdande kan leda till disciplinära åtgärder. 12. Fusk Tentand som misstänks för fusk får fortsätta skrivningen om tentand visar upp och lämnar ifrån sig det otillåtna hjälpmedlet. Skrivvakt ska om möjligt erbjuda tentand möjligheten att byta ut det otillåtna hjälpmedlet mot ett godkänt exemplar. Tentand som vägrar visa eller lämna ifrån sig hjälpmedel får inte fortsätta skrivningen. Eventuellt fusk

12 och/eller störande beteende behandlas efter anmälan från prefekt/studierektor av rektor som ett disciplinärende. 13. Vid brandlarm, bombhot eller liknande Vid brandlarm, bombhot eller liknande ska tentand följa de anvisningar som ges av skrivvakter. I sådana händelser ska utrymning av skrivsal alltid ske omedelbart och skrivvakter förvandlas automatiskt till tillfälliga utrymningsledare för skrivsalen. Vid utrymning av skrivsal uppmanas tentander att inte samtala med varandra för att om möjligt kunna återgå till skrivningen efter att brandlarmet är över. Den huvudansvarige skrivvakten ska efter samråd med institutionen meddela tentanderna om de får återgå till skrivningen. Hemtentamen Om inget annat anges ska en hemtentamen, precis som en salstentamen, alltid skrivas självsändigt. För att förhindra uppkomsten av situationer där misstanke om fusk uppstår är det viktigt att du är tydlig med bland annat källhänvisningar. För mer information, se stycket Formalia, om att referera och citera, nedan. Särskilda behov Om du har en funktionsnedsättning som gör att du behöver särskilt stöd och/eller hjälpmedel, kontakta alltid Service för studenter med funktionsnedsättning (studentstod@su.se eller ) i god tid före kursstart. Efter detta ska du kontakta studierektor vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier (studierektor@orient.su.se). De stöd som finns tillgängliga är t.ex. anpassning av lokaler, kurslitteratur som talbok, anteckningsstöd, mentorsstöd, förlängd skrivtid vid tentamen m.m. Kursvärdering Efter att en delkurs har avslutats har du som student rätt att få framföra dina synpunkter och erfarenheter av delkursen i form av en kursvärdering. Kursvärderingarna genomförs anonymt efter avslutad delkurs. Kursvärderingarna besvaras digitalt på en dator, mobiltelefon eller liknande. En länk till kursvärderingen skickas till din epost och du har då en vecka på dig att besvara den. Resultatet av kursvärderingarna, respons från lärare och beslut om eventuella åtgärder finns sedan tillgängligt för sig som student i en pärm på Studentexpeditionen senast 10 veckor efter avslutad kurs.

13 Om du av någon anledning inte fått möjlighet att fylla i en kursvärdering för en delkurs du läst kan du kontakta Studentexpeditionen (exp@orient.su.se) för att få möjlighet att göra detta. Formalia, om källkritik och plagiering Källkritik Tänk på att alltid vara kritisk till de källor du använder och välj dem med omsorg. Det är alltid viktigt att kunna motivera varför du valt en viss källa. Att du förhåller dig kritiskt till dina källor är särskilt viktigt när du använder dig av information som du hämtat från internet. Tänk till exempel på vem som skrivit informationen som står på hemsidan du använder, varför hemsidan är gjord (t.ex. i propagandasyfte). Wikipedia är ett exempel på en hemsida som inte anses som en tillförlitlig källa när du skriver examensarbete eller hemtenta. Anledningen till det är att informationen som återfinns där är skapad av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Innehållet är därmed öppet och fritt, och alla har möjlighet att lägga till och ta bort information från Wikipedia. För mer information om att tänka kritiskt, se till exempel: Lars Torsten Eriksson och Jens Hultmans Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok, Stockholm: Liber förlag, Thorsten Thuréns Källkritik, Stockholm: Liber AB, Plagiering Studera gärna tillsammans med dina studiekamrater, men tänk på att examinationsuppgifter och examensarbeten normalt görs självständigt om inget annat anges i kursbeskrivningen. När din examinationsuppgift eller ditt examensarbete skall lämnas in är det viktigt att du arbetar självständigt. Det är inte tillåtet att plagiera från en kurskamrat, en bok eller en källa från internet. Med plagiering menas att man använder sig av det någon annan skrivit utan att ange källan. Eftersom mycket av det du som student skriver under dina universitetsstudier är byggt på tidigare forskning kommer du att behöva använda dig av andra källor. Det är

14 därför mycket viktigt att du är noga med att redovisa varifrån du hämtat din information. Läs mer om det nedan, under delen Formalia, om att referera och citera. Om du blir osäker på hur du ska förhålla dig till plagiering kan du alltid fråga ansvarig lärare på kursen. I många fall är det missförstånd som leder till att misstanke om fusk uppstår, det är därför viktigt att du är medveten om vad som gäller angående källhänvisningar. Alla anställda vid Stockholms universitet är skyldiga att anmäla disciplinärenden så som misstanke om vilseledande vid prov eller liknande. En sådan anmälan görs till studierektor vid institutionen. För att ta del av Stockholms universitets riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet i sin helhet, se 2/utbildning- p%c3%a5- grundniv%c3%a5- och- avancerad- niv%c3%a5/riktlinjer- f%c3%b6r- disciplin%c3%a4renden- vid- stockholms- universitet Internetresurser för mer information om plagiering: Urkunds plagiathandbok, Skrivguiden, Formalia, om att referera och citera När du skriver examinationsuppgifter i form av examensarbeten eller hemtentor är det viktigt att du är noga med att redovisa de källor du använt dig av i ditt arbete. Detta gör du genom referenser, både i form av noter och källförteckning. Det finns mycket litteratur kring referenshantering, både på biblioteket och på nätet. Nedan finner du en sammanfattning av några av de saker som är viktiga att tänka på när det gäller referenshantering. När du skriver ett examensarbete (kandidat- eller masteruppsats) ska du dessutom ta hänsyn till det som gäller för just din kurs, se kursbeskrivningen för den kurs du läser. Referenser i text, olika modeller Det finns olika modeller för att hantera referenser i texter. Två vanliga kallas för Harvardmodellen och Oxfordmodellen. Harvardmodellen innebär att du refererar direkt i den löpande texten, medan Oxfordmodellen innebär att du refererar i en not (se exempel på modellerna nedan). Ingen av modellerna är mer rätt eller fel, men inom just ditt ämne kan det vara tradition att använda sig av den ena eller den andra. Det är viktigt att du är konsekvent i den

15 modell som du använder, så att du genomgående väljer att referera i t.ex. noter om du använder det. Citera, om användning av noter Det är vanligt att använda sig av citat i texter. Att citera innebär att du ordagrant återger någonting som någon annan sagt eller skrivit. Ett citat ska alltid vara återgivet exakt, även om det finns stavfel. Efter citatet ska du alltid ange varifrån du hämtat det. Detta gör du direkt efter, i en not eller i en parentes, beroende på vilken modell för referenshantering du väljer. Om det finns ett stavfel i citatet kan du markera det med [sic] direkt efter stavfelet för att markera att det inte är du som skrivit av fel. För särskilt allvarliga stavfel kan du skriva [sic!]. En referens efter ett citat enligt Harvardmodellen kan se ut såhär: Ett rimligt krav på en vetenskaplig begreppsapparat är att den går att använda i tillämpningar (Persson och Sahlin, 2013:205). En referens i form av en not efter ett citat enligt Oxfordmodellen kan se ut såhär: Ett rimligt krav på en vetenskaplig begreppsapparat är att den går att använda i tillämpningar. 1 Längre citat Om ett citat är kort, som i exemplen ovan, anges det direkt i den löpande texten. Om citatet är längre ska det istället stå i ett stycke för sig. T.ex: För den franske litteratur- och kulturteoretikern Roland Barthes är det centralt att berättarinstansen skiljs ifrån författarens och berättelsens subjekt (1988). Den som talar i berättelsen är inte den som skriver i verkliga livet. Och den som skriver är inte den som är. Det finns enligt Barthes två olika sorters berättarpositioner: berättaren som personlig eller opersonlig berättarinstans. Detta motsvarar inte givet skillnaden mellan en berättare i första respektive tredje person. En berättelse kan skrivas i tredje person och ändå vara personlig. 2 eller (Johansson, 2005:39). Notera att ovanstående citat anges i ett stycke för sig, med en tom rad i början och slutet, samt att det är indraget på bägge sidor. Ett citat av den här typen behöver inte omges av citationstecken. Citat i citatet Om den som du citerar i sin tur har citerat någon annan ska detta återges inom enkla citationstecken. 1 Johannes Persson och Nils- Eric Sahlin. Vetenskapsteori för sanningssökare. Lund: Fri Tanke Förlag, 2013, Anna Johansson. Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2005, 139.

16 T.ex: Finally, upon reaching the attractive landscapes in Mitava, he writes: The countryside here is much prettier than Livonia, through which one would not regret to travel with his eyes half closed 3 eller (Lewis, 1995:57). Att referera till samma författare och verk direkt efter varandra Om du citerar eller refererar till samma författare och verk direkt efter varandra behöver du inte skriva ut hela referensen på nytt. Istället skriver du helt enkelt ibid om det dessutom rör sig om samma sida. Om det gäller en annan sida i samma verk och av samma författare skriver du ibid, Referat Om du gör en sammanställning av någons text med dina egna ord kallas detta för ett referat. I ett referat förmedlar du någon annans idéer med dina egna ord, och har möjlighet att välja ut det som du själv tycker är centralt, eller det som du anser vara mest relevant för din examensuppgift. Om du infogar dina egna åsikter/antaganden måste du vara mycket noga med att markera det. I ett referat behöver du inte använda citationstecken, men du måste ange referensen så att läsaren ska kunna hitta källan, antingen inom parentes i den löpande texten eller i form av en not (se ovan). Källförteckning Källförteckningen är listan över den litteratur du använt dig av när du skrivit din examinationsuppgift. Källförteckningen ska alltid återges i slutet, och om du vill kan du dela upp den i t.ex. primära och sekundära källor, eller internetbaserat material, artiklar, intervjuer osv. om du har använt dig av det. Källförteckningen ska vara alfabetiskt ordnad efter författarnas efternamn, och kan se ut t.ex. såhär: Hamori, Andras. On the Art of Medieval Arabic Literature. Princeton, New Jersey: Princeton University Press Om du har använt dig av två eller fler böcker från samma författare behöver du inte skriva ut författarens namn mer än en gång. Observera att böckerna ska vara kronologiskt ordnade. Det kan se ut t.ex. såhär: Mernissi, Fatima. Women and Islam. An Historical and Theological Enquiry. Oxford: Blackwell Publishers Women s Rebellion & Islamic Memory. London and New Jersey: Zed Books S. Mark Lewis. Modes of Historical Discourse in J.G. Herder and N.M. Karamzin. New York: Peter Lang Publishing, Inc, 1995, Ibid betyder på samma ställe och är en förkortning av det latinska ibidem.

17 Kapitel i bok När det handlar om en hel bok behöver sidantalet inte anges, men om du istället har använt dig av ett kapitel i en antologi, ska du ange sidorna i din källförteckning, t.ex: Lee, Peter and Ashby, Rosalyn. Progession in Historical Understanding among Students Ages 7-14, Knowing, Teaching & Learning History. National and International Perspectives, edited by Peter N. Stearns, Peter Seixas and Sam Wineburg. New York and London: New York University Press. 2000, ss Artiklar Om din källa är en artikel kan det se ut på följande sätt i din källförteckning: Kessy, Emanuel Thomas. The Transition from the Later Stone Age to Iron Age in Kondoa, Central Tanzania, i The African Archaeological Review, Vol. 30, No. 3 September 2013, ss Internetkällor Om din källa är en sida från internet, t.ex. från ett uppslagsverk, finns ofta en anvisning om hur du kan referera till den på samma sida. Det som skiljer en internetkälla från en tryckt källa är att du ska ange när du läste sidan. Litteraturtips på internet