Handledning Baskontoplan för statliga myndigheter : :44

Transkript

1 Handledning Baskontoplan för statliga myndigheter : :44

2 Publikationen kan laddas ner som pdf-fil eller beställas från Datum: Dnr: /2016 ESV-nr: 2016:44 Copyright: ESV Rapportansvarig: Carina Franzén

3 FÖRORD Förord Baskontoplanen för statliga myndigheter är frivillig att följa. Det bidrar dock till en enhetlig utformning av den statliga redovisningen om så många myndigheter som möjligt använder den. Ekonomistyrningsverket (ESV) använder den statliga baskontoplanen i handledningar, vid beskrivningar av redovisningsprinciper samt i utbildningssammanhang. Baskontoplanen anger en mängd olika konton, däribland separata konton för inomoch utomstatliga transaktioner. ESV har valt denna metod för att hålla isär inom- och utomstatligt men det finns även andra sätt att hålla isär detta, exempelvis via internredovisningen. Myndigheten bedömer vilken metod som är mest effektiv och passar den egna verksamheten bäst. Detta är en uppdatering av baskontoplanen från 2015, ESV 2015:53. Kontoplanen har utarbetats på ESV:s avdelning Statlig redovisning och finansiering. Frågor om baskontoplanen eller andra principiella redovisningsfrågor kan ställas till avdelningen via [email protected] eller Nyheter och ändringar i baskontoplanen Kontona för pågående projekt immateriella anläggningstillgångar i kontogrupp 108 och 109 har fått nya namn för att bättre visa innehållet. Vi har lagt upp nya konton i kontoklasserna 3, 5 och 7 för orealiserade värdeförändringar av finansiella instrument som marknadsvärderas. Nya S- koder för dessa konton infördes Med anledning av det nya statliga pensionsavtalet för tjänstepension, PA-16, har vi bytt namn på konton i kontogrupperna 453, 461, 463 och 464. Några konton har även tagits bort eftersom ingen särredovisning behövs. Kontogrupperna 481 och 482, Kurs- och konferensavgifter har bytt namn och nya konton har tillkommit för att tydliggöra att det enbart är utbildningskostnader som bör redovisas här. Vi har även lagt upp en ny kontogrupp 557, Hotell- och restaurangtjänster vid interna kurser och konferenser. Kontogrupp 557 kan användas vid exempelvis en verksamhetsplaneringskonferens. Kontogrupp 483 och konto 4831 har bytt namn med anledning av det nya statliga omställningsavtalet. Nytt konto för böter och sanktionsavgifter från utomstatliga har lagts till i kontogrupp 703. Ändringar sedan föregående års baskontoplan är markerade med röd text i filen. 3

4 4 FÖRORD

5 INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 Nyheter och ändringar i baskontoplanen Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för it-utveckling (egenutvecklat) Balanserade utgifter för övrig utveckling (egenutvecklat) Rättigheter avseende dataprogram och licenser för dataprogram (inköpta) Fria konton Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar (inköpta) Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar Pågående projekt, balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark, tomter och obebyggda markområden Markanläggningar Fria konton Övriga byggnader och mark Förbättringsutgifter på annans fastighet Fria konton Maskiner och andra tekniska anläggningar Datorer och kringutrustning Leasingavtal Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar och utlåning Aktier och andelar i hel- och delägda företag Andra långfristiga värdepappersinnehav, inomstatliga Andra långfristiga värdepappersinnehav, utomstatliga Obligationer, inomstatliga Fria konton Långfristiga fordringar hos andra myndigheter Långfristiga fordringar, utomstatliga Utlåning Varulager Varulager och förråd

6 INNEHÅLL Fria konton Pågående arbeten Fria konton Fastigheter Förskott till leverantörer varor och tjänster Fria konton Kortfristiga fordringar Kundfordringar, utomstatliga Fria konton Fordringar hos andra myndigheter Ingående mervärdesskatt Mervärdesskattefordran Övriga kortfristiga fordringar Fordringar hos anställda Fria konton Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna avgiftsintäkter Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Fria konton Avräkning med statsverket Ingående balans Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitel) Fria konton Fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fria konton Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Fria konton Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Bank anslutet till räntekonto i Riksgäldskontoret Bank anslutet till statens centralkonto Bank, övriga konton Fria konton Direkta insättningar och uttag från statens centralkonto Kassa och bank Kapital och skulder Myndighetskapital

7 INNEHÅLL 201 Statskapital Uppskrivningskapital Donationskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Fria konton Balanserad kapitalförändring Fria konton Kapitalförändring enligt resultaträkningen Fonder Fonder Fria konton Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för garantier Fria konton Övriga avsättningar, främst för omstruktureringsåtgärder Fria konton Övriga avsättningar Fria konton Skulder m.m Lån i Riksgäldskontoret Övriga lån, inomstatliga Övriga lån, utomstatliga Krediter i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Utgående mervärdesskatt Leverantörsskulder, utomstatliga Skulder till personal, övriga skulder, utomstatliga Fria konton Punktskatter Skuld till leasingbolag, finansiell leasing Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl Fria konton Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Fria konton Oförbrukade bidrag Fria konton Övriga förutbetalda intäkter Fria konton Fria konton Rapporteringsdifferens Intäkter

8 INNEHÅLL 30 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Fria konton Intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen Intäkter av uthyrning av lokaler Intäkter av utbildning och konferenser Intäkter av konsultuppdrag Intäkter av övriga avgifter enligt 4 avgiftsförordningen Intäkter av tjänsteexport Fria konton Offentligrättsliga avgifter som disponeras av myndigheten Intäkter av offentligrättsliga avgifter Fria konton Intäkter av uppdragsverksamhet Intäkter av uthyrning av lokaler Intäkter av utbildning och konferenser Intäkter av konsultuppdrag Intäkter av forskningsuppdrag Intäkter vid försäljning av byggtjänster Intäkter vid försäljning av varor Intäkter i garantiverksamhet Intäkter av tjänsteexport Intäkter av övriga tjänster Intäkter av andra ersättningar Intäkter av andra ersättningar enligt 6 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen Intäkter av andra ersättningar som inte omfattas av 6 kap kapitalförsörjningsförordningen Skadestånd och försäkringsersättningar Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar Intäkter av övriga ersättningar Intäktskorrigeringar Fria konton Erhållna bidrag från statliga myndigheter Bidrag från statliga myndigheter exklusive affärsverk Fria konton Bidrag från statliga affärsverk Fria konton Erhållna bidrag från övriga offentliga sektorn Bidrag från statliga bolag Bidrag från övriga statliga sektorn Bidrag från kommuner Bidrag från landsting Bidrag från övriga kommunala sektorn Fria konton

9 INNEHÅLL 37 Erhållna bidrag från övriga Bidrag från privata företag Bidrag från övriga organisationer och ideella föreningar Bidrag från EU:s institutioner Bidrag från andra EU-länder Bidrag från övriga länder och internationella organisationer Bidrag från enskilda personer Fria konton Finansiella intäkter Ränteintäkter Riksgäldskontoret Ränteintäkter på banktillgodohavanden, obligationer m.m Ränteintäkter på kundfordringar (dröjsmålsränta m.m.) Fria konton Utdelning på aktier m.m Valutakursvinster och orealiserade värdeförändringar (värdeökningar) på finansiella instrument Realisationsvinst vid avyttring av värdepapper Övriga finansiella intäkter samt periodiseringskonton Fria konton Personalkostnader Löner och arvoden (exklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter och premier avtalsförsäkringar) Lön till anställd personal under 26 år Lön till anställd personal år Lön till anställd personal över 65 år Skattepliktiga arvoden till uppdragstagare Styrelsearvoden Fria konton Semesterlöneskuld Periodiseringar Fria konton Kostnadsersättningar och naturaförmåner Skattefria ersättningar Traktamenten vid tjänsteresa Bilersättningar Fria konton Skattepliktiga naturaförmåner (schablonmässigt förmånsvärde) Skattepliktiga förmåner (faktiska kostnader) Fria konton Arbetsgivaravgifter enligt lag (inklusive särskild löneskatt) Lagstadgade arbetsgivaravgifter Fria konton Särskild löneskatt på premier för premiebestämd pension (Kåpan Tjänste, Extra och Plus, IÅP, Ålderspension valbar, obligatorisk och flex)

10 INNEHÅLL 454 Ålderspensionsavgift på löner och arvoden till personer över 65 år Särskild löneskatt på myndighetens egna pensionskostnader Arbetsgivaravgifter enligt lag avseende periodavgränsningsposter Avtalsförsäkringar vid omstruktureringar Fria konton Avgifter, premier och pensioner enligt avtal Premier för statens avtalsförsäkringar till SPV Premiebestämd pension (Kåpan Tjänste, Extra och Plus, IÅP, Ålderspension valbar, obligatorisk och flex) Premier enligt avtal avseende periodavgränsningsposter Myndighetens egna pensionsåtaganden Avgifter till partsorgan Administrationsavgifter för pensioner Arbetsmarknadsförsäkringar enligt avtal Fria konton Kostnader för sjuk- och hälsovård Sjuk- och hälsovård Fria konton Kostnader för utbildning egen personal Kurs- och konferensavgifter inomstatlig arrangör Kurs- och konferensavgifter utomstatlig arrangör Lokalt omställningsarbete Fria konton Övriga personalkostnader Medlemsavgift Arbetsgivarverket Begravningshjälp Rekreation och motion Fria konton Personalrepresentation (intern representation) Bidrag till personalförening etc Övriga personalkostnader samt periodiseringar Särskild periodisering Lokalkostnader, övriga driftkostnader etc Lokalkostnader - hyrda lokaler Lokalhyra, utomstatliga Fria konton Lokalhyra och andra lokalkostnader, inomstatliga Fria konton Elektricitet, vatten, bränsle, utomstatliga Lokaltillbehör, utomstatliga Städning och renhållning, utomstatliga Reparation av lokaler, utomstatliga Övriga lokalkostnader, förändring av avsättningar och särskild periodisering hyrda lokaler

11 INNEHÅLL 51 Fria konton Reparationer och underhåll m.m Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Datorer och kringutrustning Övriga inventarier Egna fastigheter Driftkostnader, egna fastigheter Fria konton Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fria konton Offentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster etc Offentligrättsliga avgifter Skatter Värnpliktsersättningar Kundförluster etc., varor Kundförluster etc., tjänster Skadestånd Försäkringspremier Kostnader i garantiverksamhet Kostnader i utlåningsverksamhet Resor, representation, information, etc Resekostnader, utomstatliga Representation (extern), utomstatliga Information, utomstatlig Resekostnader, inomstatliga Representation (extern), inomstatliga Information, inomstatlig Fria konton Inköp av varor Korttidsinvesteringar (ej anläggningstillgångar) Tryckning, böcker, publikationer och pappersvaror Kontorsmateriel Fria konton Övriga varor och förändring av avsättningar för varor Köp av tjänster Forskningsuppdrag Datatjänster Utbildningstjänster Post Tele Operationell leasing

12 INNEHÅLL 577 Varutransporter och fraktavgifter Konsulttjänster Övriga tjänster och förändring av avsättningar för tjänster Förändring av varulager m.m. och aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar Varulagerförändring Förändring av pågående arbeten Förändring av fastigheter Fria konton Särskild periodisering Finansiella kostnader Räntekostnader Riksgäldskontoret Räntekostnader avseende leverantörsskulder (dröjsmålsräntor m.m.) Räntekostnader avseende finansiell leasing Övriga räntekostnader Fria konton Valutakursförluster Realisationsförlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Nedskrivningar samt orealiserade värdeförändringar (värdeminskningar) för finansiella instrument Övriga finansiella kostnader, förändring av avsättningar för finansiella kostnader och periodiseringskonton Avyttring, av- och nedskrivning av anläggningstillgångar Fria konton Avyttring av immateriella anläggningstillgångar Utvecklingsverksamhet Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Fria konton Avyttring av materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar Fria konton Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i hel- och delägda företag Obligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav Fria konton Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar Fria konton Uppbörd och transfereringar

13 INNEHÅLL 70 Intäkter av avgifter, finansiella intäkter och andra ersättningar som inte disponeras av myndigheten Offentligrättsliga avgifter som inte disponeras av myndigheten Övriga avgifter som inte disponeras av myndigheten Andra ersättningar som inte disponeras av myndigheten Bidrag från EU som inte disponeras av myndigheten Gåvor m.m. som inte disponeras av myndigheten Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar, ej disponibel Ränteintäkter i uppbördsverksamheten Övriga finansiella intäkter i uppbördsverksamheten Förluster i uppbördsverksamheten Skatteintäkter m.m Skatteintäkter m.m Fria konton Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Uppbördsmedel Fria konton Medel som erhållits från statens budget och myndigheter inkl. affärsverk för finansiering av bidrag Erhållna medel från statens budget Fria konton Erhållna medel från myndigheter inkl. affärsverk Fria konton Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Erhållna medel Fria konton Finansiella intäkter och kostnader i transfereringsverksamhet Ränteintäkter i transfereringsverksamhet Fria konton Övriga finansiella intäkter i transfereringsverksamhet Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument (värdeökning) Räntekostnader i transfereringsverksamhet Fria konton Övriga finansiella kostnader i transfereringsverksamhet Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument (värdeminskning) Fria konton Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringar Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringar Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Lämnade bidrag till statliga myndigheter exkl. affärsverk Lämnade bidrag till affärsverk Lämnade bidrag till statliga bolag Lämnade bidrag till övriga statliga sektorn Lämnade bidrag till kommuner

14 INNEHÅLL 776 Lämnade bidrag till landsting Lämnade bidrag till kommunala bolag Lämnade bidrag till övriga kommunala sektorn Fria konton Lämnade bidrag till internationella organisationer Lämnade bidrag till EU-institutioner Lämnade bidrag till andra EU-länder Lämnade bidrag till övriga länder och internationella organisationer Fria konton Lämnade bidrag till övriga, m.m Lämnade bidrag till övriga organisationer och ideella föreningar Lämnade bidrag till privata företag och privatägda ekonomiska föreningar Lämnade bidrag till enskilda personer Särskilda S-koder kopplade till redovisning av transfereringar Fria konton Förluster i transfererings- och utlåningsverksamhet Fria konton Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt årets kapitalförändring Fria konton Resultat från andelar i hel- och delägda företag Resultat från andelar i helägda företag Resultat från andelar i delägda företag Rapporteringsdifferens Årets kapitalförändring

15 TILLGÅNGAR 1 Tillgångar I kontoklass 1 redovisar myndigheten samtliga tillgångar, indelade i följande grupper. immateriella anläggningstillgångar -balanserade utgifter för utveckling kontogrupp 10 -rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar -förskott avseende immateriella anläggningstillgångar materiella anläggningstillgångar kontogrupp finansiella anläggningstillgångar kontogrupp 13 varulager m.m. kontogrupp 14 kortfristiga fordringar kontogrupp 15 periodavgränsningsposter kontogrupp 16 avräkning med statsverket kontogrupp 17 kortfristiga placeringar kontogrupp 18 kassa och bank kontogrupp 19 -byggnader, mark och annan fast egendom -förbättringsutgifter på annans fastighet -maskiner, inventarier, installationer m.m. -pågående nyanläggningar -beredskapstillgångar -förskott avseende materiella anläggningstillgångar - andelar i hel- och delägda företag -andra långfristiga värdepappersinnehav -långfristiga fordringar hos andra myndigheter -andra långfristiga fordringar -utlåning -varulager och förråd -pågående arbeten -fastigheter -förskott till leverantörer -kundfordringar -fordringar hos andra myndigheter -ingående mervärdesskatt -övriga kortfristiga fordringar -förutbetalda kostnader -upplupna avgiftsintäkter -upplupna bidragsintäkter -övriga upplupna intäkter -avräkning med statsverket -värdepapper och andelar -behållning räntekonto i Riksgäldskontoret -övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret -kassa, plusgiro och bank 15

16 TILLGÅNGAR 10 Immateriella anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas balanserade utgifter för utvecklingsverksamhet som är av väsentligt värde för myndigheten under kommande år och som ska redovisas som immateriell anläggningstillgång enligt 5 kap. 2 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Läs vidare i ESV:s handledning om immateriella anläggningstillgångar, ESV 2002:3. Vissa redovisningsfrågor beträffande immateriella anläggningstillgångar är gemensamma med de för materiella anläggningstillgångar. Det kan därför finnas anledning att även läsa handledningen om materiella anläggningstillgångar, ESV 2009:32. I denna kontogrupp redovisas också utgifter för koncessioner, patent, licenser och liknande rättigheter som är av väsentligt värde för myndigheten under kommande år. Utgifter för forskning får inte tas upp som anläggningstillgång. Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång ska normalt anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas, ska det i årsredovisningen lämnas upplysning om detta i not. Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar regleras i 5 kap. 4 FÅB. Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar regleras i 5 kap. 5 FÅB. Observera att uppskrivning av immateriella anläggningstillgångar inte är tillåten enligt föreskrifterna till 5 kap. 6 FÅB. Kontona som slutar på 0 innehåller endast ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde. Avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar ska alltså inte föras dit. Kontot används inte löpande under året. Kontona som slutar på 1 innehåller årets anskaffningar. UB förs nästa år som IB till kontot som slutar på 0 ackumulerade anskaffningar. Kontona som slutar på 2 innehåller årets utveckling i egen regi och används när myndigheten aktiverar löpande utgifter via resultaträkningen. UB förs till kontot som slutar på 0 ackumulerade anskaffningar. Kontona som slutar på 5 innehåller den minskning av ackumulerat anskaffningsvärde som görs när man säljer eller utrangerar en tillgång. UB förs nästa år som IB till kontot som slutar på 0, eftersom det ackumulerade anskaffningsvärdet då har minskat. Kontona som slutar på 6 innehåller IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. UB förs till samma konto nästa år. Kontot används inte löpande 16

17 TILLGÅNGAR under året. För pågående projekt används inte detta konto eftersom inga avskrivningar ska göras - pågående projekt bokförs istället i kontogrupp 108 eller 109. Eventuella nedskrivningar förs där som IB till ackumulerat anskaffningsvärde som slutar på 0. Kontona som slutar på 7 innehåller årets avskrivningar och nedskrivningar. UB förs till kontot som slutar på 6 ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Kontona som slutar på 8 innehåller den minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar som görs när en tillgång säljs eller utrangeras. UB förs till kontot som slutar på 6, ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, så att IB där visar ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar på de tillgångar som finns kvar. Konton för pågående projekt finns i kontogrupperna 108 och 109. På de kontona kan löpande utgifter bokföras. Pågående projekt kan även bokföras direkt på kontona i grupperna om myndigheten föredrar det. Det viktiga är att avskrivningar inte påbörjas förrän tillgången tas i drift. Ytterligare ett sätt att redovisa pågående projekt är att löpande under året redovisa utgifterna på resultaträkningens kostnadskonton och vid bokslut överföra de belopp som ska aktiveras till balanskonton. Observera att i detta fall måste också den löpande redovisning mot anslag som gjorts för dessa kostnader under året korrigeras. Det viktiga är att det vid bokslut endast är aktiverbara utgifter som tas upp på kontona i kontoklass 1. När projektet är färdigställt och kan tas i bruk ska avskrivningar påbörjas. Om myndigheten har använt de frivilliga kontogrupperna 108 och 109 och projektet vid årets slut inte är färdigställt bör årets utgifter på kontona för pågående projekt överföras till kontot för pågående projekt, IB ackumulerat anskaffningsvärde. 101 Balanserade utgifter för it-utveckling (egenutvecklat) Här redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbete avseende dataprogram som är av väsentligt värde för myndigheten under kommande år och som myndigheten klassificerar som i huvudsak egenutvecklad. Eventuella utgifter för köpta delar, t.ex. en datalicens som hör till det egenutvecklade projektet, redovisas också i denna grupp Dataprogram, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1011 Dataprogram, årets anskaffningsutgifter 1012 Dataprogram, årets utgifter, egen utveckling 1015 Dataprogram, minskning av anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1016 Dataprogram, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1017 Dataprogram, årets avskrivningar och nedskrivningar 17

18 TILLGÅNGAR 1018 Dataprogram, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning 102 Balanserade utgifter för övrig utveckling (egenutvecklat) Här redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbete avseende andra immateriella anläggningstillgångar än dataprogram som är av väsentligt värde för myndigheten under kommande år och som myndigheten klassificerar som i huvudsak egenutvecklad. Det kan t.ex. röra sig om utveckling av ett utbildningsmaterial som ska användas i myndighetens verksamhet under minst tre år. Eventuella utgifter för köpta delar som hör till det egenutvecklade projektet redovisas också i denna grupp Andra balanserade utgifter, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1021 Andra balanserade utgifter, årets anskaffningsutgifter 1022 Andra balanserade utgifter, årets utgifter, egen utveckling 1025 Andra balanserade utgifter, minskning av anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1026 Andra balanserade utgifter, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1027 Andra balanserade utgifter, årets avskrivningar och nedskrivningar 1028 Andra balanserade utgifter, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning 103 Rättigheter avseende dataprogram och licenser för dataprogram (inköpta) Här redovisas rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar avseende dataprogram och licenser för dataprogram som är av väsentligt värde för myndigheten under kommande år och som myndigheten klassificerar som i huvudsak inköpt. Eventuella utgifter för delar som utvecklats i egen regi som hör till den köpta rättigheten redovisas också i denna grupp. Här kan myndigheten särredovisa exempelvis nyttjanderättslicensen för sitt ekonomisystem. De årliga avgifter som betalas för support, nya versioner m.m. ska dock ses som driftkostnader. Observera att Office-paket och andra liknande standardprogram i de flesta fall inte ska aktiveras Dataprogram och licenser för dataprogram, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1031 Dataprogram och licenser för dataprogram, årets anskaffningsutgifter 1032 Dataprogram och licenser för dataprogram, årets utgifter, egen utveckling 18

19 TILLGÅNGAR 1035 Dataprogram och licenser för dataprogram, minskning av anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1036 Dataprogram och licenser för dataprogram, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1037 Dataprogram och licenser för dataprogram, årets avskrivningar och nedskrivningar 1038 Dataprogram och licenser för dataprogram, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning Fria konton 106 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar (inköpta) Här redovisas andra immateriella anläggningstillgångar än dataprogram och licenser för dataprogram som är av väsentligt värde för myndigheten under kommande år och som myndigheten klassificerar som i huvudsak inköpt. Eventuella utgifter för delar som utvecklats i egen regi som hör till den köpta rättigheten redovisas också i denna grupp. Här redovisas balanserade utgifter för t.ex.: koncessioner m.m., dvs. rätt att bedriva viss verksamhet och nyttjanderätter, t.ex. rätt till litterära och musikaliska verk patent, dvs. i lag skyddade rättigheter som avser nyttjanderätt till uppfinningar licenser och liknande rättigheter (exklusive datalicenser), dvs. särskilda tillstånd Andra immateriella anläggningstillgångar, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1061 Andra immateriella anläggningstillgångar, årets anskaffningsutgifter 1062 Andra immateriella anläggningstillgångar, årets utgifter, egen utveckling 1065 Andra immateriella anläggningstillgångar, minskning av anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1066 Andra immateriella anläggningstillgångar, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1067 Andra immateriella anläggningstillgångar, årets avskrivningar och nedskrivningar 1068 Andra immateriella anläggningstillgångar, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning 19

20 TILLGÅNGAR 107 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar På dessa konton redovisas långfristiga förskott till leverantörer av immateriella anläggningstillgångar. Kontona används för ingående balans samt årets förändring av förskott Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar, inomstatliga 1072 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar, utomstatliga 108 Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar På dessa konton kan myndigheten redovisa utgifter för pågående projekt för inköpta immateriella anläggningstillgångar. Myndigheten kan även redovisa pågående projekt på kontogrupperna 101 och Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1081 Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar, årets anskaffningsutgifter 1082 Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar, årets utgifter egen utveckling 1085 Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar, minskning av anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1087 Pågående projekt, inköpta immateriella anläggningstillgångar, årets nedskrivningar 109 Pågående projekt, balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar På dessa konton kan myndigheten redovisa utgifter för pågående projekt för balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar. Myndigheten kan även redovisa pågående projekt på kontogrupperna 101 och Pågående projekt, balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1091 Pågående projekt, balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar, årets anskaffningsutgifter 1092 Pågående projekt, balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar, egen utveckling 1095 Pågående projekt, balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar, minskning av anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 20

21 TILLGÅNGAR 1097 Pågående projekt balanserade utgifter för utveckling av immateriella anläggningstillgångar, årets nedskrivningar Materiella anläggningstillgångar I ESV:s handledning om materiella anläggningstillgångar, ESV 2009:32 kan man läsa mer om bland annat vad som är en anläggningstillgång, när den ska tas upp i balansräkningen, gränsdragning till omsättningstillgång m.m. I FÅB står att en anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är alltså inte främst tillgångens natur utan syftet med innehavet som är avgörande för klassificeringen. Anskaffningsvärdet består av alla utgifter fram till den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Förutom direkta inköps- eller tillverkningskostnader räknas även andra utgifter i samband med anskaffningen, såsom monteringskostnader, frakt, tull och liknande. Kontona som slutar på 0 innehåller endast ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde. Avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar ska alltså inte föras dit. Kontot används inte löpande under året. Kontona som slutar på 1 innehåller årets anskaffningar. UB förs nästa år som IB till kontot som slutar på 0 ackumulerade anskaffningar. Kontona som slutar på 2 innehåller årets utveckling i egen regi och används när myndigheten aktiverar löpande utgifter via resultaträkningen. UB förs till kontot som slutar på 0 ackumulerade anskaffningar. Kontona som slutar på 3 innehåller nyproducerade byggnader och anläggningar i kontogrupperna 111, 113 och 118. I kontogrupp 119 (Förbättringsutgifter på annans fastighet) används dock ett konto som slutar på -3 för årets anskaffningsutgifter, omvänd skattskyldighet moms. UB förs till kontot som slutar på 0 ackumulerade anskaffningar. Kontona som slutar på 4 innehåller överföring mellan Pågående nyanläggningar (den del som påbörjats och tagits upp som tillgång tidigare år) och den balanspost/tillgångsgrupp som en tillgång ska höra till när den är färdig. När en tillgång är färdig krediteras kontot, och motsvarande konto i den slutliga tillgångsgruppen debiteras. Det är viktigt att använda detta konto för att inte anskaffningarna ska räknas dubbelt. 21

22 TILLGÅNGAR Observera också att om myndigheten har investerat i en tillgång under Pågående nyanläggningar under det år då den färdigställs, ska dessa anskaffningar föras direkt från kontot under Pågående nyanläggningar som slutar på 1 eller 2 till motsvarande konto som slutar på 1 eller 2 under tillgångsgruppen för färdigställda tillgångar. Det görs för att årets anskaffningar ska hänföras till den balanspost som tillgången slutligt har redovisats på i årsredovisningen för det året. Glömmer man detta ser det ut som om man anskaffat Pågående nyanläggningar, även om de Pågående nyanläggningarna skulle vara noll vid årets slut. Kontona som slutar på 5 innehåller den minskning av ackumulerat anskaffningsvärde som görs när man säljer eller utrangerar en tillgång. UB förs nästa år som IB till kontot som slutar på 0, eftersom det ackumulerade anskaffningsvärdet då har minskat. Kontona som slutar på 6 innehåller IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. UB förs till samma konto nästa år. Kontot används inte löpande under året. För Pågående nyanläggningar finns inte detta konto, eftersom inga avskrivningar ska göras. Eventuella nedskrivningar förs där till ackumulerat anskaffningsvärde som slutar på 0. Kontona som slutar på 7 innehåller årets avskrivningar och nedskrivningar. UB förs till kontot som slutar på 6 ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Kontona som slutar på 8 innehåller den minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar som görs när en tillgång säljs eller utrangeras. UB förs till kontot som slutar på 6, ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, så att IB där visar ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar på de tillgångar som finns kvar. Kontona som slutar på 9 innehåller eventuella uppskrivningar. De har tilläggssiffrorna 01 för ackumulerade uppskrivningar, 02 för årets uppskrivningar och 03 för minskning av ackumulerade uppskrivningar vid försäljning och utrangering. UB på alla dessa tre konton förs nästa år till kontot med tillägget 01. Pågående nyanläggningar Pågående nyanläggningar kan avse såväl investeringar i byggnad och mark som investeringar i maskiner och inventarier. Kontogrupp 127 används för alla pågående nyanläggningar avseende materiella anläggningstillgångar utom pågående nyanläggning beträffande förbättringsutgifter på annans fastighet och på beredskapstillgångar. Dessa bokförs i stället direkt i respektive undergrupp 119 och

23 TILLGÅNGAR När det pågående arbetet är avslutat och anläggningen färdig, ska utgifterna överföras till aktuellt konto i grupp 11 eller 12 och avskrivningar påbörjas. Summan av saldot på kontot 1274 och övriga konton för årets överföring som slutar med siffran 4 i kontogrupperna 11 och 12 (förutom kontogrupp 119), ska alltid vara noll. Observera att anskaffningar i ett pågående projekt som löpande rapporterats på 1271 och 1272 under det år överföringen till en annan balanspost görs (färdigställandeåret), ska rapporteras som årets anskaffningar under den post som tillgången slutligt är hänförbar till. Om ny-, till- och ombyggnadsarbeten utförs samtidigt med reparationer, utan att man direkt kan särskilja sådana utgifter som ska aktiveras, kan samtliga utgifter löpande bokföras som driftkostnader. I samband med bokslut överförs utgifter, som enligt särskild utredning ska aktiveras, till konto 1271 eller 1272, eller om arbetet är avslutat, direkt till respektive kontogrupp. Övriga kostnader, som avser reparation, överförs till kontogrupp 52 Reparation och underhåll m.m. Då myndigheten själv uppfört eller låtit uppföra en byggnad, utgörs anskaffningsvärdet av utgifterna för uppförandet, dvs. för byggnadsstommen jämte utrustning och åtgärder för pålning, schaktning för källarvåningar etc. Med hänsyn till den gällande klassificeringen är det nödvändigt att man av entreprenören får specifikation avseende utgifterna för markanläggningar, byggnad och inventarier. Försäljning av anläggningstillgångar redovisas i kontoklass 6. Bland de materiella anläggningstillgångarna kan urskiljas två stora grupper: byggnader, mark och annan fast egendom samt maskiner, inventarier, installationer m.m. Se undergrupp 257 för text om omvänd skattskyldighet avseende mervärdesskatt. 111 Byggnader Med byggnad menas genom timring, murning eller på annat jämförligt sätt uppförda konstruktioner. Hit räknas också sådan utrustning som är nödvändig för byggnadens allmänna funktion, t.ex. hissar, värmepannor och ventilationssystem. Till byggnad räknas däremot inte sådan utrustning som används i, den i byggnaden bedrivna, verksamheten. Denna redovisas i stället som byggnadsinventarier i undergrupp 121. På dessa konton redovisas också långtidsförhyrda byggnader till vilka myndigheten har nyttjanderätt och som innehas genom avtal om finansiell leasing. Skuld till leasingbolag redovisas i undergrupp 262 Skuld till leasingbolag, finansiell leasing. 23

24 TILLGÅNGAR 1110 Byggnader, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1111 Byggnader, årets anskaffningsutgifter Byggnader, årets anskaffningsutgifter omvänd skattskyldighet moms 1112 Byggnader, årets utgifter, egen utveckling 1113 Byggnader nyproducerade, årets anskaffningsutgifter 1114 Byggnader, överföringar från pågående nyanläggningar 1115 Byggnader, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1116 Byggnader, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1117 Byggnader, årets avskrivningar och nedskrivningar 1118 Byggnader, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning Byggnader, IB ackumulerade uppskrivningar Byggnader, årets uppskrivningar Byggnader, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 112 Mark, tomter och obebyggda markområden Här redovisas fastighetens markvärde, dvs. anskaffningsvärdet för mark. Då byggnaden förvärvats genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt tillsammans med den mark, på vilken byggnaden är uppförd, ska markvärdet beräknas utgöra så stor del av vederlaget för hela fastigheten som det vid förvärvet gällande taxerade markvärdet utgör av taxeringsvärdet i dess helhet. Markvärdet är inte föremål för avskrivning Mark, tomter och obebyggda områden, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1121 Mark, tomter och obebyggda områden, årets anskaffningsutgifter 1125 Mark, tomter och obebyggda områden, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 113 Markanläggningar Med markanläggningar avses anordningar av permanent natur som myndigheten uppfört samt vissa slag av markarbeten. Som markanläggning räknas: Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande av stödmurar samt torrläggning av marken. Rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten. 24

25 TILLGÅNGAR Olika anordningar som vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar och dylikt. Brunnar, källare, tunnlar och dylikt, i den mån de inte vid fastighetstaxeringen är att hänföra till byggnad. Avskrivningsunderlaget för markanläggningen utgörs i princip av den faktiska anskaffningskostnaden under den tid fastigheten innehafts. Utgifter för tillfälliga anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år får kostnadsföras omedelbart. En anläggning, avsedd att användas under en tid av tre år, anses som tillfällig Markanläggningar, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1131 Markanläggningar, årets anskaffningsutgifter 1132 Markanläggningar, årets utgifter, egen utveckling 1133 Markanläggningar nyproducerade, årets anskaffningsutgifter 1134 Markanläggningar, överföringar från pågående nyanläggningar 1135 Markanläggningar, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1136 Markanläggningar, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1137 Markanläggningar, årets avskrivningar och nedskrivningar 1138 Markanläggningar, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning Markanläggningar, IB ackumulerade uppskrivningar Markanläggningar, årets uppskrivningar Markanläggningar, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning Fria konton 118 Övriga byggnader och mark Här redovisas andra byggnader och markanläggningar för vilka några särskilda konton inte lagts upp Övriga byggnader och mark, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1181 Övriga byggnader och mark, årets anskaffningsutgifter 1182 Övriga byggnader och mark, årets utgifter, egen utveckling 1183 Övriga byggnader och mark, nyproducerade, årets anskaffningsutgifter 1184 Övriga byggnader och mark, överföringar från pågående nyanläggningar 25

26 TILLGÅNGAR 1185 Övriga byggnader och mark, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1186 Övriga byggnader och mark, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1187 Övriga byggnader och mark, årets avskrivningar och nedskrivningar 1188 Övriga byggnader och mark, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning Övriga byggnader och mark, IB ackumulerade uppskrivningar Övriga byggnader och mark, årets uppskrivningar Övriga byggnader och mark, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 119 Förbättringsutgifter på annans fastighet Som förbättringsutgift på annans fastighet redovisas ny-, till- och ombyggnationer på annans fastighet, liksom reparations- och underhållsutgifter, som uppgår till väsentliga belopp. Den förväntade nyttjandeperioden (och den ekonomiska livslängden) ska uppgå till lägst tre år för att redovisning här ska bli aktuell. Mark- och byggnadsinventarier samt installationer på annans fastighet ska också redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Se vidare ESV:s handledning Redovisning och värdering av fastigheter och vissa förbättringsutgifter, ESV 1999:17. När de pågående förbättringsutgifterna är färdigställda och kan tas i bruk ska utgifterna på konto 11901, 11911, och 1194 överföras till konto 1190 och 1191, ackumulerat anskaffningsvärde eller årets anskaffningsutgifter och avskrivningar påbörjas. Om de pågående arbetena vid årets slut fortfarande inte är färdigställda överförs årets utgifter på kontona för pågående förbättringsutgifter till kontot för pågående förbättringsutgifter, ackumulerat anskaffningsvärde Förbättringsutgifter på annans fastighet, IB ackumulerat anskaffningsvärde Pågående förbättringsutgifter, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1191 Förbättringsutgifter på annans fastighet, årets anskaffningsutgifter Pågående förbättringsutgifter, årets anskaffningsutgifter 1192 Förbättringsutgifter på annans fastighet, årets utgifter, egen utveckling Pågående förbättringsutgifter, årets utgifter, egen utveckling 1193 Förbättringsutgifter på annans fastighet, årets anskaffningsutgifter omvänd skattskyldighet moms 1194 Pågående förbättringsutgifter, årets anskaffningsutgifter omvänd skattskyldighet moms 26

27 TILLGÅNGAR 1195 Förbättringsutgifter på annans fastighet, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1196 Förbättringsutgifter på annans fastighet, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1197 Förbättringsutgifter på annans fastighet, årets avskrivningar och nedskrivningar 1198 Förbättringsutgifter på annans fastighet, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning 120 Fria konton 121 Maskiner och andra tekniska anläggningar Här redovisas sådana maskiner och anläggningar som bedöms ha sinsemellan samma ekonomiska livslängd. Som exempel kan nämnas arbetsmaskiner och större specialverktyg samt övrig icke-fast utrustning som är nödvändig för att bedriva en viss verksamhet. Här kan även byggnadsinventarier redovisas. Byggnadsinventarier utgörs av sådana delar och tillbehör som är avsedda att direkt tjäna driften, t.ex. varuhissar, speciella vatten- och avloppsledningar, särskilda elektricitets- och ventilationsinstallationer, väggfasta skåp och kontorshyllor etc. (Jfr. undergrupp 111) Maskiner och andra tekniska anläggningar, IB, ackumulerat anskaffningsvärde; används för årets ingående balans 1211 Maskiner och andra tekniska anläggningar, årets anskaffningsutgifter 1212 Maskiner och andra tekniska anläggningar, årets utgifter, egen utveckling 1214 Maskiner och andra tekniska anläggningar, överföringar från Pågående nyanläggningar 1215 Maskiner och andra tekniska anläggningar, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1216 Maskiner och andra tekniska anläggningar, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1217 Maskiner och andra tekniska anläggningar, årets avskrivningar och nedskrivningar 1218 Maskiner och andra tekniska anläggningar, minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning Maskiner och andra tekniska anläggningar, IB ackumulerade uppskrivningar Maskiner och andra tekniska anläggningar, årets uppskrivningar Maskiner och andra tekniska anläggningar, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 27

28 TILLGÅNGAR 122 Datorer och kringutrustning Här redovisas anskaffningsvärdet för datorer och kringutrustning som tillsammans utgör fungerande enheter. Exempel på kringutrustning är nätverk, skrivare etc Datorer och kringutrustning, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1221 Datorer och kringutrustning, årets anskaffningsutgifter 1222 Datorer och kringutrustning, årets utgifter, egen utveckling 1224 Datorer och kringutrustning, överföringar från Pågående nyanläggningar 1225 Datorer och kringutrustning, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1226 Datorer och kringutrustning, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1227 Datorer och kringutrustning, årets avskrivningar och nedskrivningar 1228 Datorer och kringutrustning, minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering /försäljning Datorer och kringutrustning, IB ackumulerade uppskrivningar Datorer och kringutrustning, årets uppskrivningar Datorer och kringutrustning, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 123 Leasingavtal Här redovisas myndighetens maskiner och inventarier som innehas genom avtal om finansiell leasing. Skuld till leasingbolag redovisas i undergrupp 262 Skuld till leasingbolag, finansiell leasing. Leasingavtal avseende byggnader redovisas i undergrupp Leasingavtal, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1231 Leasingavtal, årets anskaffningsutgifter 1235 Leasingavtal, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1236 Leasingavtal, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1237 Leasingavtal, årets avskrivningar och nedskrivningar 1238 Leasingavtal, minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 124 Bilar och andra transportmedel Här redovisas anskaffningsvärdet för myndighetens bilar och andra motordrivna transportmedel, t.ex. personbilar, lastbilar, truckar och dylikt. (Fordon utan förarplats 28

29 TILLGÅNGAR redovisas som maskiner och anläggningar i undergrupp 121). Observera att i anskaffningsvärdet för personbilar ingår mervärdesskatt. (Kompensationsrätt för ingående moms föreligger ej). Myndigheter som innehar fartyg, skepp eller flygplan kan redovisa dessa här Bilar och andra transportmedel, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1241 Bilar och andra transportmedel, årets anskaffningsutgifter 1242 Bilar och andra transportmedel, årets utgifter, egen utveckling 1244 Bilar och andra transportmedel, överföringar från Pågående nyanläggningar 1245 Bilar och andra transportmedel, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1246 Bilar och andra transportmedel, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1247 Bilar och andra transportmedel, årets avskrivningar och nedskrivningar 1248 Bilar och andra transportmedel, minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning Bilar och andra transportmedel, IB ackumulerade uppskrivningar Bilar och andra transportmedel, årets uppskrivningar Bilar och andra transportmedel, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 125 Övriga inventarier Här redovisas andra maskiner och inventarier i de fall de ska skrivas av och om särskilda konton inte har lagts upp Övriga inventarier, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1251 Övriga inventarier, årets anskaffningsutgifter 1252 Övriga inventarier, årets utgifter, egen utveckling 1254 Övriga inventarier, överföringar från Pågående nyanläggningar 1255 Övriga inventarier, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1256 Övriga inventarier, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1257 Övriga inventarier, årets avskrivningar och nedskrivningar 1258 Övriga inventarier, minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning Övriga inventarier, IB ackumulerade uppskrivningar Övriga inventarier, årets uppskrivningar Övriga inventarier, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 29

30 TILLGÅNGAR 126 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier Här redovisas inventarier som utgörs av konstföremål som tavlor, skulpturer etc. som inte ska skrivas av Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier, IB ackumulerat anskaffningsvärde; används för årets ingående balans 1261 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier, årets anskaffningsutgifter 1265 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 127 Pågående nyanläggningar Alla, med några undantag, pågående nyanläggningar avseende såväl investeringar i byggnad och mark som investeringar i maskiner och inventarier bokförs i denna kontogrupp. Om myndigheten så önskar kan kontot underindelas. Pågående nyanläggning beträffande förbättringsutgifter på annans fastighet och på beredskapstillgångar bokförs dock direkt i respektive undergrupp, 119 och 128. När arbetet är avslutat och anläggningen är färdig, ska utgifterna föras över till aktuellt konto i kontogrupp 11 eller 12 och avskrivningar påbörjas. Överföringen går till så att det belopp som motsvarar IB på konto 1270, krediteras konto 1274 och debiteras konto 11x4 eller 12x4, överföring från pågående nyanläggningar. Om det har förekommit aktivering under året på den berörda tillgången, förs den om genom att konto 1271 krediteras och konto 11x1 eller 12x1 årets anskaffningsutgifter, debiteras. För egen utveckling krediteras konto 1272 och 11x2 eller 12x2 årets utgifter, egen utveckling, debiteras Pågående nyanläggningar, IB ackumulerat anskaffningsvärde 1271 Pågående nyanläggningar, årets anskaffningsutgifter 1272 Pågående nyanläggningar, årets utgifter, egen utveckling 1273 Pågående nyanläggningar, årets anskaffningsutgifter omvänd skattskyldighet moms 1274 Pågående nyanläggningar, årets överföringar 1275 Pågående nyanläggningar, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning 1277 Pågående nyanläggningar, årets nedskrivningar 30

31 TILLGÅNGAR 128 Beredskapstillgångar Myndigheter med beredskapsuppgift som anskaffar varor och inventarier m.m. för att klara landets försörjning i ett krisläge, redovisar dessa här Beredskapstillgångar, IB ackumulerat anskaffningsvärde Beredskapstillgångar, årets anskaffningsutgifter Beredskapstillgångar, årets utgifter, egen utveckling Beredskapstillgångar, minskning av ackumulerat anskaffningsvärde vid utrangering/försäljning Beredskapstillgångar, IB ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Beredskapstillgångar, årets avskrivningar och nedskrivningar Beredskapstillgångar, minskning av ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar vid utrangering/försäljning Pågående projekt beredskapstillgångar, IB ackumulerat anskaffningsvärde Pågående projekt beredskapstillgångar, årets anskaffningsutgifter Pågående projekt beredskapstillgångar, årets utgifter, egen utveckling Pågående projekt beredskapstillgångar, årets nedskrivningar Beredskapstillgångar, IB ack. uppskrivningar Beredskapstillgångar, årets uppskrivningar Beredskapstillgångar, minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 129 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Dessa konton används för långfristiga förskott till leverantörer av materiella anläggningstillgångar. Gruppen är underindelad i byggnader och mark samt maskiner och inventarier. Dessutom är en uppdelning på statliga respektive icke-statliga leverantörer obligatorisk Förskott avseende byggnader och mark, inomstatliga 1292 Förskott avseende byggnader och mark, utomstatliga 1293 Förskott avseende maskiner och inventarier, inomstatliga 1294 Förskott avseende maskiner och inventarier, utomstatliga 31

32 TILLGÅNGAR 13 Finansiella anläggningstillgångar och utlåning Här redovisas följande grupper av anläggningstillgångar: värdepapper som förvärvats för långfristig placering långfristiga fordringar utlåning De obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 18. På samma sätt som vid redovisning av materiella anläggningstillgångar ska den ingående balansen registreras så att det ackumulerade värdet, årets anskaffningsutgifter, årets uppskrivningar, årets utdelning etc., förs till det konto inom varje grupp som avslutas med siffran 0. Den ackumulerade nedskrivningen förs till kontot som avslutas med siffran 9. Värdepapper och långfristiga fordringar tas upp i balansräkningen till anskaffningsvärde. Har värdet varaktigt gått ned ska nedskrivning ske. Nedskrivningskontot 13x9 krediteras med ett konto i undergrupp 598 Nedskrivning långfristiga placeringar som motkonto. 131 Aktier och andelar i hel- och delägda företag Reglerna för redovisning av aktier och andelar i hel- och delägda företag finns i 5 kap. 7 FÅB. Värdering av aktier och andelar ska göras enligt kapitalandelsmetoden Aktier och andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), ackumulerat värde; används för årets ingående balans 1311 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets anskaffningsutgifter 1312 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets utdelning 1313 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), årets försäljning 1314 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (onoterade bolag), justeringar 1315 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), ackumulerat värde 1316 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets anskaffningsutgifter 1317 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets utdelning 32

33 TILLGÅNGAR 1318 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), årets försäljning 1319 Aktier och andelar i hel- och delägda företag (noterade bolag), justeringar (motkonto 2040) 132 Andra långfristiga värdepappersinnehav, inomstatliga Här redovisas andra värdepapper och andelar utgivna av staten som anskaffats för långfristig placering Andra långfristiga värdepappersinnehav, ackumulerat värde; används för årets ingående balans 1321 Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffningsutgifter 1322 Andra långfristiga värdepappersinnehav, inomstatliga, årets försäljning 1328 Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning 1329 Andra långfristiga värdepappersinnehav, nedskrivning (motkonto i undergrupp 598) 133 Andra långfristiga värdepappersinnehav, utomstatliga Här redovisas andra utomstatliga värdepapper och andelar som anskaffats för långfristig placering Andra långfristiga värdepappersinnehav, ackumulerat värde inkl. ev. nedskrivningar; används för årets ingående balans Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, bostadsobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, kommunobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, onoterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, noterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, andelar i Kam:s räntekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, andelar i Kam:s aktiekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, andelar i fonder i bank eller annat finansiellt företag Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, andelar i internationella utvecklingsbanker m.m Andra långfristiga värdepappersinnehav, ack. värde, övriga långfristiga värdepappersinnehav 1331 Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffningsutgifter (endast rubrik) 33

34 TILLGÅNGAR Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, bostadsobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, kommunobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, onoterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, noterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, andelar i Kam:s räntekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, andelar i Kam:s aktiekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, andelar i fonder i bank eller annat finansiellt företag Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, andelar i internationella utvecklingsbanker m.m Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets anskaffn. utgifter, övriga långfristiga värdepappersinnehav 1332 Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning (endast rubrik) Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, bostadsobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, kommunobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, onoterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, noterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, andelar i Kam:s räntekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, andelar i Kam:s aktiekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, andelar i fonder i bank eller annat finansiellt företag Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, andelar i internationella utvecklingsbanker m.m Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets försäljning, övriga långfristiga värdepappersinnehav 1338 Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning (endast rubrik) 34

35 TILLGÅNGAR Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, bostadsobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, kommunobligationer Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, onoterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, noterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, andelar i Kam:s räntekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, andelar i Kam:s aktiekonsortium Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, andelar i fonder i bank eller annat finansiellt företag Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, andelar i internationella utvecklingsbanker m.m Andra långfristiga värdepappersinnehav, årets uppskrivning, övriga långfristiga värdepappersinnehav 134 Obligationer, inomstatliga Här redovisas obligationer utgivna av staten, t.ex. statsobligationer och riksobligationer som anskaffats för långfristig placering Obligationer, ackumulerat värde; används för årets ingående balans 1341 Obligationer, årets anskaffningsutgifter 1348 Obligationer, årets uppskrivning 1349 Obligationer, nedskrivning (motkonto i undergrupp 598) 135 Fria konton 35

36 TILLGÅNGAR 136 Långfristiga fordringar hos andra myndigheter På dessa konton redovisas långfristiga fordringar hos andra myndigheter som inte ska redovisas som utlåning i undergrupp Långfristiga fordringar, inomstatliga 1369 Nedskrivning, långfristiga fordringar, inomstatliga (motkonto i undergrupp 598) 137 Långfristiga fordringar, utomstatliga På dessa konton redovisas långfristiga fordringar hos utomstatliga motparter som inte ska redovisas som utlåning i undergrupp Långfristiga fordringar, utomstatliga 1379 Nedskrivning, långfristiga fordringar, utomstatliga (motkonto i undergrupp 598) Utlåning I denna undergrupp redovisas utlåning endast av de myndigheter som enligt instruktion, författning eller regeringsbeslut är ålagda att bedriva sådan verksamhet. Här redovisas såväl kort- som långfristig utlåning. Eftersom det är obligatoriskt att skilja på utlåning till statlig motpart respektive till icke-statlig motpart redovisas utlåning i två undergrupper (138 och 139). Observera att rapporteringen på S-koder skiljer sig mellan den utom- och inomstatliga utlåningen. För den utomstatliga utlåningen ska årets förändring av befarade och konstaterade förluster rapporteras på S-kod 1398 till statsredovisningen. För den inomstatliga utlåningen finns inte detta rapporteringskrav eller informationsbehov på S-kod. Att förluster skulle uppstå i den inomstatliga utlåningen är inte sannolikt. Om en eventuell inomstatlig förlust ska redovisas, kan konton läggas upp enligt samma kontostruktur som för utomstatlig utlåning, se konton Läs mer i ESV:s handledning Redovisning av utlåningsverksamhet, ESV 2007: Ingående balans, inomstatlig utlåning; används för årets ingående balans 1381 Årets utlåning, inomstatlig utlåning 1382 Årets amortering, inomstatlig utlåning 36

37 TILLGÅNGAR Utlåningsverksamhet kan i resultaträkningen redovisas både i verksamhetsavsnittet och under transfereringar beroende på om utlåningsverksamheten har ett tydligt inslag av transferering/subvention eller inte. Utlåning i transfereringsavsnittet Om utlåningsverksamheten redovisas i transfereringsavsnittet bör konstaterade och befarade förluster i utlåningsverksamhet, redovisas mot lämpligt konto i undergrupp 797, Förluster i transfereringsverksamhet. Finansiella transaktioner hänförbara till utlåningsverksamhet redovisas mot lämpligt konto i undergrupp 755, Räntekostnader i transfereringsverksamhet eller undergrupp 751, Ränteintäkter i transfereringsverksamhet. Om räntorna ska inlevereras till inkomsttitel redovisas de då i stället i undergrupp 707, Ränteintäkter i uppbördsverksamheten. Utlåning i verksamhetsavsnittet Om utlåningen bygger på självkostnadsprincipen och myndigheten tar ut räntor eller avgifter för att täcka verksamhetens kostnader bör utlåningen redovisas i verksamhetsavsnittet i resultaträkningen. Konstaterade och befarade förluster i utlåningsverksamhet bör därför redovisas mot lämpligt konto i undergrupp 549, Kostnader i utlåningsverksamheten. Finansiella transaktioner hänförbara till utlåningsverksamhet som redovisas i verksamhetsavsnittet redovisas mot lämpligt konto i kontogrupp 59, Finansiella kostnader eller kontogrupp 38, Finansiella intäkter. Om räntorna ska inlevereras till inkomsttitel redovisas de då i stället i undergrupp 707, Ränteintäkter i uppbördsverksamheten Ingående balans, utomstatlig utlåning; används för årets ingående balans 1391 Årets utlåning, utomstatlig utlåning 1392 Årets amortering, utomstatlig utlåning 1397 Ackumulerade befarade förluster, utomstatlig utlåning 1398 Årets nedskrivning för befarade förluster, utomstatlig utlåning 1399 Årets nedskrivning för konstaterade förluster, utomstatlig utlåning 37

38 TILLGÅNGAR 14 Varulager Här redovisas lager och förråd, pågående arbeten, fastigheter som vid anskaffningen inte är avsedda att stadigvarande innehas samt förskott till leverantörer avseende lager. Lagerredovisning Lagerredovisning blir aktuell främst hos myndigheter som tillverkar fysiska produkter. Vissa myndigheter har också förråd som behöver lagerredovisas. Förråd av förnödenheter däremot, kostnadsförs i regel. Beredskapslager ska enligt föreskrifterna till 5 kap. 1 FÅB bokföras som anläggningstillgång och utgöra en egen balanspost. I det följande redovisas två metoder för lagerredovisning. Metod A är närmast tänkt att användas i de fall lagervärdet är väsentligt och där en löpande kostnadsredovisning är nödvändig för att kunna följa upp verksamheten. Det finns också mer komplicerade metoder där kontoklass 9 används om man exempelvis vill redovisa inköp och uttag av material till standardpris. A. Löpande periodisering baserad på verklig materialförbrukning Lagerkontona i kontoklass 1 visar löpande den aktuella ställningen på lagerkontot. Utgifterna för anskaffning av råvaror under året bokförs på konto i undergrupp 569. Transaktion Debet/Kredit Konto Kontobenämning Ingående balans Debet 1410 Lager Inköp av råvaror Debet Kredit Debet Kredit 569x Inköp av övriga varor Leverantörsskulder (alt 2581) Förändring av varulager m.m. Varulagerförändring Bokföring av lageruttag Debet Kredit Varulagerförändring Förändring av varulager m.m. B. Periodisering vid räkenskapsperiodens slut baserad på inventering av lager och förråd Vid tillämpning av denna metod görs periodiseringen genom att lagervärdet vid periodens slut jämförs med lagervärdet vid periodens början. Förbrukningen (kostnaden för perioden) fastställs genom att värdet av inköpen ökas eller minskas med lagerförändringen. Denna typ av periodisering genom inventering kan göras vid årsbokslut eller vid olika delperioders slut. I båda fallen används samma konton. Nedanstående exempel visar hur bokföringen kan gå till. 38

39 TILLGÅNGAR Transaktion Debet/Kredit Konto Kontobenämning Ingående balans Debet 1410 Varulager Inköp av varor Debet Kredit 56xx 2561 Inköp av varor Leverantörsskulder (alt 2581) Bokföring av lagerökning vid årets slut Debet Kredit Förändring av varulager m.m. Varulagerförändring 141 Varulager och förråd På dessa konton redovisas lager av råmaterial/råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter. Myndigheten kan, vid behov, underindela kontot i råmaterial, halvfabrikat, färdiga produkter av egen tillverkning samt färdiga produkter av främmande tillverkning. Eventuellt kan det även behövas ett särskilt konto för varor på väg. Förändringar i varulagret såsom exempelvis uttag, inkurans och nedskrivning kan vid behov delas upp på olika konton för att underlätta uppföljningen av verksamheten Varulager och förråd, ackumulerat anskaffningsvärde (inklusive årets anskaffningar) 1419 Förändring av varulager m.m. (motkonto 5811, 5812 eller 5813) Fria konton 145 Pågående arbeten Dessa konton används främst för pågående tjänsteuppdrag och andra pågående arbeten i avgiftsbelagd verksamhet. Kontot kan förutom direkta kostnader för material och personal även omfatta andra direkta kostnader samt skäligt tillägg för pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Pågående arbeten och andra tjänsteuppdrag i avgiftsbelagd verksamhet ska intäktsavräknas löpande om uppdragens slutliga resultat kan förutsägas med rimlig säkerhet. Se vidare föreskrifterna till 5 kap. 9 FÅB Pågående arbeten, nedlagda kostnader 1452 Pågående arbeten, fakturering 1459 Beräknad förändring av pågående arbeten (motkonto 5821) 39

40 TILLGÅNGAR 146 Fria konton 147 Fastigheter Här redovisas fastigheter som vid anskaffningen inte är avsedda att stadigvarande innehas eller brukas. Köp och försäljning redovisas per tillträdesdagen Fastigheter, ackumulerat anskaffningsvärde; årets ingående balans samt årets anskaffningar 1479 Förändring fastigheter (motkonto 5831) 148 Förskott till leverantörer varor och tjänster Här redovisas förskott till leverantörer avseende leveranser av varor till lager samt tjänster. Kontona har en särställning bland fordringarna genom att de avräknas mot kommande leveranser. Övriga fordringar hos leverantörer redovisas i kontogrupp Förskott till leverantörer varor och tjänster, inomstatliga 1482 Förskott till leverantörer varor och tjänster, utomstatliga 149 Fria konton 15 Kortfristiga fordringar Denna kontogrupp har tre huvudavsnitt: kundfordringar fordringar hos andra myndigheter övriga icke-statliga fordringar 151 Kundfordringar, utomstatliga Här redovisas fordringar som grundar sig på myndighetens försäljning till ickestatliga kunder. Observera att kundfordringar hos statliga myndigheter bokförs i undergrupp 153. Kontona debiteras för utgående fakturor och krediteras vid betalning. Eventuella kursvinster som uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk valuta på grund av kursförändringar under kredittiden bokförs i undergrupp 387 Kursvinster. Eventuella kursförluster bokförs i undergrupp 596 Kursförluster. 40

41 TILLGÅNGAR Osäkra kundfordringar Kundfordringar som anses osäkra och därför kräver speciell bevakning kan särredovisas så att det osäkra fordringsbeloppet förs från kontona (kredit) till konto 1518 Osäkra fordringar (debet). Befarade kundförluster När en kundförlust befaras (utan att förlusten slutligen konstaterats), t.ex. på grund av att kunden kommit på obestånd eller för att en tvist har uppstått om en fordran, krediteras konto 1519 Nedskrivning kundfordringar med konto 5442 Befarade kundförluster, varor eller konto 5452 Befarade kundförluster, tjänster som motkonto (debet). Konstaterade kundförluster Vid kundförluster som slutligen konstaterats, t.ex. när kunden gått i konkurs, beviljats ackord eller när en slutlig uppgörelse har nåtts om en tvistig fordran, förs det nominella beloppet bort från konto 1518 Osäkra kundfordringar (kredit) till konto 5441 Konstaterade kundförluster, varor eller 5451 Konstaterade kundförluster, tjänster (debet). Med nominellt belopp avses differensen mellan bokfört belopp på konto 1518 Osäkra kundfordringar och återvunna kundfordringar (dvs. den del av en osäker fordran som kunden har betalat. Denna betalning bokförs kredit 1518 och med t.ex. ett plusgirokonto som motkonto). Samtidigt återförs tidigare reservering på konto 1519 Nedskrivning kundfordringar (debet) till konto 5442 eller konto 5452 (kredit) Kundfordringar, inhemska kunder 1512 Kundfordringar, utländska kunder 1518 Osäkra kundfordringar 1519 Nedskrivning kundfordringar 152 Fria konton 153 Fordringar hos andra myndigheter Här redovisas kortfristiga fordringar, inklusive kundfordringar, hos andra statliga myndigheter. Kundfordringar hos icke-statliga kunder bokförs i undergrupp 151. Konto 1531 debiteras för utgående fakturor och krediteras vid betalning. För redovisning av kundförluster, se avsnitten Befarade och Konstaterade kundförluster ovan. 41

42 TILLGÅNGAR Avräkningskontot för skatter och avgifter debiteras vid inbetalning till skattekontot. När skattedeklarationen lämnas krediteras kontot Kundfordringar 1533 Avräkningskonto skatter och avgifter (skattekonto) 1538 Övriga kortfristiga fordringar 1539 Nedskrivning fordringar (motkonto 5443/5444 resp. 5453/5454) 154 Ingående mervärdesskatt På dessa konton redovisas sådan ingående mervärdesskatt som framgår av inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling som myndigheten erhåller vid förvärv av varor och tjänster m.m. Vad gäller myndighetens rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt, hänvisas till förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt, ESV:s föreskrifter och allmänna råd samt ESV:s handledning om moms, som finns tillgänglig på Rätten till kompensation för ingående moms inträder normalt vid tidpunkten för bokföring (enligt god redovisningssed) av inkommande faktura eller motsvarande handling. Det finns inget krav på att myndigheten ska lämna en rekvisition avseende ingående moms varje månad. Kravet är att de myndigheter som har kompensationsrätt för ingående moms måste lämna en rekvisition minst en gång per år. Observera att tillhandahållande av varor och tjänster inom staten inte utgör omsättning enligt mervärdesskattelagen. Observera också att det inte finns kompensationsrätt för ingående mervärdesskatt på personbilar. Den ingår i stället i anskaffningsvärdet för personbilar, (jfr undergrupp 124). Kompensationsrätt för ingående mervärdeskatt för leasing och hyra av personbil och motorcykel är i normalfallet begränsad till högst 50 %. Myndigheter som har betalningar som inte är räntebelagda och alltså hanteras över statens centralkonto (SCR) kan behöva fördela sin ingående mervärdesskatt på räntebelagt respektive icke räntebelagt flöde. På grund av att den redovisade ingående mervärdesskatten utgör ett underlag för beräkning av Sveriges EU-avgift, måste den fördelas på ingående mervärdesskatt som avser momspliktig respektive icke-momspliktig verksamhet. Denna fördelning behöver endast göras i slutet av året. Fördelningen kan göras enligt den schablonmetod som ESV meddelar. För både varor och tjänster gäller, under vissa omständigheter, omvänd skattskyldighet för moms, s.k. förvärvsbeskattning. Det innebär att det är köparen i 42

43 TILLGÅNGAR stället för säljaren som blir skyldig att redovisa och betala in utgående mervärdesskatt till Skatteverket. Samtidigt har köparen oftast kompensationsrätt för ingående moms med motsvarande belopp. Sådan ingående moms rekvireras på vanligt sätt från Skatteverket. Momsbeloppen måste redovisas brutto på mervärdesskattedeklarationen. Detta gäller vid inköp av varor och tjänster från utlandet och inköp av byggtjänster inom Sverige. Enligt ett ställningstagande från Skatteverket omfattas alla statliga myndigheter som köper in en byggtjänst till verksamhet som i någon del, i mervärdesskattelagens mening, kan anses som yrkesmässigt bedriven. Detta betyder att endast myndigheter som uteslutande bedriver myndighetsutövning, och således inte är momsregistrerade, är undantagna från denna omvända skattskyldighet vid inköp av byggtjänster inom Sverige. När en skattebelagd affärshändelse (inköp) bokförs debiteras undergrupp 154 med beloppet för ingående mervärdesskatt. Saldot på kontot överförs per månadens sista dag påföljande månad i heltal kronor till konto för mervärdesskattefordran (undergrupp 155). Saldot ska kunna avstämmas med beloppet för ersättningsbar ingående skatt i momsrekvisitionen för den aktuella månaden Årets ingående moms, icke momspliktig verksamhet, räntebelagt flöde 1542 Årets ingående moms, icke momspliktig verksamhet, icke räntebelagt flöde 1543 Årets ingående moms, momspliktig verksamhet, räntebelagt flöde 1544 Årets ingående moms, momspliktig verksamhet, icke räntebelagt flöde Ingående mervärdesskatt för inköp där myndigheten är mervärdesskatteskyldig För att kunna fylla i mervärdesskattedeklarationen måste myndigheten fånga nedanstående uppgifter. Baskontoplanen föreslår här konton för detta, men om myndigheten har någon annan lösning i sin internredovisning så behövs inte alla dessa konton. Kontona är alltså endast förslag till de myndigheter som behöver ta fram informationen ur den externa redovisningen. Per månadens sista dag krediteras dessa avräkningskonton med den ingående moms som löpande debiterats kontona Motkonto 1551 och Årets ingående moms EU Varor, räntebelagt flöde Årets ingående moms EU Tjänster, räntebelagt flöde Årets ingående moms EU Varor, icke räntebelagt flöde Årets ingående moms EU Tjänster, icke räntebelagt flöde Årets ingående moms land utanför EU Tjänster, räntebelagt flöde Årets ingående moms land utanför EU Tjänster, icke räntebelagt flöde 43

44 TILLGÅNGAR Årets ingående moms - land utanför EU Varor, räntebelagt flöde Årets ingående moms - land utanför EU Varor, icke räntebelagt flöde Årets ingående moms, icke momspliktig verksamhet Sverige Tjänster (t.ex. byggtjänster), räntebelagt flöde Årets ingående moms, icke momspliktig verksamhet Sverige Tjänster (t.ex. byggtjänster), icke räntebelagt flöde Årets ingående moms, momspliktig verksamhet Sverige Tjänster (t.ex. byggtjänster), räntebelagt flöde Årets ingående moms, momspliktig verksamhet Sverige Tjänster (t.ex. byggtjänster), icke räntebelagt flöde Avräkningskonto årets ingående moms, räntebelagt flöde Avräkningskonto årets ingående moms, icke räntebelagt flöde 155 Mervärdesskattefordran Per månadens sista dag debiteras kontona för mervärdesskattefordran med månadens ingående moms (motkonto 1548 och 1549). Kontona krediteras i samband med att ersättning erhålls för den skatt som rekvirerats för månaden Mervärdesskattefordran, räntebelagt flöde 1552 Mervärdesskattefordran, icke räntebelagt flöde 156 Övriga kortfristiga fordringar Här redovisas övriga kortfristiga utomstatliga fordringar, utom kundfordringar. På kontot lönegarantifordran redovisar länsstyrelser fordran på konkursbon för lönegarantier. Observera att denna ska specificeras på eget konto med egen S-kod. På kontot uppbördsfordringar redovisas myndighetens utomstatliga fordringar för uppbörd (främst skattefordringar). Observera att dessa ska specificeras på eget konto med egen S-kod. På kontot övriga fordringar, utländska redovisas bland annat fordran på EU. Inomstatliga uppbördsfordringar kan redovisas på ett underkonto som kopplas till S- kod för inomstatliga fordringar (för närvarande S1530) Lönegarantifordran 1562 Uppbördsfordringar 1563 Regressfordran garantier 1564 Övriga fordringar, utländska 1565 Diverse fordringar 1566 Osäkra fordringar 1569 Nedskrivning, övriga fordringar (motkonto 5443 och 5444 samt 5453 och 5454) 44

45 TILLGÅNGAR 157 Fordringar hos anställda Här redovisas bl.a. förskott till, och fordringar på, anställda. På konto 1575 kan s.k. fixkassa, dvs. en kassa som inte används för försäljningsverksamhet utan som alltid ska uppgå till samma belopp (inkl. kvitton, rekvisitioner etc.), redovisas Reseförskott, lönesystemrelaterade, dvs. dessa överförs automatiskt från lönesystemet 1572 Förskott lön, lönesystemrelaterade 1573 Övriga fordringar hos anställda, lönesystemrelaterade 1574 Övriga fordringar hos anställda, manuella (inte via lönesystemet) 1575 Övriga förskott till anställda 1579 Nedskrivning, fordringar hos anställda Fria konton 16 Periodavgränsningsposter Denna kontogrupp omfattar alla periodavgränsningskonton med debetsaldo, interimsfordringar. Gruppen omfattar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Kontona i kontogruppen används vid periodisering av utgifter respektive inkomster vid bokslut, delårsrapport samt vid kortperiodiska resultatberäkningar. Interimskontona debiteras med de periodiserade beloppen med periodiseringskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. På nästa räkenskapsperiod återförs saldon från interimskontona till respektive kostnads- eller intäktskonto (kredit interimskonto, debet periodiseringskonto för respektive kostnad eller intäkt). 161 Förutbetalda kostnader Som förutbetalda kostnader bokförs kostnader som avser kommande perioder men som har betalats under en tidigare period. Bokföring av periodavgränsningsposter ska alltid ske på separata konton för inomstatliga respektive utomstatliga periodiseringar Förutbetalda hyror, inomstatliga 1612 Förutbetalda hyror, utomstatliga 1613 Förutbetalda leasingavgifter, utomstatliga 1614 Förutbetalda räntor, inomstatliga 1615 Förutbetalda räntor, utomstatliga 45

46 TILLGÅNGAR 1618 Övriga förutbetalda kostnader, inomstatliga 1619 Övriga förutbetalda kostnader, utomstatliga 162 Upplupna avgiftsintäkter Som upplupna avgiftsintäkter redovisas avgiftsinkomster som avser en utförd motprestation, men som ännu inte ännu hunnit faktureras. Observera att upplupna avgiftsintäkter från statliga, respektive från icke-statliga, köpare ska särredovisas Upplupna avgiftsintäkter, inomstatliga 1622 Upplupna avgiftsintäkter, utomstatliga 163 Upplupna bidragsintäkter Som upplupna bidragsintäkter redovisas bidragsinkomster som ännu inte erhållits och som beloppsmässigt motsvaras av periodens kostnader. Observera att upplupna bidragsintäkter från statliga, respektive från icke-statliga, givare ska särredovisas Upplupna bidragsintäkter, inomstatliga 1632 Upplupna bidragsintäkter, utomstatliga Fria konton 167 Övriga upplupna intäkter Som upplupna intäkter bokförs under perioden upplupna men ännu ej erhållna eller fakturerade intäkter. Bokföring av periodavgränsningsposter ska alltid ske på separata konton för inomstatliga respektive utomstatliga periodiseringar. Kontona används för periodisering av hyresintäkter, räntor och andra intäkter. Kontona debiteras för upplupna, ännu ej erhållna, intäkter med berört periodiseringskonto i kontoklass 3 eller 7 som motkonto Upplupna hyror, inomstatliga 1672 Upplupna hyror, utomstatliga 1673 Upplupna räntor, inomstatliga 1674 Upplupna räntor, utomstatliga 1675 Upplupna garantiavgifter, utomstatliga 1678 Övriga upplupna intäkter, inomstatliga 1679 Övriga upplupna intäkter, utomstatliga Fria konton 46

47 TILLGÅNGAR 17 Avräkning med statsverket Denna kontogrupp är unik för statlig redovisning. Den återspeglar myndighetens roll som självständigt redovisningssubjekt i staten. Här redovisar myndigheten utfall på anslag och inkomsttitlar och tillhörande betalningar. Läs vidare i ESV:s handledning Avräkning med statsverket, ESV 2011:25. I denna kontogrupp redovisas: medel som redovisats mot inkomsttitlar på statens budget medel som redovisats mot anslag på statens budget belopp som betalats till/från statens centralkonto (SCR) som förs i Riksbanken (dvs. i icke räntebärande betalningsflöde) vissa andra belopp enligt särskilda regler Kontogruppen är indelad i fem avsnitt. Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitel) (undergrupp 172) Fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde (undergrupp 174) Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde (undergrupp 175) Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag (undergrupp 178) Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto (undergrupp 179) Från denna kontogrupp hämtar myndigheten underlag för följande rapportering: Specifikation till posten Avräkning med statsverket i balansräkningen. Uppgifter om utfall till anslagsredovisningen enligt 6 kap. 1 FÅB. Redovisning av betalningar i icke räntebärande flöde, enligt krav och som regleras i ESV:s föreskrifter till 21 FBF. 171 Ingående balans 172 Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitel) I denna undergrupp görs redovisning mot inkomsttitel och redovisning av betalningar. När myndigheten har fört om betalningar till konto 1729 från undergrupp 179 kommer saldot för denna undergrupp att visa myndighetens nettofordran/-skuld avseende statens budget hänförbar till uppbörd. Myndigheten ska lägga upp konton i en struktur motsvarande de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot. Är dessa inkomsttitlar underindelade i undertitlar ska motsvarande konton finnas. Om myndigheten redovisar mot många inkomsttitlar kan den lediga undergruppen 173 användas. Om myndigheten, mot bakgrund av ett särskilt medgivande, redovisar utgifter mot inkomsttitlar ska separata konton läggas upp för detta. 47

48 TILLGÅNGAR Nettofordran/-skuld från föregående år ska föras över till konto 1720 Ingående balans, uppbörd. När en inkomsttitel krediteras på konto 1721 uppstår en skuld till statsverket som elimineras när konto 1728 och/eller 1729 debiteras, dvs. när betalning sker till icke räntebärande flöde. När myndigheten har bokfört betalningar på konto 1729 kommer saldot för denna undergrupp att visa myndighetens nettofordran/-skuld avseende statens budget hänförbar till uppbörd. På konto 1722 redovisas de utgifter som ska redovisas mot inkomsttitel när regeringen eller ESV beslutat om bruttoredovisning av utgifter. Detta innebär normalt redovisning på en egen undertitel eller delundertitel. Om beslut om bruttoredovisning saknas, förs utgifter samman med inkomster på konto1721. Utgifter som utgör en återföring av tidigare redovisade inkomster redovisas också på konto I de fall en myndighet saknar icke räntebärande flöde kan inkomster från uppbörd av mindre omfattning ( kronor) eller av tillfällig karaktär betalas in till räntekontot. Myndigheten ska sedan föra över dessa medel till icke räntebärande flöde. Detta sker genom betalning till specifika betalkonton i Riksgäldskontoret och genom att konto 1728 debiteras. Redovisning mot inkomsttitel görs antingen när medel betalas in till räntekontot eller vid faktureringstillfället. Om myndigheten löpande bokför inbetalningarna som är hänförbara till avsnittet Fordringar och skulder avseende uppbörd mot konto 1793 ska dessa senast vid bokslut överföras från konto 1799 till konto Ingående balans, uppbörd 1721 Redovisning mot inkomsttitel inkomster 1722 Redovisning mot inkomsttitel utgifter 1728 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 1729 Redovisning av betalningar, uppbörd 173 Fria konton 48

49 TILLGÅNGAR 174 Fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde I denna undergrupp bokförs redovisningen mot de anslag på statens budget som myndigheten disponerar i icke räntebärande flöde. Anslag i räntebärande flöde redovisas i undergrupp 175. När myndigheten har bokfört betalningar mot konto 1749 kommer saldot för denna undergrupp att visa myndighetens nettofordran/-skuld hänförbar till anslag i icke räntebärande flöde. Normalt uppkommer fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde endast i de fall myndigheter transfererar varor och tjänster eller innehåller skatter, sociala avgifter m.m. avseende personalkostnader som finansieras av anslag i icke räntebärande flöde. Nettofordran/-skuld från föregående år ska föras över till konto 1740 Ingående balans, anslag i icke räntebärande flöde. När anslaget debiteras på konto 1741 uppstår en fordran på statens budget som elimineras när konto 1749 krediteras, dvs. när betalning sker från icke räntebärande flöde. Myndigheten ska lägga upp konton i bokföringen på ett sådant sätt att redovisning kan ske mot de anslag och anslagsposter som myndigheten disponerar enligt regleringsbrev eller annat regeringsbeslut. Särskilda konton kan också behövas för att möjliggöra en redovisning av ekonomiska villkor i regleringsbrev. Om myndigheten disponerar många anslag/anslagsposter kan den lediga undergruppen 176 användas. I regel sker redovisningen mot anslag vid betalningstillfället. Under vissa förutsättningar kan transfereringar av varor och tjänster redovisas mot anslag när en kostnad uppstår som ska finansieras över statens budget. Då debiteras kontot för berört anslag/anslagspost och vanligtvis krediteras ett konto I de fall anslaget används för att finansiera en anskaffning av anläggningstillgång eller lån som ska återbetalas, krediteras konto för statskapital i undergrupp 201. Myndigheten har också rätt att bokföra all redovisning mot ett anslag/anslagspost i en enda transaktion månadsvis i efterhand. Redovisningen omfattar då samtliga utgifter under månaden som ska redovisas mot anslag. Inkomster som ska redovisas mot ett anslag behandlas som en återföring av medel som erhållits under anslaget. Särskilda konton bör läggas upp för sådana inkomster. Inkomsterna krediteras ett sådant konto med kontot 30x2 som motkonto. På konto 1742 redovisas de inkomster som regeringen beslutat ska bruttoredovisas under anslaget. Om beslut saknas förs inkomster samman med utgifter på konto 49

50 TILLGÅNGAR Inkomster som utgör en återföring av tidigare avräknade utgifter redovisas också på konto Om myndigheten löpande bokför inbetalningarna som är hänförbara till avsnittet Anslag i icke räntebärande flöde mot konto 1793 ska dessa senast vid bokslut överföras från konto 1799 till konto Ingående balans, anslag i icke räntebärande flöde 1741 Redovisning mot icke räntebärande anslag utgifter 1742 Redovisning mot icke räntebärande anslag inkomster 1749 Redovisning av betalningar, anslag 175 Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde I denna undergrupp bokförs redovisningen mot de anslag på statens budget som myndigheten disponerar i räntebärande flöde. Anslag i icke räntebärande flöde redovisas i undergrupp 174. I de fall samtliga tolftedelar är tillförda till räntekontot och alla indragningar är återbetalda kommer saldot i denna undergrupp att överensstämma med myndighetens ackumulerade anslagssparande/-kredit. Ett anslagssparande innebär att myndigheten har en skuld för anslag i räntebärande flöde. I de fall myndigheten har utnyttjat sin anslagskredit uppstår en fordran för anslag i räntebärande flöde. Nettofordran/-skuld från föregående år ska föras över till konto 1720 Ingående balans, anslag i räntebärande flöde. På konto 1751 bokförs redovisningen mot de anslag på statens budget som myndigheten disponerar i räntebärande flöde. När anslaget debiteras uppstår en fordran på statens budget som elimineras när konto 1758 krediteras, dvs. när inbetalning sker till myndighetens räntekonto. Myndigheten ska lägga upp konton i bokföringen på ett sådant sätt att redovisning kan ske mot de anslag och anslagsposter som myndigheten disponerar enligt regleringsbrev eller annat regeringsbeslut. Särskilda konton kan också behövas för att möjliggöra redovisning av eventuella ekonomiska villkor i regleringsbrev eller liknande. För räntebelagda anslag för transfereringsändamål och för vissa anslag till universitet och högskolor gäller särskilda regler för redovisningen mot anslag. 50

51 TILLGÅNGAR Inkomster som ska redovisas mot ett anslag behandlas som en återföring av medel som erhållits under anslaget. Särskilda konton bör läggas upp för sådana inkomster. Inkomsterna krediteras ett sådant konto med kontot 3012 som motkonto. På konto 1752 redovisas de inkomster som regeringen beslutat ska bruttoredovisas under anslaget. Om beslut saknas förs inkomster samman med utgifter på konto Inkomster som utgör en återföring av tidigare avräknade utgifter redovisas också på konto För sådana anslag, som enligt regeringens beslut är räntebärande, överför Riksgäldskontoret medel från SCR till myndighetens räntekonto via ett av myndighetens inbetalningskonton. Normalt sker detta i tolftedelar den 25:e i varje månad. Inbetalningen bokförs i debet på berört konto i undergrupp 193x och i kredit på konto Därmed uppstår en skuld till staten, som successivt minskar i takt med att redovisning mot anslaget görs. Normalt görs redovisning mot anslagen med de utgifter myndigheten har för verksamhet som ska finansieras från statens budget. Det finns då ingen koppling mellan överföringarna av anslagsmedel från SCR och redovisningen mot anslag. Överförda men ännu inte utbetalda medel för anslagsfinansierad verksamhet kommer att ligga som en behållning på räntekontot. På konto 1759 redovisas återbetalningar av anslagsmedel i räntebärande flöde vid beslut om indragningar. Återbetald ränta vid indragningar ska bokföras på detta konto om ränteinkomsterna har bokförts som återföring av intäkter av anslag på konto I de fall ränteinkomsterna inte har förts mot anslag bokförs endast återbetalningar av tillförda anslagsmedel. Återbetalning av anslagsmedel bör även redovisas i de fall som Riksgäldskontoret kvittar återbetalningar mot kommande utbetalningar av tolftedelar eller i de fall som Riksgäldskontoret minskar behållningen på räntekontot. I dessa fall kommer således betalningen hänförbar till räntekonto att bruttoredovisas på konto 1758 Anslagsmedel som tillförts räntekonto och 1759 Återbetalning av anslagsmedel Ingående balans, anslag i räntebärande flöde 1751 Redovisning mot räntebärande anslag utgifter 1752 Redovisning mot räntebärande anslag inkomster 1758 Anslagsmedel som tillförts räntekonto 1759 Återbetalning av anslagsmedel Fria konton 51

52 TILLGÅNGAR 178 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag På dessa konton redovisas fordran avseende sådan semesterlöneskuld per den 31 december 2008 som ännu inte har redovisats mot anslag enligt övergångsbestämmelsen till 12 anslagsförordningen. Övergångsbestämmelsen i anslagsförordningen innebär att när personal tar ut sparad semester från tiden före 2009 hos myndigheten redovisas utgiften utgiftsmässigt mot anslag och inte kostnadsmässigt som är huvudprincipen för redovisning mot anslag av förvaltningsutgifter. Uttag av sådan sparad semester påverkar inte periodens kostnader och ska senast vid bokslut redovisas på konto Däremot kan uttag av sparad semester löpande under året redovisas på konto 3011 Intäkt av anslag. En justering måste i sådana fall göras senast vid bokslut. Mer information om beräkning och redovisning av sparad semester finns i handledningen Personalkostnader, ESV 2015: Ingående balans, fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 1781 Årets minskning, fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto På dessa konton redovisas löpande myndighetens betalningar i icke räntebärande flöde (konto 1793 och 1794). Betalningar hänförbara till anslag och uppbörd ska senast vid bokslut överföras till kontona 1729 och Efter överföringen kommer saldot i detta avsnitt att visa Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto. Övriga fordringar och skulder uppstår om myndigheten får in avgifter eller bidrag till icke räntebärande flöde som ska användas till att exempelvis finansiera transfereringar. I dessa fall har myndigheten en dragningsrätt på statens centralkonto som inte är hänförbar till anslag eller inkomsttitlar på statens budget. Då myndigheten har tagit emot inbetalningar i icke räntebärande flöde ska medlen föras över till konto 1729/1793. Detta sker genom att konto 1942X krediteras och konto 1729/1793 debiteras. På motsvarande sätt som för konto 1749/1793 ska utbetalningar från icke räntebärande flöde föras över från 1944X till konto 1749/1794. Detta görs genom att kontot för överföringar från berört bankkonto eller direkt från statens centralkonto debiteras och konto 1749/1794 krediteras. 52

53 TILLGÅNGAR Nettofordran/-skuld från föregående år ska föras över till konto 1790 Ingående balans, övriga fordringar och skulder på statens centralkonto. På konto 1799 redovisas omföringar av betalningar i icke räntebärande flöde hänförliga till anslag (konto 1749) och inkomsttitlar (konto 1729) på statens budget. Omföring kan även göras löpande men görs vanligtvis i samband med bokslutsarbetet Ingående balans, övriga fordringar och skulder på statens centralkonto 1793 Inbetalningar i icke räntebärande flöde, uppbördsmedel m.m Utbetalningar i icke räntebärande flöde, transfereringar m.m Omföring av betalningar 18 Kortfristiga placeringar I denna kontogrupp redovisas kortfristiga placeringar i värdepapper och andelar. Långfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 13 Finansiella anläggningstillgångar. Vid avyttring av värdepapper och andelar som utgör kortfristiga placeringar, bokförs en eventuell realisationsvinst i undergrupp 388 och en eventuell realisationsförlust i undergrupp 597. (Eventuella reavinster/-förluster hänförliga till uppbörds- och transfereringsverksamhet bokförs i kontoklass 7.) En nedskrivning som kan bli aktuell vid bokslutstillfället bokförs på konto 1818 eller 1819 med motkonto i undergrupp Värdepapper och andelar 1811 Obligationer, inomstatliga 1812 Obligationer, utomstatliga 1813 Aktier och andelar, utomstatliga 1814 Statsskuldsväxlar m.m. i Riksgäldskontoret, inomstatliga 1815 Bankcertifikat, utomstatliga 1816 Konvertibler, inomstatliga 1817 Konvertibler, utomstatliga 1818 Nedskrivning kortfristiga placeringar, inomstatliga 1819 Nedskrivning kortfristiga placeringar, utomstatliga Fria konton 19 Kassa och bank I denna kontogrupp redovisas dels kassa- och bankbehållningar, dvs. sådana tillgångar som brukar sammanfattas under benämningen likvida medel, dels samtliga 53

54 TILLGÅNGAR betalningar som verkställs via myndighetens konton hos olika betalningsförmedlare, även om dessa konton inte uppvisar någon behållning. (I benämningen bankkonto ingår även plusgiro.) Observera att kortfristiga placeringar i värdepapper och andelar redovisas i kontogrupp Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Nettosaldot på myndighetens samlingskonto i koncernkontosystemet i plusgirot regleras dagligen automatiskt med myndighetens räntekonto hos Riksgäldskontoret. Ett överskott på samlingskontot töms till räntekontot medan ett underskott täcks från räntekontot. Negativt belopp, dvs. utnyttjad räntekontokredit överförs till konto 2540 i samband med delårsrapport och årsredovisning. Eftersom något konto motsvarande samlingskontot inte behöver läggas upp i myndighetens bokföring, kommer bokföringen av överföringsbeloppen till, respektive från, räntekontot att bokföras på de särskilda konton som ska läggas upp och som representerar olika bankkonton. Alla transaktioner på räntekontot ska ha ett motkonto i form av ett konto för överföring till eller från ett bankkonto. Detta gäller även vid korrigeringar Räntekonto 192 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret På dessa konton redovisas behållningar på andra konton i Riksgäldskontoret än de som avses i grupp 191. Negativt belopp, dvs. utnyttjade krediter överförs till konto 2550 i samband med delårsrapport och årsredovisning Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 193 Bank anslutet till räntekonto i Riksgäldskontoret På dessa konton redovisas betalningar och saldon på de bankkonton som är anslutna till myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret. Bankkonton som är anslutna till statens centralkonto (SCR), som förs i Riksbanken, bokförs i undergrupp 194. De bankkonton som bokförs i undergrupperna 193 och 194 ingår i det statliga koncernkontosystemet. Har myndigheten konton som inte ingår i koncernkontosystemet bokförs dessa i undergrupp Inom de kategorier som ingår i koncernkontosystemet (bankkonton anslutna till räntekonto respektive till SCR) ska myndigheten särskilja sådana konton som 54

55 TILLGÅNGAR används för inbetalningar och sådana som används för utbetalningar. Inom respektive kategori kan kontona ordnas på det sätt som bäst motsvarar myndighetens informationsbehov. 1931Inbetalningar till räntekonto Bank A inbetalningar Bank B inbetalningar Bank C inbetalningar 1932 Utbetalningar från räntekonto Bank A utbetalningar Bank B utbetalningar Bank C utbetalningar 1933 Överföring till räntekonto Överföring till räntekonto, Bank A inbetalningar Överföring till räntekonto, Bank B inbetalningar Överföring till räntekonto, Bank C inbetalningar 1934 Överföring från räntekonto Överföring från räntekonto, Bank A utbetalningar Överföring från räntekonto, Bank B utbetalningar Överföring från räntekonto, Bank C utbetalningar 194 Bank anslutet till statens centralkonto På dessa konton redovisas betalningar och saldon på de bankkonton som är anslutna till statens centralkonto (SCR) som förs i Riksbanken. Inom de kategorier som ingår i koncernkontosystemet (bankkonton anslutna till räntekonto respektive till SCR) ska myndigheten särskilja sådana konton som används för inbetalningar och sådana som används för utbetalningar. Inom respektive kategori kan kontona ordnas på det sätt som bäst motsvarar myndighetens informationsbehov. Saldot i undergrupp 1942 ska bokas mot konto 1729 och saldot i undergrupp 1944 ska bokas mot konto Alternativt kan myndigheterna löpande bokföra betalningarna mot kontona 1793 och 1794 för att senast vid bokslut överföra dessa till kontona 1729 och

56 TILLGÅNGAR 1941 Inbetalningar till statens centralkonto Bank A inbetalningar Bank B inbetalningar Bank C inbetalningar 1942 Överföring till statens centralkonto Överföring till SCR, Bank A inbetalningar Överföring till SCR, Bank B inbetalningar Överföring till SCR, Bank C inbetalningar 1943 Utbetalningar från statens centralkonto Bank A utbetalningar Bank B utbetalningar Bank C utbetalningar 1944 Överföring från statens centralkonto Överföring från SCR, Bank A utbetalningar Överföring från SCR, Bank B utbetalningar Överföring från SCR, Bank C utbetalningar 195 Bank, övriga konton På dessa konton redovisas transaktioner på de bankkonton som varken är anslutna till räntekontot i Riksgäldskontoret eller till statens centralkonto, dvs. kontona är inte anslutna till det statliga koncernkontosystemet. Dessa bankkonton används både för inbetalningar och utbetalningar och kan uppvisa saldon. Något krav på att i kontoplanen skilja på in- och utbetalningar finns inte Bank A 1952 Bank B 1953 Bank C 1959 Valutakonto Fria konton 56

57 TILLGÅNGAR 198 Direkta insättningar och uttag från statens centralkonto Dessa konton används av myndigheter som tilldelats eget underkonto hos Riksgäldskontoret till statens centralkonto. Detta kan användas för både direkta insättningar och direkta uttag. På grund av ESV:s behov av information om bruttobetalningar ska inbetalningar och utbetalningar bokföras på separata konton, liksom överföringar till, respektive från, konton för avräkning med statsverket. Motkonto till konto 1982 är 1793 och motkonto till konto 1984 är Direkta insättningar 1982 Överföring till koncernkonto 1983 Direkta uttag 1984 Överföring från koncernkonto 199 Kassa och bank På dessa konton redovisas endast myndighetens kontanttransaktioner. Till kontanttransaktioner räknas även eventuellt erhållna checkar, postväxlar m.m. som inte satts in på eget bankkonto. Kontot får inte användas för andra finanstransaktioner Kassa Kassa 2 57

58 KAPITAL OCH SKULDER 2 Kapital och skulder I kontoklass 2 redovisas myndighetens samtliga kapital och skulder, indelade i följande grupper: - myndighetskapital -statskapital kontogrupp 20 -uppskrivningskapital -donationskapital - resultatandelar i hel- och delägda företag -balanserad kapitalförändring -kapitalförändring enligt resultaträkningen - fonder -fonder kontogrupp 21 - avsättningar -avsättningar för pensioner och liknande kontogrupp 22 förpliktelser -övriga avsättningar - skulder m.m. -lån i Riksgäldskontoret kontogrupp övriga lån -räntekontokredit i Riksgäldskontoret -övriga krediter i Riksgäldskontoret -skulder till andra myndigheter -utgående moms -leverantörsskulder -övriga skulder -depositioner -förskott från uppdragsgivare och kunder - periodavgränsningsposter -upplupna kostnader kontogrupp 27 -oförbrukade bidrag -övriga förutbetalda intäkter 58

59 KAPITAL OCH SKULDER 20 Myndighetskapital I denna kontogrupp redovisas myndighetens kapital fördelat på de olika typer av kapital som myndigheten disponerar. 201 Statskapital På dessa konton redovisas kapital som tillförs myndigheten över statens budget, uttryckligen för att finansiera anskaffning av tillgångar eller för att finansiera stadigvarande behov av rörelsemedel. Statskapitalet kan vara förenat med avkastningskrav. Om regeringen i regleringsbrev eller annat beslut preciserat ett avkastningskrav varmed kapitalet ska skrivas upp, eller som ska inlevereras till inkomsttitel (regler för detta finns i kapitalförsörjningsförordningen), så görs redovisning på konto 2011, Statskapital med avkastningskrav. I annat fall sker redovisning på konto 2012, Statskapital utan avkastningskrav. Statskapitalet specificeras således på följande underkonton: 2011 Statskapital med avkastningskrav 2012 Statskapital utan avkastningskrav 202 Uppskrivningskapital Här bokförs det kapital som motsvaras av det ökade tillgångsvärdet vid en uppskrivning av en anläggningstillgång som görs direkt i balansräkningen, förutsatt att detta inte bokförts som en ökning av statskapital (se 5 kap. 6 FÅB) Uppskrivningskapital 203 Donationskapital Här bokförs sådant donationskapital som inte får förbrukas och inte ska bilda stiftelse (endast avkastningen får förbrukas), se donationsförordningen (1998:140). Donationen redovisas vid mottagandet direkt i balansräkningen, på konto Påföljande år överförs utgående balansen på konto 2031 till konto Donationskapital 2031 Under året erhållet donationskapital 59

60 KAPITAL OCH SKULDER 204 Resultatandelar i hel- och delägda företag Här bokförs förändringen i det bokförda värdet av aktier och andelar i hel- och delägda företag, föranlett av förändrat eget kapital i dessa företag vid tillämpning av kapitalandelsmetoden Resultatandelar i hel- och delägda företag Fria konton 207 Balanserad kapitalförändring Här redovisas ackumulerad kapitalförändring från tidigare år, dvs. myndighetskapital som inte är hänförligt till något av de övriga kontona i undergruppen Balanserad kapitalförändring 2071 Kapitalförändring från föregående års resultaträkning 2075 Invärderat kapital 2076 Förlusttäckning från anslag 208 Fria konton 209 Kapitalförändring enligt resultaträkningen Här redovisas det saldo mellan intäkter och kostnader som redovisats i årets resultaträkning. Påföljande år överförs utgående balansen på konto 2090 till konto Kapitalförändring enligt resultaträkningen 21 Fonder 211 Fonder Vissa myndigheter, som har hand om statliga transfereringar, redovisar här poster som i huvudsak utgör saldon mellan ackumulerade in- och utbetalningar, fonder. Här redovisas avsatta medel för transfereringar där försäkringsteknisk avsättning saknas Fond A 60

61 KAPITAL OCH SKULDER Fria konton 22 Avsättningar Regler om när och hur avsättningar ska redovisas i balansräkningen finns i föreskrifterna till 4 kap. 2 FÅB. Man ska redovisa förpliktelser som är hänförliga till händelser som har inträffat under räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, som är säkra eller sannolika till sin förekomst och som kan mätas på ett tillförlitligt sätt. En skuld ska redovisas när det finns ett åtagande och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet. Såväl belopp som tidpunkt för när åtagandet ska regleras ska vara säkra. En avsättning definieras som en skuld som är oviss till belopp och/eller till den tidpunkt då den kommer att regleras. En avsättning ska redovisas i balansräkningen när myndigheten har ett åtagande (legalt eller informellt) som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningen ska göras med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Avsättningen bör nuvärdesberäknas, om skillnaden mellan det nuvärdesberäknade och det nominella värdet är väsentligt. 221 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Här redovisas sådana pensionsförpliktelser som myndigheten själv ansvarar för, t.ex. delpensioner, pensionsersättning eller annan förtida pensionsavgång. De pensionsförpliktelser för vilka premier betalas till SPV, t.ex. för PA-03 och PA-91 redovisas endast av SPV. Eventuella pensionsförmåner, utöver de förmåner som SPV ansvarar för, redovisas också som pensionsavsättning här Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2211 Särskild löneskatt på pensionsavsättningar 61

62 KAPITAL OCH SKULDER 222 Avsättningar för garantier Här redovisas avsättningar för framtida garantiutgifter. Kontot krediteras för beräknade kostnader för framtida garantiutgifter för garantiutlåtanden. Motkonto finns i undergrupp 548 eller Avsättning för garantier Fria konton 225 Övriga avsättningar, främst för omstruktureringsåtgärder Här redovisas avsättningar för framtida utgifter av engångskaraktär som omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet. Här redovisas också reservering för engångspremien för särskild pensionsersättning, inklusive särskild löneskatt i de fall ett bokslut ligger mellan beslutet om uppsägning och inbetalningen till SPV Avsättning för omstruktureringsåtgärder m.m Fria konton 229 Övriga avsättningar Här redovisas inbetalda avgifter som myndigheten förvaltar och utbetalar enligt av statsmakterna fastställda bestämmelser Övriga avsättningar Fria konton Skulder m.m. Myndighetens skulder avser såväl lång- som kortfristiga. Skulderna ska fördelas på skulder till inomstatlig respektive skuld till utomstatlig motpart. 251 Lån i Riksgäldskontoret Här redovisas de lån som myndigheten har tagit upp hos Riksgäldskontoret, normalt för finansiering av anläggningstillgångar. Man skiljer inte på kortfristig och långfristig del av skulden. Under året nyupptagna lån samt under året gjorda amorteringar ska särredovisas på separata konton. 62

63 KAPITAL OCH SKULDER Föregående räkenskapsårs utgående saldo på 2510, 2511 och 2512 utgör tillsammans den ingående balansen och ska registreras på Lån i Riksgäldskontoret, ingående balans 2511 Lån i Riksgäldskontoret, årets nya lån 2512 Lån i Riksgäldskontoret, årets amorteringar 252 Övriga lån, inomstatliga Här redovisas andra lån myndigheten, efter särskilt medgivande, tagit hos statliga långivare. Under året nyupptagna lån och under året gjorda amorteringar ska särredovisas på separata konton. Föregående räkenskapsårs utgående saldo på 2520, 2521 och 2522 utgör tillsammans den ingående balansen och ska registreras på Övriga lån, inomstatliga, ingående balans 2521 Övriga lån, inomstatliga, årets nya lån 2522 Övriga lån, inomstatliga, årets amorteringar 2523 Långfristiga skulder till andra myndigheter 253 Övriga lån, utomstatliga Här redovisas andra lån myndigheten, efter särskilt medgivande, tagit hos ickestatliga långivare. Under året nyupptagna lån samt under året gjorda amorteringar ska redovisas på separata konton. Föregående räkenskapsårs utgående saldo på 2530, 2531 och 2532 utgör tillsammans den ingående balansen och ska registreras på Övriga lån, utomstatliga, ingående balans 2531 Övriga lån, utomstatliga, årets nya lån 2532 Övriga lån, utomstatliga, årets amorteringar 2533 Andra långfristiga skulder 254 Krediter i Riksgäldskontoret Om myndigheten har utnyttjat räntekontokrediten i Riksgäldskontoret, och därför har ett negativt saldo på räntekontot, redovisas beloppet här. Ett eventuellt debetsaldo omförs vid delårsrapport och årsbokslut till grupp 191 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret. På 2550 redovisas de krediter i Riksgäldskontoret som inte avser anskaffning av anläggningstillgångar enligt kapitalförsörjningsförordningen, t.ex. krediter som beslutats särskilt av regeringen. 63

64 KAPITAL OCH SKULDER 2540 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 2550 Övriga krediter i Riksgäldskontoret 256 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Här redovisas alla skulder som myndigheten har till annan statlig myndighet och som inte redovisats under lån, krediter, depositioner, förskott eller periodavgränsningsposter. Som leverantörsskulder på konto 2561 redovisas sådana skulder som myndigheten har till andra myndigheter som uppkommit vid köp av varor och tjänster från annan statlig myndighet. Detta inkluderar även skulder till SPV avseende premier enligt pensionsavtalet PA-03, som fakturerats senast på brytdagen. På konto 2563 rapporteras, på motsvarande sätt som för lagstadgade arbetsgivaravgifter, skulder för premier till statliga avtalspensioner och andra avtalsförsäkringar som hanteras av en statlig myndighet. Kontot används för skuldföring av schablonmässigt beräknat påslag för kostnad för avtalsförsäkringar som bokförs i samband med lönekörning (både avseende PA-03, PA-16 och undantagsvis PA-91). De månatliga fakturorna från SPV för PA-03 och PA-16- premier debiteras 2563 och krediteras Korrigering av redovisningen mot faktiska fakturor från SPV görs vid bokslut. Observera att skuld för avtalsförsäkringspremier på semesterlöneskuld och andra periodiseringar redovisas på Den skuld för vilken faktura inkommit senast brytdagen redovisas på Skulder avseende Kåpan och Individuell ålderspension ska vara reglerade vid årsskifte. Om myndigheten har avtalsförsäkringar med en annan försäkringsgivare än statlig myndighet används konto På konto 2565 redovisas myndighetens skulder avseende särskild sjukförsäkringsavgift och fastighetsskatt. Observera att kontot inte ska användas för skulder avseende arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt. Punktskatter redovisas i undergrupp Leverantörsskulder 2562 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 2563 Premier avtalsförsäkringar (SPV) 2565 Övriga skatteskulder 2569 Övriga kortfristiga skulder 257 Utgående mervärdesskatt På dessa konton redovisas den utgående mervärdesskatt som myndigheten är redovisningsskyldig för enligt mervärdesskattelagen. I fråga om utgående 64

65 KAPITAL OCH SKULDER mervärdesskatt gäller i princip samma regler för statliga myndigheter som för privata näringsidkare. Redovisningsskyldighet för utgående mervärdesskatt inträder normalt vid tidpunkten för bokföring (enligt god redovisningssed) av utgående faktura eller motsvarande handling. Observera att tillhandahållanden av varor och tjänster inom staten inte utgör omsättning enligt mervärdesskattelagen. För både varor och tjänster gäller under vissa omständigheter omvänd skattskyldighet för moms, förvärvsbeskattning. Det innebär att det är köparen i stället för säljaren som blir skyldig att redovisa och betala in utgående mervärdesskatt till Skatteverket. Samtidigt har köparen oftast kompensationsrätt för ingående moms med motsvarande belopp. Momsbeloppen måste redovisas brutto på mervärdesskattedeklarationen. Detta gäller vid inköp av varor och tjänster från utlandet och inköp av byggtjänster inom Sverige. Enligt ett ställningstagande från Skatteverket omfattas alla statliga myndigheter som köper in en byggtjänst till verksamhet som i någon del, i mervärdesskattelagens mening, kan anses som yrkesmässigt bedriven. Detta betyder att endast myndigheter som uteslutande bedriver myndighetsutövning är undantagen från denna omvända skattskyldighet vid inköp av byggtjänster inom Sverige. För att klara av att fylla i mervärdesskattedeklarationen krävs att myndigheten särredovisar den utgående momsen vid förvärvsbeskattning dvs. där köparen är skattskyldig till moms. Detta gäller inköp avseende varor och tjänster från EU, inköp av tjänster från land utanför EU samt inköp av byggtjänster inom Sverige. När en skattebelagd affärshändelse (försäljning) bokförs krediteras undergrupp 257 med belopp för utgående mervärdesskatt. Per dagen för när mervärdesskattedeklarationen upprättas debiteras redovisningskontona 2578 och 2579 med motkonto 1533 Avräkningskonto skatter och avgifter (skattekonto) Utgående moms, räntebelagt flöde Utgående moms konstaterade kundförluster, räntebelagt flöde 2572 Utgående moms, icke räntebelagt flöde Utgående mervärdesskatt på inköp där myndigheten är mervärdesskatteskyldig Utgående moms EU Varor, räntebelagt flöde Utgående moms EU Tjänster, räntebelagt flöde Utgående moms EU Varor, icke räntebelagt flöde Utgående moms EU Tjänster, icke räntebelagt flöde Utgående moms land utanför EU Tjänster, räntebelagt flöde 65

66 KAPITAL OCH SKULDER Utgående moms land utanför EU Tjänster, icke räntebelagt flöde Utgående moms - land utanför EU Varor, räntebelagt flöde Utgående moms - land utanför EU Varor, icke räntebelagt flöde 2576 Utgående moms Sverige Tjänster (t.ex. byggtjänster), räntebelagt flöde 2577 Utgående moms Sverige Tjänster (t.ex. byggtjänster), icke räntebelagt flöde 2578 Redovisningskonto mervärdesskatt, räntebelagt flöde 2579 Redovisningskonto mervärdesskatt, icke räntebelagt flöde 258 Leverantörsskulder, utomstatliga På dessa konton redovisas skulder som grundar sig på myndighetens inköpstransaktioner avseende inköp från andra än statliga myndigheter. Kontona krediteras vid mottagande av leverantörsfakturor och debiteras vid betalning av dessa. Eventuella kursvinster som uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk valuta på grund av kursförändringar under kredittiden, bokförs i undergrupp 387 Kursvinster och eventuella kursförluster bokförs i undergrupp 596 Kursförluster. Leverantörsskulder till andra myndigheter redovisas på konto Leverantörsskulder, utomstatliga 2583 Leverantörsskulder, utländska leverantörer 259 Skulder till personal, övriga skulder, utomstatliga På dessa konton redovisas skulder som myndigheten har hänförlig till dess personal. Skulderna ses som utomstatliga då de avser ett förhållande mellan den anställde och staten. Kontot 2591 används som avräkningskonto för personalens källskatter. Kontot krediteras med de anställdas källskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras per dagen för arbetsgivardeklarationen med det belopp som redovisas i deklarationen. På konto 2593 redovisas gjorda införselavdrag som ska betalas till Kronofogdemyndigheten. Kontona som nedan benämns med avräkning lönesystem avser de konton som är automatiskt kopplade från myndighetens lönemodul. På dessa konton ska inte manuella bokningar göras i huvudboken. Manuella bokningar görs på konto

67 KAPITAL OCH SKULDER På konto 2594 redovisas olika intresseavdrag som lönsparande, kollektivförsäkringar och fackföreningsavgifter. Konto 2598 används för skuldföring av myndighetens beräknade kostnader för avgifter till Kåpan och Iåpen (individuell ålderspensionsavgift) i samband med lönekörningen. Senare samma månad kommer en faktura från SPV avseende månadens avgifter (faktiska kostnader). Fakturan från SPV bokförs debet detta konto och kredit leverantörsskulder inomstatliga, konto Om beloppet som förs ut via lönesystemet inte överensstämmer med fakturan från SPV så kommer det uppstå ett saldo på detta skuldkonto. Differensen bör utredas löpande, men minst i samband med bokslut måste korrigering ske så att kostnad och anslagsavräkning överensstämmer med fakturerat belopp från SPV. Saldot på detta konto ska vara noll vid årets slut. På konto 2599 (S2592) ska bland annat skuld till EU redovisas Personalens källskatt 2592 Skuld till bank, nettolön 2593 Avräkning lönesystem, införsel 2594 Avräkning lönesystem, intresseavdrag 2595 Avräkning lönesystem, övriga löneavdrag 2596 Avräkning lönesystem, övrigt 2597 Övriga skulder till personalen, manuella bokningar 2598 Skuld avseende Kåpan (inkl. Kåpan Extra och Kåpan Plus) och Iåpen 2599 Övriga kortfristiga skulder, utomstatliga 260 Fria konton 261 Punktskatter På dessa konton redovisas skulder avseende punktskatter Reklamskatt 2612 Övriga punktskatter 262 Skuld till leasingbolag, finansiell leasing Tillgångar som myndigheten nyttjar genom avtal om finansiell leasing eller genom sale-leasebackavtal ska redovisas som anläggningstillgång i undergrupp 123. På konton i denna undergrupp redovisas den skuld på framtida leasingavgifter som myndigheten har till leasingbolag på grund av dessa avtal. 67

68 KAPITAL OCH SKULDER Under året nytecknade avtal samt under året gjorda amorteringar ska särredovisas på separata konton. Föregående räkenskapsårs utgående saldo på 2620, 2621 och 2622 utgör tillsammans den ingående balansen och ska registreras på Skuld till leasingbolag finansiell leasing, ingående balans 2621 Skuld till leasingbolag finansiell leasing, årets nya skulder 2622 Skuld till leasingbolag finansiell leasing, årets amorteringar 263 Depositioner På dessa konton redovisas depositioner. Depositionerna ska delas upp på inomrespektive utomstatliga. Med deponerade medel avses likvida medel som tillhör en enskild person eller organisation och som en myndighet tillfälligt förvaltar med avsikt att senare återbetala till deponenten eller den som annars förfogar över depositionen Depositioner, inomstatliga 2632 Depositioner, utomstatliga 264 Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl. Kontot används för redovisning av sådana inkomster som avser ej utförda respektive ej avslutade arbetsprestationer, dvs. inkomster som inte motsvaras av periodens kostnader. Detta kan t.ex. avse à contobetalningar vid pågående tjänsteuppdrag eller förskott för finansiering av större projekt, som byggnader och andra större produktioner som pågår under längre tid och som inte avslutats eller slutavräknats. Kontot debiteras när arbetet avslutas och avräkning skett med kunden, med ett konto i kontoklass 3 som motkonto Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl., inomstatliga 2642 Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl., utomstatliga Fria konton 27 Periodavgränsningsposter Denna kontogrupp omfattar alla periodavgränsningskonton med kreditsaldo, interimsskulder. Gruppen omfattar dels upplupna kostnader, dels förutbetalda intäkter vid tidpunkten för bokslutet. Kontona i kontogruppen används vid periodisering av inkomster och utgifter vid årsbokslut, delårsrapport samt vid periodiska resultatberäkningar. 68

69 KAPITAL OCH SKULDER Interimskontona krediteras med de periodiserade beloppen med periodiseringskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. På nästa räkenskapsperiod återförs saldon på interimskontona till respektive kostnads- eller intäktskonto (debet interimskonto, kredit periodiseringskonto för respektive kostnad eller intäkt). Beloppen bör återföras till respektive kostnads- eller intäktskonto i takt med att kostnaderna respektive intäkterna uppkommer/bokförs på den nya räkenskapsperioden. Om periodiseringarna återförs direkt på den nya räkenskapsperioden, innan de faktiska kostnaderna/intäkterna bokförs, kan det uppstå felaktiga saldon på kostnads- respektive intäktskontona. 271 Upplupna kostnader Bokföring av periodavgränsningsposter ska alltid ske på separata konton för inomstatliga respektive utomstatliga periodiseringar. Konto 2711 används för periodisering av lönekostnader. Kontot krediteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna, ännu ej utbetalda, löner med konto 4091 som motkonto. Konto 2712 används för periodisering av semesterlöner. Kontot krediteras med upplupen semesterlöneskuld, med konto 4081 som motkonto. På konto 2713 redovisas, i samband med bokslut, sociala avgifter som avser upplupna löner och arvoden med konto 4562 som motkonto. På konto 2714 redovisas, i samband med bokslut, sociala avgifter som avser upplupna semesterlöner med konto 4561 som motkonto. Kontona 2715 och 2716 används för periodisering av räntor. Kontona krediteras för upplupna, ännu ej betalda räntor med ett konto i undergrupp 385 eller kontogrupp 75 Periodiseringskonto ränteintäkter, som motkonto Upplupna löner och arvoden 2712 Upplupen semesterlöneskuld 2713 Skuld för sociala avgifter på upplupna löner och arvoden 2714 Skuld för sociala avgifter på upplupen semesterlöneskuld 2715 Upplupna räntor, inomstatliga 2716 Upplupna räntor, utomstatliga 2718 Övriga upplupna kostnader, inomstatliga 69

70 KAPITAL OCH SKULDER 2719 Övriga upplupna kostnader, utomstatliga 272 Fria konton 273 Oförbrukade bidrag Som oförbrukade bidrag redovisas erhållna bidragsinkomster som periodiseras för att täcka framtida kostnader. Observera att oförbrukade bidrag från statliga respektive icke-statliga givare ska särredovisas. För en korrekt tillämpning av S-koder är det viktigt att det erhållna bidraget, i sin helhet, intäktsförs vid mottagandet och först därefter periodiseras Oförbrukade bidrag, inomstatliga 2732 Oförbrukade bidrag, utomstatliga 2733 Oförbrukade bidrag som svarar mot framtida avskrivningar, inomstatliga 2734 Oförbrukade bidrag som svarar mot framtida avskrivningar, utomstatliga Fria konton 277 Övriga förutbetalda intäkter Som förutbetalda intäkter bokförs under perioden erhållna intäkter som avser kommande period. Bokföring av periodavgränsningsposter ska alltid ske på separata konton för inomstatliga respektive utomstatliga periodiseringar Förutbetalda hyror, inomstatliga 2772 Förutbetalda hyror, utomstatliga 2773 Förutbetalda garantiavgifter, utomstatliga 2774 Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga 2775 Övriga förutbetalda intäkter, utomstatliga Fria konton 28 Fria konton 29 Rapporteringsdifferens Här redovisas den korrigeringspost som motsvarar den skillnad mellan debet och kredit som uppstår hos de myndigheter som inte rapporterar samtliga S-koder till 70

71 KAPITAL OCH SKULDER statsredovisningen varje månad. Enligt föreskrifterna till S-koderna ska saldot vara nollställt vid hel- och halvårsrapportering Rapporteringsdifferens (saldo ej tillåtet vid hel- och halvårsskifte) 71

72 INTÄKTER 3 Intäkter I kontoklass 3 redovisas bruttointäkter från myndighetens normala verksamhet. Intäkter av anslag och de finansiella intäkter som kan hänföras till driftverksamheten redovisas även i denna kontoklass. Intäkter som inte ska redovisas i kontoklass 3 är: intäkter av avgifter och andra ersättningar som myndigheten inte får disponera pga. att de ska redovisas mot inkomsttitel (redovisas i kontogrupp 70) uppbörd (redovisas i kontogrupp 71) erhållna medel för finansiering av bidrag m.m. (redovisas i kontogrupp 73 och 74) intäkter som redovisningsmässigt betraktas som kostnadsminskningar (inköpsprisreduktioner) t.ex. kassa- och mängdrabatter samt inbetalningar från personalen för prestationer som myndigheten erbjuder som personalförmåner (t.ex. delbetalningar för subventionerad lunch). Dessa kostnadsminskningar redovisas som kostnadsreduktioner i kontoklass 4 och 5. Kontoklass 3 är indelad enligt följande: intäkter av anslag, kontogrupp 30 intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen, kontogrupp 31 offentligrättsliga avgifter som disponeras av myndigheten, kontogrupp 32 intäkter av uppdragsverksamhet, kontogrupp 33 övriga intäkter i verksamheten, kontogrupp 34 erhållna bidrag, kontogrupp finansiella intäkter som avser myndighetens egen verksamhet, kontogrupp 38. Periodiserade intäkter ska redovisas på separata konton och alltid fördelas på inomrespektive utomstatliga intäktskällor. 30 Intäkter av anslag I denna kontogrupp redovisas sådana inkomster som tillförts myndigheten i samband med att anslag på statens budget avräknas. 301 Intäkter av anslag Här redovisas de inkomster från anslag (och i förekommande fall inkomsttitlar) på statens budget som myndigheten ska bokföra, samtidigt som redovisning mot anslaget (inkomsttiteln) görs på kontot för anslaget med sin eventuella specifikation 72

73 INTÄKTER på anslagsposter (respektive mot inkomsttiteln) i kontogrupp 17. Redovisning mot anslag görs enligt särskilda regler som regleras i anslagsförordningen. Om myndigheten disponerar fler anslag (inkomsttitlar) kan man lägga upp separata konton för vart och ett av dem. Konto 3012 används för att återföra (minska) intäkterna från anslag då en inkomst som redovisats under någon annan kontogrupp i kontoklass 3 ska redovisas mot ett anslag. Denna situation uppkommer om utgifterna för att framställa den vara eller tjänst som inkomsten avser avräknats mot anslaget. Kontot debiteras med inkomstbeloppet, motkonto är respektive konto i kontogrupp 17. Två fall av återföring av intäkt av anslag kan förekomma: Inkomster som ska redovisas mot anslag behandlas normalt sett som en ren återföring av medel som erhållits under anslaget, varvid ett särskilt konto för reduktion av anslagsutfall läggs upp under anslagskontot. Det kan också undantagsvis förekomma att regeringen i myndighetens regleringsbrev har föreskrivit att inkomster ska redovisas särskilt under anslaget. I detta fall läggs ett särskilt konto för dessa inkomster upp, sidoordnat kontot för utgifter under anslaget i kontogrupp Intäkt av anslag 3012 Återföring av intäkt av anslag Fria konton 31 Intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen I denna kontogrupp redovisas sådana intäkter av avgifter som myndigheten tar ut med stöd av 4 avgiftsförordningen. Dessa intäkter ska vara av tillfällig natur eller av mindre omfattning. Regeringen kan medge undantag från denna begränsningsregel. De intäkter som redovisas i kontogrupp 31 avser avgifter för tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial, konferenser och kurser, rådgivning, uthyrning (av lokaler, utrustning och personal), offentlig inköps- och resurssamordning, upptagning av automatisk databehandling i annan form än utskrift som utgör allmän handling, upplysningar per telefon som går utöver myndighetens serviceskyldighet samt tjänsteexport. Avgifter från försäljning av material och ersättning för fakturerade försäljningskostnader bokförs i kontogrupp

74 INTÄKTER Kontona i denna kontogrupp indelas efter myndighetens behov. Myndigheten måste då beakta nationalräkenskapernas krav på redovisning av realekonomiska resursslag genom S-koder. Dessutom måste intäkterna fördelas på intäkter från statlig respektive icke-statlig motpart. Om inkomsterna vid bokslutstillfällena behöver periodiseras, ska separata periodiseringskonton läggas upp. 311 Intäkter av uthyrning av lokaler Här redovisas intäkter från uthyrning av lokaler, rum eller byggnader som myndigheten tar ut med stöd av 4 avgiftsförordningen. Här kan även intäkt av korttidshyra av lokaler som används t.ex. till konferens eller utbildning redovisas Intäkter av uthyrning av lokaler, inomstatliga 3112 Intäkter av uthyrning av lokaler, utomstatliga 3118 Periodiseringskonto, inomstatliga 3119 Periodiseringskonto, utomstatliga 312 Intäkter av utbildning och konferenser Här redovisas intäkter från anordnade kurser och konferenser som myndigheten tar ut med stöd av 4 avgiftsförordningen Intäkter av utbildning och konferenser, inomstatliga 3122 Intäkter av utbildning och konferenser, utomstatliga 3123 Intäkter av utbildning och konferenser, köparen momspliktig i annat EU-land 3124 Intäkter av utbildning och konferenser, utomlands (ej EU) 3128 Periodiseringskonto, inomstatliga 3129 Periodiseringskonto, utomstatliga 313 Intäkter av konsultuppdrag Här redovisas intäkter av konsultuppdrag som myndigheten tar ut med stöd av 4 avgiftsförordningen Intäkter av konsultuppdrag, inomstatliga 3132 Intäkter av konsultuppdrag, utomstatliga 3133 Intäkter av konsultuppdrag, köparen momspliktig i annat EU-land 3134 Intäkter av konsultuppdrag, utomlands (ej EU) 3138 Periodiseringskonto, inomstatliga 3139 Periodiseringskonto, utomstatliga 74

75 INTÄKTER 314 Intäkter av övriga avgifter enligt 4 avgiftsförordningen Här redovisas övriga intäkter av avgifter som myndigheten disponerar enligt 4 avgiftsförordningen, som inte redovisas i undergrupperna Intäkter av övriga avgifter enligt 4 AvgF, inomstatliga 3142 Intäkter av övriga avgifter enligt 4 AvgF, utomstatliga 3143 Intäkter av övriga avgifter enligt 4 AvgF, köparen momspliktig i annat EU-land 3144 Intäkter av övriga avgifter enligt 4 AvgF, utomlands (ej EU) 3148 Periodiseringskonto, inomstatliga 3149 Periodiseringskonto, utomstatliga 315 Intäkter av tjänsteexport Här redovisas intäkter av avgifter från tjänsteexport som myndigheten tar ut med stöd av 4 avgiftsförordningen Intäkter av tjänsteexport enligt 4 AvgF, inomstatliga 3152 Intäkter av tjänstexport enligt 4 AvgF, utomstatliga 3153 Intäkter av tjänsteexport enligt 4 AvgF, köparen momspliktig i annat EU-land 3154 Intäkter av tjänsteexport enligt 4 AvgF, utomlands (ej EU) 3158 Periodiseringskonto, inomstatliga 3159 Periodiseringskonto, utomstatliga Fria konton 32 Offentligrättsliga avgifter som disponeras av myndigheten I denna kontogrupp redovisas offentligrättsliga avgifter som disponeras av myndigheten. Offentligrättsliga avgifter som inte disponeras av myndigheten redovisas som uppbörd i kontoklass 7. Med offentligrättsliga avgifter avses sådana avgifter som tas ut med stöd av lagar och förordningar och som är av tvingande karaktär. Intäkter från kopior av allmän handling m.m. (enligt 15 avgiftsförordningen) ska bokföras som offentligrättsliga avgifter i denna kontogrupp (förslagsvis på separata konton). Kontogruppen indelas efter myndighetens behov. Observera att detta måste göras så att kraven, som ställs i ESV:s föreskrifter till 3 kap. 2 FÅB, på särredovisning av 75

76 INTÄKTER avgiftsbelagd verksamhet kan uppfyllas. Dessutom måste intäkterna delas upp på intäkter från statlig respektive icke-statlig motpart. Om inkomsterna vid bokslutstillfällena behöver periodiseras, ska separata periodiseringskonton läggas upp. 321 Intäkter av offentligrättsliga avgifter 3211 Intäkter av offentligrättsliga avgifter, inomstatliga 3212 Intäkter av offentligrättsliga avgifter, utomstatliga 3218 Periodiseringskonto, inomstatliga 3219 Periodiseringskonto, utomstatliga Fria konton 33 Intäkter av uppdragsverksamhet I denna kontogrupp redovisas uppdragsverksamhet hos myndigheten, dvs. myndighetens intäkter från avgiftsbelagd verksamhet som inte är offentligrättslig verksamhet och intäkter som inte tas ut med stöd av 4 avgiftsförordningen. Avgifter i uppdragsverksamheten utgörs av ersättningar för frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Det kan t.ex. röra sig om olika typer av konsulttjänster, utbildning och laboratorieanalyser. Kontona i kontogruppen kan delas in efter myndighetens behov. Observera att detta måste göras så att kraven som ställs i ESV:s föreskrifter till 3 kap. 2 FÅB på särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet kan uppfyllas. Myndigheten måste även beakta nationalräkenskapernas krav på redovisning av realekonomiska resursslag genom S-koder. Dessutom måste intäkterna fördelas på intäkter från statlig respektive icke-statlig motpart. Om inkomsterna vid bokslutstillfällena behöver periodiseras, ska separata periodiseringskonton läggas upp. För att klara av att fylla i mervärdesskattedeklarationen bör myndigheterna lägga upp separata konton på intäkter som faktureras kund i annat EU-land om kunden är skattskyldig för moms och i land utanför EU. De myndigheter som säljer byggtjänster inom Sverige behöver även hålla reda på dessa intäkter. Det kan ske antingen via separata konton eller via internredovisningen. 331 Intäkter av uthyrning av lokaler Här redovisas intäkter från uthyrning av lokaler, rum eller byggnader som ingår i myndighetens uppdragsverksamhet. Här kan även intäkt av korttidshyra av lokaler som används t.ex. till konferens eller utbildning redovisas. 76

77 INTÄKTER 3311 Intäkter av uthyrning av lokaler, inomstatliga 3312 Intäkter av uthyrning av lokaler, utomstatliga 3318 Periodiseringskonto, inomstatliga 3319 Periodiseringskonto, utomstatliga 332 Intäkter av utbildning och konferenser Här redovisas intäkter från anordnade kurser och konferenser som ingår i myndighetens uppdragsverksamhet. Från och med 2011 tar högskolor och universitet ut en anmälningsavgift från sökande från tredjeland och en studieavgift från antagna studenter från tredje land enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Anmälningsavgiften ska bokföras på konto 3325 och studieavgiften på konto Båda kontona ska kopplas till en förlängd S-kod som heter S Utomstatliga intäkter avseende utbildning, inkomster, avgifter utländska studenter Intäkter av utbildning och konferenser, inomstatliga 3322 Intäkter av utbildning och konferenser, utomstatliga 3323 Intäkter av utbildning och konferenser, köparen momspliktig i annat EU-land 3324 Intäkter av utbildning och konferenser, utomlands (ej EU) 3325 Intäkter av utbildning, anmälningsavgift avseende studenter från tredje land 3326 Intäkter av utbildning, studieavgift avseende studenter från tredje land 3328 Periodiseringskonto, inomstatliga 3329 Periodiseringskonto, utomstatliga 333 Intäkter av konsultuppdrag Här redovisas intäkter av konsultuppdrag som ingår i myndighetens uppdragsverksamhet Intäkter av konsultuppdrag, inomstatliga 3332 Intäkter av konsultuppdrag, utomstatliga 3333 Intäkter av konsultuppdrag, köparen momspliktig i annat EU-land 3334 Intäkter av konsultuppdrag, utomlands (ej EU) 3338 Periodiseringskonto, inomstatliga 3339 Periodiseringskonto, utomstatliga 77

78 INTÄKTER 334 Intäkter av forskningsuppdrag Här redovisas intäkter av forskningsuppdrag. Om köparen inte förbehåller sig nyttjanderätten till forskningsresultatet klassificeras inkomsten som intäkt av bidrag och redovisas i stället i kontogrupp Intäkter av forskningsuppdrag, inomstatliga 3342 Intäkter av forskningsuppdrag, utomstatliga 3343 Intäkter av forskningsuppdrag, köparen momspliktig i annat EU-land 3344 Intäkter av forskningsuppdrag, utomlands (ej EU) 3348 Periodiseringskonto, inomstatliga 3349 Periodiseringskonto, utomstatliga 335 Intäkter vid försäljning av byggtjänster Här redovisas intäkter vid försäljning av byggtjänster Intäkter vid försäljning av byggtjänster, inomstatliga 3352 Intäkter vid försäljning av byggtjänster, köparen momspliktig i Sverige 3353 Intäkter vid försäljning av byggtjänster, köparen momspliktig i annat EU-land 3354 Intäkter vid försäljning av byggtjänster, utomlands (ej EU) 3358 Periodiseringskonto, inomstatliga 3359 Periodiseringskonto, utomstatliga 336 Intäkter vid försäljning av varor Här redovisas intäkter vid försäljning av varor Intäkter vid försäljning av varor, inomstatliga 3362 Intäkter vid försäljning av varor, utomstatliga 3363 Intäkter vid försäljning av varor, köparen momspliktig i annat EU-land 3364 Intäkter vid försäljning av varor, utomlands, ej EU 3368 Periodiseringskonto, inomstatliga 3369 Periodiseringskonto, utomstatliga 337 Intäkter i garantiverksamhet Här redovisas intäkter från garantiverksamhet. Undergruppen avser enbart utomstatliga konton Garantiavgifter/premier, utomstatliga 3374 Intäkter regressfordringar 78

79 INTÄKTER 3376 Återvunna förluster, garantier 3378 Periodiseringskonto garantiavgifter/premier, utomstatliga 3379 Periodiseringskonto regressfordringar/återvinningar, utomstatliga 338 Intäkter av tjänsteexport Här redovisas intäkter av avgifter från tjänsteexport som myndigheten tar ut med stöd av ett särskilt bemyndigande. Detta bemyndigande framgår normalt av myndighetens instruktion men kan även finnas i regleringsbrev eller annat regeringsbeslut Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande, inomstatliga 3382 Intäkter av tjänstexport med stöd av särskilt bemyndigande, utomstatliga 3383 Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande, köparen momspliktig i annat EU-land 3384 Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande, utomlands (ej EU) 3388 Periodiseringskonto, inomstatliga 3389 Periodiseringskonto, utomstatliga 339 Intäkter av övriga tjänster Här redovisas avgiftsintäkter avseende tjänster, som inte redovisas i någon annan undergrupp till kontogrupp Intäkter av övriga avgifter, inomstatliga 3392 Intäkter av övriga avgifter, utomstatliga 3393 Intäkter av övriga avgifter, köparen momspliktig i annat EU-land 3394 Intäkter av övriga avgifter, utomlands (ej EU) 3398 Periodiseringskonto, inomstatliga 3399 Periodiseringskonto, utomstatliga 34 Intäkter av andra ersättningar I denna kontogrupp redovisas sådana ersättningar som inte ska redovisas som intäkter av anslag, avgifter eller bidrag. I undergruppen 341 redovisas enbart intäkter av andra ersättningar som myndigheten disponerar med stöd av 6 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen (KapF). I övriga undergrupper redovisas övriga andra ersättningar (som inte omfattas av 6 kap 1 KapF) såsom skadestånd och försäkringsersättningar, reavinster vid avyttring av anläggningstillgångar och intäkter av övriga andra ersättningar. 79

80 INTÄKTER 341 Intäkter av andra ersättningar enligt 6 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen I denna undergrupp redovisas icke-statliga medel som myndigheten disponerar med stöd av 6 kap 1 KapF. Dessa inkomster ska vara av tillfällig natur eller mindre omfattning och får inte rubba förtroendet för myndighetens opartiskhet eller på annat sätt skada myndighetens anseende. De får heller inte medföra ett ökat behov av medel från statens budget, eller att högre avgifter måste tas ut i avgiftsfinansierad verksamhet. Regeringen kan medge undantag från denna begränsningsregel. Observera att intäkter av andra ersättningar som en myndighet får från en mellanstatlig organisation som Sverige är ansluten till inte ska redovisas i denna undergrupp. Exempel på mellanstatliga organisationer är EU, FN och Nordiska ministerrådet. I sponsringsavtal kan bartering (bytestransaktioner) förekomma. Bartering innebär att det inte utgår pengar (eller motsvarande) utan man byter en tjänst/vara mot en annan tjänst/vara. Bytesavtalet ska därmed jämställas med en överlåtelse mot ersättning. Transaktionen ska sedan hanteras på samma sätt som om man tillhandahållit tjänsten/varan mot ersättning. En bedömning måste göras om moms ska utgå på tillhandahållen tjänst/vara med utgångspunkt från om omsättningen av den avtalade tjänsten/varan är momspliktig eller inte. Vid tveksamma fall om moms ska utgå bör Skatteverket kontaktas. För skadestånd och försäkringsersättningar tillämpas kassamässig princip, medan för andra medel i denna grupp tillämpas inkomstmässig princip Intäkter av sponsring, utomstatliga (exkl. mellanstatl. intäkter) 3412 Skadestånd och försäkringsers., utomstatliga (exkl. mellanstatl. intäkter) 3413 Övriga andra ersättningar, utomstatliga (exkl. mellanstatl. intäkter) 3418 Periodiseringskonto, sponsring m.m Periodiseringskonto, skadestånd och försäkringsersättningar Intäkter av andra ersättningar som inte omfattas av 6 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen 80

81 INTÄKTER 342 Skadestånd och försäkringsersättningar På dessa konton redovisas skadestånd och försäkringsersättningar som myndigheten får disponera men som inte omfattas av 6 kap 1 KapF. Skadestånd och försäkringsersättningar som inte disponeras av myndigheten redovisas i undergrupp 703. För skadestånd och försäkringsersättningar tillämpas kassamässig princip Skadestånd och försäkringsersättningar, inomstatliga 3422 Skadestånd och försäkringsersättningar, utomstatliga 3428 Periodiseringskonto, inomstatliga 3429 Periodiseringskonto, utomstatliga 343 Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar Avyttring (försäljning/utrangering) bokförs i kontoklass 6. Om försäljningsinkomsten överstiger anläggningstillgångens bokförda värde, uppstår en realisationsvinst. Denna ska omföras från kontoklass 6 (debet) till undergrupp 343 (kredit) Reavinst immateriella anläggningstillgångar, inomstatlig köpare 3432 Reavinst immateriella anläggningstillgångar, utomstatlig köpare 3433 Reavinst byggnader och mark, inomstatlig köpare 3434 Reavinst byggnader och mark, utomstatlig köpare 3435 Reavinst maskiner och inventarier, inomstatlig köpare 3436 Reavinst maskiner och inventarier, utomstatlig köpare 344 Intäkter av övriga ersättningar På dessa konton redovisas intäkter (brutto) av övriga andra ersättningar t.ex. försäljning av material och fakturerade kostnader. Med försäljning av material avses produkter som inte utgör myndighetens egentliga produkter, men som måste betraktas som ett led i myndighetens verksamhet. Med fakturerade kostnader avses utlägg som myndigheten haft för köparens räkning, exempelvis kostnader för speciellt emballage, frakt som utförts av självständiga fraktförare och övriga leveranskostnader som tull, spedition och resekostnader, vilka ligger utanför det avtalsmässiga priset på varan eller tjänsten Övriga andra ersättningar, inomstatliga 3442 Övriga andra ersättningar, utomstatliga 3443 Övriga andra ersättningar, köparen momspliktig i annat EU-land 3444 Övriga andra ersättningar, utomlands (ej EU) 3448 Periodiseringskonto, inomstatliga 3449 Periodiseringskonto, utomstatliga 81

82 INTÄKTER 345 Intäktskorrigeringar I denna grupp redovisas intäkter och kostnader som inte utgör självständiga intäktseller kostnadsslag utan är att betrakta som intäktskorrigeringar, t.ex. öresutjämning. Separata konton krävs för statlig respektive icke-statlig motpart Öresutjämning, inomstatliga 3452 Öresutjämning, utomstatliga 3453 Övriga intäktskorrigeringar, inomstatliga 3454 Övriga intäktskorrigeringar, utomstatliga Fria konton 35 Erhållna bidrag från statliga myndigheter Med erhållna bidrag avses medel som myndigheten erhåller utan krav på motprestation, eller där motprestationen tillfaller någon annan än givaren. I denna kontogrupp redovisas erhållna bidrag från andra statliga myndigheter och affärsverk. Om, vid bokslutstillfällena, bidragen behöver periodiseras på grund av att de ska tas i anspråk för att täcka framtida kostnader, ska separata periodiseringskonton läggas upp för varje kategori. 351 Bidrag från statliga myndigheter exklusive affärsverk Som statliga myndigheter räknas de som ingår i ESV:s register Myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen, se ESV:s webbplats Bidrag från de statliga affärsverken redovisas i undergrupp Bidrag från myndighet A 3512 Bidrag från myndighet B 3519 Periodiseringskonto Fria konton 354 Bidrag från statliga affärsverk De statliga affärsverken är: Luftfartsverket (LFV) Sjöfartsverket Svenska kraftnät Statens Järnvägar (ej SJ AB) 82

83 INTÄKTER 3541 Bidrag från affärsverk A 3542 Bidrag från affärsverk B 3549 Periodiseringskonto Fria konton 36 Erhållna bidrag från övriga offentliga sektorn Bidragen ska specificeras per givarkategori, enligt nationalräkenskapernas krav. I kontogrupp 36 är kategorierna: statliga bolag övriga statliga sektorn kommuner landsting övriga kommunala sektorn Om, vid bokslutstillfällena, bidragen behöver periodiseras på grund av att de ska tas i anspråk för att täcka framtida kostnader, ska separata periodiseringskonton läggas upp för varje kategori. 361 Bidrag från statliga bolag Som statligt bolag räknas de aktiebolag som till minst 50 % ägs av staten. Se regeringens årliga skrivelse till Riksdagen Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 20xx Bidrag från bolag A 3612 Bidrag från bolag B 3619 Periodiseringskonto 362 Bidrag från övriga statliga sektorn På dessa konton redovisas bidrag från ideella föreningar för vilka staten fastställer verksamhetens allmänna utformning, inriktning och arbetssätt genom att uppställa villkor för bidragsgivningen, tillsätta styrelse och dylikt. Dessutom redovisas här bidrag från organisationer och ideella föreningar som betjänar den statliga sektorn utan att vara vinstdrivande. Exempel på sådana organisationer är organisationer som ägnar sig åt forskning, försvarsutbildning, kulturella tjänster, rekreation och andra sociala och samhälleliga tjänster till förmån för statliga sektorn Bidrag från övriga statliga sektorn A 3622 Bidrag från övriga statliga sektorn B 83

84 INTÄKTER 3629 Periodiseringskonto 363 Bidrag från kommuner Här redovisas bidrag från kommuner Bidrag från kommun A 3632 Bidrag från kommun B 3639 Periodiseringskonto 364 Bidrag från landsting Här redovisas bidrag från landsting Bidrag från landsting A 3642 Bidrag från landsting B 3649 Periodiseringskonto 365 Bidrag från övriga kommunala sektorn Här redovisas bidrag från ideella föreningar och organisationer med kommunal anknytning, dvs. kommunen finansierar, fastställer och kontrollerar verksamheten Bidrag från övriga kommunala sektorn A 3652 Bidrag från övriga kommunala sektorn B 3659 Periodiseringskonto Fria konton 37 Erhållna bidrag från övriga Erhållna bidrag från övriga ska, enligt nationalräkenskapernas krav, specificeras på erhållna bidrag från: privata företag övriga privata sektorn EU:s institutioner andra EU-länder övriga länder och internationella organisationer enskilda Om, vid bokslutstillfällena, bidragen behöver periodiseras på grund av att de ska tas i anspråk för att täcka framtida kostnader, ska separata periodiseringskonton läggas upp för varje kategori. 84

85 INTÄKTER 371 Bidrag från privata företag Till privata företag räknas aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företagsformer som inte tillhör staten. Hit räknas också kommunägda aktiebolag. Bidrag från statliga aktiebolag redovisas i undergrupp Bidrag från privata företag A 3712 Bidrag från privata företag B 3719 Periodiseringskonto 372 Bidrag från övriga organisationer och ideella föreningar Här redovisas bidrag från organisationer och ideella föreningar som inte finansieras eller kontrolleras av den statliga eller kommunala sektorn. Exempel på denna verksamhet är kulturella tjänster, rekreation och välgörenhet Bidrag från övriga organisationer och ideella föreningar A 3722 Bidrag från övriga organisationer och ideella föreningar B 3729 Periodiseringskonto 373 Bidrag från EU:s institutioner Här redovisas de EU-bidrag som inte redovisas över statens budget utan går direkt till en mottagare, t.ex. en koordinator inom EU:s forsknings- och utvecklingsprogram. T.ex. ska medel från EU-kommissionen som disponeras av myndigheten bokföras under denna rubrik, eftersom kommissionen är en av EU:s institutioner. Övriga EU-medel ska, i de flesta fall, redovisas i uppbördsavsnittet i kontoklass Bidrag från EU:s institutioner A 3732 Bidrag från EU:s institutioner B 3739 Periodiseringskonto 374 Bidrag från andra EU-länder Här redovisas bidrag från andra EU-länder. Observera att bidrag från EU:s institutioner redovisas i undergrupp Bidrag från andra EU-länder A 3742 Bidrag från andra EU-länder B 3749 Periodiseringskonto 85

86 INTÄKTER 375 Bidrag från övriga länder och internationella organisationer Här redovisas bidrag från övriga länder och internationella organisationer Bidrag från övriga länder och internationella organisationer A 3752 Bidrag från övriga länder och internationella organisationer B 3759 Periodiseringskonto 376 Bidrag från enskilda personer Här redovisas bidrag från enskilda personer Bidrag från enskilda personer A 3762 Bidrag från enskilda personer B 3769 Periodiseringskonto Fria konton 38 Finansiella intäkter Finansiella intäkter utgörs bl.a. av inlåningsräntor, utdelning på aktier och andelar samt resultat vid avyttring av värdepapper. Observera att samtliga finansiella intäkter ska specificeras på separata konton för inom- respektive utomstatlig motpart. Om myndigheten, vid bokslutstillfällena, behöver periodisera ränteintäkter, ska dessa fördelas på separata konton för inomrespektive utomstatliga räntor. 381 Ränteintäkter Riksgäldskontoret 3811 Ränteintäkter på räntekonto i RGK, inomstatliga 3818 Periodiseringskonto, ränteintäkter från RGK 382 Ränteintäkter på banktillgodohavanden, obligationer m.m. Här redovisas ränteintäkter avseende banktillgodohavanden, obligationer m.m. Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret redovisas i undergrupp Ränteintäkter på banktillgodohavanden m.m., inomstatliga 3822 Ränteintäkter på banktillgodohavanden m.m., utomstatliga 3828 Periodiseringskonto, ränteintäkter på bank m.m., inomstatliga 3829 Periodiseringskonto, ränteintäkter på bank m.m., utomstatliga 86

87 INTÄKTER 383 Ränteintäkter på kundfordringar (dröjsmålsränta m.m.) Här redovisas erhållna dröjsmålsräntor på kundfordringar Ränteintäkter på kundfordringar, inomstatliga 3832 Ränteintäkter på kundfordringar, utomstatliga 3838 Periodiseringskonto, ränteintäkter på kundfordringar, inomstatliga 3839 Periodiseringskonto, ränteintäkter på kundfordringar, utomstatliga Här redovisas ränteintäkter avseende lånefordringar till den del dessa inte ska redovisas mot transfereringar eller uppbörd Ränteintäkter på lånefordringar, inomstatliga 3842 Ränteintäkter på lånefordringar, utomstatliga 3848 Periodiseringskonto, ränteintäkter på lånefordringar, inomstatliga 3849 Periodiseringskonto, ränteintäkter på lånefordringar, utomstatliga 385 Fria konton 386 Utdelning på aktier m.m. Här redovisas utdelning på aktier och andelar som ägs eller förvaltas av myndigheten dock inte utdelning från hel- och delägda företag Utdelning på aktier m.m., utomstatliga 387 Valutakursvinster och orealiserade värdeförändringar (värdeökningar) på finansiella instrument Här redovisas både realiserade och orealiserade valutakursvinster. Med realiserade kursvinster avses sådana differenser som uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk valuta vid försäljningstillfället. Beroende på om kursen på den utländska valutan under kredittiden stigit (vid fordringar) eller sjunkit (vid skulder) uppstår en kursvinst. Kontot krediteras med kursdifferensen när kursvinsten konstaterats (vid kredittidens utgång) med berört balanskonto som motkonto (debet). Med orealiserade kursvinster avses sådana differenser som uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk valuta vid balansdagen (bokslutstillfället). Beroende på om kursen på den utländska valutan under kredittiden stigit (vid fordringar) eller sjunkit (vid skulder) uppstår en kursvinst Realiserade kursvinster, inomstatliga 3872 Realiserade kursvinster, utomstatliga 87

88 INTÄKTER 3873 Orealiserade kursvinster, inomstatliga 3874 Orealiserade kursvinster, utomstatliga Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument särredovisas endast för sådana aktier, obligationer och andra instrument som ska marknadsvärderas enligt 5 kap. 13 FÅB. Det handlar om sådana värdepapper som myndigheten innehar för att få avkastning eller värdeökning i första hand. När avkastningen för dessa instrument redovisas i verksamhetsavsnittet tas i förekommande fall värdeökningar upp här Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter, inomstatliga värdepapper 3879 Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter, utomstatliga värdepapper 388 Realisationsvinst vid avyttring av värdepapper Avyttring/försäljning/utrangering av finansiella anläggningstillgångar bokförs i kontoklass 6. Om försäljningsinkomsten överskrider anläggningstillgångens bokförda värde, uppstår en realisationsvinst. Denna ska omföras från kontoklass 6 (debet) till denna undergrupp (kredit). Reavinster som inte får disponeras av myndigheten omförs i stället till kontoklass Reavinst vid avyttring av kortfristig placering, inomstatlig 3882 Reavinst vid avyttring av kortfristig placering, utomstatlig 3883 Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, inomstatlig 3884 Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, utomstatlig 389 Övriga finansiella intäkter samt periodiseringskonton Om myndigheten, vid bokslutstillfällena, behöver periodisera övriga finansiella intäkter, ska dessa fördelas på separata konton för inom- respektive utomstatliga intäkter Övriga finansiella intäkter, inomstatliga 3892 Övriga finansiella intäkter, utomstatliga 3898 Periodisering övriga finansiella intäkter, inomstatliga 3899 Periodisering övriga finansiella intäkter, utomstatliga 39 Fria konton 88

89 PERSONALKOSTNADER 4 Personalkostnader I denna kontoklass redovisas samtliga kostnader för myndighetens arbetskraft. Dessa innefattar följande typer av kostnader: löner och arvoden andra ersättningar och naturaförmåner lagstadgade arbetsgivaravgifter m.m. pensionskostnader enligt avtal kostnader för utbildning, sjuk- och hälsovård samt övrig personalsocial verksamhet I kontoklass 4 redovisas även sådana ersättningar som utbetalats till arbetstagarna för att täcka vissa med arbetet förenade kostnader s.k. kostnadsersättningar (kontogrupp 43). Därutöver ingår vissa särskilda kostnader som sammanhänger med myndighetens arbetskraft. Om myndigheten redovisningsmässigt vill skilja på lön för arbetad tid och lön för ej arbetad tid, kan särskilda konton läggas upp för detta. I baskontoplanen finns olika lönekonton och arbetsgivaravgiftskonton för personal med olika ålder. Detta beror på att det utgår lägre lagstadgade arbetsgivaravgifter för personal som är över 65 år. För denna äldre åldersgrupp betalar myndigheten endast ålderspensionsavgift och särskild löneskatt. Fram till och med den 31 maj 2016 var arbetsgivaravgiften även lägre för anställda under 26 år. Från och med den 1 juni 2016 gäller dock samma arbetsgivaravgifter som för övriga anställda under 65 år. För att få underlag till att fylla i skattdeklarationen måste myndigheter hålla isär dessa olika åldersgrupper av anställda. Om myndigheten i stället tar fram underlag ur lönesystemet behöver ingen uppdelning ske i redovisningen. De föreslagna baskontona är alltså frivilliga och kan användas av de myndigheter som har behov av att hålla isär detta i själva bokföringen. Kostnader för lön, sociala avgifter och avtalsförsäkringar som uppstår vid bokning av avsättningar vid omstruktureringar eller nedläggningar av verksamhet ska redovisas på särskilda konton i de aktuella undergrupperna. Motkonto ska i dessa fall vara ett konto i kontogrupp 22 Avsättningar. I de fall ett avgångsvederlag avser en avgångslön där både beloppet och tidpunkten för utbetalning av avgångsvederlaget är känt, ska avgångsvederlaget skuldföras som 89

90 PERSONALKOSTNADER en upplupen kostnad på konto 2711 och kostnadsföras på konto Även kostnader för upplupna arbetsgivaravgifter ska bokföras (konto 2713 K och 4562 D). Bokning ska inte göras för avtalade sociala avgifter på avgångsvederlag eftersom det enligt kollektivavtal inte utgör pensionsgrundande lön. 40 Löner och arvoden (exklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter och premier avtalsförsäkringar) I denna kontogrupp redovisas bruttolön till all anställd personal. Om man vill skilja mellan olika kategorier av anställda kan man göra detta genom underindelning av kontona i kontogruppen. Löner och arbetsgivaravgifter till anställda respektive uppdragstagare m.fl. skiljs åt på S-kodsnivå. Om myndigheten har svårt att göra den åtskillnaden löpande ska rapporteringen på S-koder göras i samband med årsbokslut. Den kan då vid behov bygga på schabloner. Observera att arbetsgivaravgifter m.m. inte ska ingå i här bokförda belopp. 401 Lön till anställd personal under 26 år På dessa konton redovisas löner och andra skattepliktiga ersättningar, som övertidsersättning eller bonus, till av myndigheten anställd personal som är under 26 år, för vilka sociala avgifter ska beräknas och betalas. Lönekostnader av engångskaraktär som uppstår vid avsättningar för omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet redovisas på särskilt konto. Motkonto är 2250 Avsättning för omstruktureringsåtgärder m.m. Observera att kostnadskontot enbart ska användas när redovisningen avser förändring av en avsättning. Är kostnaden hänförlig till en skuld ska andra kostnadskonton användas. Utgifterna för de sociala avgifterna ska inte bokas på kontona i denna undergrupp. Dessa bokförs i kontogrupp 45 och Löner och arvoden, personal under 26 år 4016 Förändring av avsättningar för löner och arvoden, personal under 26 år 402 Lön till anställd personal år På dessa konton redovisas löner och skattepliktiga ersättningar såsom övertidsersättning eller bonus till av myndigheten anställd personal mellan 26 och 65 år, för vilka sociala avgifter ska beräknas och betalas. 90

91 PERSONALKOSTNADER Lönekostnader av engångskaraktär som uppstår vid avsättningar för omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet redovisas på särskilt konto. Motkonto är 2250 Avsättning för omstruktureringsåtgärder m.m. Observera att kostnadskontot enbart ska användas när redovisningen avser förändring av en avsättning. Är kostnaden hänförlig till en skuld ska andra kostnadskonton användas. Utgifterna för de sociala avgifterna ska inte bokas på kontona i denna undergrupp. Dessa bokförs i kontogrupp 45 och Löner och arvoden, personal år 4026 Förändring av avsättningar för löner och arvoden, personal år 403 Lön till anställd personal över 65 år På dessa konton redovisas löner, exklusive särskild löneskatt, till personer som är över 65 år och som är tillsvidareanställda eller tidsbegränsat anställda. Den särskilda löneskatten redovisas i undergrupp 454. Lönekostnader av engångskaraktär som uppstår vid avsättningar för omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet redovisas på särskilt konto. Motkonto är 2250 Avsättning för omstruktureringsåtgärder m.m. Observera att kostnadskontot enbart ska användas när redovisningen avser förändring av en avsättning. Är kostnaden hänförlig till en skuld ska andra kostnadskonton användas Löner och arvoden, personal över 65 år 4036 Förändring av avsättningar för löner och arvoden, personal över 65 år 404 Skattepliktiga arvoden till uppdragstagare Här redovisas arvoden, exklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter, till ej anställd personal för annat uppdrag, dvs. för tillfälliga arbetsinsatser under förutsättning att ersättningen ska hanteras som inkomst av tjänst. Detta innebär att personen/uppdragstagaren inte innehar F-skattebevis och att myndigheten därför ansvarar för inbetalning av källskatt och lagstadgade arbetsgivaravgifter Arvoden till uppdragstagare under 26 år 4042 Arvoden till uppdragstagare år 4043 Arvoden till uppdragstagare över 65 år 405 Styrelsearvoden På dessa konton redovisas skattepliktiga arvoden, exklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter till styrelsemedlemmar. Arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt utgår alltid på styrelsearvoden till fysiska personer (kontogrupp 45). 91

92 PERSONALKOSTNADER 4051 Styrelsearvoden Fria konton 408 Semesterlöneskuld Kontot används för redovisning av det belopp som motsvarar semesterlöneskuldens förändring vid bokslut. Kostnader för upplupna sociala avgifter på semesterlöneskulden ska inte ingå, de redovisas på konto 4561 och konto Kontot krediteras för ingående semesterlöneskuld som återförs och debiteras för den semesterlöneskuld som föreligger vid bokslutet. (Motkonto är konto 2712 Upplupna semesterlöner.) 4081 Årets förändring av semesterlöneskuld 409 Periodiseringar Här redovisas vid bokslut de inarbetade, ej utbetalda lönerna och arvodena exklusive sociala avgifter. Motkonto är konto 2711 Upplupna löner och arvoden Upplupna löner m.m. till anställd personal 4092 Upplupna arvoden m.m. till uppdragstagare Observera att förmånsvärdet för bilförmån, kostförmån och bostadsförmån inte redovisas i myndighetens resultaträkning. Det är de kostnader som myndigheten har för bil, kost och bostaden som redovisas i myndighetens resultaträkning Fria konton 43 Kostnadsersättningar och naturaförmåner Beträffande kostnadsersättningar och naturaförmåner till anställda gäller att vissa ersättningar och förmåner är skattefria och andra är skattepliktiga (för mer information hänvisas till Skatteverkets anvisningar). För skattepliktiga ersättningar och förmåner ska preliminär skatt innehållas och sociala avgifter erläggas. Skattepliktiga ersättningar som inte betalas ut i pengar, ska i regel värderas till marknadsvärdet. För värdering av kost, bil, bostad och förmånliga lån finns särskilda värderingsregler. 92

93 PERSONALKOSTNADER Exempel på kostnadsersättning som inte är skatte- och avgiftspliktig är traktamente och bilersättning i tjänsten som inte överstiger av Skatteverket fastställda schablonbelopp. 431 Skattefria ersättningar I denna grupp redovisas individuellt utgående, skattefria ersättningar utöver lön. Myndigheten kan själv dela in gruppen efter behov. På konto 4319 redovisas vid bokslut de inarbetade, ej utbetalda, skattefria, kontanta ersättningarna. Motkonto är konto 2719 Övriga upplupna kostnader, utomstatliga Skattefria kostnadsersättningar 4319 Periodisering skattefria ersättningar 432 Traktamenten vid tjänsteresa Gruppen används för schablonmässigt beräknade ersättningar till den anställde avseende merkostnader för kost m.m. vid tjänsteresa. För att traktamentet ska vara skattefritt för mottagaren, krävs alltid att tjänsteresan varit förknippad med övernattning. Endagstraktamenten är i sin helhet skattepliktiga Skattefria traktamenten, Sverige Skattepliktiga traktamenten, Sverige, till personal under 26 år Skattepliktiga traktamenten, Sverige, till personal år Skattepliktiga traktamenten, Sverige, till personal över 65 år Skattepliktiga traktamenten, Sverige, till uppdragstagare under 26 år Skattepliktiga traktamenten, Sverige, till uppdragstagare år Skattepliktiga traktamenten, Sverige, till uppdragstagare över 65 år 4323 Skattefria traktamenten, utlandet Skattepliktiga traktamenten, utlandet, till personal under 26 år Skattepliktiga traktamenten, utlandet, till personal år Skattepliktiga traktamenten, utlandet, till personal över 65 år Skattepliktiga traktamenten, utlandet, till uppdragstagare under 26 år Skattepliktiga traktamenten, utlandet, till uppdragstagare år Skattepliktiga traktamenten, utlandet, till uppdragstagare över 65 år 4327 Periodisering skattefria traktamenten 4328 Periodisering skattepliktiga traktamenten, personal (motkonto 2719) 4329 Periodisering skattepliktiga traktamenten, uppdragstagare (motkonto 2719) 433 Bilersättningar Bilersättning som utbetalas till den anställde kan delas upp i en skattefri del som fastställs av Skatteverket och en skattepliktig del som överstiger den av Skatteverket 93

94 PERSONALKOSTNADER fastställda schablonen. För utbetalningar inom ramen av det skattefria beloppet ska preliminär skatt inte dras och sociala avgifter inte betalas. Bilersättning som överstiger det skattefria beloppet betraktas som lön, för vilken preliminär skatt ska dras och sociala avgifter betalas Bilersättningar, skattefria 4332 Bilersättningar, skattepliktiga till personal under 26 år 4333 Bilersättningar, skattepliktiga till personal år 4334 Bilersättningar, skattepliktiga till personal över 65 år 4335 Bilersättningar, skattepliktiga till uppdragstagare under 26 år Bilersättningar, skattepliktiga till uppdragstagare år Bilersättningar, skattepliktiga till uppdragstagare över 65 år 4337 Periodisering skattefria bilersättningar 4338 Periodisering skattepliktiga bilersättningar, personal 4339 Periodisering skattepliktiga bilersättningar, uppdragstagare Fria konton 438 Skattepliktiga naturaförmåner (schablonmässigt förmånsvärde) I denna grupp redovisas myndighetens faktiska kostnader för naturaförmåner som beskattas enligt schablon, i den mån dessa kostnader kan särredovisas. Om den anställde betalar in hela eller delar av de faktiska kostnaderna krediteras konto för kostnadsreducering. Observera att arbetsgivaravgifter på dessa förmåner ska beräknas på schablonvärdet och bokföras på konto 4513 eller På kontot för kostnader för fri bostad redovisas hyra för bostäder som myndigheten hyr för anställdas räkning (naturaförmån för den anställde). Observera att kontot inte används när myndigheten själv förvaltar fastigheten Kostnad för fri bostad 4382 Kostnadsreducering fri bostad 4383 Kostnad för fria eller subventionerade måltider 4384 Kostnadsreducering fria eller subventionerade måltider 4385 Kostnad för fri bil 4386 Kostnadsreducering fri bil 4387 Kostnad för övriga skattepliktiga naturaförmåner 4388 Kostnadsreducering för övriga skattepliktiga naturaförmåner 4389 Periodisering skattepliktiga naturaförmåner (schablonmässigt förmånsvärde) 94

95 PERSONALKOSTNADER 439 Skattepliktiga förmåner (faktiska kostnader) I denna grupp redovisas myndighetens faktiska kostnader för naturaförmåner som beskattas enligt faktisk ersättning, i den mån dessa kostnader kan särredovisas. Om den anställde betalar in hela eller delar av de faktiska kostnaderna krediteras konto för kostnadsreducering Kostnad för fria resor till och från arbetsplatsen 4392 Kostnadsreducering fria resor till och från arbetsplatsen 4393 Kostnad för fria eller subventionerade arbetskläder 4394 Kostnadsreducering fria eller subventionerade arbetskläder 4395 Kostnad för subventionerad ränta 4396 Kostnadsreducering subventionerad ränta 4397 Kostnad för övriga skattepliktiga ersättningar 4398 Kostnadsreducering för övriga skattepliktiga ersättningar 4399 Periodisering skattepliktiga förmåner (faktiska kostnader) 44 Fria konton 45 Arbetsgivaravgifter enligt lag (inklusive särskild löneskatt) I denna kontogrupp redovisas lagstadgade arbetsgivaravgifter (inklusive allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster) till av myndigheten anställd personal för vilka arbetsgivaravgifter ska beräknas och betalas. Utgiften för lönen ska däremot inte ingå, utan den redovisas i kontogrupp 40 eller 43. Dessutom redovisas här motsvarande avgifter på arvoden till medlemmar i styrelser och kommittéer, samt lagstadgade arbetsgivaravgifter på ersättningar till ej anställd personal för annat uppdrag, dvs. för tillfälliga arbetsinsatser, under förutsättningen att ersättningen ska ses som inkomst av tjänst. Avgifter på skattepliktiga traktamenten och ersättningar (dvs. belopp utöver av Skatteverket fastställd schablon) ska redovisas här. (Traktamenten och ersättningar enligt schablon redovisas i undergrupperna 432 och 433.) Även avgiften på förmånsvärde redovisas i denna undergrupp. Observera att den upplupna kostnaden ska särredovisas på separat konto inom varje undergrupp med motkonto i undergrupp

96 PERSONALKOSTNADER 451 Lagstadgade arbetsgivaravgifter De lagstadgade arbetsgivaravgifterna kan delas upp på separata konton beroende på vilken ålder de anställda har. Myndigheten måste även skilja på om arbetsgivaravgifterna beräknas på löner och andra skattepliktiga ersättningar, naturaförmåner eller arvoden. Dessutom måste arbetsgivaravgifter som är hänförliga till lönekostnader av engångskaraktär som uppstår vid omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet särskiljas. Motkonto till dessa konton är 2250, Avsättningar för omstruktureringsåtgärder m.m. För anställda eller uppdragstagare över 65 år utgår enbart ålderspensionsavgift. Detta redovisas i undergrupp Arbetsgivaravgifter på löner och andra skattepl. ersättningar, personal under 26 år 4512 Arbetsgivaravgifter på löner och andra skattepl. ersättningar, personal år 4513 Arbetsgivaravgifter på naturaförmåner, personal under 26 år 4514 Arbetsgivaravgifter på naturaförmåner, personal år 4515 Arbetsgivaravgifter på arvoden till uppdragstagare under 26 år 4516 Arbetsgivaravgifter på arvoden till uppdragstagare år 4517 Styrelsearvoden, styrelseledamöter 4518 Förändring av avsättningar för arbetsgivaravgifter, personal under 26 år 4519 Förändring av avsättningar för arbetsgivaravgifter, personal år 452 Fria konton 453 Särskild löneskatt på premier för premiebestämd pension (Kåpan Tjänste, Extra och Plus, IÅP, Ålderspension valbar, obligatorisk och flex) Använd kontona för att skilja på inbetalda belopp och beräknade kostnader vid redovisningen av den särskilda löneskatten Särskild löneskatt, premiebestämd pension 4532 Kontot borttaget 4536 Särskild löneskatt på semesterlöneskuld, premiebestämd pension 4537 Kontot borttaget 4538 Kontot borttaget 4539 Upplupen särskild löneskatt, premiebestämd pension 96

97 PERSONALKOSTNADER 454 Ålderspensionsavgift på löner och arvoden till personer över 65 år Använd kontona för att skilja på inbetalda belopp och beräknade kostnader vid redovisningen av ålderspensionsavgiften. Ålderspensionsavgift som är hänförlig till lönekostnader av engångskaraktär som uppstår vid omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet ska redovisas på ett särskilt konto (4543). Motkonto till detta konto är 2250, Avsättningar för omstruktureringsåtgärder m.m Ålderspensionsavgift på löner m.m. till personal över 65 år 4542 Ålderspensionsavgift på arvoden till uppdragstagare över 65 år 4543 Förändring av avsättningar för ålderspensionsavgift för personal över 65 år 4548 Upplupen ålderspensionsavgift, personal 4549 Upplupen ålderspensionsavgift, uppdragstagare 455 Särskild löneskatt på myndighetens egna pensionskostnader Dessa konton används för att redovisa särskild löneskatt på myndighetens pensionskostnader på egna pensionsåtaganden. Det kan exempelvis gälla beslutad delpension. På konto 4551 redovisas inbetalt belopp enligt faktura från SPV. Konto 4559 ska enbart användas vid förändring av avsättningar med motkonto 2211 Särskild löneskatt på pensionsavsättningar Särskild löneskatt på pensionskostnader 4558 Upplupen särskild löneskatt på pensionskostnader 4559 Särskild löneskatt på pensionsavsättningar 456 Arbetsgivaravgifter enligt lag avseende periodavgränsningsposter 4561 Arbetsgivaravgifter på semesterlöneskuld 4562 Upplupna arbetsgivaravgifter på löner m.m. till anställd personal 4563 Upplupna arbetsgivaravgifter på arvoden m.m. till uppdragstagare 457 Avtalsförsäkringar vid omstruktureringar Dessa konton används för att boka kostnaden för avtalsförsäkringar vid omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet. Motkonto är 2250 Avsättningar för omstruktureringsåtgärder m.m Förändring av avsättningar för avtalsförsäkringar, personal under 26 år 4572 Förändring av avsättningar för avtalsförsäkring, personal år 97

98 PERSONALKOSTNADER Fria konton 46 Avgifter, premier och pensioner enligt avtal I denna kontogrupp redovisas myndighetens avgifter och premier enligt avtal (ej enligt lag, dessa redovisas i kontogrupp 45). Premierna avser pensionspremier (PA- 03 och PA-16 samt undantagsvis PA-91), PSA (Statens personskadeförsäkring), TGL-S (Statens tjänstegrupplivförsäkring) och Omställningsavtalet. Observera att den upplupna kostnaden ska särredovisas på separat konto med motkonto i undergrupp 271. Detta gäller inte för konto 4619 som avser förändring av en avsättning. Motkonto ska i det fallet vara 2250, Avsättning för omstruktureringsåtgärder m.m. Borttagen text 461 Premier för statens avtalsförsäkringar till SPV 4611 Betalda premier, förmånsbestämd pension, PSA, TGL-S och Omställningsavtalet 4612 Betalda engångspremier för särskild pensionsersättning 4618 Upplupna premier, förmånsbestämd pension, PSA, TGL-S och Omställningsavtalet 4619 Upplupna engångspremier, inklusive särskild löneskatt, för särskild pensionsersättning 462 Premier till andra försäkringsgivare än SPV (avser pensioner, TFA, TGL etc.) Här redovisas premier för pensioner till andra försäkringsgivare än SPV, t.ex. AMF för TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) och TGL (Tjänstegruppliv) och premier till Trygghetsstiftelsen Betalda premier 4629 Upplupna premier 463 Premiebestämd pension (Kåpan Tjänste, Extra och Plus, IÅP, Ålderspension valbar, obligatorisk och flex) Här redovisas betalda och upplupna premier till KÅPAN, Individuell Ålderspension (IÅP) samt Ålderspension valbar, Ålderspension obligatorisk och Ålderspension flex. 98

99 PERSONALKOSTNADER 4631 Betalda premier, premiebestämd pension 4632 Kontot borttaget 4636 Premier på semesterlöneskuld, premiebestämd pension 4637 Kontot borttaget 4638 Kontot borttaget 4639 Upplupna premier, premiebestämd pension 464 Premier enligt avtal avseende periodavgränsningsposter I denna undergrupp redovisas avtalspensionspremier (avseende den förmånsbestämda pensionen) avseende förändring av semesterlöneskuld och upplupna löner och arvoden Avtalspensionspremier på semesterlöneskuld 4649 Avtalspensionspremier på upplupna löner och arvoden 465 Myndighetens egna pensionsåtaganden Dessa konton används för att redovisa myndighetens egna pensionsåtaganden. Använd kontona till att skilja på inbetalda belopp och beräknade kostnader. Observera att konto 4659 enbart används vid bokning av förändring av avsättningar med motkonto 2210 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Utbetalda pensioner 4659 Förändring av pensionsavsättningar 466 Avgifter till partsorgan Med partsorgan avses Rådet för partsgemensamt stöd och Trygghetsstiftelsen Avgift till partsorgan 467 Administrationsavgifter för pensioner Här redovisas administrationsavgift avseende åtaganden som inte finansierats med premier till SPV Adm.avgifter för premier som inte betalas till SPV: betalt under året 4672 Adm.avgifter till SPV avseende avtalspensionspremier: betalt under året 4678 Upplupna adm.avgifter avseende avtalspensionspremier till SPV 4679 Upplupna adm.avgifter för premier som inte betalas till SPV 468 Arbetsmarknadsförsäkringar enligt avtal Dessa konton används endast av de myndigheter som inte betalar premier till SPV. 99

100 PERSONALKOSTNADER 4681 AMF-avgifter enligt avtal: betalt under året 4689 Upplupna AMF-avgifter 469 Fria konton 47 Kostnader för sjuk- och hälsovård I denna kontogrupp redovisas myndighetens kostnader för ej skattepliktig sjuk- och hälsovård avseende egen personal. Exempel på detta är avgifter för företagshälsovård. Övriga ej skattepliktiga förmåner kan avse läkemedel vid vård utomlands eller vaccination som betingas av tjänsten. För vidare information kring vad som är ej skattepliktiga förmåner hänvisas till Skatteverkets meddelanden avseende information om vissa förmåner. 471 Sjuk- och hälsovård 4711 Företagshälsovård 4712 Övriga kostnader för ej skattepliktig sjuk- och hälsovård 4719 Periodiseringskonto, sjuk- och hälsovård Fria konton 48 Kostnader för utbildning egen personal I denna kontogrupp redovisas alla kostnader för utbildning avseende inskolning, fortbildning, omskolning samt vidareutbildning och avgifter för externa kurser för den egna personalen. När det gäller kostnader för utbildning inom myndigheten ska i denna kontogrupp endast redovisas särkostnader för sådan utbildning, t.ex. arvoden till utomstående lärare och kostnader för hyrda hjälpmedel. Kostnader för myndighetens egna resurser för den interna utbildningen, t.ex. lokaler och hjälpmedel redovisas på tillämpliga konton i kontoklass 5 och kostnader för egen personal redovisas i kontoklass 4. Även kostnad för eventuellt hyrd lokal vid kurstillfället ska redovisas som lokalkostnad i kontoklass 5. Om kostnader för resor och uppehälle är inkluderade i kursavgiften får de redovisas i denna kontogrupp. I de fall resan eller kost och logi inte ingår i kursavgiften redovisas dessa kostnader i undergrupp 551, Resekostnader respektive 579, Övriga tjänster. Kostnad till konferensanläggning för kost och logi vid exempelvis myndighetens årliga verksamhetsplanering ses inte som utbildning av personalen utan redovisas i undergrupp 557, Hotell- och restaurangtjänster vid interna kurser och konferenser. 100

101 PERSONALKOSTNADER 481 Kostnader för utbildning egen personal, inomstatliga På dessa konton redovisas kurs- och konferensavgifter för kurser som arrangeras av en inomstatlig arrangör Kurs- och konferensavgifter till inomstatlig arrangör 4812 Särkostnader för utbildning vid interna kurser och konferenser, inomstatliga 4819 Periodiseringskonto, utbildningskostnader, inomstatliga 482 Kostnader för utbildning egen personal, utomstatliga På dessa kontonredovisas kurs- och konferensavgifter för kurser som arrangeras av en utomstatlig arrangör Kurs- och konferensavgifter till utomstatlig arrangör 4822 Särkostnader för utbildning vid interna kurser och konferenser, utomstatliga 4829 Periodiseringskonto, kurs- och konferensavgifter till utomstatlig arrangör 483 Lokalt omställningsarbete Enligt kollektivavtalet ska myndigheten avsätta 0,3 procent av bruttolönesumman för lokalt omställningsarbete (tidigare kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder). Ni ska göra en avsättning för de anställda på myndigheten som omfattas av de avtalade socialavgifterna. Eftersom det ofta är osäkert vid vilken tidpunkt medlen kommer att användas ska de redovisas som en övrig avsättning. Kontot i denna undergrupp är kopplat till en S- kod för förändring av avsättningar (S4126). Motkonto för bokföringen bör vara 2290 Övriga avsättningar (S2250) Förändring av avsättning för lokalt omställningsarbete Fria konton 101

102 PERSONALKOSTNADER 49 Övriga personalkostnader Med övriga personalkostnader avses bland annat rekryteringskostnader, personalrepresentation och kostnader för friskvård. I kontogruppen finns även en undergrupp för särskild periodisering (499). Där ska utgifter för personal som avser utveckling av anläggningstillgångar redovisas. 491 Personalrekrytering På dessa konton redovisas myndighetens kostnader för rekrytering av personal t.ex. kostnader för annonsering, konsulter och resekostnader. Kostnaderna ska specificeras på inomstatlig respektive utomstatlig motpart Rekryteringskostnader, utomstatliga 4912 Rekryteringskostnader, inomstatliga 492 Medlemsavgift Arbetsgivarverket 4921 Medlemsavgift Arbetsgivarverket 493 Begravningshjälp Här redovisas myndighetens kostnader för direkt utbetald begravningshjälp Begravningshjälp, utomstatlig 494 Rekreation och motion Här redovisas myndighetens kostnader för friskvård och kostnader av enklare personalvårdande slag som frukt, kaffe och fikabröd Kostnader för friskvård, utomstatlig 4942 Kostnader av enklare personalvårdande slag, utomstatlig 495 Fria konton 496 Personalrepresentation (intern representation) Här redovisas kostnader för representation mot anställda i samband med informationsmöten och personalfester. Kostnader för extern representation redovisas i undergrupp 552 Representation (extern). 102

103 PERSONALKOSTNADER Med anledning av att moms ej är avdragsgill på den del av representationsbeloppet som överstiger det av Skatteverket fastställda beloppet bör kontot underindelas på följande sätt: 4961 Personalrepresentation, avdragsgill moms 4962 Personalrepresentation, ej avdragsgill moms 497 Bidrag till personalförening etc. Här redovisar myndigheten bidrag till personalförening eller liknande. Kostnaden ses som utomstatlig då motparten är en förening för de anställda hos myndigheten Bidrag till personalförening etc., utomstatlig 498 Övriga personalkostnader samt periodiseringar Här redovisas myndighetens kostnader för övrig verksamhet i personalvårdande syfte som uppgår till obetydliga belopp och för vilka särskilda konton inte behövts läggas upp i denna kontogrupp. Som exempel på sådana kostnader kan nämnas personaltidning, uppvaktningar och gåvor. Kostnaderna ska specificeras på inomstatlig respektive utomstatlig motpart Övriga personalkostnader, utomstatliga 4982 Övriga personalkostnader, inomstatliga 4988 Periodiseringskonto, utomstatliga 4989 Periodiseringskonto, inomstatliga 499 Särskild periodisering Vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi ska detta konto användas för aktivering av de personalutgifter som hänförs till anläggningstillgången Aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar 103

104 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 5 Lokalkostnader, övriga driftkostnader etc. I kontoklass 5 redovisas myndighetens kostnader för lokaler samt övriga driftkostnader. Kontoklass 5 är indelad enligt följande: lokalkostnader för hyrda lokaler, inklusive energi, vatten och bränsle, lokaltillbehör, städning och reparationer, kontogrupp 50 reparationer och underhåll m.m., kontogrupp 52 reaförluster vid avyttring av anläggningstillgångar, kontogrupp 53 offentligrättsliga avgifter, skatter etc., kontogrupp 54 resor, representation, information etc., kontogrupp 55 inköp av varor, kontogrupp 56 inköp av tjänster, kontogrupp 57 förändring av varulager m.m., kontogrupp 58 finansiella kostnader, kontogrupp Lokalkostnader - hyrda lokaler I denna kontogrupp redovisas kostnader för de lokaler där myndighetens verksamhet bedrivs. Konton i denna kontogrupp används i de fall myndigheten hyr lokalen (nyttjanderätt). Om myndigheten äger fastigheten redovisas fastighetskostnader bland övriga driftkostnader (kontogrupp 52). Kostnader för lokal avser, förutom hyra och i hyra ingående tillägg för vatten/avlopp och värme m.m., även lokaltillbehör samt kostnader för renhållning, städning, underhåll och reparation. Om reparations- och underhållskostnaderna uppgår till väsentliga belopp under den förväntade nyttjandeperioden och den ekonomiska livslängden uppgår till minst tre år ska kostnaderna redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet i undergrupp 119. Kostnad för elektricitet redovisas inom denna kontogrupp endast när elektriciteten används för belysning av lokalen (inte för driften) och kan särredovisas. Inomstatliga lokalkostnader redovisas i undergrupperna 503 och

105 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. Vid behov kan myndigheten lägga upp fler konton i respektive undergrupp. I förekommande fall ska separata konton användas för periodiseringar och för inomstatliga kostnader. 501 Lokalhyra, utomstatliga Här redovisas kostnader för hyrda lokaler. Kontot används för hyreskostnader för samtliga lokaler med undantag för speciella lokaler, som särredovisas i undergrupp 502. Kostnader för fastighet som myndigheten äger och bedriver verksamhet i, bokförs i undergrupp 525. Som hyra bokförs det av fastighetsägaren debiterade beloppet bestående av grundhyra och de hyrestillägg som ingår i hyresbeloppet, som vatten, avlopp och bränsle. Om dessa kostnader inte ingår i hyresbeloppet redovisas dessa kostnader i undergrupp 505 om det gäller en utomstatlig leverantör, i undergrupp 503 om det är en inomstatlig leverantör. Fastighetsskatt som utgör en del av hyran bokförs i denna undergrupp. Fastighetsskatt för fastighet som myndigheten äger bokförs i undergrupp 542. I denna undergrupp ska även korttidshyra av lokal som används till t.ex. konferens eller utbildning redovisas. Observera att när lokalhyra ingår i fakturerad tjänst, t.ex. ett utbildningspaket, redovisas lokalkostnaden inte separat i denna undergrupp, utan ingår i den övriga tjänsten Hyra för kontorslokaler 5012 Hyra för garage/parkeringsplats 5013 Hyra för lagerlokaler 5014 Korttidshyra av lokal 5015 Hyra för speciella lokaler 5019 Periodiseringskonto lokalhyra och andra lokalkostnader 502 Fria konton 503 Lokalhyra och andra lokalkostnader, inomstatliga Här redovisas samtliga inomstatliga kostnader, inklusive hyra för hyrda lokaler (se 501). Även övriga kostnader för hyrda lokaler som el, vatten, bränsle och reparationer redovisas på dessa konton om den som tillhandahåller tjänsten är en statlig myndighet Hyra för kontorslokaler 5032 Hyra för garage/parkeringsplats 5033 Hyra för lagerlokaler 5034 Korttidshyra av lokal 5035 Hyra för speciella lokaler 105

106 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC El 5037 Vatten 5038 Bränsle 5039 Periodiseringskonto lokalhyra och andra lokalkostnader 504 Fria konton 505 Elektricitet, vatten, bränsle, utomstatliga Här redovisas lokalkostnader om dessa inte ingår som hyrestillägg i hyresbeloppet som debiteras av fastighetsägaren. Här redovisas kostnader för elektricitet som enbart används för belysning av lokaler. Om elektriciteten används både för driften och för belysning av lokalen (ej separata elmätare) redovisas elektriciteten först i undergrupp 525 Fastighetskostnader, för att vid bokslut fördelas i proportion till beräknad användning El 5052 Vatten 5053 Bränsle 5059 Periodiseringskonto 506 Lokaltillbehör, utomstatliga Här redovisas kostnader för sådana förbrukningsinventarier som hör till lokalen och kan betraktas som lokaltillbehör, dvs. är nödvändiga för att göra lokalen allmänt användbar för den där bedrivna verksamheten. Till sådana lokaltillbehör räknas t.ex. fast armatur, persienner, gardiner, fasta mattor och fast klädhängare (inte möbler eller andra liknande inventarier) Diverse inköp 5069 Periodiseringskonto 507 Städning och renhållning, utomstatliga Här redovisas kostnader för städning, fönsterputsning och hygien av lokaler. Kostnaderna omfattar arvoden till utomstående städare och direkt städmaterial (som enbart används för städning) som dammsugare, borstar, dammtrasor, handdukar och rengöringsmedel. Om städpersonal är anställd hos myndigheten, redovisas löner till städ-personal i kontoklass 4, personalkostnader Städning 106

107 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Sophämtning 5073 Hyra för sopcontainer 5074 Snöröjning 5075 Trädgårdsskötsel 5079 Periodiseringskonto 508 Reparation av lokaler, utomstatliga På dessa konton redovisas kostnader för sådana reparationer av hyrda lokaler som inte betalas av hyresvärden Reparation av hyrda lokaler och byggnader 5082 Reparation av hyrda lokaler och byggnader, omvänd skattskyldighet moms 5089 Periodiseringskonto 509 Övriga lokalkostnader, förändring av avsättningar och särskild periodisering hyrda lokaler På konto 5091 redovisas sådana lokalkostnader som uppgår till obetydliga belopp och för vilka särskilda konton inte behövts läggas upp i denna kontogrupp. På konto 5096 redovisas kostnader för lokaler som uppstår vid omstruktureringar, nedläggning eller ändrad verksamhet till följd av andra anledningar. Det avser kostnader för lokaler som inte kommer att kunna utnyttjas under återstående kontraktstid. Belopp som redovisas på konto 5096 ska alltid motsvaras av en lika stor förändring på konto Observera att kontot i denna undergrupp även ska användas om avsättningen avser inomstatliga lokalkostnader (övriga inomstatliga lokalkostnader redovisas i undergrupp 501). Vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi ska konto 5099 användas för aktivering av de lokalutgifter (hyrda lokaler) som hänförs till anläggningstillgången. Senast vid bokslut överförs kostnaderna som ska aktiveras till undergrupp 127, Pågående nyanläggningar Övriga lokalkostnader hyrda lokaler, utomstatliga 5096 Förändring av avsättningar för lokalkostnader 5099 Aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar 51 Fria konton 107

108 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 52 Reparationer och underhåll m.m. I denna kontogrupp redovisas kostnader för reparationer och underhåll av inventarier och egna fastigheter. Även kostnader för underhåll och tvätt av arbetskläder redovisas här. Med inventarier avses maskiner och inventarier som redovisas i kontogrupp samt arbetsmaskiner och verktyg. Observera att kostnader för reparation och underhåll avseende hyrda lokaler redovisas i kontogrupp 50 alternativt undergrupp 119 (förbättringsutgifter på annans fastighet). Vid behov kan myndigheten lägga upp fler konton i respektive undergrupp. I förekommande fall ska separata konton användas för periodiseringar och för inomstatliga kostnader. 521 Markanläggningar 5211 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga 5212 Service- och underhållsavtal, utomstatliga 5213 Utförda reparationer och underhållsarbeten, inomstatliga 5214 Service- och underhållsavtal, inomstatliga 5215 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga, omvänd skattskyldighet moms 5218 Periodiseringskonto, reparation och underhåll markanläggningar, inomstatlig 5219 Periodiseringskonto, reparation och underhåll markanläggningar, utomstatlig 522 Maskiner och andra tekniska anläggningar 5221 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga 5222 Service- och underhållsavtal, utomstatliga 5223 Utförda reparationer och underhållsarbeten, inomstatliga 5224 Service- och underhållsavtal, inomstatliga 5225 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga, omvänd skattskyldighet moms 5228 Periodiseringskonto, reparation och underhåll maskiner och andra tekniska anläggningar, inomstatlig 5229 Periodiseringskonto, reparation och underhåll maskiner och andra tekniska anläggningar, utomstatlig 108

109 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 523 Datorer och kringutrustning Service och underhållsavtal för datorer och kringutrustning redovisas som köp av datatjänst i undergrupp Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga 5233 Utförda reparationer och underhållsarbeten, inomstatliga 5238 Periodiseringskonto, reparation och underhåll datorer och kringutrustning, inomstatlig 5239 Periodiseringskonto, reparation och underhåll datorer och kringutrustning, utomstatlig 524 Övriga inventarier 5241 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga 5242 Service- och underhållsavtal, utomstatliga 5243 Utförda reparationer och underhållsarbeten, inomstatliga 5244 Service- och underhållsavtal, inomstatliga 5248 Periodiseringskonto, reparation och underhåll övriga inventarier, inomstatlig 5249 Periodiseringskonto, reparation och underhåll övriga inventarier, utomstatlig 525 Egna fastigheter 5251 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga 5252 Service- och underhållsavtal, utomstatliga 5253 Utförda reparationer och underhållsarbeten, inomstatliga 5254 Service- och underhållsavtal, inomstatliga 5255 Utförda reparationer och underhållsarbeten, utomstatliga, omvänd skattskyldighet moms 5258 Periodiseringskonto, reparation och underhåll egna fastigheter, inomstatlig 5259 Periodiseringskonto, reparation och underhåll egna fastigheter, utomstatlig 526 Driftkostnader, egna fastigheter Här redovisas kostnader hänförliga till fastigheter vilka myndigheter äger och bedriver verksamhet i El, utomstatliga 5262 Vatten, utomstatliga 5263 Bränsle, utomstatliga 5264 El, inomstatliga 109

110 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Vatten, inomstatliga 5266 Bränsle, inomstatliga 5268 Periodiseringskonto, fastighetskostnader egna fastigheter, inomstatliga 5269 Periodiseringskonto, fastighetskostnader egna fastigheter, utomstatliga Fria konton 53 Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar Avyttring, försäljning eller utrangering av anläggningstillgångar bokförs i kontoklass 6. Om försäljningsinkomsten underskrider anläggningstillgångens bokförda värde, uppstår en realisationsförlust. Denna ska omföras från kontoklass 6 (kredit) till kontogrupp 53 (debet). 531 Immateriella anläggningstillgångar Här bokförs realisationsförluster som uppstår vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar, fördelade på statliga respektive icke-statliga köpare Reaförlust immateriella anläggningstillgångar, inomstatliga köpare 5312 Reaförlust immateriella anläggningstillgångar, utomstatliga köpare 532 Materiella anläggningstillgångar Här bokförs realisationsförluster som uppstår vid avyttring av byggnader och mark, fördelade på statliga respektive icke-statliga köpare Reaförlust materiella anläggningstillgångar, inomstatliga köpare 5322 Reaförlust materiella anläggningstillgångar, utomstatliga köpare Fria konton 54 Offentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster etc. 541 Offentligrättsliga avgifter Här redovisas offentligrättsliga avgifter som myndigheten betalar. Med offentligrättsliga avgifter avses sådana avgifter som tas ut med stöd av lagar och förordningar som är av tvingande karaktär, t.ex. ansökningsavgifter, lantmäteriavgifter och delgivningsavgifter. 110

111 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Offentligrättsliga avgifter, inomstatliga 5412 Offentligrättsliga avgifter, utomstatliga 5418 Periodiseringskonto, offentligrättsliga avgifter, inomstatliga 5419 Periodiseringskonto, offentligrättsliga avgifter, utomstatliga 542 Skatter Här redovisas kostnader för skatter, t.ex. fordonsskatt, vägtrafikskatt, tullavgifter och fastighetsskatt där myndigheten äger fastigheten. Fastighetsskatt som ingår i hyran ska redovisas bland övriga lokalkostnader i undergrupp 50. Mervärdesskatt ska inte redovisas här Skatter, utgifter 5422 Periodiseringskonto, skatter 543 Värnpliktsersättningar Ersättningar till värnpliktiga är befriade från lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringspremier. De ska därför redovisas här och inte i kontoklass 4 som personalkostnader. Observera att om en statlig ålderspensionsavgift betalas i anslutning till transfereringar i kontoklass 7 ska även ålderspensionsavgiften betalas i kontoklass Värnpliktsersättningar, årets utgifter 5432 Statlig ålderspensionsavgift på dagpenning till värnpliktiga m.fl Periodiseringskonto, värnpliktsersättningar 544 Kundförluster etc., varor Här redovisas kostnader som myndigheten har i samband med kreditgivning genom att vissa kunder inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Om kreditförlusterna avser försäljning av tjänster, bokförs dessa i undergrupp 545 Kundförluster etc., tjänster. En konstaterad kundförlust är alltid odiskutabel men befarade kundförluster måste grundas på en bedömning som i vissa myndigheter på grund av antalet kunder inte alltid kan ske individuellt. Huvudregeln är dock att varje enskild fordran ska värderas individuellt (2 kap. 7, femte stycket FÅB). Inomstatliga kostnader redovisas på separata konton. 111

112 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. Konstaterade kundförluster På dessa konton redovisas förluster där kunden gått i konkurs, beviljats ackord eller där kunden saknat utmätningsbara tillgångar. Kontona debiteras för fordringens nettobelopp exkl. moms. Momsbeloppet debiteras undergrupp 257 och reducerar den utgående momsen. Kontogrupp 15 krediteras med bruttobeloppet. Om reservering skett tidigare för befarad kundförlust debiteras konto 15x9 Nedskrivning kundfordringar/fordringar och krediteras konto 5442 eller 5444 för reserverat belopp Konstaterade kundförluster, varor, utomstatliga 5443 Konstaterade förluster, andra fordringar, varor, utomstatliga 5445 Konstaterade kundförluster, varor, inomstatliga 5447 Konstaterade förluster, andra fordringar, varor, inomstatliga Befarade kundförluster På dessa konton redovisas osäkra kundfordringar beträffande förluster som befaras, men som ännu inte slutligt konstaterats. Kontot debiteras med beloppet för befarade kundförluster med konto 15x9 Nedskrivning kund-fordringar/fordringar som motkonto Befarade kundförluster, varor, utomstatliga 5444 Befarade förluster, andra fordringar, varor, utomstatliga 5446 Befarade kundförluster, varor, inomstatliga 5448 Befarade förluster, andra fordringar, varor, inomstatliga 545 Kundförluster etc., tjänster Informationen till undergrupp 544 gäller även denna undergrupp Konstaterade kundförluster, tjänster, utomstatliga 5452 Befarade kundförluster, tjänster, utomstatliga 5453 Konstaterade förluster, andra fordringar, tjänster, utomstatliga 5454 Befarade förluster, andra fordringar, tjänster, utomstatliga 5455 Konstaterade kundförluster, tjänster, inomstatliga 5456 Befarade kundförluster, tjänster, inomstatliga 5457 Konstaterade förluster, andra fordringar, tjänster, inomstatliga 5458 Befarade förluster, andra fordringar, tjänster, inomstatliga 546 Skadestånd På dessa konton redovisas kostnader för skadestånd som inte ska redovisas som transfereringar. 112

113 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Skadestånd, inomstatliga 5462 Skadestånd, utomstatliga 5468 Periodiseringskonto, skadestånd, inomstatliga 5469 Periodiseringskonto, skadestånd, utomstatliga 547 Försäkringspremier På dessa konton redovisas kostnader för försäkringspremier som inte ska redovisas som transfereringar, t.ex. myndighetens försäkringspremier till Kammarkollegiet Försäkringspremier, inomstatliga 5472 Försäkringspremier, utomstatliga 5478 Periodiseringskonto, försäkringspremier, inomstatliga 5479 Periodiseringskonto, försäkringspremier, utomstatliga 548 Kostnader i garantiverksamhet Dessa konton används bara av de myndigheter som bedriver garantiverksamhet utan väsentliga subventionsinslag. Finns det väsentliga subventionsinslag som är reglerade i lagar eller förordningar och som finansieras av anslag bör verksamheten redovisas i transfereringsavsnittet. Om myndigheter i garantiverksamheten tar ut avgifter som är riskavspeglande, dvs. är avsedda att täcka kostnaderna för verksamheten i dess helhet, bör verksamheten redovisas i denna undergrupp och i verksamhetsavsnittet i resultaträkningen. Kostnader för förluster och andra direkta kostnader i garantiverksamheten kan redovisas på följande konton. Konstaterade förluster redovisas som utgift och befarade förluster som periodisering. Avgiftsintäkter från garantiverksamheten kan redovisas i undergrupp 337 Intäkter i garantiverksamheten. Motkonto för förändring (nedskrivning eller avsättning) för befarade förluster i t.ex. garantiverksamheten finns i undergrupp 225 Övriga avsättningar Garantiverksamhet, inomstatliga 5482 Infrianden/skadeersättningar, utomstatliga 5483 Förändring avsättningar, garantier, utomstatliga (periodiseringskonto) 5484 Förändring skade-/regressfordringar, garantier, utomstatliga (periodiseringskonto) 5488 Periodiseringskonto, garantiverksamhet, inomstatliga 113

114 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 549 Kostnader i utlåningsverksamhet Dessa konton används bara av de myndigheter som bedriver utlåningsverksamhet utan väsentliga subventionsinslag. Finns det väsentliga subventionsinslag som är reglerade i lagar eller förordningar och som finansieras av anslag bör verksamheten redovisas i transfereringsavsnittet. (Se även undergrupp 797 och med anvisningar.) Om myndigheter i utlåningsverksamheten tar ut räntor och avgifter som är riskavspeglande, dvs. är avsedda att täcka kostnaderna för verksamheten i dess helhet, bör verksamheten redovisas i denna undergrupp och i verksamhetsavsnittet i resultaträkningen. Kostnader för förluster och andra direkta kostnader i utlåningsverksamheten ska redovisas i denna undergrupp. Kostnader för såväl konstaterade som befarade förluster som redovisas i den egna verksamheten ska avräknas mot anslag det år kostnaden hänför sig till. Räntor och avgiftsintäkter från utlåningsverksamhet ska redovisas som finansiella intäkter och kostnader i kontogrupperna 38 och 59 respektive intäkter av andra ersättningar i undergrupp 344. Motkonto för nedskrivningar för konstaterade och befarade förluster i utlåningsverksamheten finns i undergrupperna 138 och 139 Utlåning Utlåningsverksamhet, inomstatliga 5492 Konstaterade förluster, utomstatliga 5493 Befarade förluster, utomstatliga 5494 Andra direkta utlåningskostnader, utomstatliga 5498 Utlåningsverksamhet, periodiseringskonto, inomstatliga 5499 Utlåningsverksamhet, periodiseringskonto, utomstatliga 55 Resor, representation, information, etc. I förekommande fall redovisas inomstatliga kostnader i undergrupperna Resekostnader, utomstatliga I denna grupp redovisas sådana kostnader i samband med anställdas resor i tjänsten, som myndigheten reglerar med kontokortsföretag, transportföretag eller med resebyrå enligt till myndigheten ställda fakturor och dylikt. Även kostnader som anställda har i samband med tjänsteresa, vilka styrks med till myndigheten överlämnade verifikationer/kvitton, ska bokföras här. 114

115 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. I denna undergrupp redovisas bilhyra vid tjänsteresa, om denna är kortare än tre månader. I annat fall redovisas bilhyran som operationell leasing i undergrupp 576. Om kostnaderna för uppehälle och resor vid kurser och konferenser ingår i kursavgiften redovisas dessa i kontogruppen för kursen eller konferensen (kontogrupp 48 om egen personal eller undergrupp 573 om extern kurs). Traktamenten utgör en kostnadsersättning och bokförs i undergrupp Biljetter, Sverige 5512 Biljetter, utlandet 5513 Hotell och logi, Sverige 5514 Hotell och logi, utlandet 5515 Lokala resor, buss, taxi 5518 Övriga resekostnader 5519 Periodiseringskonto, resekostnader, utomstatliga 552 Representation (extern), utomstatliga Här redovisas kostnader för extern representation. Sådan representation ska ha direkt samband med myndighetens verksamhet. Representationskostnaderna ska ingå som en naturlig del i myndighetens utåtriktade verksamhet och vara ett uttryck för sedvanlig gästfrihet. De kostnader som förekommer kan avse mat, dryck, hotellrum, biljetter och dylikt. Kontot används även för representationsgåvor, med vilka avses i affärssammanhang förekommande gåvor från en myndighet till en (representant för) annan myndighet, organisation eller företag. De här avsedda gåvorna måste ha ett omedelbart samband med myndighetens verksamhet. Undergrupp 552 används inte för representation mot anställda i samband med personalfester, informationsmöten och dylikt. Sådan representation ska bokföras i undergrupp 496 Personalrepresentation. Om representationskostnaderna överstiger det av Skatteverket fastställda beloppet för avdragsrätt för moms, bör kontot underindelas på följande sätt: 5521 Representation, avdragsgill moms 5522 Representation, ej avdragsgill moms 5529 Periodiseringskonto, representation, utomstatlig 115

116 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 553 Information, utomstatlig I denna undergrupp redovisas kostnader för information om myndighetens produkter eller verksamhet. Kostnaderna innefattar inte löner och ersättningar till personer som är anställda hos myndigheten. Dessa bokförs i kontoklass 4. Där redovisas även kostnader för anställningsannonser (undergrupp 491). Kostnader för personaltidning bokförs i undergrupp 498, Övriga personalkostnader. Kostnaderna som redovisas i denna undergrupp avser både kostnader för framställning och införande i dagspress, fackpress, eller liknande. Även kostnader för information som bedrivs i form av filmförevisning och TV-inslag redovisas här. Observera att trycksaker redovisas i undergrupp 562, Tryckning, publikationer och pappersvaror Annonsering 5532 PR, institutionell information etc Kataloger, prislistor 5534 Egen facktidskrift 5538 Övrig information 5539 Periodiseringskonto, information, utomstatlig 554 Resekostnader, inomstatliga Här redovisas kostnader i samband med anställdas resor i tjänsten när leverantören är en statlig myndighet (se 551) Biljetter, Sverige 5542 Biljetter, utlandet 5543 Hotell och logi, Sverige 5544 Hotell och logi, utlandet 5545 Lokala resor, buss, taxi 5548 Övriga resekostnader 5549 Periodiseringskonto, resekostnader, inomstatliga 555 Representation (extern), inomstatliga Här gäller samma regler som vid utomstatlig representation, se undergrupp Representation, avdragsgill moms 5552 Representation, ej avdragsgill moms 5559 Periodiseringskonto, representation, inomstatlig 116

117 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 556 Information, inomstatlig Informationen till undergrupp 553 gäller även denna undergrupp Annonsering 5562 PR, institutionell information etc Kataloger, prislistor 5564 Egen facktidskrift 5568 Övrig information 5569 Periodiseringskonto, information, inomstatlig 557 Hotell- och restaurangtjänster vid interna kurser och konferenser Här redovisas kostnader för hotell-och restaurangtjänster vid kurser och konferenser som myndigheten anordnar för den egna personalen. Det kan exempelvis röra sig om kostnader till en konferensanläggning vid myndighetens årliga verksamhetsplanering. Kostnader för utbildning av den egna personalen redovisas i kontoklass Hotell- och restaurangtjänster vid interna kurser och konferenser, inomstatliga 5572 Hotell- och restaurangtjänster vid interna kurser och konferenser, utomstatliga Fria konton 56 Inköp av varor I denna kontogrupp redovisas myndighetens inköp av förbrukningsmaterial och korttidsinvesteringar. Vid inköp från utomstatlig leverantör måste myndigheten vid bokningen av inköpet skilja på om varan köps från Sverige, annat EU-land eller land utanför EU. I undergrupp 569 finns ett konto som ska användas vid bokning av förändring av avsättningar för varor. Kontot kan användas för samtliga kostnader för inköpta varor som avser material i samband med omstrukturering av verksamhet. Vid behov kan myndigheten lägga upp fler konton i respektive undergrupp. I förekommande fall ska separata konton användas för periodiseringar och för inomstatliga kostnader. 117

118 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 561 Korttidsinvesteringar (ej anläggningstillgångar) Här redovisas myndighetens kostnader för anskaffning av korttidsinvesteringar. Med korttidsinvesteringar avses sådana investeringar som har en ekonomisk livslängd överstigande ett år men mindre än tre år och som kostar minst 500 EURO, men inte utgör en anläggningstillgång. Exempel på sådana investeringar kan vara möbler, standarddataprogram, verktyg och mindre kontorsmaskiner Korttidsinvesteringar, utomstatliga från svensk leverantör 5612 Korttidsinvesteringar, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5613 Korttidsinvesteringar, utomstatliga från leverantör utanför EU 5614 Korttidsinvesteringar, inomstatliga 5618 Periodiseringskonto, korttidsinvesteringar, inomstatliga 5619 Periodiseringskonto, korttidsinvesteringar, utomstatliga 562 Tryckning, böcker, publikationer och pappersvaror Här redovisas kostnader för alla slags trycksaker och pappersvaror som: böcker, broschyrer, tidskrifter prenumerationer almanackor blanketter brevpapper, kuvert m.m. kopieringspapper, block, hushållspapper m.m. Observera att kontogruppen inte används för kataloger och prislistor (konto 5533) Trycksaker och pappersvaror, utomstatliga från svensk leverantör 5622 Trycksaker och pappersvaror, utomstatliga från leverantör i annat EUland 5623 Trycksaker och pappersvaror, utomstatliga från leverantör utanför EU 5624 Trycksaker och pappersvaror, inomstatliga 5628 Periodiseringskonto, trycksaker och pappersvaror, inomstatliga 5629 Periodiseringskonto, trycksaker och pappersvaror, utomstatliga 563 Kontorsmateriel Här redovisas kostnader för förbrukningsinventarier för kontorsändamål av obetydligt värde och kostnader för förbrukningsmateriel som används för kontorsarbete som pennor, batterier, hålslag, häftapparater och pärmar. Observera att på dessa konton ska inte kostnader för pappersvaror redovisas. Dessa kostnader redovisas i undergrupp Kontorsmateriel, utomstatliga från svensk leverantör 118

119 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Kontorsmateriel, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5633 Kontorsmateriel, utomstatliga från leverantör utanför EU 5634 Kontorsmateriel, inomstatliga 5638 Periodiseringskonto, kontorsmateriel, inomstatliga 5639 Periodiseringskonto, kontorsmateriel, utomstatliga Fria konton 569 Övriga varor och förändring av avsättningar för varor Här redovisas kostnader för övriga köpta konsumtionsvaror. I denna undergrupp finns även ett konto som ska användas vid förändring av avsättningar avseende inköpta varor hänförliga till omstrukturering eller nedläggning av verksamhet. Förändringen på kontot ska alltid motsvaras av en lika stor förändring på konto 2250, Avsättningar för omstruktureringsåtgärder Övriga varor, utomstatliga från svensk leverantör 5692 Övriga varor, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5693 Övriga varor, utomstatliga från leverantör utanför EU 5694 Övriga varor, inomstatliga 5696 Förändring av avsättningar för varor 5698 Periodiseringskonto, övriga varor, inomstatliga 5699 Periodiseringskonto, övriga varor, utomstatliga 57 Köp av tjänster I denna kontogrupp redovisas kostnader för diverse främmande tjänster som ritning och kopiering, bokföringshjälp, dataregistrering, kostnader för programmering som utförs av utomstående samt konsult- och forskningsuppdrag. Följande slag av främmande tjänster redovisas inte i denna kontogrupp: tjänster som avser personalrekrytering (undergrupp 491) reparationer och underhåll (undergrupp 508 och kontogrupp 52) tjänster som avser information och reklam (undergrupp 553). De tjänster som redovisas i denna kontogrupp ska köpas från företag eller enskilda som inte är anställda hos myndigheten och som innehar F-skattebevis (och alltså själva svarar för beräkning och betalning av sociala avgifter). Om tjänsten köps hos företag eller enskild utan F-skattebevis ska den bokföras i kontoklass 4 (sociala avgifter beräknas och betalas av myndigheten). 119

120 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. I undergrupp 579 finns ett konto som ska användas vid bokning av förändring av avsättningar för tjänster. Kontot kan användas för samtliga kostnader för köpta tjänster i samband med omstrukturering av verksamhet. Vid behov kan myndigheten lägga upp fler konton i respektive undergrupp. I förekommande fall ska separata konton användas för periodiseringar och för inomstatliga kostnader. 571 Forskningsuppdrag Här redovisas kostnader för forskningsuppdrag som myndigheten köpt. Observera att om myndigheten inte förbehåller sig rätten till resultatet, ska kostnaden redovisas som lämnade bidrag i kontoklass Forskningsuppdrag, utomstatliga från svensk leverantör 5712 Forskningsuppdrag, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5713 Forskningsuppdrag, utomstatliga från leverantör utanför EU 5714 Forskningsuppdrag, inomstatliga 5718 Periodiseringskonto, forskningsuppdrag, inomstatliga 5719 Periodiseringskonto, forskningsuppdrag, utomstatliga 572 Datatjänster Här redovisas kostnader för anlitande av datacentral samt utgifter för datakonsulter. Dessutom redovisas här avgifter för nyttjande av dataprogram samt service- och underhållsavtal för datorer. Observera att licensavgifter som betalas till Datainspektionen, inte redovisas här, utan på konto 5411 Offentligrättsliga avgifter Datatjänster, utomstatliga från svensk leverantör 5722 Datatjänster, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5723 Datatjänster, utomstatliga från leverantör utanför EU 5724 Datatjänster, inomstatliga 5728 Periodiseringskonto, datatjänster, inomstatliga 5729 Periodiseringskonto, datatjänster, utomstatliga 573 Utbildningstjänster Kontogruppen används för myndigheter som tillhandahåller utbildningstjänster som är riktade till andra än myndighetens egen personal, dvs. för kostnader avseende upphandlade utbildningstjänster för att kunna tillhandahålla utbildningen. Utbildningskostnader för egen personal redovisas i kontogrupp

121 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. Om utgifter för uppehälle och resor är inkluderade i utbildningskostnaden redovisas de på dessa konton. I de fall resan eller måltiden inte ingår i kursavgiften redovisas dessa kostnader i undergrupp 551 respektive Utbildningstjänster, utomstatliga från svensk leverantör 5732 Utbildningstjänster, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5733 Utbildningstjänster, utomstatliga från leverantör utanför EU 5734 Utbildningstjänster, inomstatliga 5738 Periodiseringskonto, utbildningstjänster, inomstatliga 5739 Periodiseringskonto, utbildningstjänster, utomstatliga 574 Post Här redovisas kostnader för befordran av brev, paket etc Post, utomstatliga från svensk leverantör 5742 Post, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5743 Post, utomstatliga från leverantör utanför EU 5744 Post, inomstatliga 5748 Periodiseringskonto, post, inomstatliga 5749 Periodiseringskonto, post, utomstatliga 575 Tele Här redovisas kostnader för utnyttjande av telenätet Tele, utomstatliga från svensk leverantör 5752 Tele, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5753 Tele, utomstatliga från leverantör utanför EU 5754 Tele, inomstatliga 5758 Periodiseringskonto, tele, inomstatliga 5759 Periodiseringskonto, tele, utomstatliga 576 Operationell leasing I denna grupp redovisas myndighetens kostnader för operationell leasing. Med operationell leasing menas hyresavtal där man inte förbundit sig att hyra mer än för en kortare tid och där uthyraren bär alla risker för att leasingobjektet blir omodernt eller oanvändbart. Kontraktstiden är vanligtvis kortare än den ekonomiska livslängden. (Finansiell leasing redovisas i undergrupp 262.) 121

122 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. Myndighetens låneram påverkas inte av beslut om operationell leasing och tillgångarna ska inte tas upp i myndighetens balansräkning. Myndigheternas rätt att teckna avtal om leasing regleras i kapitalförsörjningsförordningen. Om myndigheten genom operationell leasing förser anställda med förmånsbil tas leasingkostnaden upp i undergrupp 438. Om myndigheten däremot leasar bilar som används i verksamheten tas kostnaden upp i denna undergrupp Operationell leasing, utomstatliga från svensk leverantör 5762 Operationell leasing, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5763 Operationell leasing, utomstatliga från leverantör utanför EU 5764 Operationell leasing, inomstatliga 5768 Periodiseringskonto, operationell leasing, inomstatliga 5769 Periodiseringskonto, operationell leasing, utomstatliga 577 Varutransporter och fraktavgifter Här redovisas kostnader för varutransporter och frakt. Observera att tullavgifter ska bokföras i undergrupp 542 Skatter Varutransport och frakt, utomstatliga från svensk leverantör 5772 Varutransport och frakt, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5773 Varutransport och frakt, utomstatliga från leverantör utanför EU 5774 Varutransport och frakt, inomstatliga 5778 Periodiseringskonto, varutransport och frakt, inomstatliga 5779 Periodiseringskonto, varutransport och frakt, utomstatliga 578 Konsulttjänster Här redovisas kostnader för andra konsulttjänster än de som bokförs i undergrupperna Observera att tjänsterna ska köpas hos företag eller enskilda som inte är anställda hos myndigheten och som innehar F-skattebevis (och alltså själva svarar för beräkning och betalning av sociala avgifter) Konsulttjänster, utomstatliga från svensk leverantör 5782 Konsulttjänster, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5783 Konsulttjänster, utomstatliga från leverantör utanför EU 5784 Konsulttjänster, inomstatliga 5788 Periodiseringskonto, konsulttjänster, inomstatliga 5789 Periodiseringskonto, konsulttjänster, utomstatliga 122

123 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. 579 Övriga tjänster och förändring av avsättningar för tjänster Här kan övriga tjänster som uppgår till obetydliga belopp och för vilka särskilda konton inte behövts läggas upp i kontogruppen redovisas. På dessa konton redovisas även kostnader för böcker, tidningar och andra varor som tillhandahålls via nät eller nätverk, t.ex. Internet. Vid nedladdning förlorar de sin materialiserade form och det är inte längre fråga om inköp av en vara utan av en tjänst. I denna undergrupp finns även ett konto som ska användas vid förändring av avsättningar avseende köpta tjänster i samband med omstrukturering eller nedläggning av verksamhet. Förändringen på kontot ska alltid motsvaras av en lika stor förändring på konto 2250, Avsättningar för omstruktureringsåtgärder Övriga tjänster, utomstatliga från svensk leverantör 5792 Övriga tjänster, utomstatliga från leverantör i annat EU-land 5793 Övriga tjänster, utomstatliga från leverantör utanför EU 5794 Övriga tjänster, inomstatliga 5796 Förändring av avsättningar för tjänster 5798 Periodiseringskonto, övriga tjänster, inomstatliga 5799 Periodiseringskonto, övriga tjänster, utomstatliga 58 Förändring av varulager m.m. och aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas förändring av varulager, pågående arbeten och innehav av fastigheter som inte är avsedda för stadigvarande innehav samt aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar. 581 Varulagerförändring Redovisa förändring i varulager på separata konton om det rör sig om inköp, uttag eller inventering. Använd konto 1419 som motkonto Varulagerförändring vid inköp till lagret 5812 Varulagerförändring vid uttag/försäljning 5813 Varulagerförändring vid inventering 582 Förändring av pågående arbeten I denna undergrupp redovisas beräknad förändring av pågående arbeten. Använd 1459 som motkonto. 123

124 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Förändring av pågående arbeten 583 Förändring av fastigheter I denna undergrupp redovisas förändring i innehav av fastigheter som inte är avsedda för stadigvarande innehav. Använd 1479 som motkonto Förändring av fastigheter Fria konton 589 Särskild periodisering Vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi ska detta konto användas för aktivering av utgifter som hänförs till anläggningstillgången, till den del dessa är hänförliga till resultatposten övriga driftkostnader Aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar 59 Finansiella kostnader I denna kontogrupp redovisas de räntekostnader och andra finansiella kostnader som genererats i myndighetens drift och alltså inte är hänförliga till uppbörd eller transfereringar. Finansiella kostnader som är hänförliga till transfereringsverksamheten redovisas i kontoklass Räntekostnader Riksgäldskontoret Här redovisas räntekostnader avseende myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret och avseende myndigheternas lån hos Riksgäldskontoret för finansiering av anläggningstillgångar Räntekostnader avseende räntekonto i Riksgäldskontoret 5912 Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret 5918 Periodiseringskonto, räntekostnader Riksgäldskontoret 592 Räntekostnader avseende leverantörsskulder (dröjsmålsräntor m.m.) Här redovisas utbetalda dröjsmålsräntor som avser leverantörsskulder. Räntekostnader på leverantörsskulder ska redovisas på separata konton avseende statliga respektive icke-statliga leverantörer. 124

125 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Räntekostnader på leverantörsskulder, inomstatliga 5922 Räntekostnader på leverantörsskulder, utomstatliga 5928 Periodiseringskonto, räntekostnader på leverantörsskulder, inomstatliga 5929 Periodiseringskonto, räntekostnader på leverantörsskulder, utomstatliga 593 Räntekostnader avseende finansiell leasing Här redovisas räntekostnader som avser finansiell leasing. Räntekostnaderna ska redovisas på separata konton avseende statliga respektive icke-statliga leasegivare Räntekostnader finansiell leasing, inomstatliga 5932 Räntekostnader finansiell leasing, utomstatliga 5938 Periodiseringskonto, räntekostnader finansiell leasing, inomstatliga 5939 Periodiseringskonto, räntekostnader finansiell leasing, utomstatliga 594 Övriga räntekostnader 5941 Övriga räntekostnader, inomstatliga 5942 Övriga räntekostnader, utomstatliga 5948 Periodiseringskonto, övriga räntekostnader, inomstatliga 5949 Periodiseringskonto, övriga räntekostnader, utomstatliga 595 Fria konton 596 Valutakursförluster Fordringar och skulder i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs. Detta gäller såväl kortfristiga som långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta. Valutakursförluster är differenser som uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk valuta på grund av att kursen på den utländska valutan under kredittiden sjunkit (vid fordringar) eller stigit (vid skulder). 125

126 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC. Realiserade valutakursförluster På dessa konton redovisas konstaterade valutakursförluster. Kontot debiteras med kursdifferensen när kursförlusten konstaterats (vid kredittidens utgång) med berört balanskonto som motkonto Realiserade kursförluster, inomstatliga 5962 Realiserade kursförluster, utomstatliga Orealiserade valutakursförluster På dessa konton redovisas ännu ej konstaterade valutakursförluster (vid balansdagen) Orealiserade kursförluster, inomstatliga 5964 Orealiserade kursförluster, utomstatliga 597 Realisationsförlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Avyttring (försäljning eller utrangering) bokförs i kontoklass 6. Om försäljningsinkomsten understiger anläggningstillgångens bokförda värde, uppstår en realisationsförlust. Denna ska omföras från kontoklass 6 (kredit) till denna undergrupp (debet). Realisationsförluster hänförliga till uppbörd och transfereringar redovisas i kontoklass Reaförlust vid avyttring av kortfristig placering, inomstatliga 5972 Reaförlust vid avyttring av kortfristig placering, utomstatliga 5973 Reaförlust vid avyttring av långfristig placering, inomstatliga 5974 Reaförlust vid avyttring av långfristig placering, utomstatliga 598 Nedskrivningar samt orealiserade värdeförändringar (värdeminskningar) för finansiella instrument Kontona 5981 och 5982 används vid bokslutet för korrigering av kontogrupp 18 Kortfristiga placeringar, när bokfört värde överstiger gällande marknadsvärde. Kontot debiteras för differensen och kontogrupp 18 krediteras. Nedskrivningen ska redovisas på separata konton för statlig respektive icke statlig motpart. Kontona 5983 och 5984 används vid bokslutet för eventuella nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar i kontogrupp 13. Kontot debiteras för differensen och kontogrupp 13 krediteras. Nedskrivningen ska redovisas på separata konton avseende statlig respektive icke statlig motpart. Dessa konton används för nedskrivningar som inte beror på marknadsvärdering, utan på andra orsaker. 126

127 LOKALKOSTNADER, ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER ETC Nedskrivning kortfristiga placeringar, inomstatliga 5982 Nedskrivning kortfristiga placeringar, utomstatliga 5983 Nedskrivning långfristiga placeringar, inomstatliga 5984 Nedskrivning långfristiga placeringar, utomstatliga Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument särredovisas endast för sådana aktier, obligationer och andra instrument som ska marknadsvärderas enligt 5 kap. 13 FÅB. Det handlar om sådana värdepapper som myndigheten innehar för att få avkastning eller värdeökning i första hand. När avkastningen för dessa instrument redovisas i verksamhetsavsnittet, tas i förekommande fall värdeminskningar upp här Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader, inomstatliga värdepapper 5989 Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader, utomstatliga värdepapper 599 Övriga finansiella kostnader, förändring av avsättningar för finansiella kostnader och periodiseringskonton Om myndigheten, vid bokslutstillfällena, behöver periodisera övriga finansiella kostnader, ska dessa fördelas på separata konton för inom- respektive utomstatliga kostnader. I denna undergrupp finns även ett konto för avsättningar för finansiella kostnader som uppstår vid omstrukturering av verksamheter. Kontot ska inte användas för redovisning avsättningar i garanti-, utlånings- eller försäkringsverksamhet. Motkonto till konto 5996 är konto 2250 eller, undantagsvis, konto Övriga finansiella kostnader, inomstatliga 5992 Övriga finansiella kostnader, utomstatliga 5994 Periodisering, övriga finansiell kostnader, inomstatliga 5995 Periodisering, övriga finansiell kostnader, utomstatliga 5996 Förändring av avsättningar för finansiella kostnader 5999 Aktivering av finansiella utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar 127

128 AVYTTRING, AV- OCH NEDSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 Avyttring, av- och nedskrivning av anläggningstillgångar I kontoklass 6 redovisas avyttring av anläggningstillgångar. Anskaffningar redovisas i kontoklass 1. Med avyttring avses försäljning eller utrangering. Vid försäljning ska försäljningsinkomsten bokföras i kredit på separat konto i respektive grupp (konto 6xx1 Försäljningsinkomst). Det i kontoklass 1 bokförda anskaffningsvärdet samt de ackumulerade avskrivningarna bokförs mot ett konto för bokfört värde enligt följande: Kredit 1xx0 Ackumulerat anskaffningsvärde Debet 6xx2 Bokfört värde Debet 1xx9 Ackumulerade avskrivningar Kredit 6xx2 Bokfört värde Saldot på konto 6xx2 Bokfört värde ska sedan jämföras med saldot på konto 6xx1 Försäljningsinkomst. Om det bokförda värdet är högre än försäljningsinkomsten har en realisationsförlust uppstått som ska omföras till kontogrupp 53 Reaförluster vid avyttring av anläggningstillgångar. Om motsatsen gäller, har en realisationsvinst uppstått som ska omföras till undergrupp 343 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar. Observera att reavinst/-förlust ska specificeras på statlig respektive icke-statlig köpare. Om reavinsten/-förlusten avser uppbörd eller transfereringar ska omföring göras till kontoklass Fria konton 66 Avyttring av immateriella anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas försäljning och/eller utrangering av immateriella anläggningstillgångar. Avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas i kontogrupp 67 och avyttring av finansiella anläggningstillgångar redovisas i kontogrupp

129 AVYTTRING, AV- OCH NEDSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 661 Utvecklingsverksamhet Motkonto till konto 6612 finns i undergrupp 101 eller 102. Motkonto till konto 6619 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 531 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Utvecklingsverksamhet, försäljningsinkomst 6612 Utvecklingsverksamhet, bokfört värde 6619 Omföring av reavinst/-förlust 662 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Motkonto till konto 6622 finns i undergrupp 103 eller 106. Motkonto till konto 6629 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 531 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar, försäljningsinkomst 6622 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar, bokfört värde 6629 Omföring av reavinst/-förlust Fria konton 67 Avyttring av materiella anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas försäljning och/eller utrangering av materiella anläggningstillgångar. Avyttring av immateriella anläggningstillgångar redovisas i kontogrupp 66 och avyttring av finansiella anläggningstillgångar redovisas i kontogrupp Byggnader, mark och annan fast egendom Motkonto till konto 6712 finns i undergrupp Motkonto till konto 6719 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 532 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Byggnader, mark och annan fast egendom, försäljningsinkomst 6712 Byggnader, mark och annan fast egendom, bokfört värde 6719 Omföring av reavinst/-förlust 129

130 AVYTTRING, AV- OCH NEDSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 672 Förbättringsutgifter på annans fastighet Motkonto till konto 6722 finns i undergrupp 119. Motkonto till konto 6729 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 532 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Förbättringsutgifter på annans fastighet, försäljningsinkomst 6722 Förbättringsutgifter på annans fastighet, bokfört värde 6729 Omföring av reavinst/-förlust 673 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Motkonto till konto 6732 finns i undergrupp Motkonto till konto 6739 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 533 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Maskiner, inventarier och installationer, försäljningsinkomst 6732 Maskiner, inventarier och installationer, bokfört värde 6739 Omföring av reavinst/-förlust 674 Pågående nyanläggningar Motkonto till konto 6742 finns i undergrupp 127. Motkonto till konto 6749 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 533 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Pågående nyanläggningar, försäljningsinkomst 6742 Pågående nyanläggningar, bokfört värde 6749 Omföring av reavinst/-förlust 675 Beredskapstillgångar Motkonto till konto 6752 finns i undergrupp 128. Motkonto till konto 6759 återfinns i undergrupp 343 (om reavinst), 533 (om reaförlust) eller kontoklass 7 (om uppbörd eller transfereringar) Beredskapstillgångar, försäljningsinkomst 6752 Beredskapstillgångar, bokfört värde 6759 Omföring av reavinst/-förlust Fria konton 130

131 AVYTTRING, AV- OCH NEDSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 68 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas försäljning och/eller utrangering av finansiella anläggningstillgångar. Avyttring av immateriella anläggningstillgångar redovisas i kontogrupp 66 och avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas i kontogrupp Aktier och andelar i hel- och delägda företag Motkonto till konto 6812 finns i undergrupp 131. När en myndighet säljer andelar i hel- eller delägda företag ska försäljningsinkomsten redovisas mot en inkomsttitel (huvudregeln). Motkonto till konto 6819 återfinns därför enbart i kontoklass Aktier och andelar i hel- och delägda företag, försäljningsinkomst 6812 Aktier och andelar i hel- och delägda företag, bokfört värde 6819 Omföring av reavinst/-förlust 682 Obligationer Motkonto till konto 6822 finns i undergrupp 134 eller 135. Motkonto till konto 6829 återfinns i undergrupp 388 (om reavinst), 597 (om reaförlust) eller 706 (om uppbörd eller transfereringar) Obligationer, försäljningsinkomst 6822 Obligationer, bokfört värde 6829 Omföring av reavinst/-förlust 683 Andra långfristiga värdepappersinnehav Motkonto till konto 6832 finns i undergrupp 132 eller 133. Motkonto till konto 6839 återfinns i undergrupp 388 (om reavinst), 597 (om reaförlust) eller 706 (om uppbörd eller transfereringar) Andra långfristiga värdepappersinnehav, försäljningsinkomst 6832 Andra långfristiga värdepappersinnehav, bokfört värde 6839 Omföring av reavinst/-förlust Fria konton 131

132 AVYTTRING, AV- OCH NEDSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 69 Avskrivningar och nedskrivningar I denna kontogrupp redovisas avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Föreskrifter rörande avskrivningar finns i 5 kap. 4 FÅB. Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar redovisas i undergrupp 598 eller i kontoklass 7. Myndigheter som har behov av det kan lägga upp separata konton för avskrivningar, nedskrivningar och återföring av nedskrivningar. 691 Avskrivningar och nedskrivningar 6911 Immateriella anläggningstillgångar 6912 Byggnader och mark 6913 Maskiner, inventarier och övriga materiella anläggningstillgångar Fria konton 132

133 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 7 Uppbörd och transfereringar Kontoklass 7 är indelad i följande kontogrupper: I kontogrupperna redovisas uppbörd. Intäkterna fördelas på uppbörd och intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten utan ska inlevereras till statens budget. Där ingår också finansiella intäkter som ska inlevereras till inkomsttitel. I kontogrupp 72 redovisas den inleverans till statens budget som myndigheten gör av den uppbörd som myndigheten har tagit emot för statens räkning. I kontogrupp 73 redovisas de anslagsmedel som myndigheten tillgodogör sig samt de medel som erhållits från statliga myndigheter inkl. affärsverk för att finansiera de bidrag som myndigheten lämnar. I kontogrupp 74 redovisas övriga erhållna medel som finansierar de bidrag som myndigheten lämnar. I kontogrupp 75 redovisas de finansiella intäkter och kostnader som uppstår och används i transfereringsverksamheten. I kontogrupp 76 redovisas avsättning till/upplösning av fonder som vissa myndigheten använder för finansiering av bidrag. I kontogrupperna redovisas lämnade bidrag. Med lämnade bidrag menas utbetalningar som inte motsvaras av någon motprestation eller utbetalningar då en motprestation föreligger, men inte tillfaller myndigheten. Uppdelningen i kontogrupperna innebär en specificering av mottagare av bidragen. Dessutom ska flertalet konton i kontogrupperna delas upp på bidrag för konsumtion och bidrag för investeringar. Med bidrag för investering avses bidrag som används för inköp av utrustning och dylikt som den bidrags-lämnande myndigheten bedömer ska aktiveras som anläggningstillgång enligt bokföringsförordningen, om dessa regler är tillämpliga på mottagaren. 70 Intäkter av avgifter, finansiella intäkter och andra ersättningar som inte disponeras av myndigheten Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt finansiella intäkter, som myndigheten inte får disponera på grund av att de ska redovisas mot inkomsttitel, ska bokföras i denna kontogrupp. Intäkter av avgifter och andra ersättningar som myndigheten disponerar ska redovisas i kontogrupperna

134 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 701 Offentligrättsliga avgifter som inte disponeras av myndigheten Med offentligrättsliga avgifter avses de avgifter som myndigheten tar ut med stöd av lagar och förordningar och som är av tvingande karaktär. Dessa avgifter ska specificeras på avgifter från statliga respektive från icke-statliga betalare Offentligrättsliga avgifter, inomstatliga 7012 Offentligrättsliga avgifter, utomstatliga 7018 Periodiseringskonto, offentligrättsliga avgifter, inomstatliga 7019 Periodiseringskonto, offentligrättsliga avgifter, utomstatliga 702 Övriga avgifter som inte disponeras av myndigheten Avgifterna ska specificeras på avgifter från statliga respektive från icke-statliga betalare Övriga avgifter, inomstatliga 7022 Övriga avgifter, utomstatliga 7028 Periodiseringskonto, övriga avgifter, inomstatliga 7029 Periodiseringskonto, övriga avgifter, utomstatliga 703 Andra ersättningar som inte disponeras av myndigheten Andra ersättningar i uppbördsavsnittet består bl.a. av bidrag från EU, skadestånd, försäkringsersättningar, böter och andra medel som varken utgör avgifter eller skatter. Ersättningarna ska specificeras på ersättningar från statliga respektive från icke-statliga betalare. EU-medel som inte disponeras ska redovisas på konto 7041respektive 7049 om det avser periodiseringar Andra ersättningar, inomstatliga 7032 Andra ersättningar, utomstatliga 7033 Skadestånd och försäkringsersättningar, inomstatliga 7034 Skadestånd och försäkringsersättningar, utomstatliga 7035 Böter och sanktionsavgifter, inomstatliga 7036 Böter och sanktionsavgifter, utomstatliga 7038 Periodiseringskonto, andra ersättningar, inomstatliga 7039 Periodiseringskonto, andra ersättningar, utomstatliga 704 Bidrag från EU som inte disponeras av myndigheten Bidrag från EU som inte disponeras är de medel som redovisas under inkomsttyp 6000 på statens budget Bidrag från EU, inkomster 134

135 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 7049 Bidrag från EU, periodiseringskonto 705 Gåvor m.m. som inte disponeras av myndigheten 7051 Gåvor m.m. som inte disponeras av myndigheten, inomstatliga 7052 Gåvor m.m. som inte disponeras av myndigheten, utomstatliga 7058 Periodiseringskonto, gåvor m.m. som inte disponeras av myndigheten, inomstatliga 7059 Periodiseringskonto, gåvor m.m. som inte disponeras av myndigheten, utomstatliga 706 Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar, ej disponibel Här redovisas de realisationsvinster som myndigheten inte disponerar. Avyttringen (försäljning eller utrangering) bokförs i kontoklass 6. Om försäljningsinkomsten överskrider anläggningstillgångens bokförda värde, uppstår en realisationsvinst. Denna ska omföras från kontoklass 6 (debet) till undergrupp 706 (kredit) Reavinst anläggningstillgångar, inomstatliga 7062 Reavinst anläggningstillgångar, utomstatliga 707 Ränteintäkter i uppbördsverksamheten Här redovisas de ränteintäkter som ska inlevereras till inkomsttitel. Ränteintäkterna ska specificeras på räntor från statliga respektive icke-statliga betalare. Om myndigheten vid bokslut behöver periodisera dessa ränteintäkter ska även periodiseringen fördelas på statliga respektive icke-statliga räntor Ränteintäkter i uppbördsverksamheten, inomstatliga 7072 Ränteintäkter i uppbördsverksamheten, utomstatliga 7078 Periodiseringskonto, ränteintäkter i uppbördsverksamheten, inomstatliga 7079 Periodiseringskonto, ränteintäkter i uppbördsverksamheten, utomstatliga 708 Övriga finansiella intäkter i uppbördsverksamheten Här redovisas de övriga finansiella intäkter, t.ex. kursdifferenser, som ska inlevereras till inkomsttitel. Intäkterna ska specificeras som statliga respektive icke-statliga. Om myndigheten vid bokslut behöver periodisera dessa finansiella intäkter ska även periodiseringen fördelas på statliga respektive icke-statliga intäkter. Observera att orealiserade kursdifferenser ska redovisas som en periodisering. 135

136 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 7081 Övriga finansiella intäkter i uppbördsverksamheten, inomstatliga 7082 Övriga finansiella intäkter i uppbördsverksamheten, utomstatliga 7088 Periodiseringskonto, övriga finansiella intäkter i uppbörd, inomstatliga 7089 Periodiseringskonto, övriga finansiella intäkter i uppbörd, utomstatliga 709 Förluster i uppbördsverksamheten Dessa konton används när uppbörd (främst olika typer av avgifter som ska inlevereras till inkomsttitel) fakturerats och redovisats som intäkt, men den betalningsskyldige senare visar sig inte kunna betala Konstaterade förluster i uppbördsverksamheten, utomstatliga 7092 Befarande förluster i uppbördsverksamheten, utomstatliga 71 Skatteintäkter m.m. I denna kontogrupp redovisas intäkter av skatter, sociala avgifter och tullmedel. De kostnader som uppstår hos myndigheten då uppbörden tillförs statens budget redovisas i kontogrupp Skatteintäkter m.m Skatteintäkter m.m., inkomster 7119 Skatteintäkter m.m., periodiseringskonto Fria konton 72 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Uppbörd som redovisats i kontogrupperna 70 och 71 ska redovisas mot inkomsttitel i enlighet med bestämmelserna i anslagsförordningen. Redovisningen mot inkomsttitel bokförs i debet på ett konto i kontogrupp 72 och i kredit på ett konto för aktuell inkomsttitel i kontogrupp

137 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 721 Uppbördsmedel 7211 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet 7212 Medel som överförts till ålderspensionssystemet från uppbördsverksamhet Fria konton 73 Medel som erhållits från statens budget och myndigheter inkl. affärsverk för finansiering av bidrag Anslagsfinansierade bidragsutbetalningar som redovisats i kontogrupperna ska redovisas mot anslag i enlighet med bestämmelserna i anslagsförordningen. Redovisningen mot anslag bokförs i kredit på ett konto i kontogrupp 73 och i debet på ett konto för aktuellt anslag i kontogrupp 17. Här redovisas också de medel myndigheten erhåller från andra statliga myndigheter inkl. affärsverk för att betala ut i form av bidrag eller transfereringar. De medel myndigheten erhåller för sin egen verksamhet, redovisas i kontoklass Erhållna medel från statens budget 7311 Erhållna medel från statens budget A 7312 Erhållna medel från statens budget B Fria konton 735 Erhållna medel från myndigheter inkl. affärsverk 7351 Erhållna medel från myndighet A 7352 Erhållna medel från myndighet B 7359 Periodiseringskonto, erhållna medel från myndigheter Fria konton 74 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Här redovisas övriga medel som erhållits för finansiering av bidrag och andra ersättningar som ska redovisas som bidrag. 741 Erhållna medel 7411 Medel från kommuner och landsting 137

138 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 7412 Medel från privata företag 7413 Medel från statliga bolag 7414 Medel från internationella organisationer 7415 Medel från övriga 7416 Medel från EU-institutioner 7419 Periodiseringskonto, övriga erhållna medel Fria konton 75 Finansiella intäkter och kostnader i transfereringsverksamhet I denna kontogrupp redovisas finansiella intäkter och kostnader som uppstår i myndighetens transfereringsverksamhet. 751 Ränteintäkter i transfereringsverksamhet Ränteintäkterna ska redovisas på separata konton för statliga respektive icke-statliga räntor. Om myndigheten behöver periodisera räntorna, ska detta också ske på separata konton Ränteintäkter i transfereringsverksamhet, inomstatliga 7512 Ränteintäkter i transfereringsverksamhet, utomstatliga 7518 Periodiseringskonto, ränteintäkter i transfereringsverksamhet, inomstatliga 7519 Periodiseringskonto, ränteintäkter i transfereringsverksamhet, utomstatliga 752 Fria konton 753 Övriga finansiella intäkter i transfereringsverksamhet De övriga finansiella intäkterna, t.ex. kursvinster, ska redovisas på separata konton för statliga respektive icke-statliga intäkter. Om myndigheten behöver periodisera finansiella inkomster, ska detta också ske på separata konton. Observera att orealiserade kursvinster ska redovisas som en periodisering. (Se undergrupp 387.) 7531 Övriga finansiella intäkter i transfereringsverksamhet, inomstatliga 7532 Övriga finansiella intäkter i transfereringsverksamhet, utomstatliga 7538 Periodiseringskonto, övriga finansiella intäkter transfereringar, inomstatliga 138

139 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 7539 Periodiseringskonto, övriga finansiella intäkter transfereringar, utomstatliga 754 Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument (värdeökning) Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument särredovisas endast för sådana aktier, obligationer och andra instrument som ska marknadsvärderas enligt 5 kap. 13 FÅB. Det handlar om sådana värdepapper som myndigheten innehar för att få avkastning eller värdeökning i första hand. När avkastningen för dessa instrument redovisas i transfereringsavsnittet, tas i förekommande fall värdeökningar upp här Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter, inomstatliga värdepapper 7549 Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter, utomstatliga värdepapper 755 Räntekostnader i transfereringsverksamhet Räntekostnaderna ska redovisas på separata konton för statliga respektive ickestatliga räntor. Om myndigheten behöver periodisera räntorna, ska detta också ske på separata konton Räntekostnader i transfereringsverksamhet, inomstatliga 7552 Räntekostnader i transfereringsverksamhet, utomstatliga 7558 Periodiseringskonto, räntekostnader i transfereringsverksamhet, inomstatliga 7559 Periodiseringskonto, räntekostnader i transfereringsverksamhet, utomstatliga 756 Fria konton 757 Övriga finansiella kostnader i transfereringsverksamhet De övriga finansiella kostnaderna, t.ex. kursförluster, ska redovisas på separata konton för statliga respektive icke-statliga kostnader. Om myndigheten behöver periodisera finansiella utgifter, ska detta också ske på separata konton. Observera att orealiserade kursförluster ska redovisas som en periodisering. (Se undergrupp 596.) 7571 Övriga finansiella kostnader i transfereringsverksamhet, inomstatliga 7572 Övriga finansiella kostnader i transfereringsverksamhet, utomstatliga 7578 Periodiseringskonto, övriga finansiella kostnader transfereringar, inomstatliga 7579 Periodiseringskonto, övriga finansiella kostnader transfereringar, utomstatliga 139

140 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 758 Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument (värdeminskning) Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument särredovisas endast för sådana aktier, obligationer och andra instrument som ska marknadsvärderas enligt 5 kap. 13 FÅB. Det handlar om sådana värdepapper som myndigheten innehar för att få avkastning eller värdeökning i första hand. När avkastningen för dessa instrument redovisas i transfereringsavsnittet, tas i förekommande fall värdeminskningar upp här Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader, inomstatliga värdepapper 7589 Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader, utomstatliga värdepapper 759 Fria konton 76 Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringar Här redovisas årets förändringar av fonder m.m. för transfereringsändamål. Beloppen utgörs av skillnaden mellan de intäkter och kostnader tillhörande fonden som visas i resultaträkningen. Observera att kontogruppen inte används för avsättningar avseende den egna myndighetens verksamhet, t.ex. pensionsavsättningar eller avsättningar vid omstrukturering av verksamheten. Dessa avsättningar redovisas bland driftkostnaderna i kontoklass 4 och Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringar 7611 Fond A 7612 Fond B 77 Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Bidragen till mottagare inom offentlig sektor ska fördelas på bidrag till: statliga myndigheter (exkl. affärsverk) affärsverk statliga bolag övriga statliga sektorn kommuner landsting kommunala bolag 140

141 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR övriga kommunala sektorn Bidragen ska dessutom fördelas på bidrag för konsumtion respektive investering. (Gäller inte bidragen till statliga myndigheter exklusive affärsverken.) 771 Lämnade bidrag till statliga myndigheter exkl. affärsverk 7711 Myndighet A 7712 Myndighet B 7718 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till statliga myndigheter 772 Lämnade bidrag till affärsverk 7721 Konsumtion 7722 Investering 7728 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till affärsverk 773 Lämnade bidrag till statliga bolag 7731 Konsumtion 7732 Investering 7739 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till statliga bolag 774 Lämnade bidrag till övriga statliga sektorn 7741 Konsumtion 7742 Investering 7749 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till övriga statliga sektorn 775 Lämnade bidrag till kommuner 7751 Konsumtion 7752 Investering 7759 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till kommuner 776 Lämnade bidrag till landsting 7761 Konsumtion 7762 Investering 7769 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till landsting 777 Lämnade bidrag till kommunala bolag 7771 Konsumtion 7772 Investering 7779 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till kommunala bolag 141

142 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 778 Lämnade bidrag till övriga kommunala sektorn 7781 Konsumtion 7782 Investering 7789 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till övriga kommunala sektorn 779 Fria konton 78 Lämnade bidrag till internationella organisationer Bidragen till internationella organisationer ska fördelas på bidrag till: EU:s institutioner (Europaparlamentet, Europeiska rådet, Ministerrådet, EUkommissionen, EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Revisionsrätten). andra EU-länder övriga länder och internationella organisationer Bidragen ska dessutom fördelas på bidrag för konsumtion respektive investering samt på förmedling av varor och tjänster. 781 Lämnade bidrag till EU-institutioner 7811 Konsumtion 7812 Investering 7819 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till EU-institutioner 782 Lämnade bidrag till andra EU-länder 7821 Konsumtion 7822 Investering 7829 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till andra EU-länder 783 Lämnade bidrag till övriga länder och internationella organisationer 7831 Konsumtion 7832 Investering 7833 Förmedling av varor 7834 Förmedling av tjänster 7839 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till övriga länder och nationella org Fria konton 142

143 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR 79 Lämnade bidrag till övriga, m.m. Bidrag till övriga fördelas på bidrag till: övriga organisationer och ideella föreningar privata företag och privatägda ekonomiska föreningar enskilda personer Bidragen ska fördelas på bidrag för konsumtion respektive investering. Bidrag in natura till enskilda ska dessutom särredovisas. 791 Lämnade bidrag till övriga organisationer och ideella föreningar 7911 Konsumtion 7912 Investering 7919 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till övriga organisationer och ideella föreningar 792 Lämnade bidrag till privata företag och privatägda ekonomiska föreningar 7921 Konsumtion 7922 Investering 7929 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till privata företag och privatägda ekonomiska föreningar 793 Lämnade bidrag till enskilda personer 7931 Konsumtion 7932 Investering 7933 In natura 7939 Periodiseringskonto, lämnade bidrag till enskilda personer 794 Särskilda S-koder kopplade till redovisning av transfereringar Här redovisas statlig ålderspensionsavgift som vissa myndigheter med transfereringsverksamhet betalar för finansiering av pensionsrätt vid t.ex. sjukskrivning eller arbetslöshet (konto 7941) och särskild löneskatt som SPV betalar avseende pensionskostnader i det statliga tjänstepensionssystemet (konto 7942) Statlig ålderspensionsavgift knuten till transfereringar 7942 Särskild löneskatt på tjänstepensioner (endast SPV) 7948 Periodiseringskonto, ålderspension och löneskatt kopplade till transfereringar 143

144 UPPBÖRD OCH TRANSFERERINGAR Fria konton 797 Förluster i transfererings- och utlåningsverksamhet Här redovisas de förluster som kan uppstå i utlånings- och garantiverksamhet. Med utlåning avses här sådan utlåning som bedrivs enligt instruktion, annan författning eller regeringsbeslut. Här redovisas de förluster som kan uppstå i utlåningsverksamhet p.g.a. att låntagaren inte kan betala sina låneskulder. Utlåning redovisas i undergrupperna 138 och 139. Utlånings- eller garantiverksamhet kan i resultaträkningen redovisas i verksamhetsavsnittet eller under transfereringar, beroende på om verksamheten har ett tydligt inslag av transferering/subvention eller inte. Se vidare om utlåning i ESV:s handledning Redovisning av utlåningsverksamhet, ESV 2007:17. I de fall myndigheter tar ut riskavspeglande räntor/avgifter i utlånings- eller garantiverksamheten bör förluster redovisas i verksamhetsavsnittet, se undergrupp Konstaterade förluster, hushållssektorn 7973 Konstaterade förluster, företagssektorn 7974 Konstaterade förluster, kommunsektorn 7975 Konstaterade förluster, utlandet 7976 Befarade förluster, hushållssektorn 7977 Befarade förluster, företagssektorn 7978 Befarade förluster, kommunsektorn 7979 Befarade förluster, utlandet Fria konton 144

145 RESULTAT FRÅN ANDELAR I HEL- OCH DELÄGDA FÖRETAG SAMT ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 8 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt årets kapitalförändring Kontoklass 8 är uppdelad i grupperna resultat från andelar i hel- och delägda företag (87), rapporteringsdifferens (88) och årets kapitalförändring (89) Fria konton 87 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Redovisa resultat från andelar i hel- och delägda företag i separata undergrupper. 871 Resultat från andelar i helägda företag 8711 Resultat från andelar i helägda företag 872 Resultat från andelar i delägda företag 8721 Resultat från andelar i delägda företag 88 Rapporteringsdifferens Jämför kontogrupp 29. Om myndigheten önskar skilja på rapporteringsdifferens hänförlig till balans- respektive resultaträkningen, kan denna kontogrupp användas för att rapportera differensen som avser resultaträkningen. Se vidare föreskrifterna till S-koderna Rapporteringsdifferens (utfall ej tillåtet vid hel- och halvårsskifte) 89 Årets kapitalförändring På detta konto redovisas saldot av samtliga intäkter och kostnader, dvs. summan av samtliga debet- och kreditposter som bokförts på kontona i kontoklass 3 till och med 8 (ej 8999). Motkonto till konto 8999 är konto Årets kapitalförändring 145

146 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax ISSN: Stockholm ISBN: