Föreningen Filharmonikernas vänner STOCKHOLMS KONSERTHUS. Flöjtisten Anna Riikonen. Foto: Dan Hansson. Vänklang

Transkript

1 Föreningen Filharmonikernas vänner STOCKHOLMS KONSERTHUS Flöjtisten Anna Riikonen. Foto: Dan Hansson Vänklang OKTOBER 2013

2 September 2013 Kära Filharmonikervänner! Så tog den då plötsligt slut... den varma och sköna sommaren! Men inget ont utan att det har något gott med sig. Nämligen att den efterlängtade konsertsäsongen nu kommit igång på allvar! Äntligen! Med säsongsöppningens program vidtar nu säsongens första utlandsgästspel. Kungliga Filharmonikerna och Sakari Oramo medverkade nu i slutet av september med två konserter i årets Enescufestival i Bukarest. Denna prestigefyllda festival, uppkallad efter Rumäniens store kompositör George Enescu ( ), äger numera rum vart annat år och lockar under en månad en rad av världens främsta orkestrar till en musikfest av stora mått. Vi gläder oss åt det stora intresset för höstens lyssnarcirkel och hoppas att förväntningarna ska infrias. Slutligen några återkommande påminnelser: Vi är många medlemmar i vår vänförening, men vi kan bli ännu fler! Du som är medlem och som gillar vår verksamhet kan hjälpa oss genom att berätta om oss för dina vänner och bekanta och föreslå att de också blir medlemmar. Om du inte redan anmält din e-postadress till kansliet, rekommenderas du att göra det. På det sättet kan du få del av information och erbjudande som ibland når oss med kort varsel och som inte kan vänta till nästa Vänklang. Hör gärna av dig med synpunkter, idéer och förslag angående vänföreningens verksamhet. Det är viktigt för oss att få veta vad du tycker! En livgivande och stimulerande musikhöst önskas alla filharmonikervänner av Martin Dworén Ordförande Inbjudan till vänträff med Gert Palmcrantz Tisdag 22 oktober kl Grünewaldsalen Denna kväll bjuds vi på klassisk musik i jazztappning. Den går främst tillbaka till 1930-talet, då amerikanska jazzmusiker letade sig tillbaka till den fria, klassiska musiken och fann en fantastisk musikskatt. Det fi nns många jazzinspelningar från den tiden, Chopin, Schubert, Strauss och många fl er. Gert Palmcrantz har samlat många av dem och bjuder oss på ett smakprov. Gert Palmcrantz räknas som en av nutidens främste ljudproducenter i Sverige. Han har arbetat med de fl esta stora artisterna inom den svenska jazzeliten, Charlie Norman, Arne Domnérus, Putte Wickman bara för att nämna några och den legendariske Leif "Smoke Rings" Anderson som lät oss njuta av all fi n musik "from over there" under många år i radio. Ett inspelat ljud skall alltid vara naturligt och så nära verkligheten man kan komma, hävdar Gert. Om du sitter i en konserthall och lyssnar till en orkester så registrerar dina sinnen hur du tar in ljudet. Lika naturligt och "nära" skall det kännas när man hör en inspelning. Musiken fi nns samlad på en CD som kommer att säljas under kvällen. 100 kronor kontant. Där fi nns Benny Goodman, Tommy Dorsey, Glenn Miller och många fl er som vi gärna lyssnar till. Efter en paus får vi lyssna till några av våra egna fi lharmoniker. Entréavgiften är 100 kr per person och betalas vid ingången (kontant). I pausen serveras en smörgås och vin kan köpas för 50 kr per glas. Köp gärna vinkupong direkt vid ankomsten så går det smidigare i pausen. Ha gärna jämna pengar och glöm inte medlemskortet. Anmäl dig på telefon (telefonsvarare fi nns) eller till vannerna@konserthuset.se snarast möjligt och senast torsdagen den 25 september. Om du anmält dig och får förhinder utgår vi från att du anmäler detta. Varmt välkommen!

3 En liten påminnelse dessa generalrepetitioner får vi vara med på i höst De börjar normalt kl och platserna skall vara intagna senast kl Kom ihåg medlemskortet, visa upp det vid entrén. Ingång och utgång från Hötorget, dörren närmast rampen. Handikapphissen vid t-baneuppgången Kungsgatan 41 är också öppen. Vi har salens bästa platser, fonden på första balkong (utom Hovlogen), fram till fjärde pelaren. Glöm inte att stänga av mobiltelefonen. Och inget prassel eller prat, det är samma regler som vid en konsert. Lämna huset så snabbt som möjligt när repetitionen är slut. Onsdag 23 oktober Saariaho Laterna Magica Chopin Pianokonsert nr 2 Schumann Symfoni nr 4 Dirigent Juanjo Mena Solist Ingrid Fliter, piano Onsdag 20 november Mozart Symfoni nr 40 Britten Serenad för tenor, horn och stråkar Elgar Cockaigne Dirigent Sakari Oramo Solister Paul Agnew, tenor och Markus Maskuniitty, horn Dessutom får vi vara med på dessa under våren 2014, notera redan nu: 15 januari Tjajkovskij, Sjostakovitj och Barber 12 mars Debussy, Eliasson och Musorgskij/Ravel 16 april Wagner, Sibelius och Brahms 21 maj Saint-Saëns, Fauré och Ravel Tubaisten Filharmonikernas egen tubaist Karl- Johan Elf är solist i John Williams Tubakonsert den 31 oktober. Han har blivit intervjuad i Lyssna men här kommer lite mer: Du säger i Lyssna att du i vanliga fall bara spelar kanske fem minuter på en konsert. Hur är det att sitta igenom en hel konsert och ha en så liten insats? Avundsjuk på de andra som har mer att göra? Fem minuter var väl mer i genomsnitt, ibland har man ju mer och ibland mindre att göra. Det är nästan aldrig tråkigt att spela i en symfoniorkester och eftersom jag är ensam på min stämma så känns ju den betydelsefull. Och medan jag väntar på att spela så får jag ju lyssna på fin musik, så nej jag är inte avundsjuk på mina kollegor. En publik som bara lyssnar kan tänka att det behövs mycket kraft för att få ton i en tuba. Är det så? Eller hur gör du för att få en ton i den? Att få ljud i en tuba är faktiskt inte så svårt. Det svåra är att få den att låta precis som man vill: vackert, sångbart, starkt, svagt eller fult. Det behövs inte så speciellt mycket kraft, faktum är att ju mindre kraft och ju mer avslappnad man är när man spelar desto mer välljud kommer det ut ur den. Du har berättat att du spelade trumpet tidigare. Kan du beskriva skillnaden mellan att spela trumpet och tuba? Skillnad mellan trumpeten och tuban är väl vid första anblicken storleken. Sen är det mer motstånd att blåsa i en trumpet, trumpetens klang är ju också mer diskantrik medan tubans klang är mer mjuk och basrik. Har du spelat John Williams tubakonsert tidigare? Ingår den kanske i standardrepertoaren för en tubaist? Har spelat John Williams tubakonsert tidigare, när jag studerade, men då med piano. John Williamskonserten skulle jag väl inte säga ingår i standardrepertoaren. Har du någon favoritmusik som är skriven för tuba? Musik för tuba som jag gillar är bl a Landskap av Torbjörn Iwan Lundquist och Hindemith sonat för tuba. Vagn Holmboe är också en kompositör som har skrivit fin musik för tuba. Hur mycket väger en tuba? och vad säger familjen om du över hemma? Jag vet att du har småbarn? Jag övar sällan hemma utan åker nästan alltid in till jobbet. När jag väl övar hemma så har jag en minituba som inte låter så mycket. Har övat med barnen sedan de var små så de är härdade och min fru spelar valthorn så hon vet vad det handlar om. Det finns olika tubor C, Ess, Bb, F (hur de är stämda) och i olika storlekar, jag kan tänka mig att mina tubor väger 10 kg (F tuba) och 25 kg.

4 Då klingar det falskt i hjärnan Vad är det som gör att en ton låter rätt eller fel? Ett ostämt piano låter till exempel inte alls bra. Vad är det som gör den tolkningen i hjärnan? Svar: Ljuden från ett ostämt piano eller från instrument som inte är korrekt avstämda mot varandra är exempel på den klangkaraktär som kallas dissonans, ljuda isär. Motsatsen är konsonans, ljuda samman. Konsonanta intervall låter rena/klara/tydliga som t ex oktav och kvint, dissonanta intervall som stora och små sekunder låter orena/råa/skorrande. På ett piano som bara är lätt ostämt upplevs klangen övervägande som oren/falsk men ju mer bristfällig stämningen är, desto mer övergår klangen till att låta rå/skorrande. Upplevelsen av konsonans eller dissonans hänger samman med en funktion i hörselsystemet som kallas kritisk bandbredd. Om skillnaden mellan två samtidigt ljudande toner är mindre än den kritiska bandbredden upplevs intervallet som dissonant. Maximal dissonans föreligger om differensen motsvarar ca ¼ av den kritiska bandbredden. I intervall med enkla heltalsförhållanden, som 1:2 (oktav) eller 2:3 (kvint) ligger såväl grundtoner som respektive övertoner i regel inom olika kritiska band, vilket skapar konsonans. I intervall med komplexa talförhållanden, som t ex sekunden (8:9) skapas däremot dissonans, eftersom de ligger inom samma kritiska band. Dissonansverkan blir dessutom större ju högre ljudnivån är och ju fler övertoner som ingår i tonens spektrum. Upplevelsen av konsonans eller dissonans är också beroende av i vilket tonhöjdsläge som intervallet ligger. I diskantregistret, från ca 500 Hz och uppåt, motsvarar den kritiska bandbredde ungefär en liten ters. Följaktligen klingar stor och (i synnerhet) liten sekund dissonanta, medan intervall som är större än den lilla tersen låter konsonanta. Om vi i stället går neråt under 500 Hz kan emellertid även större intervall låta dissonanta. Under 500 Hz är nämligen den kritiska bandbredden konstant cirka 100 Hz, vilket i musikalisk terminologi motsvarar allt större intervall ju längre ner man går i frekvens. En kvint kan börja låta lite dissonant i oktaven under mellersta C på pianot och bli mer och mer dissonant ju längre ner man går. Till och med en oktav kan låta dissonant när man går långt ner i basregistret. Musikaliska intervall Liten sekund: ett halvtonsteg (c-ciss) Stor sekund: två halvtonsteg (c-d) Liten ters: tre halvtonsteg (c-ess) Kvint: sju halvtonsteg (c-g) Oktav: tolv halvtonsteg (c-c) Grundton och överton En ton är egentligen en blandning av flera frekvenser, där den lägsta kallas grundton och de övriga övertoner. Varje instrument har sitt karaktäristiska spektrum av övertoner. I en oktav har den högre tonen alltid dubbla frekvensen jämfört med den lägre. Ju längre ner i basen, desto mindre blir skillnaden i frekvens för olika intervall. Därför kan till och med en oktav låta dissonant lånt ner i basregistret. Därför är intervall relativa I en oktav har den högre tonen alltid dubbla frekvensen jämfört med den lägre. Ju längre ner i basen, desto mindre blir därför skillnaden i frekvens för olika intervall. Mellan 200 och 400 Hz är skillnaden en oktav och 200 Hz. Mellan 80 och 160 Hz är skillnaden också en oktav, men bara 80 Hz. Därför kan till och med en oktav låta dissonant ngt ner i basregistret. Hämtat från tidningen Modern Psykologi. Texten är skriven av Alf Gabrielsson, professor emeritus i psykologi. PS Hz = Hertz = svängning pr sekund Resor i musikens tecken november 2013 Advent i musikens Budapest Ciceron: Niklas Lindblad Budapest är en historisk stad med mycket atmosfär och många vackra byggnader, broar, kyrkor och monument. På Statsoperan får vi uppleva Verdis Otello. I det nya konserthuset får vi lyssna till Mahlers symfoni nr 9. Budapest Festival Orchestra spelar under ledning av sin chefdirigent Ivan Fischer. På programmet dessutom stadsrundtur, endagsutflykt till barockstaden Eger för bl a vinprovning och julmarknad samt guidad visning av kungliga palatset i Gödöllö. Vi flyger direkt från Arlanda och bor centralt på fyrstjärniga Hotel Mercure Corona. Pris för medlemmar kr per person i dubbelrum (ordinarie pris kr) Enkelrumstillägg: kr I priset ingår flygresa t o r Budapest,fyra hotellnätter inkl frukost, tre luncher varav en med vinprovning, två middagar varav en med Tokayerprovning, bussresor, entréer och visningar i det gemensamma programmet, en konsert, en operaföreställning, ciceron, svensktalande lokal guide. Mer information om resan finns på

5 Anmälan till FAVORITRESOR eller tel Uppge ditt medlemskap vid anmälan december Resa till Berlin för Filharmonikernas Vänner Upplev tre kända dirigenter, tre olika mycket bra orkestrar och en varierad musikalisk repertoar! På Komische Oper i Berlin dirigerar Sebastian Weigle i verk av Haydn, Meyer och Beethoven Gustavo Dudamel dirigerar Berliner Philharmoniker på Berliner Philharmonie - verk av Schubert, Stravinsky och Beethoven På Berliner Philharmonie dirigerar Sir Roger Norrington Deutsches Symphonie-Orchester i verk av Britten, Mozart och Vaughan Williams. På programmet dessutom stadsvandring, besök på Musikinstrumenten Museum samt guidad visning av Philharmonie-byggnanden. Luncher på kända restauranger. Flyg direkt från Arlanda. Vi bor på Hotel Charlottenburger Hof. I programmet ingår flygresa, tre övernattningar inkl frukost, tre luncher, entréer och visningar i det gemensamma programmet, tre konserter, buss till och från konserter, lokal guide samt medföljande resekoordinator från Travel2. För mer detaljerad information kring resan samt pris och bokning kontakta Joel Rapi, Travel2, , mobil februari 2014 Vinterfest i Dalarna År 2014 har Martin Fröst valt att ta en paus från Vinterfest och har därför bett en av sina bästa vänner cellisten Torleif Thedéen att ansvara för det konstnärliga arbetet. Gäster är Michael Weinius, Boris Brovtzyn, Malin Broman, Lawrence Power, Maxim Rysanov, Jakob Koranyí, Hidemi Suzuki, Simon Crawford-Phillips, Anna Paradiso, Polina Leschenko och Dan Laurin. Konserterna spelas i kyrkor, hembygdsgårdar och flera platser kring Mora, Orsa och Älvdalen. Avresa med buss från Stockholm 6 februari kl 9. Tillbaka i Stockholm 8 februari ca kl 24. Pris för medlemmar kronor per person i dubbelrum (ordinarie pris kr). Enkelrumstillägg kr. I priset ingår bussresa, två nätter på hotell i Mora, del i dubbelrum, två frukostar, två luncher, två middagar, konserter och musik-arrangemang enligt programmet, ciceron. På finns detaljerat program Anmälan till FAVORITRESOR tel eller info@favoritresor.se Uppge ditt medlemskap vid anmälan februari Mallorca med musik Ciceron: Alexandra Ehrnst Möt våren med musik och blommande mandelträd på Balearernas drottning. Mandelträden planterades in på ön under 1700-talet och blommar på bar kvist med tätt sittande, vita eller rosa blommor. En fantastisk syn! Vi upplever det genuina Mallorca under dagarna på ön med de taggiga, blommande Tramontanabergen i väster, klostret i Lluc och Chopin s Valldemossa. Under en dag väntar gamla trånga gränder, shoppingmöjligheter och ett livligt folkliv vid tapasbarer i Palma stad. Musikprogrammet är varierat med en konsert i kulturstaden Palma, samt en Chopinkonsert, en mindre konsert och ett flamencoframträdande. Vi bor på fyrstjärniga Hotel Bonsol i Illetas, 8 km från Palma. Pris för medlemmar kr per person i dubbelrum (ordinarie kr) Enkelrumstillägg: kr I priset ingår - Flygresa Arlanda Palma t/r inkl flygavgifter, transfer flygplatsen hotellet t/r, 7 nätter på fyrstjärnigt hotell, del i dubbelrum inkl frukost, 7 middagar, 1 konsert i Palma, 2 mindre konserter, 1 flamencouppträdande, bussresor, entréer och visning enligt program, svensk ciceron Mer information om resan finns på Anmälan till FAVORITRESOR info@favoritresor.se eller tel Uppge ditt medlemskap vid anmälan. Trevlig resa! Margareta Risinggård margaretarisinggard@hotmail.com

6 Lite av varje... Tjat, tjat t o m ordförande Martin Dworén nämner e-postadresserna i sitt brev på första sidan: Om du har ändrat e-postadress glöm inte att skicka ett mejl om det till vannerna@konserthuset.se Eller om du har anmält adressen till oss men inte fått någon e-post på länge, hör av dig så kan vi kontrollera. Och du som har en e-postadress men inte anmält den till oss, gör det! Det lönar sig. Jag föraktar den värld som inte anser att musik är en högre uppenbarelse än all visdom och filosofi. Ludwig van Beethoven Beethovens egen uppfattning: Musiken på Beethovens tid uppfattades som ett språk, vilket gjorde det naturligt att också i den icke-vokala musiken tolka in ett poetsikt innehåll. Man ville höra och uppleva handlingar och skeenden i musiken. Instrumentalmusiken var ordlös och gav därför fantasin och känslorna fritt spelrum hos lyssnaren. Beethoven tillfrågades ofta om vad hans musik betydde, frågor som han tycks ha undvikit att besvara eller bryskt avvisade. För honom var det var och ens ensak att tolka in vad man ville. När Anton Schindler bad Beethoven om programmet till d-mollsonaten opus 31:2 fick han svaret "läs Shakespeares Stormen" varefter sonaten än i dag brukar kallas Stormsonaten. Beethovens svar, om han nu någonsin fällde det, var nog en gest utan innebörd. Han hade ingen lust att tala om saken och i stället för att låta sig invecklas i ett samtal om musikens program med en person som han upplevde som påflugen och efterhängsen, gjorde han processen kort genom att nämna ett drama som han råkade komma på. Ur Beethoven Biografin av Åke Holmquist Här kommer en hälsning från andra-violinstämman Tack vare stipendium från vår fantastiska vänförening är vi här i Salzburg och har på bilden precis lyssnat på Mahler 9 med Gewandhausorchester och Maestro Chailly. Vi njuter allihopa av denna fina inspirationsresa! Hälsningar från Filharmonins andrafiolstämma. Nya medlemmar hälsas varmt välkomna Berit och Sam Holmström Birgith Linnér Göthe Elisabet Baker Eva-Mona von Gruenewaldt Inga Kamlin Inga-Lill Pilefors Joel Rapi Kenth Silver Lola Berkow Pia Norling Eva Oberger

7 Aktivitetskalender 2 oktober Lyssnarcirkel 8 oktober Lyssnarcirkel 22 oktober Vänträff med Gert Palmcrantz kl oktober Genrep kl oktober Lyssnarcirkel 5 november Lyssnarcirkel 9 november Resa till Norrköping 18 november Vänträff med Kerstin Meyer kl november Genrep kl november Resa till Budapest 6-9 december Resa till Berlin 12 januari 2014 Filharmonins dag öppet hus 15 januari Genrep kl januari Vänträff med Blåsarkvintetten och Bengt Forsberg 6-8 februari Vinterfest i Dalarna 24 februari Vänträff februari Resa till Mallorca 12 mars Genrep kl april Vänträff 16 april Genrep kl maj Vänträff 21 maj Genrep kl Föreningen Filharmonikernas vänner Box 7083, Stockholm Tel , e-post vannerna@konserthuset.se Ansvarig utgivare: Martin Dworén. Redaktör: Ulla Ravell ISSN-nr