En mötande kyrka SIDORNA 2-3. Märkesåret Julens program BORGÅ SVENSKA DOMKYRKOFÖRSAMLING. I detta nummer hittar du bland annat:

Transkript

1 NR 4/2016 BORGÅ SVENSKA DOMKYRKOFÖRSAMLING I detta nummer hittar du bland annat: Pärmbild: Jori Gustafsson Märkesåret 2017 Julens program En mötande kyrka SIDORNA 2-3 SIDORNA 4-5 SIDORNA 6-7

2 Reformationens märkesår 2017 Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser År 2017 har det gått 500 år sedan dess. Reformationens märkesår påminner oss om Luthers arbete och reformationens betydelse i Finland och i världen, samtidigt som vi orienterar oss mot den dag som är och den som ska komma. Det här är gratis! Hur ofta möter vi inte en leende försäljare som ser på oss med en övertygande min och säger att det här är gratis det kostar inget för dig. Det kan handla om ett telefonabonnemang, en ny glasssort eller skjuts till stranden på en semesterort eller något annat lockande. Ordet gratis väcker i de flesta av oss en misstanke hur kan det vara gratis, vad betyder det här egentligen för mig? Vad förbinder jag mig till? Vår erfarenhet har lärt oss att det oftast finns något lurt bakom ordet gratis om inte annat så hamnar du i någon form av tacksamhetsskuld. Är något gratis om vi på ett visst plan förväntas återbetala eller återgälda det som vi fått? En av kristendomens centrala hörnstenar är nåd, det vill säg att vi får något utan att vi förväntas något i gengäld. Ibland kan man höra någon säga att nåden är ny varje dag, det vill säga vi kan inte använda slut den nåd som vi får av Gud. När Gud vill visa för oss hur mycket han älskar oss och sänder sin egen son in i världen gör han det för att vi skall kunna lappa det trasiga förbundet till Gud. Barnet som ligger där i stallet kommer så småningom att bli vår enda chans att ta oss vidare mot Gud, tillbaks till den enhet som vi haft med honom i början. Det är inte för att vi förtjänar det som Gud förlåter oss vår fel och brister, det är av nåd. Den här tanken är helt central för Martin Luther, som startade reformationen för snart 500 år sedan. Nåden är gratis, samtidigt som den väcker det goda i dig. Ge vidare av de goda, det kan vara så enkla små saker som ett uppriktigt leende, uppriktig närvaro, en gott ord eller en god tanke om din medmänniska. De är gratis! Välsignad advents- och jultid! 2 Freddi Wilén kaplan Att stanna i det förflutna skulle vara att glömma reformationen en förnyelse som stiger ur själva kärnan och som redan före Luther pågått kontinuerligt i kyrkan. Märkesåret firas under namnet Nåd 2017! Namnet hänvisar till nåden som begrepp men också som bön och uppmaning. Märkesåret leder oss att begrunda vad som borde förnyas i den egna församlingen och inte bara i församlingen. Märkesåret är en utmärkt möjlighet att tillsammans med andra lokala aktörer börja ställa frågan vad ett gott liv innebär i dag och i framtiden. Var finner vi nåden? FÖRSAMLINGARNA GÖR TESER OCH FIRAR KRISTI HIMMELSFÄRD Under året kommer reformationsjubiléet att synas på olika sätt i församlingarna framför allt på Kristi himmelsfärdsdag den 25 maj. Församlingar och kommuner kommer under året att göra nya teser som offentliggörs den 31 oktober. Lokalt kommer märkesåret att synas i fester, konserter, föreställningar, diskussionstillfällen och seminarier. På nationell nivå firas märkesåret också med en huvudfest i Åbo den 5 november. Till de större festligheterna innan dess hör kyrkans musikfest i Helsingfors och kyrkodagarna i Åbo. Båda äger rum den maj. MÄRKESÅRET ÄR EKUMENISKT Märkesåret firas tillsammans med andra kristna kyrkor. Det har betydelse för alla kristna. Den 31 oktober besökte påven Franciskus Lund och Malmö. Lutherska världsförbundets president Munib Younan och generalsekreterare Martin Junge var vid sidan av påven värdar för lutherska och katolska kyrkornas gemensamma högtidlighållande av reformationen. Ärkebiskop Kari Mäkinen representerade evangelisk-lutherska kyrkan i Finland vid evenemanget. Märkesåret har betydelse för hela samhället. I Finland anknyter märkesåret till hundraårsjubileet av Finlands självständighet. Textkälla: REFORMATIONEN PÅ 1500-TALET Redan 1527 beslutade riksdagen i Västerås att kyrkan i Sverige, till vilken Finland hörde på den tiden, skulle bryta med Rom för att i stället följa i den tyska reformationens spår. Vid ett möte i Uppsala 1593 slutfördes övergången. I Uppsala antogs bland annat bekännelseskrifter som definierade den lutherska läran. Tvärt emot Luthers egna ambitioner blev reformationen i Sverige ett projekt från ovan. Forskning har visat att folket inte delade missnöjet med den medeltida fromhet de växt upp med och att denna folkliga fromhet levde kvar långt efter reformationen. Den nära alliansen mellan kungamakten och Luther har sannolikt bidragit till bilden av Luther som den store glädjedödaren. Statens påbud om luthersk katekesundervisning var tvingande. SVAR PÅ UTMANINGAR Under 1800-talet började Luther för första gången läsas i stor skala. Århundradet har kallats väckelsernas århundrade. Den reformatoriska katekesundervisningen hade i Sverige inneburit

3 påbjuden läskunnighet. Nu resulterade detta läsande i olika väckelser. Under århundradet började man även läsa texter från andra reformatoriska traditioner, vilket resulterade att inflytande från reformatorer som Jean Calvin och Menno Simons började få förankring i de nya frikyrkor som etablerade sig. Kanske utgjorde dessa traditioner med starkare fokus på individens sedlighet viktiga svar på 1800-talets stora alkoholmissbruk. Att gå med i en frikyrklig gemenskap kunde rädda fattiga familjer från undergång. DEMOKRATISKA REFORMER Företrädare för kyrkan kunde stå främmande för folkrörelsernas nya strävanden. Den gamla kopplingen mellan kyrka och statsmakt skapade hos många präster fruktan inför det nya. Luthers budskap om att alla var jämlika präster inför Gud kunde dock samtidigt inspirera till kamp för demokratiska reformer. I Danmark kom exempelvis de stora dominerande folkrörelserna att utgå från luthersk tro i sin kamp för demokrati och medbestämmande. Där fick heller inte metodism och puritanism så starkt inflytande vad gäller folkliga skötsamhetsideal. FOLKKYRKOTANKEN - LUTHERS LÄRA OM NÅD Nittonhundratalet kom att innebära en stor teologisk återupptäckt av Luther. Einar Billing kom att exempelvis formulera folkkyrkotanken som en effekt av Luthers lära om nåd. Folkkyrkan blev genom sitt utspridda nät av församlingar ett erbjudande om nåd till alla. Textkälla: Sammanställning: Gunvor Haddas Osannolikt och otroligt Det som skedde i och med reformationen var något helt osannolikt. Två minnen kommer för mig. Under mina första biskopsår samlades alla aktiva och pensionerade biskopar från olika kyrkor och samfund i Helsingforsregionen regelbundet 1-2 gånger om året till helt informella samtal. Vi hade det gott tillsammans med rak kommunikation och mycket humor. En gång kom vi in på reformationen. Katolska biskopen Verschuren, en varm vän av vår kyrka, kom då att säga något om reformationen och det bestående genombrottet med Martin Luther. Pensionerade ärkebiskopen och före detta kyrkohistorieprofessorn Mikko Juva som hade kort stubin klämde direkt till med: Jo, ser du, han var den första som överlevde! Det andra minnet är från en av de två gånger som jag var med om den gemensamma romersk-katolska och finländsk-lutherska mässan i Santa Maria Sopra Minerva-kyrkan på biskop Henriks minnesdag den 19 januari. Vart annat år är det luthersk predikan och katolsk mässa och vartannat år är det tvärtom. Så jag har både predikat en gång och lett nattvardsliturgin en gång. Vid både tillfällena fick jag också föra ett samtal med påven Johannes Paulus II uppe i hans privata residens i Vatikanen. Första gången var inför hans besök i vårt land 1989 och jag försökte förklara för honom att han nog kommer till ett kristet land. Den andra gången, kort före hans död, var han mycket sjuk och jag tänkte att i vårt land hade nog en sådan man fått pension för länge sedan. Men för katolikerna var också en sjuk och döende påve en viktig ikon och en påminnelse om Smärtornas man. Främsta minnet från det besöket var när vi, min hustru Kerstin och jag, vandrade genom borggården bakom Peterskyrkan mot Vatikanens dörr som vaktades av färggranna schweizergardister och jag tittade upp mot de praktfulla byggnaderna som omgav oss. När jag fick höra att de var byggda i början av 1500-talet tänkte jag: Ja, ja, vilken maktapparat var det inte som denna enkla och ensamma munk där bakom Alperna satte sig upp emot och fick i full gungning! Osannolikt och otroligt! Erik Vikström biskop emeritus FOTO: GUNVOR HADDAS 3

4 ADVENT OCH JUL MÄSSOR OCH GUDSTJÄNSTER SÖNDAGAR I ADVENT JULAFTON KL. 13 och 14 JULBÖN I NÄSEBACKENS BE- FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT KL. 12 högmässa i domkyrkan med Mats Lindgård och avskedpredikan av Håkan Djupsjöbacka, Mikael Helenelund, Eric-Olof Söderström, Reidar Tollander, barnkören Diskanten, Domkyrkokören, Cornicines Borgoensis, Denice Sjöströms gudstjänstgrupp, Nina Fontell, kyrkkaffe, färdtjänst. ANDRA SÖNDAGEN I ADVENT 4.12 KL. 12 högmässa i domkyrkan med Hanna Eisentraut- Söderström, Mari Puska, Eric-Olof Söderström, Anna Henning-Lindbloms gudstjänstgrupp, Gun Geisor, kyrkkaffe SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN 6.12 KL. 11 OBS klockslaget! Vi firar tvåspråkig gudstjänst i domkyrkan med Marina Smeds, Riikka Saarnio, Mikael Helenelund, Gaudeamuskören. TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT KL. 12 högmässa i domkyrkan med Mats Lindgård, Hanna Eisentraut-Söderström, Reidar Tollander, Ove Blomqvists gudstjänstgrupp, Anne-Maj Westerlund. Kyrkkaffe. FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT KL. 12 högmässa i domkyrkan med Mari Puska, Rebecka Stråhlman, Mikael Helenelund, Sixten Ekstrands gudstjänstgrupp, Kristina Kunttu. Kyrkkaffe. GRAVNINGSKAPELL, Rebecka Stråhlman, Reidar Tollander/ Mikael Helenelund KL. 15 JULBÖN FÖR BARNFAMILJER I DOMKYRKAN Mari Puska, Eric-Olof Söderström, Reidar Tollander, barnkören Diskanten KL JULBÖN I EMSALÖ KAPELL, Emsalöv. 853, Marina Smeds, Mikael Helenelund KL. 17 JULBÖN I DOMKYRKAN, Mats Lindgård, Björn Vikström, Eric-Olof Söderström, Reidar Tollander, radieras. KL. 17 JULBÖN I KULLO BYKYRKA, Laversv. 8, Marina Smeds, Mikael Helenelund KL. 23 GUDSTJÄNST I JULNATTEN I SJÖTORP, Sjötorpsv. 2, Kråkö, Maria Lindberg, Anders Ekberg JULDAGEN KL. 8 JULOTTA I DOMKYRKAN, Rebecka Stråhlman, Reidar Tollander KL. 8 JULOTTA I S:T OLOFS KAPELL, Pellinge, Hörbergsv. 15, Hanna Eisentraut-Söderström, Eric-Olof Söderström VÄGEN TILL BETLEHEM Välkomna barn och vuxna onsdag kl på vandringen i församlingshemmet! Tillsammans får vi se, höra, förundras och stilla oss inför julens händelser. Vandringen tar ca 30 min. FOTO: JORI GUSTAFSSON KL. 8 JULOTTA I SVARTBÄCK-SPJUTSUNDS SKÄRGÅRDSKYRKA, Freddi Wilén, Mikael Helenelund STEFANIDAGEN KL. 12 HÖGMÄSSA I DOMKYRKAN, Marina Smeds, Freddi Wilén, Eric-Olof-Söderström NYÅRSAFTON KL. 18 BÖN INFÖR NYÅRET I DOMKYRKAN Maria Lindberg, Reidar Tollander NYÅRSDAGEN KL. 12 HÖGMÄSSA I DOMKYRKAN Rebecka Stråhlman, Mari Puska, Mikael Helenelund, Runebergskören KL ÖPPET HUS PÅ BISKOPSGÅR- DEN efter högmässan hos biskopsparet Björn och Maria Vikström. Hjärtligt välkomna in på kaffe! TRETTONDAGEN 6.1 KL. 12 HÖGMÄSSA i domkyrkan med prästvigning, Björn Vikström, Mats Lindgård, Reidar Tollander, Cornicines Borgoensis DE VACKRASTE JULSÅNGERNA Fr 2.12 kl i S:t Olofs kapell, Hörbergsvägen 15, Pellinge, Freddi Wilén, Mikael Helenelund Sö 4.12 kl. 14 på Hemgården med missionsauktion, Näverkärrsvägen 12, Söderveckoski, Rebecka Stråhlman, Eric-Olof Söderström Ti 6.12 kl. 13 på Högbacka med lotteri, Högbackavägen 13, Andersböle, Marina Smeds, Mikael Helenelund To 8.12 kl i Mariagården, Slingervägen 1, Gammelbacka, Freddi Wilén, Eric-Olof Söderström On kl i Brandbackens servicecenter, avd. Petunia, Adlercreutzg , Kerstin Busk-Åberg, Irina Lemberg On kl. 18 på Svenskborg, Vessöv. 191, Vessö, Marina Smeds, Reidar Tollander To kl. 13 i Brandbacken, avd. Rosa, Reidar Tollander To kl. 18 i Sjötorp, Sjötorpsvägen 2, Kråkö, Marina Smeds, Eric-Olof Söderström Fr kl. 18 i Folkets hus, Kampvägen 6, Tolkis, Mari Puska, Reidar Tollander Lö kl i Mikaelskapellet, Fagersta, Finlands Lucia, Marina Smeds, Mikael Helenelund Sö kl. 18 i Borgå domkyrka, Kyrkotorget 1, Mats Lindgård, Reidar Tollander, Mikael Helenelund, Domkyrkokören Ti kl. 13 i Brandbacken avd. Rosa, Mikael Helenelund To kl. 14 i Lagmannens servicehus, Lagmansstigen 5, Mikael Helenelund 4

5 MUSIK I DOMKYRKAN SÖ KL. 18 Händel: Messias. Fibo Singers & Finländska barockorkestern 7/20 ON 7.12 KL 19 Jul med Jubilate, dir. Edward Ananian-Cooper, Program 10 FR 9.12 KL. 19 Julkonsert, Hannu Lehtonen & Seppo Hovi, 25 för finska diakonin TI KL Luciamusik med barnkören Diskanten och Borgåbygdens Lucia med tärnor. Kollekt till Luciainsamlingen TO KL. 19 Bach: Juloratoriet kantat I-III, Hedvig Paulig, Essi Luttinen, Tom Nyman, Ilkka Vihavainen. Lojo stadsorkester, Dominante-kören, dir. Seppo Murto, 27/20 FR KL. 19 Julkonsert, Varia Voce & Fantasmi, dir. Jarkko Yli-Annala LÖ KL. 15 & 18 Runebergskörens julkonsert, 22 MÅ KL. 19 Vokalgruppen Rombergs julkonsert, Inträde 15 /10 ON KL. 19 Julkonsert, Sancti Amici & Frida, dir. Minna Wesslund. Fritt inträde SÖ 5.2 KL. 17 Filmmusik på orgel med församlingarnas kantorer. För insamlingen Gemensamt Ansvar TO 16.2 KL. 19 Anna-Kristiina Kaappola sopran, Jarkko Riihimäki piano ON 22.3 KL. 19 Robert Tobin flöjt, Jonne Grans gitarr HÖGMÄSSA I DOMKYRKAN KL. 12 firas alla söndagar och helgdagar. En lekhörna för barn och kyrkdockhus finns bak i kyrkan. Kyrkpåsar som man får låna och ha med sig i bänken. GUDSTJÄNSTER I KYRKOR & KAPELL KULLO BYKYRKA söndag kl. 18 och , 26.3 och 30.4 kl. 10 SVARTBÄCK-SPJUTSUNDS SKÄRGÅRDSKYRKA söndag 5.2, 5.3 och 2.4 kl. 10 SANKT OLOFS KAPELL, Pellinge,söndag 8.1, 12.2, 12.3 och 9.4 kl. 10 EMSALÖ KAPELL söndagar 19.3, 16.4 kl. 10 KNATTEKYRKA i Lilla kyrkan , 25.3 och 29.4 kl. 16 BABYKYRKA i Mariagården 11.2 kl. 16 och 4.4 kl KVÄLLSMÄSSA i Lilla kyrkan 4.12, 8.1, 12.2 och 12.3, 9.4 kl. 18 MÄSSA I TAIZÉSTIL i kapellet på Lundagatan 5, 4.1, 1.2, 1.3 och 5.4 kl. 13 MÄSSA I TAIZÉSTIL I DOMKYRKAN Det finns kristna från många olika länder i Borgå. Under de internationella mässorna i domkyrkan på lördagkvällar har det sjungits taizésånger på många olika språk. Vi har också hört evangeliet läsas på bl.a franska, tyska, engelska, finska, svenska, arabiska och indonesiska. Tron på och kärleken till Kristus är det som förenar oss. Kristi världsvida kyrka är en. Internationella mässor i taizéstil firas lördagar kl. 18 i domkyrkan: 21.1, 4.2, 11.3 och 8.4. Ta gärna din bibel med på ditt eget modersmål! FREDSCAFÉ På fredscaféet möts kulturer, religioner och människor. Det har varit liv och rörelse i församlingshemmet varannan torsdagkväll under hösten. Människor i olika åldrar, från olika länder och med många olika modersmål har träffats. Det har talats finska, svenska, engelska, arabiska, kurdi och farsi, för att nämna några av språken. Fredscaféet har ordnats som ett samarbete mellan vår församling och den finska församlingen. Under cafékvällarna har det serverats syrisk, libanesisk och irakisk mat. Vi har fått lyssna till både syriska och finländska musikartister. För barnen har det funnits en pysselhörna där de kunnat rita och modellera. Både vuxna och barn har kunnat prova på att sticka eller virka. Viktigast av allt har ändå varit gemenskapen. Fast vi inte alltid har kunnat förstå varandras språk har glädjen över att kunna vara tillsammans varit påtaglig. Vi fortsätter att jobba för en församling och ett samhälle där varje människa är sedd och älskad. Fredscaféet fortsätter på våren med start den 16 februari. FOTO: HANNA EISENTRAUT-SÖDERSTRÖM 5

6 DIAKONIN Diakonin-kyrkans puls Åsa, Ulrika och Irina arbetar som diakoniarbetare i vår församling. Så länge hjärtat slår pulserar blodet i vår kropp. Vår tro på Jesus Kristus bär vi i våra hjärtan. Hjärtat är utgångspunkten för vår tro, vår kärlek och vårt hopp. Diakonin - kyrkans puls - är beroende av att hjärtat fungerar. Diakonin är en följd av hjärtats liv och kan inte stoppas. Diakonin har varit och är den kristna kyrkans konkreta uttryck för tron. Diakoni - att hjälpa och tjäna - görs av alla kristna men också av alla andra som gör gott för sina medmänniskor. I diakoniarbetet försöker vi bemöta var och en på ett jämlikt och respektfullt sätt. Människor uppmuntras att frigöra sina egna förmågor och få nytt hopp för sin framtid. STÖD OCH HJÄLP I vår församlings verksamhetsplan för diakoni står det att Diakoni utgår från den kristna kärleken. Dess mål är att nå, möta och stöda människor som är i nöd och som ingen annan hjälper. Diakonin hjälper där de mänskliga rättigheterna inte förverkligas. Centrala insatsområden är att möta fattigdomen i samhället och motverka människors marginalisering. Diakoniverksamheten är i en ständig förändring och arbetar med frågor som är aktuella i samhället. Samtal och stöd till enskilda människor är fortfarande den primära uppgiften. Under det senaste året har många flyktingar kommit till Borgå. Ett stort antal frivilliga i vår stad har med stort engagemang ställt upp i olika uppgifter. Samarbetet mellan Röda korset, staden och Vi jobbar med diakoni Åsa Eriksson möten med Ulrika Lindholm-Nenonen människor Irina Lemberg diakonipräst Hanna Eisentrautolika peroner Söderström som vi träffar flera gånger 6 FOTO: MARIT BJÖRKBACKA församlingarna är fortfarande aktivt. Den här hösten har församlingarna tillsammans ordnat ett fredscafé för flyktingar och andra intresserade. Behovet av att samlas och äta tillsammans har varit stort. Under de tre första kvällarna var besökarna ett 60-tal vuxna och många barn. Frivilliga har tagit hand om barnen, stickat och virkat tillsammans med intresserade eller tolkat på arabiska, farsi och engelska. I Vårberga och Gammelbacka har vi i höst tillsammans med finska församlingen börjat med gröt och prat varje vecka. Det finns ett behov att samlas och prata om vardagliga och viktiga saker. Våra tisdagsluncher med andakt och mat är fortsättningsvis populära. Irina Lemberg diakoniarbetare Människorna har ekonomiska svårigheter, problem i relationer eller hälsoproblem. Över hälften av människorna är medelålders och ensamboende. Ofta har samma person behov av stöd på flera sätt. Gruppverksamhet finns också av olika slag. Idag är kamratstödsgrupper viktiga.

7 En mötande kyrka också på Facebook Kyrkan ska vara där dess medlemmar är. Och många medlemmarna hänger på sociala medier. Kanske du också hör till dem som gärna kollar senaste nytt i facebookflödet, postar en bild på Instagram eller sköter fritidskommunikation i olika WhatsApp-grupper? Kyrkan ska vara där dess medlemmar är. Och många medlemmarna hänger på sociala medier. Kanske du också hör till dem som gärna kollar senaste nytt i facebookflödet, postar en bild på Instagram eller sköter fritidskommunikation i olika WhatsApp-grupper? Av åringar i Finland använder över 90% internet. Facebook används av 64% av åringar i Finland, de yngre åldergrupperna använder tjänsten allt mindre, de äldre allt mer. Därmed är det inte konstigt att kyrkan både på församlingsnivå och på nationell nivå har satsat på närvaro i sociala medier. Nästan alla svenska församlingar i Borgå stift har en facebooksida eller -grupp. Sedan september finns även facebooksidan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Tanken med sidan är uttryckligen att vara kyrka på Facebook. Där ska läsaren bli bemött och bekräftad, uppleva gemenskap samt bli uppbyggd och uppmuntrad. Via webben kan man också ta kontakt om man har något som tynger en, något som man vill prata om med en annan människa. Kyrkans samtalstjänst har erbjudit samtalsstöd via telefon i över femtio år, men numera är det också möjligt att ta kontakt via chatt flera kvällar i veckan. Samtalet är privat och syns enbart för dig och den jourhavande. Ingenting sparas i cyberrymden. Det finns även möjlighet att ta kontakt via nätmeddelande och brev. Du hittar chatten och mer info på Kyrkoåret ger livet en rytm och hjälper oss att möta de stora frågorna. Genom att följa kyrkans tjänster i sociala medier hänger du med i kyrkoåret och kampanjer vid större helger. T.ex. kring allhelgona tänder vi ljus för våra nära och kära och delar dem i sociala medier med hashtaggen #jagtänderljus. På vårterminen är #ekofasta aktuellt och påskens kännetecken i sociala medier är #vidsammabord. Kyrkan är också sina medlemmar. Det vill säga när du och jag bläddrar i flödet, gillar, kommenterar och delar, så är kyrkan aktiv. I en tid när diskussionsklimatet är hårt och ibland rent av människofientligt kan vi, kyrkan, vara en kraft som sprider det goda, det som är sant och det som bygger upp människor. Vårt uppdrag som kristna gäller också i sociala medier. Simon Lampenius koordinator för sociala medier på Kyrkostyrelsen Följ gärna: Facebook: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, facebook.com/kyrkanevl Borgå svenska domkyrkoförsamling 7

8 Ord på vägen PERSONALNYTT I VÄNTANS TIDER Året går mot sitt slut. Vi går in i adventstiden med allt vad den innebär och väntar på att Jesusbarnet ska bli fött. Jag tänker på Jungfru Maria som snart ska bli mamma. Hennes mage är säkert ganska stor vid det här laget, precis som min. Jag väntar nämligen en son, jag med, och blir mammaledig i början av december. Som förälder eller blivande förälder har man många funderingar kring sitt barns framtid. Får barnet vara friskt? Hur ska barnet klara sig i livet? Ovissheten kan ibland vara skrämmande. En sak som skilde Maria från andra föräldrar var att hon hade fått veta att hennes barn är Guds son som ska ha stor makt i världen. Jag kan därför tänka mig att Maria hade en hel del andra funderingar kring sitt kommande barn, än vi andra föräldrar har. Hon insåg säkert att någonting mycket stort skulle komma med det barn hon väntade, men jag tror att hon inte förstod vad allt det skulle innebära. Maria hade en stark tro på Gud och överlät sitt barns liv och sitt eget liv helt i Guds händer. På samma sätt får vi andra också göra. Vi får be för våra barn och lita på att Gud tar hand om dem och oss alla. En förälders ovillkorliga kärlek till sitt barn är en kraft som kan göra otroliga saker. Det är bra att minnas att var och en av oss, i livets alla skeden, är berörda av en sådan kraft, nämligen Guds ovillkorliga kärlek till alla sina barn, till alla oss. I de stunder då vi har svårt att tro på det goda i livet, då vi är oroliga för våra barn eller andra nära och kära, kan vi försöka göra som Maria gjorde och välja att lita på Guds enorma kärlek till oss. Med de här tankarna vill jag önska er alla en fridfull juletid och ett riktigt gott kommande år. Jag får nu en tid framöver koncentrera mig på att vara mamma och i den rollen kommer ni säkert att se mig i församlingsverksamheten. Jenni Antila Ledare för familjeverksamheten HEJ Jag heter Michaela Lepistö och bor i Borgå med min familj som består av min man Petri och våra tre barn Selma, Simon och Isabel. Mina intressen är det jag gör med min familj. Vi tycker om att skida slalom och att vara i naturen och jag tycker om att spela fotboll med min son. Jag har jobbat som sjukskötare största delen av mitt liv, både med barn och vuxna och ser nu fram emot att få arbeta med familjer inom församlingen. I församlingens aktiviteter har jag varit aktiv ända sedan jag själv varit barn. Som vuxen har jag varit medlem i direktionen för barn och familjearbete och även fungerat som ordförande inom direktionen för kristen fostran. Från nyår kommer jag att vikariera Jenni Antila som går på moderskapsledighet. SPRID GLÄDJE MED EN ETISK GÅVA Du kan köpa fem av de etiska gåvorna via pastorskansliet mot kontant betalning, Lundagatan 5. Flera alternativ finns på webben Kontakta församlingen PASTORSKANSLIET Lundagatan 5. Växel tfn Bokningar av förrättningar sker via pastorskansliet. Öppet må-fr kl Övriga tider enligt överenskommelse. tfn , , borga.domkyrkoforsamling@evl.fi Dejourerande präst tfn Kyrkoherde Mats Lindgård tfn , Information Gunvor Haddas tfn Kassa/Gravbyrå Lundagatan 5 öppen må-fre kl tfn o. tfn SVENSKA FÖRSAMLINGSHEMMET Runeberggatan 24, tfn vaktmästare Diakonimottagning Runebergsgatan 24. mån, tis och ons kl tfn Åsa tfn Ulrika tfn Ingegerd DOMKYRKAN I oktober-april måndagen stängd tisdag - lördag kl söndagar och helgdagar kl Familjerådgivningscentralen tidsbeställning må-ons kl , tfn Svensk samtalstjänst varje kväll kl , tfn nätjour: Mer info på församlingens webbsida REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunvor Haddas, Vivan Antman, Mats Fontell, Mikael Helenelund, Mats Lindgård Layout: Gunvor Haddas, Malin Aho/Kyrkpressen