Markeringen KS under ett ärende är kommunstyrelsens förslag till beslut.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Markeringen KS under ett ärende är kommunstyrelsens förslag till beslut."

Transkript

1 1(3) Kallelse och underrättelse till Kommunfullmäktige Plats: Sessionssalen, kommunhuset, Skutskär Datum: Tid: Allmänhetens frågestund inleds Sammanträdet öppnar efter frågestunden. Kommentar: Markeringen KS under ett ärende är kommunstyrelsens förslag till beslut. Dagordning 1 Närvaro och val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Sammanfattning av allmänhetens frågestund 4 Valärenden 5 Anmälan av medborgarförslag, motioner och interpellationer 6 Svar på medborgarförslag om ny attraktion på lekplatsen KS : Bifall medborgarförslaget. 7 Svar på medborgarförslag om Luciakronan KS : 1. Att skänka luciakronan till blivande föreningen Luciakronans vänner och kronan får sättas upp på annan mark än kommunens. 2. Om föreningen inte vill ha kronan ska tekniska avdelningen skrota kronan. 8 Ägardialog med AB Älvkarlebyhus KS : Att uttala att bolaget bör jobba ännu tydligare utifrån ägardirektivet, gällande främst mål för energi, integration och mot segregation. 9 Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län KS : Att Älvkarleby kommun inte erinrar något mot förslaget om reviderad förbundsordning. 10 Samråd och beslut om taxor för Gästrike Återvinnare samt överlåtelse av GÅFAB Fastighets AB till Gavlefastigheter AB KS : 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjd taxa för slam och fett Behandlingspriset höjs med 60 kr/ton. Från 325 kr/ton till 385 kr/ton. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjd taxa för latrin Taxan höjs med 100 kr/tunna. 11 Håbo kommuns inträde i den gemensamma överförmyndarnämnden i Uppsala län KS : 1

2 2(3) Att under förutsättning att motsvarande beslut fattas i andra berörda kommuner, 1. Bilda en gemensam överförmyndarnämnd för Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner, med Uppsala kommun som värdkommun, från och med den 1 januari 2019, 2. Anta bifogat reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden, 3. Anta bifogat förslag till avtal om samverkan, 4. Överförmyndarnämnden i Uppsala län samt Håbo kommun, för tiden 1 januari december 2018, samverkar om en gemensam överförmyndarförvaltning, samt 5. Godkänna avtal om samverkan om en gemensam överförmyndarförvaltning 12 Arbetsmarknad- och integrationsenhetens organisation KS : 1. Arbetsmarknads- och integrationsavdelningen flyttas från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. 2. Serviceenheten som idag ligger under AMI bryts ut och stannar kvar under samhällsbyggnadsnämnden. 3. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdrags att till fullmäktige lämna förslag på föranledda förändringar i sina respektive reglementen. Förslagen ska vara fullmäktige tillhanda så att beslut om dessa kan fattas e-strategi Älvkarleby kommun KS : Godkänna förslag till e-strategi. 14 Investering nytt äldreboende i Älvkarleby kommun KS : 1. Besluta enligt Uon au , utbildnings- och omsorgsnämndens föreslår kommunfullmäktige besluta att bygga ett nytt äldreboende enligt alternativ 1C. 2. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om igångsättning när upphandling är genomförd inom ramen för kommunfullmäktiges beslut Ägandeform inför investering av nytt äldreboende KS : 1. Älvkarleby kommun bygger, äger och förvaltar det nya äldreboendet. Med motivering att fastigheten är av strategisk betydelse och behovet av fastigheten kommer att finnas under lång tid. Rådighet och stabilitet är viktiga parametrar som vi uppnår genom ett eget ägande. 2. Samhällsbyggnadsnämnden och tekniska avdelningen får i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra byggnation av äldreboendet 16 Revidering av regler och riktlinjer för skolskjuts, elevresor och inackorderingsstöd KS : Anta förslaget till regler och riktlinjer i Älvkarleby kommun för skolskjuts, elevresor och inackorderingsstöd. 2

3 3(3) Ordförande Sekreterare: Marie Öberg, Jacob Sandqvist, , 3

4 From: Magnus Grönberg Sent: 19 Sep :39: To: Jacob Sandqvist;Marie Larsson;Marie Öberg Subject: Motion till fullmäktige 28/9 Motion! Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt och även kommunal verksamhet följer med i utvecklingen med ett ökat antal digitala tjänster och digitalt informationsflöde. Ett led i digitala utvecklingen är att Älvkarleby kommun borde erbjuda fritt Wi-fi i kommunens fastigheter och möjliggöra fri surf på centrala platser i kommunen. Syftet med den fria surfen är att skapa attraktivare centrum, främja turism och skapa mervärde för handeln, men även att stödja demokratin och tillgängliggöra smart teknik. Jag yrkar att: -Älvkarleby kommun öppnar upp wi-fi nätverket i kommunens lokaler för fri surf dagligen mellan att kommunen anordnar wifi-uppkoppling på centrala platser i kommunen. Även de med fri surf dagligen mellan Älvkarleby 12/ Magnus Grönberg Socialdemokraterna Magnus Grönberg

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU Medborgarförslag om ny attraktion på lekplatsen 102 Diarienr 2015/133 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag är inlämnat angående ny attraktion på lekplatsen i Gårdskär. Tekniska avdelningen har redan beslutat om att rusta upp lekplatsen i Gårdskär med nya attraktioner som kommer på plats under hösten Men det blir inte den attraktion som föreslås i medborgarförslaget. Beslutsunderlag Remiss om ny attraktion på lekplats, Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Samhällsbyggnadsnämnden SBN 90 Diarienr Sbn2016/36 Remiss om ny attraktion på lekplats Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslå kommunfullmäktige att delvis bifalla medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag är inlämnat angående ny attraktion på lekplatsen i Gårdskär. Tekniska avdelningen har redan beslutat om att rusta upp lekplatsen i Gårdskär med nya attraktioner som kommer på plats under hösten Men det blir inte den attraktion som föreslås i medborgarförslaget. Beslutsunderlag Remiss om ny attraktion på lekplats, Beslutet lämnas till Kommunstyrelsens kansli Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 6

7

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU Medborgarförslag om Luciakronan 103 Diarienr 2015/125 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att skänka luciakronan till blivande föreningen Luciakronans vänner och kronan får sättas upp på annan mark än kommunens. 2. om föreningen inte vill ha kronan ska tekniska avdelningen skrota kronan. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen förordar att luciakronan placeras vid resecentrum, där fler människor ser konstverket. Varje dag passerar resande med upptåget och alla persontåg mellan Stockholm och Gävle. Det är lättare att se omgivningen från tåg än från bil. Luciakronan blir som ett nytt landmärke för Skutskär. Tekniska avdelningen har kommunicerat förslaget av placering med förslagsinlämnaren. Förslagsinlämnaren har avböjt alla andra alternativ än det som de själva föreslagit. Beslutsunderlag Gåvoavtal Platsbeskrivning Fotomontage Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Samhällsbyggnadsnämnden SBN 92 Diarienr Sbn2015/146 Remiss angående medborgarförslag om luciakronan Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige 1. att skänka luciakronan till blivande föreningen Luciakronans vänner och kronan får sättas upp på annan mark än kommunens. 2. om föreningen inte vill ha kronan ska tekniska avdelningen skrota kronan. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen förordar att luciakronan placeras vid resecentrum, där fler människor ser konstverket. Varje dag passerar resande med upptåget och alla persontåg mellan Stockholm och Gävle. Det är lättare att se omgivningen från tåg än från bil. Luciakronan blir som ett nytt landmärke för Skutskär. Tekniska avdelningen har kommunicerat förslaget av placering med förslagsinlämnaren. Förslagsinlämnaren har avböjt alla andra alternativ än det som de själva föreslagit. Beslutsunderlag Gåvoavtal Platsbeskrivning Fotomontage Förslag till beslut på sammanträdet Magnus Grönberg, ordförande föreslår att samhällsbyggnadsnämnden skänker luciakronan till blivande föreningen Luciakronans vänner och kronan får sättas upp på annan mark än kommunens. Om föreningen inte vill ha kronan ska tekniska avdelningen skrota kronan. Beslutet lämnas till Kommunstyrelsens kansli Camilla Forslund, teknisk chef Maj-Britt Lundberg, mark- och exploateringsingenjör Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 9

10

11 Kommunstyrelse KS 77 Ägardialog med AB Älvkarlebyhus Diarienr 2016/54 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ännu tydligare utifrån ägardirektivet, gällande främst mål för energi, integration och mot segregation. 2. Tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om viktiga frågor relaterade till bolaget, till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter 3. Tillse att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har en särställning bland kommunens nämnder i det att styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan, och har en lagreglerad uppsiktsplikt över kommunens nämnder och bolag. Syftet med uppsiktsplikten är att kommunstyrelsen systematiskt ska kunna följa hela kommunens utveckling. Kommunstyrelsen ska ha tillräcklig information för att kunna reagera då situationer uppstår som kräver det kallades till en dialog mellan kommunen som ägare och AB Älvkarlebyhus. Syftet med ägardialogen är att ge ägaren en bättre insikt i verksamheten, och på så vis vara en del av hur kommunstyrelsen uppfyller sin uppsiktsplikt. Bolaget uppfyller i stort de krav och förväntningar ägaren har på bolaget. Fullmäktige har fått ta ställning till frågor av principiell vikt, och ekonomisk rapportering har varit bra. Kommunstyrelsen bör dock rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ändå tydligare utifrån ägardirektivet, då vissa punkter i detta inte berörs i årsredovisning och rapportering. Det framkommer heller ej i dialogen att bolaget arbetar med dessa frågor. Det rör sig främst om ägardirektivets energimål, samt krav på bolaget att arbeta med integration och segregation. Kommunstyrelsen bör också tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter, samt att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ägardialog med AB Älvkarlebyhus, / Jacob Sandqvist Minnesanteckningar från ägardialog med AB Älvkarlebyhus, Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Kommunstyrelse Beslutet lämnas till AB Älvkarlebyhus Anna-Karin Karlsson, kommunchef Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 12

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 69 Ägardialog med AB Älvkarlebyhus Diarienr 2016/54 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: 1. Rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ännu tydligare utifrån ägardirektivet, gällande främst mål för energi, integration och segregation. 2. Tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om viktiga frågor relaterade till bolaget, till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter 3. Tillse att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har en särställning bland kommunens nämnder i det att styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan, och har en lagreglerad uppsiktsplikt över kommunens nämnder och bolag. Syftet med uppsiktsplikten är att kommunstyrelsen systematiskt ska kunna följa hela kommunens utveckling. Kommunstyrelsen ska ha tillräcklig information för att kunna reagera då situationer uppstår som kräver det kallades till en dialog mellan kommunen som ägare och AB Älvkarlebyhus. Syftet med ägardialogen är att ge ägaren en bättre insikt i verksamheten, och på så vis vara en del av hur kommunstyrelsen uppfyller sin uppsiktsplikt. Bolaget uppfyller i stort de krav och förväntningar ägaren har på bolaget. Fullmäktige har fått ta ställning till frågor av principiell vikt, och ekonomisk rapportering har varit bra. Kommunstyrelsen bör dock rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ändå tydligare utifrån ägardirektivet, då vissa punkter i detta inte berörs i årsredovisning och rapportering. Det framkommer heller ej i dialogen att bolaget arbetar med dessa frågor. Det rör sig främst om ägardirektivets energimål, samt krav på bolaget att arbeta med integration och segregation. Kommunstyrelsen bör också tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter, samt att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ägardialog med AB Älvkarlebyhus, / Jacob Sandqvist Minnesanteckningar från ägardialog med AB Älvkarlebyhus, Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 13

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Handläggare Jacob Sandqvist Kommunsekreterare Ägardialog med AB Älvkarlebyhus Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att: 1. Rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ännu tydligare utifrån ägardirektivet, gällande främst mål för energi, integration och segregation. 2. Tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om viktiga frågor relaterade till bolaget, till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter 3. Tillse att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har en särställning bland kommunens nämnder i det att styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan, och har en lagreglerad uppsiktsplikt över kommunens nämnder och bolag. Syftet med uppsiktsplikten är att kommunstyrelsen systematiskt ska kunna följa hela kommunens utveckling. Kommunstyrelsen ska ha tillräcklig information för att kunna reagera då situationer uppstår som kräver det kallades till en dialog mellan kommunen som ägare och AB Älvkarlebyhus. Syftet med ägardialogen är att ge ägaren en bättre insikt i verksamheten, och på så vis vara en del av hur kommunstyrelsen uppfyller sin uppsiktsplikt. Anteckningarna från dialogen överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med rekommendation för beslut. Bolaget uppfyller i stort de krav och förväntningar ägaren har på bolaget. Fullmäktige har fått ta ställning till frågor av principiell vikt, och ekonomisk rapportering har varit bra. Kommunstyrelsen bör dock rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ändå tydligare utifrån ägardirektivet, då vissa punkter i detta inte berörs i årsredovisning och rapportering. Det framkommer heller ej i dialogen att bolaget arbetar med dessa frågor. Det rör sig främst om ägardirektivets energimål, samt krav på bolaget att arbeta med integration och segregation. Kommunstyrelsen bör också tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter, samt att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. Beslutsunderlag Minnesanteckningar från ägardialog med AB Älvkarlebyhus, ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

15 2(2) Jacob Sandqvist Kommunsekreterare Kommunstyrelsen Beslutet lämnas till AB Älvkarlebyhus Anna-Karin Karlsson, kommunchef 15

16 1(4) Minnesanteckningar från ägardialog med Älvkarlebyhus Närvarande: Marie Larsson Kommunstyrelsens ordförande Anna-Karin Karlsson Kommunchef Jacob Sandqvist Kommunsekreterare Lars Skytt Ordförande Älvkarlebyhus Håkan Karlsson VD Älvkarlebyhus Syftet med ägardialogen är att ge ägaren en bättre insikt i verksamheten, och på så vis vara en del av hur kommunstyrelsen uppfyller sin uppsiktsplikt. Protokollet från dialogen ska överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med rekommendation för beslut. Dialogen är uppbyggd efter mall med frågor, som utgår från den bolagsordning och de ägardirektiv som kommunfullmäktige har fastställt. Dialogen hålls dock inte strikt enligt mallen. Den är tänkt som just en dialog och diskussion, varför alla synpunkter och inspel ges lika värde. Hur beskrivs det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna i bolagets ägardirektiv och bolagsordning? Både bolag och ägare anser att ändamål och befogenheter är tydligt beskrivna. Hur beskrivs årets viktiga händelser i bolagets delårsrapport och årsredovisning? Ägaren anser att det är otydligt i årsredovisningen vilka som är de väsentliga händelserna under året, och att det borde framgå tydligare. Bolaget lyfter upp förvärvet av Siggeboda 4:8 (Noris) samt planerna på nybyggnationen där som den absolut viktigaste händelsen under Har bolaget genomfört annan rapportering till kommunstyrelsen under året? Bolaget deltog på kommunstyrelsen i december 2015 för att informera om sin verksamhet. Hur väl uppfyller bolaget sina uppgifter, utifrån ägardirektiv, förbundsordning och eventuella andra policys och beslut som bolaget ska ta hänsyn till? Bolaget anser att man uppfyller uppgifterna väl, och ägaren delar i stort den uppfattningen. Utifrån den rapportering som givits är det dock några saker som inte framgår hur man arbetar med, som ägardirektiven anger: - Det framgår inte hur man arbetar mot det energimål som anges i ägardirektivet (energianvändningen ska minska med 20 % mellan 2010 och 2020). - Det framgår inte hur man arbetar med integration. - Det framgår inte hur man arbetar för att motverka segregation. I bolagets rapportering relateras inte det som bolaget utför till ägardirektiven, vilket gör det svårt att utläsa hur bolaget arbetar för att uppfylla direktiven. 16

17 2(4) Ägaren ser det som mycket positivt att bolaget jobbar aktivt med kvalitén i bostadsbeståndet, samt att man ser över beståndet och också satsar på nybygge. Bolaget lyfter också upp att en del av beståndet (Lanforsen, Älvkarleö bruk) har behållits för att tillgodose ägardirektivens krav på bra geografisk spridning av beståndet. Det finns även andra exempel på hur bolaget relaterar bra till ägardirektivet. Till exempel har bolaget har infört näringslivsförtur för att utveckla kommunen som attraktiv bostads- och näringslivsort. Bolaget jobbar också med inflytandemöjligheter för hyresgästerna genom hyresgästkommittéer, och upplåtande av lokaler till hyresgästföreningen Vad gäller kvalitén i bostadsbeståndet skulle ägaren gärna se att man redovisar någon form av jämförelse, i form av benchmarking eller liknande. Bolaget menar dock att detta kan vara svårt och kostsamt att framställa. Har bolaget haft rätt förutsättningar att uppfylla sina uppgifter? Bolaget anser inte att man har bra koll på vilka kommunala policys som gäller bolaget. Man anser inte heller att det kommer bolaget till del på ett bra sätt när fullmäktige antar något nytt styrdokument som bolaget ska följa. Här finns ett utvecklingsområde som ägaren får ta med sig. En rutin får utvecklas så att bolaget får veta vilka styrdokument som gäller dem, och får dessa till dels. Bolaget anser inte att det förs någon dialog om varken bostadsförsörjning eller verksamhetslokaler mellan kommunen och bolaget idag. Bolaget skulle önska mer dialog kring dessa områden. I övrigt anser bolaget att de har haft bra förutsättningar att utföra sina uppgifter. Anser bolaget att kommunstyrelsen behöver vidta några åtgärder? Bolaget önskar att kommunen överväger att inte ta ut de 0,8 mkr som är avsatta till bostadssociala åtgärder under byggtiden av nya huset på Siggeboda 4:8, om de pengarna inte planeras att användas till det uttalande ändamålet. Övrigt: Bolaget anser inte att det var någon bra dialog kring införandet av fastighetsskötsel i kommunens egen regi. Bolaget hade gärna varit mer involverad i den processen, och avge synpunkter. Ägaren vill gärna se ett resonemang kring bolagets soliditet, gärna relaterat till vakansgraden i bostadsbeståndet. Soliditeten är idag god och vakansgraden låg. Ett resonemang kring vilka nivåer som är önskvärda och på vilka nivåer man kan räkna med utrymme för utveckling av verksamheten vore således lämpligt. Bolaget vill gärna bjudas in till fullmäktige för att föredra sitt bokslut. Bolaget har idag ingen interkontroll i större omfattning. 17

18 3(4) Slutsatser Bolaget uppfyller i stort de krav och förväntningar ägaren har på bolaget. Fullmäktige har fått ta ställning till frågor av principiell vikt, och ekonomisk rapportering har varit bra. Kommunstyrelsen bör dock rekommendera fullmäktige att uttala att bolaget bör jobba ändå tydligare utifrån ägardirektivet, då vissa punkter i detta inte berörs i årsredovisning och rapportering. Det framkommer heller ej i dialogen att bolaget arbetar med dessa frågor. Det rör sig främst om ägardirektivets energimål, samt krav på bolaget att arbeta med integration och segregation. Kommunstyrelsen bör också tillse att kommunen verkar för en bra löpande dialog om till exempel bostadsförsörjning och verksamhetsfastigheter, samt att bolaget får till del de policys och styrdokument som bolaget ska följa. 18

19 4(4) Bilaga: Mall för ägardialog med bolag 1. Hur beskrivs det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna i bolagets ägardirektiv och bolagsordning? 2. Hur beskrivs årets viktiga händelser i bolagets delårsrapport och årsredovisning? 3. Har bolaget genomfört annan rapportering till kommunstyrelsen under året? 4. Hur väl uppfyller bolaget sina uppgifter, utifrån ägardirektiv, förbundsordning och eventuella andra policys och beslut som bolaget ska ta hänsyn till? 5. Har bolaget haft rätt förutsättningar att uppfylla sina uppgifter? 6. Anser bolaget att kommunstyrelsen behöver vidta några åtgärder? 7. Övriga synpunkter eller frågor? För gemensamma bolag: 8. Hur arbetar bolaget med frågor som berör rättvis medelsfördelning: fördelas resurser (budget, personaltimmar osv) rättvist mellan ägarna? 19

20 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 95 Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län Diarienr 2016/69 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Älvkarleby kommun har inget att erinra mot förslaget om reviderad förbundsordning. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundets nu gällande förbundsordning antogs av medlemmarna inför bildandet Det finns behov av förtydliganden inför kommande mandatperiod samt att lösa frågor inför regionbildningen. Dokumentet behöver även anpassas till aktuellt lagstöd. Ändringar i förbundsordningen ska godkännas av fullmäktige eller motsvarande hos samtliga medlemmar. Reviderad förbundsordning föreslås gälla från och med och kommer att skickas till samtliga medlemmar för beslut innan Beslutsunderlag Följebrev reviderad förbundsordning, Ulrik Wärnsborg, Förslag till reviderad förbundsordning att gälla från och med Förbundsordning 2008, nu gällande Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 20

21 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare Anna-Karin Karlsson Kommunchef Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län Förslag till beslut Älvkarleby kommun har inget att erinra mot förslaget om reviderad förbundsordning. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundets nu gällande förbundsordning antogs av medlemmarna inför bildandet Det finns behov av förtydliganden inför kommande mandatperiod samt att lösa frågor inför regionbildningen. Dokumentet behöver även anpassas till aktuellt lagstöd. Ändringar i förbundsordningen ska godkännas av fullmäktige eller motsvarande hos samtliga medlemmar. Reviderad förbundsordning föreslås gälla från och med och kommer att skickas till samtliga medlemmar för beslut innan Beslutsunderlag Följebrev reviderad förbundsordning, Ulrik Wärnsborg, Förslag till reviderad förbundsordning att gälla från och med Förbundsordning 2008, nu gällande Anna-Karin Karlsson Kommunchef Kommunstyrelsen anna-karin.karlsson@alvkarleby.se Beslutet lämnas till info@finsamuppsala.se ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

22 22

23 23

24 24

25 25

26 a Dnr 2016:20 1 (4) ä AU FS Förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län Samordningsförbundet Uppsala län har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL) mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Uppsala län samt kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förbundet bildades 16 september Förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län gäller från 1 juli 2017 och ersätter tidigare förbundsordning. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Uppsala län 2 Förbundets säte Förbundet har sitt säte i Uppsala kommun 3 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Uppsala län, samt kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna till egen försörjning för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Förbundet ska också sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten. 5 Styrelse Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av elva ledamöter och elva ersättare. Varje medlem väljer en ledamot och en ersättare för denna. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Från och med ordinarie val väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med 1 april året efter det att val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser inom sig en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande samt ett arbetsutskott för den tid som styrelsen bestämmer. 26

27 2 (4) 6 Valberedning Förbundet ska ha en valberedning med en representant vardera från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Uppsala län samt en gemensam representant för kommunerna i länet. Via medlemssamråden kan kommunerna utse en gemensam representant. Landstingets representant är sammankallande. Valberedningen lämnar förslag till förbundsstyrelsen om presidieposter: ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande, samt om representation i förbundsstyrelsens arbetsutskott. 7 Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutför om fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för verksamheten inom den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 4. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder, 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen samt Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. 8 Personal Förbundsstyrelsen ska utse en tjänsteman som ska leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. 9 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt sin huvudmans beslutsordning. Revisorerna får i styrelsen väcka ärenden som rör granskningen av verksamheten i Samordningsförbundet. 27

28 3 (4) 10 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. 11 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska tillkännages på förbundets hemsida samt på anslagstavlan hos kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar samt hos Landstinget i Uppsala län. 12 Andelar i tillgångar och skulder Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 FinsamL (2003:1210). Fördelningen mellan kommunerna ska göras utifrån invånarantalet den 1 november året före det år som fördelningen avser. 13 Förbundsmedlemmarnas styrning och insyn Styrelsen ska fastställa förbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. Styrelsen ska upprätta delårsuppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som skickas till förbundsmedlemmarna. Styrelsen ska också årligen till förbundsmedlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får heller inte sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 14 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer för varje förbundsmedlems räkning. För Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska en gemensam revisor utses. För Landstinget i Uppsala län och kommunernas räkning utser Landstinget två gemensamma revisorer. Mandattiden för revisorer räknas från 1 januari året efter det att val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. 28

29 4 (4) 15 Ekonomiska ersättningar Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i styrelsen samt till revisorer ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Uppsala län. Revisorerna ersätts av Samordningsförbundet. Förbundsstyrelsen lämnar närmare anvisningar om hur Landstingets arvodesreglemente används för ekonomiska ersättningar inom Samordningsförbundet. 16 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid utträdet upplöses förbundet och 17 i denna förbundsordning gäller. 17 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 12 i denna förbundsordning. Förbundets styrelse svarar för likvidationen. När styrelsen fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. Till förvaltningsberättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 18 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå frivillig uppgörelse, avgöras vid en allmän domstol i Sverige. 19 Arkivtillsyn Kommunstyrelsen i Uppsala kommun ansvarar för tillsynen av att Samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782). 29

30 a (2) Dnr: 2016:20 Landstingsstyrelsen i Uppsala län Kommunstyrelsen i Enköping Kommunstyrelsen i Heby Kommunstyrelsen i Håbo Kommunstyrelsen i Knivsta Kommunstyrelsen i Tierp Kommunstyrelsen i Uppsala Kommunstyrelsen i Älvkarleby Kommunstyrelsen i Östhammar Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Remiss revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län Samordningsförbundets nu gällande förbundsordning antogs av medlemmarna inför bildandet Det finns behov av förtydliganden inför kommande mandatperiod samt att lösa frågor inför regionbildningen. Dokumentet behöver även anpassas till aktuellt lagstöd. Samordningsförbundets styrelse har fattat beslut om ett förslag till reviderad förbundsordning. Förslaget skickas på remiss till samtliga medlemmar, som ombeds inkomma med synpunkter och svar på förslaget. Förbundet emotser besked senast för att tidsramarna ska hållas. Ändringar i förbundsordningen ska godkännas av fullmäktige eller motsvarande hos samtliga medlemmar. Reviderad förbundsordning föreslås gälla från och med I färdigt textförslag som skickas till medlemmarna för beslut kommer Landstinget att bytas ut till namnet på regionen som bildas De viktigaste ändringarna - Mandattiden för styrelseledamöter föreslås räknas från och med 1 april året efter det att val till kommuner och landsting har ägt rum, vilket är en anpassning till finsamlagen. I nuvarande ordning utses ledamöter från 1 januari året efter ordinarie val. Till medlemmarna hemställs att mandattiden för nuvarande styrelseledamöter förlängs till En valberedning föreslås tillsättas där Landstinget är sammankallande. - Revisorerna föreslås få rätt att i styrelsen väcka ärenden rörande granskningen av förbundet. - Revisorsersättare tas bort. Landstinget föreslås utse två gemensamma revisorer för kommunernas och Landstingets räkning. Mandattiden för revisorer förtydligas. - Tvister föreslås avgöras i allmän domstol istället för genom skiljeförfarande. 30

31 2 (2) Tidplan Styrelsen beslutar om remiss till medlemmarna med förslag till reviderad förbundsordning Sista dag för remissvar från medlemmarna Styrelsen beslutar att reviderad förbundsordning skickas till medlemmarnas fullmäktige eller motsvarande för godkännande Sista dag för beslut i fullmäktige eller motsvarande Reviderad förbundsordning börjar gälla. Remissvar och synpunkter skickas till: Samordningsförbundet Uppsala län Kungsgatan Uppsala alternativt via e-post till info@finsamuppsala.se Bilagor: - Förbundsordning 2008, nu gällande - Förslag till reviderad förbundsordning att gälla från och med Vänliga hälsningar Ulrik Wärnsberg Ordförande, Samordningsförbundet Uppsala län 31

32 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 96 Samråd och beslut om taxor för Gästrike Återvinnare samt överlåtelse av GÅFAB Fastighets AB till Gavlefastigheter AB Diarienr 2016/79 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget om höjd hushållstaxa 2017 med 1,9 %. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjd taxa för slam och fett Behandlingspriset höjs med 60 kr/ton. Från 325 kr/ton till 385 kr/ton. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjd taxa för latrin Taxan höjs med 100 kr/tunna. 4. Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget att GÅFAB fastighets AB till Gavlefastigheter AB. Sammanfattning av ärendet Älvkarleby kommun tillsammans med Gävle kommun, Ockelbo kommun, Sandviken kommun och Hofors kommun har ett gemensamt kommunalförbund, Gästrike återvinnare, som ansvarar för insamling, behandling, information och behandling av avfall. Beslut om ändringar i avfallstaxan får fattas av Gästrike återvinnares förbundsfullmäktige men ska samrådas med medlemskommunerna. Beslut om ändringar av avfallstaxan utöver 2 % ska fattas i respektive medlemskommun. Enligt 12 i förbundsförordningen ska samråd med medlemmarna föregå beslut om avtal av större vikt, större investeringar, ändringar i avfallsplan och dylikt. Taxan för slam och fett samt latrin föreslås höjas med över 2 % och måste därför beslutas av kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun. Taxehöjningen för slam och fett kommer att innebära en höjning med ca 20 % för ett normalhushåll. Höjning för latrin kommer innebära en höjning mellan % /tunna. Beslutsunderlag Ärenden om samråd och beslut. Gästrike återvinnare, Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 32

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll från förbundsfullmäktige, Förslag till avfallstaxa 2017 Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 33

34 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Handläggare Anna-Karin Karlsson Kommunchef Samråd och beslut om taxor för Gästrike Återvinnare samt överlåtelse av GÅFAB Fastighets AB till Gavlefastigheter AB Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget om höjd hushållstaxa 2017 med 1,9 %. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjd taxa för slam och fett Behandlingspriset höjs med 60 kr/ton. Från 325 kr/ton till 385 kr/ton. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjd taxa för latrin Taxan höjs med 100 kr/tunna. 4. Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget att GÅFAB fastighets AB till Gavlefastigheter AB. Sammanfattning av ärendet Älvkarleby kommun tillsammans med Gävle kommun, Ockelbo kommun, Sandviken kommun och Hofors kommun har ett gemensamt kommunalförbund, Gästrike återvinnare, som ansvarar för insamling, behandling, information och behandling av avfall. Beslut om ändringar i avfallstaxan får fattas av Gästrike återvinnares förbundsfullmäktige men ska samrådas med medlemskommunerna. Beslut om ändringar av avfallstaxan utöver 2 % ska fattas i respektive medlemskommun. Enligt 12 i förbundsförordningen ska samråd med medlemmarna föregå beslut om avtal av större vikt, större investeringar, ändringar i avfallsplan och dylikt. Taxan för slam och fett samt latrin föreslås höjas med över 2% och måste därför beslutas av kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun. Taxehöjningen för slam och fett kommer att innebära en höjning med ca 20 % för ett normalhushåll. Höjning för latrin kommer innebära en höjning mellan % /tunna. Se bilaga förslag till avfallstaxa ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

35 2(2) Beslutsunderlag Ärenden om samråd och beslut. Gästrike återvinnare, Sammanträdesprotokoll från förbundsfullmäktige, Förslag till avfallstaxa 2017 Anna-Karin Karlsson Kommunchef Kommunstyrelsen Beslutet lämnas till Gästrike Återvinnare 35

36 Till Kommundirektörer/-chefer och kommunsekreterare/kontaktpersoner Göran Arnell och Petter Bergeå (Gävle) Ann-Katrin Sundelius och Angelica Lindberg (Sandviken) Mimmi Abramsson och Linda Höglin (Hofors) Lars Sjödin/Charlotta Ryd och Annica Månsson (Ockelbo) Anna-Karin Karlsson och Jakob Sandqvist (Älvkarleby) Ärenden för samråd och beslut i Gästrike återvinnares medlemskommuner hösten 2016 Kommunalförbundet Gästrike återvinnare ansvarar för insamling, behandling, information och planering av avfall i förbundets medlemskommuner, i enlighet med Förbundsordning för kommunalförbundet Gästrike återvinnare. Enligt 12 i Förbundsordningen ska samråd med medlemmarna föregå beslut om avtal av större vikt, större investeringar, ändringar i avfallsplan och dylikt. Beslut om ändringar i avfallstaxan upp till 2 % får fattas av Gästrike återvinnares Förbundsfullmäktige men ska samrådas med medlemskommunerna. Beslut om ändringar av avfallstaxan utöver 2 % ska fattas i respektive medlemskommun. Inför hösten 2016 föreligger nu fyra ärenden som behöver behandlas i medlemskommunerna. Två samrådsärenden och ett två beslutsärenden. Samråd om hushållstaxan 2017 Beslut om taxan för slam och fett 2017 Beslut om taxan för latrin 2017 Samråd om överlåtelse av GÅFAB Fastighets AB till Gavlefastigheter AB Samrådsärenden förutsätts behandlas av respektive medlemskommuns kommunstyrelse. Beslutsärenden förutsätts behandlas av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Dessa aktuella samråds- och beslutsärendena initieras och beskrivs härmed i korthet i det följande. Dokument ID: , Revision: - Samråds- och beslutsprocessen önskas igångsättas snarast möjligt. Vänligen meddela/bekräfta till oss när så kan ske, om ytterligare underlag önskas samt om föredragning önskas av tjänstemän från Gästrike återvinnare (17)

37 Samråd om höjning av avfallstaxan för hushåll Förbundsfullmäktige beslutade den 16 juni 2016: Att taxan för hushållsavfall exklusive slam och latrin höjs med 1,9 % för år 2017 i enlighet med Förbundsstyrelsens förslag. (Höjningen ligger inom mandatet på 2 % som beslutades i respektive kommunfullmäktige hösten 2015) Beskrivning bakgrund Grundavgifterna är den fasta delen av taxan och finansierar våra återvinningscentraler, hantering av farligt avfall, fastigheter, utveckling, information, kundservice, ekonomi och ledning. Grundavgifterna höjs med mellan kr/år beroende på kundkategori. Höjningen på kr/år motsvarar 1,94 % i genomsnittlig höjning av avfallstaxan för hushållskunderna (exkl. slam). Villor får en kostnadsökning med 50 kr/år Radhus får en kostnadsökning med 40 kr/år Lägenheter får en kostnadsökning med 25 kr/år Fritidshus och verksamheter får en kostnadsökning med 15 kr/år Höjningen motiveras av att vi har kostnadsökningar i verksamheten genom nya/upprustade återvinningscentraler, ökade personalkostnader för att tillgodose kundernas behov och ökade miljökrav samt ökade behandlingskostnader till följd av ökade mängder och ökade behandlingspriser. Kostnadsökningarna är större än den föreslagna höjningen. Resterande kostnadstäckning tas igen genom interna effektiviseringar samt tillfälligt sänkt resultatmarginal. Beslut om höjning av taxan slam och fett Förbundsfullmäktige beslutade den 16 juni 2016: Att föreslå medlemskommunerna att besluta om att taxan för slam och fett år 2017, i enlighet med Förbundsstyrelsens förslag. Behandlingspriset höjs med 60 kr/ton. Från 325 kr/ton till 385 kr/ton. Dokument ID: , Revision: - Tömningspriset höjs med 70 kr/tömning. Den vanligaste avgiften höjs från 310 kr till 380 kr/tömning. Beskrivning Den genomsnittliga kunden har en anläggning på 2,5 m3 och höjningen blir i detta fall 220 kr/tömning (motsvarar ca 20 %) (17)

38 Kunder med stora anläggningar över 8 m3, utgör under 0,5 % av alla våra kunder och får samma procentuella höjning med 20 %, men eftersom de har större anläggningar kan priset öka med 550 kr och mer per tömning. Taxehöjningen sker på grund av ökade kostnader för ny och förändrad behandlingslösning. Information om höjningen går ut till alla slam- och fettkunder under tidig höst Beslut om höjning av taxan för latrin 2017 Förbundsfullmäktige beslutade den 16 juni 2016: Att föreslå medlemskommunerna att besluta om att taxan för insamling av latrin ska höjas med 100 kr per tunna år 2017, i enlighet med Förbundsstyrelsens förslag. Beskrivning Den föreslagna förändringen innebär en miljöstyrande taxa för att stimulera kunderna att välja alternativa mer miljöriktiga latrinlösningar. Samråd och försäljning av Gästrike återvinnares fastighetsbolag GÅFAB Fastighets AB Förbundsfullmäktige beslutade den 16 juni 2016: Att medge Förbundsstyrelsen att bereda avtal för överlåtelse av GÅFAB Fastigheter AB till Gävle kommuns bolag Gavlefastigheter AB och att förelägga detta för samråd i kommunalförbundets medlemskommuner under hösten Dokument ID: , Revision: - Beskrivning - bakgrund Syftet är att respektive aktör - Gästrike återvinnare och Gavlefastigheter AB koncentrerar sig på sina respektive kärnverksamheter. Detta för att uppnå bästa möjliga professionalitet, kvalitet och kostnadseffektivitet totalt sett, till nytta för kunder och kommunmedborgare. Fastighetsförvaltning och skötsel kan läggas över på en organisation som har detta som huvudsyssla. Hyresmässigt innebär överlåtelsen en kostnadsminskning för Gästrike återvinnare då förbundet inte har behov av att hyra alla ytor i fastigheten. Genom överlåtelsen kan lån som idag belöper på fastigheten lyftas av och ekonomiskt utrymme för andra investeringar i avfallshantering skapas. Underlag för beslut om överlåtelseavtal planeras föreligga för beslut i gästrike återvinnares Förbundsstyrelse den 1 september (17)

39 Samrådsprocess Kort information om kommunalförbundet och syfte och historik om våra avfallstaxor framgår av Bilaga 1. Underlaget för Samråd om höjningen av hushållstaxan 2017 med 1,9 % föreligger klart. Detaljerat underlag återfinns i Bilaga 2. Underlag för Samråd om överlåtelsen av GÅFAB Fastighets AB kommer att föreligga klart efter Förbundsstyrelsens sammanträde den 1 september 2016 och kan därefter skickas ut till respektive medlemskommun. En principiell beskrivning finns i Bilaga 3. Samråd önskas kunna genomföras snarast möjligt. Vänligen meddela oss när så kan ske, om ytterligare underlag önskas samt om föredragning önskas av tjänstemän från Gästrike återvinnare. Beslutsprocess Underlaget för Beslut om höjningen av taxan för slam och fett 2017 föreligger klart. Detaljerat underlag återfinns i Bilaga 4. Underlaget för Beslut om höjningen av taxan för latrin föreligger klart. Detaljerat underlag återfinns i Bilaga 5. Beslutsärendet önskas kunna genomföras snarast möjligt. Beslut behöver vara fattade i respektive medlemskommun inför Gästrike återvinnares Förbundsfullmäktiges sammanträde den 24 november 2016 då budget och verksamhetsplan för år 2017 ska fastställas. Beredning för detta sammanträde är planerat att äga rum den 15 november Vänligen meddela oss hur ert tidschema för behandling av ärendet ser ut, om ytterligare underlag önskas samt om föredragning önskas av tjänstemän från Gästrike återvinnare. Hittills erhållna svar om tidpunkter Hittills erhållna svar om möjliga tidpunkter för information- samråd respektive beslut samt om när underlagshandlingar behöver finnas framgår av tabellen nedan. Dokument ID: , Revision: (17)

40 Kommun KS KF Anm Gävle 30 augusti samråd Och beredning inför KF 25 okt 25 oktober Sandviken 4 oktober 26 september (handlingar 8 aug) 24 okt (handlingar 7 sep) Föredragning önskas Ockelbo 30 augusti info/föredragning 27 sep (handlingar 7 sep) 3 oktober Hofors 24 oktober (handlingar 7 sep) 14 november Älvkarleby KS AU 28 september (handlingar 18 sep) KS 12 okt föredragning önskas 28 oktober Med vänlig hälsning, Thomas Nylund Förbundsdirektör Dokument ID: , Revision: (17)

41 Bilaga 1: Kort information om Gästrike återvinnare Kommunalförbundet Gästrike återvinnare Förbundet bildades 2001, har 110 anställda, servar invånare, driver 13 återvinningscentraler och har cirka 60 fordon. Förbundet omsätter ca 185 mnkr, varav 136 mnkr kommer via avfallstaxan och 49 mnkr via externa kommersiella uppdrag. Förbundet styrs av ett förbundsfullmäktige med fyra ledamöter från varje medlemskommun och av en förbundsstyrelse med en ledamot från varje kommun. Gävle har ordförandeposten och Sandviken har vice ordförandeposten. De mindre kommunerna har lika många ledamöter i styrelse och fullmäktige som de större kommunerna. Förbundsfullmäktige fattar beslut om verksamhetsplan, budget och årsredovisning. Förbundsstyrelsen fattar beslut i löpande verksamhetsfrågor. Syftet med förbundet är att samla resurser och kompetenser inom det kommunala renhållningsansvaret i en för medlemskommunerna gemensam enhet för att säkerställa både en hög kostnadseffektivitet och en kapacitet att möta ökande framtida miljömässiga krav. Den kommunala samverkan skapar en miljö- och samhällsnytta som varje enskild kommun skulle ha svårt att uppnå var för sig. Formen kommunalförbund valdes mot bakgrund av en ambition att via ett förbundsfullmäktige säkerställa en demokratisk insyns- och påverkansmöjlighet för de enskilda kommunerna. Samtidigt uppnås samordningsvinster och en mer rationell hantering i fråga om verksamhetsplanering, budget, enhetlig taxekonstruktion, upphandling av olika entreprenadtjänster, insamling mm. Dokument ID: , Revision: - Beslutsgången i fem kommuner Avfallstaxan för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby ska beslutas av primärkommunernas kommunfullmäktige. Hösten 2015 beslutade alla medlemskommuners fullmäktige att Gästrike återvinnare tar fram förslag på avfallstaxa som beslutas i primärkommunerna vart fjärde år. Under fyraårsperioden har förbundsfullmäktige fått mandat att vid behov höja taxan med maximalt 2 % per år, vilket motsvarar ca 50 kr/år för en villa och ca 20 kr/år för en lägenhet. En eventuell höjning görs bara om verksamheten verkligen kräver det för att kunna fullfölja sina uppdrag. Dessa höjningar tas ändå i samråd med medlemskommunerna (17)

42 Vad händer om någon kommun inte antar förslaget till avfallstaxa? Svar: Då behöver ärendet göras om, förankras på nytt och skickas ut till alla fem kommunerna för beslut igen. Under den tid som förflyter till dess beslut är fattat, kommer intäkterna inte att täcka kommunalförbundet Gästrike återvinnares kostnader. Det är därför av stort värde om förbundets medlemskommuner fattar samstämmiga beslut om det förslag till avfallstaxa som förbundets styrelse har föreslagit. Syfte och historik om avfallstaxan Avgifterna i avfallstaxan ska ge de intäkter som behövs för att utföra det kommunala ansvaret för hushållsavfall enligt 15 kapitlet i miljöbalken: hämtning av hushållsavfall, driva återvinningscentraler för mottagning av grovavfall och farligt avfall, tömning av slam från enskilda avlopp och fettavskiljare, informationsarbete mm. Avgifterna i taxan har en styrning till sortering. Det är billigare att sortera matavfall än att inte göra det, det är billigare att ha mindre kärl och att ha hämtning mer sällan. Under perioden har avfallshanteringen utvecklats, med till exempel sortering av matavfall, informationsverksamhet, miljöriktiga fordon, modernisering av återvinningscentraler med mera. Sedan 2001 har förbundet vuxit från 55 till 110 medarbetare (ökning med 100 %) och omsättningen har ökat från 75 mnkr till idag 185 mnkr (ökning med 147 %). Vi har utvecklat verksamheten mycket under dessa år och är idag ett miljö-företag i framkant. Figuren nedan visar taxeutvecklingen de senaste 15 åren för en vanlig villa med abonnemang sorterat och hämtning var 14:e dag. Prisutvecklingen sedan starten 2001 är 68 % och sedan %. Dokument ID: , Revision: (17)

43 2 500 Prisutveckling Jämfört med övriga landet ligger avgiftsnivåerna för våra kommuner runt genomsnittet. Det är svårt att jämföra taxorna rätt av mellan olika kommuner då de olika kommunerna och olika förutsättningar och mål vad gäller sorteringssystem, kvalitet, behandlingsanläggningar samt geografi och demografisk utveckling. Dokument ID: , Revision: (17)

44 Bilaga 2: Samråd om höjning av hushållstaxan Grundavgifterna Grundavgifterna är den fasta delen av taxan och finansierar våra återvinningscentraler, hantering av farligt avfall, fastigheter, utveckling, information, kundservice, ekonomi och ledning. Förslaget är att höja grundavgifterna med mellan kr/år beroende på kundkategori. Höjningen motsvarar 1,94 % i genomsnitt för våra hushållskunder. (Här avser vi våra kunder som har ett grönt kärl för restavfall och ett brunt kärl för matavfall) Ser man enbart till höjningen på grundavgifterna, som bara är en del av avgiften så utgör den i snitt 4,0 %. Höjningen motiveras av att vi har kostnadsökningar i verksamheten genom nya/upprustade återvinningscentraler, ökade personalkostnader för att tillgodose kundernas behov och ökade miljökrav samt ökade behandlingskostnader till följd av ökade mängder och ökade behandlingspriser. Kostnadsökningarna är större än den föreslagna höjningen. Resterande kostnadstäckning tas igen genom interna effektiviseringar samt tillfälligt sänkt resultatmarginal. Totalt beräknas förbundet få in 2,3 mnkr extra i taxeavgifter i och med den föreslagna höjningen. Förslag på höjning: Villor får en kostnadsökning med 50 kr/år Radhus får en kostnadsökning med 40 kr/år Lägenheter får en kostnadsökning med 25 kr/år Fritidshus får en kostnadsökning med 15 kr/år Verksamheter får en kostnadsökning med 15 kr/år Dokument ID: , Revision: (17)

45 Den individuella höjningen för de olika kundgrupperna anges nedan. Det är de mest vanliga abonnemangen som anges. Grundavgifter Höjning i kr/år Höjning i % på ett snittabonnemang Förändring pris på vanligaste abonnemang sorterat, hämtning var 14;e dag (Grundavgift+ hämtningsavgift) Kr/år Villa 50 1,3 2,5 % Per villa från kr till kr Lägenhet 25 1,6 2,7 % Per lägenhet, från kr till kr Radhus 40 2,1 2,7 % Per radhus, från kr till kr Verksamhet/fritidshus 15 2,0 2,2 % En villa får en höjning med 50 kr/år, vilket motsvarar ca 4 kr i månaden Dokument ID: , Revision: (17)

46 Bilaga 3: Samråd om överlåtelsen av GÅFAB Fastighets AB Dokument ID: , Revision: - Bakgrund Kommunalförbundet Gästrike återvinnare äger idag via dotterbolaget GÅFAB Fastigheter AB fastigheten Gävle Sörby Urfjäll 29:2, med gatuadresserna Utmarksvägen 14 och 16. På fastigheten finns kontorslokaler, personalutrymmen, återvinningscentral med miljöstation, ramper för grovavfall och omlastning av glas m m, garage och förrådsutrymmen, verkstad etc. Totalt finns kontorsyta på 2569 kvm, övriga lokalytor och byggnader omfattar en yta på kvm samt carports och ramper på kvm. För att möjliggöra utbyggnaden av Återvinningscentralen på Sörby Urfjäll förvärvades grannfastigheten Sörby Urfjäll 29:2, (där Ericsson AB tidigare bedrivit verksamhet) år 2012 från NP3 Fastigheter AB. Förvärvet gjordes genom köp av ett aktiebolag i vilket ägandet av fastigheten låg. Detta bolag är idag GÅFAB Fastighets AB vars aktier innehas av Gästrike återvinnares holdingbolag GÅ Tillsammans AB. Fastigheten Sörby Urfjäll 37:2 (Utmarksvägen 16) fastighetsreglerades samman med Sörby Urfjäll 29:2 och hela denna fastighet på vilken Gästrike återvinnares verksamhet i Gävle bedrivs ligger idag i GÅFAB Fastighets ABs ägo. Avsikten med detta var att försöka samla och rationalisera fastighetsdriften i möjligaste mån. I praktiken har detta visat sig vara svårare än beräknat. Viss uthyrning av ytor som GÅ självt inte behövt för sin verksamhet har skett, men inte i den omfattning som var eftersträvad. Fastighetsunderhåll och skötsel har också varit eftersatt. En dialog med det kommunala bolaget Gavlefastigheter AB, som äger och förvaltar alla Gävle kommuns verksamhetslokaler, har utmynnat i ett förslag om att Gavlefastigheter AB övertar GÅs fastighet genom förvärv av GÅFAB Fastighets AB och inträder som hyresvärd gentemot GÅ. Genom förvärvet övertas ansvaret för drift- och skötsel samt ansvaret för nödvändiga investeringar av en professionell fastighetsförvaltare medan GÅ koncentrerar sig fullt ut på sin kärnverksamhet. Genom förvärvet kan ett kreditutrymme lösgöras för GÅs del som kan tas i anspråk för andra investeringar i verksamheten. Den totala hyreskostnaden för kommunalförbundets verksamhet bedöms kunna minska tack vare att annan verksamhet etableras genom Gavlefastigheters försorg i de ytor som inte behövs för GÅs verksamhet (17)

47 .. Dokument ID: , Revision: (17)

48 Samverkansfördelar Ytterligare fördelar kan vinnas genom samverkan mellan Gästrike återvinnare och Gavlefastigheter/Markbyggarna vad avser etablering av en gemensam verkstadsfunktion i lokalerna på Utmarksvägen 14. De nuvarande verkstadslokalerna hos GÅ på Utmarksvägen 16 är underdimensionerade och undermåliga ur arbetsmiljösynpunkt. Samverkansfördelar finns också i fråga om andra verksamheter av återbrukskaraktär som kan inrymmas i lokalerna på Utmarksvägen 14. Dokument ID: , Revision: (17)

49 Bilaga 4. Beslut om höjningen av taxan för slam och fett 2017 Bakgrund Slam- och fett taxan ändrades om till 2016 med anledning av att det tidigare avtalet med entreprenaden tog slut. Taxan för slam och fett ska dels täcka kostnaderna för insamlingsentreprenaden och dels kostnaderna för behandlingen. En ny upphandling gjordes på insamlingsentreprenaden och behandlingen har förbundet tagit över i egen regi. Taxan gjordes även om så att det blev viktbaserad, från att ha varit fast inom vissa volymintervall. Övertagandet av behandlingen i egen regi har medfört mer kostnader än vad förbundet initialt räknande med. Förbundet kommer att bygga en långsiktigt hållbar lösning som beräknas stå klar till hösten Den tillfälliga lösningen som förbundet driver under tiden är mer resurskrävande. Taxan för slam och fett ska vara självfinansierad och därmed föreslås följande höjningar för att täcka de ökade kostnaderna. Förslag: Behandlingspriset höjs från 325 kr/ton till 385 kr/ton. En höjning på 60 kr/ton. Tömningspriset per tömning höjs med 70 kr. De nya tömningspriserna blir: o Tömning upp till 8 m3 höjs från 310 kr till 380 kr o Tömning över 8 m3 höjs från 880 kr till 950 kr. Dokument ID: , Revision: (17)

50 Konsekvenser Konsekvenserna av den föreslagna taxan för 2017 är: Kunder med enskild avloppsanläggning får en höjning på mellan % beroende på hur stor anläggning de har. 87 % av kunderna får en höjning på mellan kr (20 %) per tömning. Konsekvenser höjda priser på slam/fetttaxan Totalt pris per tömning 2017 Totalt pris per tömning 2016 Andel av totala antalet kunder Storlek Prishöjning Prishöjn Antal m3 kr ing % kunder Slamanläggning % ,64 % Slamanläggning genomsnittlig kund 2, , , % ,50 % Slamanläggning % 913 8,66 % Slamanläggning % 33 0,31 % Slamanläggning % 17 0,16 % slam, tank och köksavlopp % Fettavskiljare % Fettavskiljare % Fettavskiljare % Vanligaste storlekarna och antal tömningar per år är: Storlekar Genomsnittsstorleken på en anläggning är 2,5 m3 87,2 % av slamtömningarna är på en anläggning som är upp till 3 m3. (9 190 st tömningar) 12,2 % av slamtömningarna är på en anläggning som är mellan 3-6 m3. (1 289 st tömningar) 0,6 % av slamtömningarna är på en anläggning som är större än 6 m3 (67 st tömningar) Antal tömningar 75,5 % av alla tömningar är schemalagda 1 gång/år. 14,2 % av alla tömningar är schemalagda 2 gånger/år. 4,5 % av alla tömningar är budade (vid behov) 2,2 % av alla tömningar är schemalagda 1 gång/vartannat år. 2 % av alla tömningar är schemalagda 3 gånger/år eller oftare. Dokument ID: , Revision: (17)

51 Bilaga 5: Beslut om höjningen av taxan för latrin Bakgrund Latrinhämtning har utförts utan större förändringar under lång tid i regionen. Insamlade latrintunnor har minskat kraftigt åren både i antalet hämtade tunnor och den insamlade mängden. Antalet tunnor per kund är numera 2,4 stycken vilket inte motiverar 9 stycken hämtningstillfällen Latrinmängden har under perioden minskat från 170 insamlade ton till knappt 60 ton. Anledningen till de minskade mängderna beror sannolikt på att det idag finns bättre alternativa lösningar för att hantera latrinavfall samt en utbyggnad av enskilda avlopp och kommunala VA-nät. Kan även finnas ändrade vanor för användande av fritidshus som förklarar en del av minskningen. Miljöfaktorer Latrinhämtning som den ser ut idag medför ett flertal negativa miljöfaktorer: Insamlingen innebär långa transportsträckor men allt mindre mängd insamlad latrin. CO2-utsläppen per insamlat ton latrin ökar därför hela tiden så länge som insamlingen inte förändras. Arbetsmiljömässigt är insamlingen problematisk då medelvikten på en latrintunna är ca 16 kg. Riktlinjerna från arbetsmiljöverket säger att latrintunnorna inte bör väga över 15 kg eftersom tunnorna lyfts från marken. Insamlingen av latrin sker i plasttunnor som krossas vid behandling av latrinet, därefter sållas plasten ut och skickas till förbränning. Detta leder också till ökade CO2-utsläpp eftersom tunnan är gjort av fossilt material. Plasten är av mycket god kvalitet och är inte en ringa mängd. Förbundet jobbar kontinuerligt med att justera hämtningsrutterna för att minska CO2-utsläppen vid insamling av latrin. Det finns även vissa lyfthjälpmedel för att minimera tyngden av insamling av latrintunnor vilket främjar arbetsmiljön. Men även om justeringar görs så kommer vi alltid ha kvar dessa miljöproblem i någon form som insamling och behandling av latrin ändå medför. Dokument ID: , Revision: - Idag finns det många alternativa lösningar till insamling av latrin i latrintunnor som är miljömässigt mycket mera fördelaktiga, t.ex. förbränningstoaletter och mulltoaletter. Det är därför tekniskt fullt möjligt att eliminera dessa miljöproblem helt som dagens latrininsamling medför. Kunderna måste därför påverkas att byta ut dagens latrinhämtning till andra lösningar som är miljömässigt bättre (17)

52 Styrning För att få en styrning till alternativa lösningar föreslås följande: Minska antalet hämtningsveckor av latrin och ändrade hämtningsintervall från schema till budning. Har skett delvis från och med 2015 och behöver fortsätta kontinuerligt. Öka taxan kontinuerligt för hämtning av latrin från och med 2016 (höjde med 100 kr/tunna inför 2016). Ökningen föreslås även vara 100 kr per tunna och år inför Vi har inte satt något tak för hur länge vi ska höja latrintaxan. Det får vidare arbete i frågan avgöra. Kontinuerligt informera kunderna om o långsiktigt mål gällande latrinhämtning och vara tydliga med att GÅ vill ha en förändring mot miljömässigt bättre lösningar. Taxan kommer att bli miljöstyrande för att styra mot dessa lösningar. o Alternativa lösningar till latrintunnor. Förbundet har tagit fram ett informationsmaterial som ska vara till stöd för kunderna. Det är i dagsläget något oklart exakt när kunderna kan förmås att skaffa alternativa lösningar till den nuvarande latrintunnan. Uppföljning måste därför göras varje år för att bedöma om ytterligare styrning eller informationsarbete måste göras. År 2020 upphör den nuvarande avfallsplanen att gälla och då är det en bra tidpunkt att följa upp utvecklingen av latrintjänsten. Rent juridiskt måste vi kunna erbjuda en insamling av latrin i de fall någon kund vill ha denna tjänst. Men med den föreslagna förändringen med miljöstyrande taxa så är sannolikheten stor att kunderna väljer alternativa latrinlösningar. Förslag Höjning av priset för latrinhämtning med 100 kr/tunna kontinuerligt varje år från år En latrintunna skulle med denna prisökning kosta 800 kr år Dokument ID: , Revision: (17)

53 Avfallstaxa 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby Tillsammans för en värld som räcker längre. 53

54 Ockelbo kommun Sandvikens kommun Gävle kommun Hofors kommun Älvkarleby kommun 2 Avfallstaxa

55 Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre. GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ÄR ETT KOMMUNAL FÖRBUND SOM SKÖTER AVFALLSHANTERINGEN I GÄVLE, HOFORS, OCKELBO, SANDVIKEN OCH ÄLVKARLEBY KOMMUN. Avfallstaxa

56 Vår vision Innehållsförteckning sid 5 sid 9 sid 11 sid sid sid sid FÖRORD AVGIFTER GRUNDAVGIFT HÄMTNINGSAVGIFTER RESTAVFALL OCH MATAVFALL Restavfall Matavfall Blandat restavfall och matavfall Säsongsabonnemang Latrin Hämtning flera gånger i veckan Komprimatorer och specialbehållare Tillfälliga verksamheter TILLÄGGSAVGIFTER VID HÄMTNING AV HUSHÅLLSAVFALL Extra hämtning av restavfall och matavfall Placerings- och avståndstillägg Transportavgifter Felsorteringsavgifter Tilläggsavgift för sjöhämtning av hushållsavfall Administrativa avgifter SLAM OCH FETT Fett från restauranger Fosforfällor ÖVRIGT HUSHÅLLSAVFALL Trädgårdsavfall Grovavfall, vitvaror, farligt avfall och elavfall sid 24 sid 24 sid 25 sid 25 sid 27 sid 28 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Övergripande styrning Grundavgift och hämtningsavgift Förutsättningar för abonnemang i miljöstyrande taxan Fastighetsinnehavare Om betalning 4 Avfallstaxa

57 För en värld som räcker längre. Gästrike återvinnare ansvarar för all insamling, långsiktig planering och upphandling av avfallstjänster för hushållsavfall i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommun. Verksamheten finansieras genom taxeintäkter från avfallskollektivet. Skattefinansiering förekommer inte. All avfallshantering regleras av miljöbalken och avfallsförordningen. Reglerna gäller i hela landet och därmed också inom Gästrike återvinnares verksamhetsområde. I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns gällande bestämmelser om avfallshantering. Avfallstaxa

58 Företag 6 Avfallstaxa

59 Sammanfattning Beslutad av kommunfullmäktige i: GÄVLE KOMMUN , 5 HOFORS KOMMUN , 133 OCKELBO KOMMUN , 58 SANDVIKENS KOMMUN , 143 ÄLVKARLEBY KOMMUN , 154 DENNA TAXA TRÄDER I KRAFT ALLA PRISER ÄR INKL. MOMS Avfallstaxa

60 Företag 8 Avfallstaxa

61 Företag Våra olika avgifter baseras på ditt val av abonnemang Avfallstaxa

62 Avgifter EXEMPEL 1 Ett abonnemang består alltid av en fast grundavgift och en rörlig hämtningsavgift. Alla belopp anges i kronor och är inklusive 25 procent moms. Övergripande styrning av avfallstaxan, villkor för abonnemang, fastighetsinnehavare, betalning samt övriga förklaringar framgår i allmänna bestämmelser, sid 24. RÄKNEEXEMPEL FÖR TVÅ VANLIGA ABONNEMANG. Total årlig avgift för en villa med hämtning varannan vecka av ett 190 liters kärl sorterat restavfall samt ett 140 liters kärl med matavfall. Grundavgift Hämtningsavgift sorterat restavfall Hämtningsavgift matavfall Summa kr 715 kr 335 kr kr EXEMPEL 2 Total årlig avgift för ett radhus med 40 hushåll, med hämtning varje vecka av tre 660 liters kärl för sorterat restavfall och två 240 liters kärl för matavfall. Grundavgift (980 kr x 40 radhus) Hämtningsavgift sorterat restavfall Hämtningsavgift matavfall Summa kr kr kr kr 10 Avfallstaxa

63 Grundavgift Grundavgiften är en fast avgift och betalas av alla fastighetsinnehavare och verksamheter per år. Typ kr/år eller säsong En- till tvåbostadshus Radhus och liknande 980 Lägenhet 590 Fritidshus 350 Verksamhet 375 Avfallstaxa

64 Hämtningsavgifter restavfall och matavfall Hämtningsavgift avser hämtning och behandling. Avgiften är per behållare och år/säsong eller per hushåll och år/säsong. Avgifterna gäller för hushåll (villor, radhus, flerfamiljshus och fritidshus utöver sommarhämtningsperioden) och verksamheter med avfall jämförligt med hushållsavfall. Hämtningsintervallet varje vecka gäller endast för flerfamiljshus och verksamheter. Vid hämtning mer än en gång per vecka används tilläggsfaktor enligt tabell på sid 6. Hämtning var fjärde vecka eller var tredje månad är möjligt för den som valt abonnemang hemkompost/sorterat och har ett kärl som är 190 liter eller mindre. Restavfall Restavfall är sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall, förpackningar och matavfall har sorterats ut. (kronor/år) Typ Volym Varje Varannan Var fjärde Var tredje vecka vecka vecka månad Kärl 140 l Kärl 190 l Kärl/säck 360 l / 240 l Kärl 660 l Container 4 m Container 6 m Container 8 m Underjordsbehållare 1,5-3,5 m Underjordsbehållare > 3,5 m Gemensam hämtning Avfallstaxa

65 Matavfall Matavfall är hushållsavfall som kan komposteras och användas i biogasproduktion. Matavfallet ska vara fritt från felsortering av plast, glas, metall och liknande. (kronor/år) Typ Volym Varje Varannan vecka vecka Kärl 140 l Kärl 190 l Kärl 240 l Underjordsbehållare > 1,5 m Gemensam hämtning Blandat restavfall och matavfall Blandat restavfall och matavfall slängs i samma avfallsbehållare. Denna taxa är högre än när restavfallet och matavfallet sorterats ut var för sig. Blandat avfall ska vara fritt från felsorteringar. (kronor/år) Typ Volym Varje Varannan vecka vecka Kärl 140 l Kärl 190 l Kärl/säck 360 l 240 l Kärl 660 l Container 4 m Container 6 m Container 8 m Underjordsbehållare 1,5-3,5 m Underjordsbehållare > 3,5 m Gemensam hämtning Avfallstaxa

66 Säsongsabonnemang Hämtning från fritidshus och verksamheter som bedrivs under fritidssäsong, vecka eller vecka Hämtning från verksamheter som bedrivs under fritidssäsong med annan hämtningsperiod än ovan nämnda sker i samråd med förbundet. Hämtning varje vecka avser bara verksamheter. Blandat restavfall och matavfall Priserna för containrar avser årspriser och räknas om utifrån hur många veckor som containrarna används. Priserna för kärl avser per säsong. Typ Volym Varje Varannan vecka vecka Kärl > 190 l Kärl < 360 l Kärl 660 l Container 4 m Container 6 m Container 8 m Gemensam hämtning Restavfall Priserna för containrar avser årspriser och räknas om utifrån hur många veckor som containrarna används. Priserna för kärl avser per säsong. Typ Volym Varje Varannan Var fjärde vecka vecka vecka Kärl > 190 l Kärl < 360 l Kärl 660 l Container 4 m Container 6 m Container 8 m Gemensam hämtning Matavfall Priserna för containrar avser årspriser och räknas om utifrån hur många veckor som containrarna används. Priserna för kärl avser per säsong. Typ Volym Varje Varannan vecka vecka Kärl 140 l Kärl 240 l Gemensam hämtning Avfallstaxa 2016

67 Latrin Avgiften inkluderar behållare, hämtning och behandling under sommarsäsongen. Bara de tunnor som förbundet tillhandahåller får användas. Övrig tid debiteras framkörningsavgift och tömningsavgift, se sid. 18. Typ kr/behållare Per behållare, enskild hämtning 400 Per behållare, gemensam hämtning 355 Separetttunnor med GÅ dekal 300 Avfallstaxa

68 Hämtning flera gånger i veckan Vid hämtning oftare än en gång per vecka tillkommer en avgift. Den räknas ut med hjälp av en tilläggsfaktor som multipliceras med avgift för hämtning varje vecka. Gäller för abonnemang med hämtning av restavfall, matavfall, blandat restavfall, fritid och placeringstillägg. Intervall Faktor 2 gånger per vecka 2,5 3 gånger per vecka 4 4 gånger per vecka 6 5 gånger per vecka 7 Komprimatorer och specialbehållare Abonnenten står själv för behållaren. Kostnad för köp/installation /hyra/leasing ingår inte i avgiften för hämtning och behandling. Normalt tömningsintervall är upp till var 14 dag. Förbundet har rätt att besluta om längre hämtningsintervall än 14 dagar, dock längst 4 veckor. Typ Hämtning Behandling kr/tillfälle kr/ton Restavfall Matavfall Blandat restavfall och matavfall Tillfälliga verksamheter Gäller tidsbegränsade verksamheter och hushållssopor. Vid hämtning i containrar är avgiften för hyra, utställning och tömning exklusive behandling. Hyra för max 14 dagar. Vid hämtning i säck eller kärl är avgifterna för både hämtning och behandling och gäller för hämtning vid ett och samma hämtställe där hämtningsfordonet kan lasta alla säckar samtidigt. Typ Volym Dagar Utställning, hyra Behandling och hämtning kr/ton Container < 20 m Container > 20 m Hyra per dag > 1 65 Säck/kärl vid ett och - 75 ingår samma hämtställe Avfallstaxa 2016

69 Tilläggsavgifter vid hämtning av hushållsavfall Tilläggsavgifterna utgår för tjänster som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret, men som inte nyttjas av taxekollektivet som helhet och är därför ett påslag. Ordinarie avgift för hämtning och behandling av hushållsavfall tillkommer. Extra hämtning av restavfall och matavfall Avgiften för extra hämtning gäller antingen vid ordinarie hämtningstillfälle, till exempel extra säck eller vid annat tillfälle än ordinarie. Då ska även framkörningsavgift betalas. Se Transportavgifter på sid 18. Kronor/behållare och år Typ Volym Restavfall, matavfall Blandat restavfall och matavfall Kärl 140 l Kärl 190 l Kärl 240 l 60 - Kärl 360 l Kärl 660 l Säck < 240 l Container 4 m Container 6 m Container 8 m Placerings- och avståndstillägg Vid försvårande hämtningsförhållanden, som t ex. långa dragvägar, hissar mm. Se mer detaljerad information i de allmänna bestämmelserna i avfallstaxan på sid 30. Kronor/behållare och år Typ Varje Varannan Var fjärde Var tredje Säsong Säsong vecka vecka vecka månad varannan varje vecka vecka Avståndstillägg Placeringstillägg Avfallstaxa

70 Transportavgifter Vid extra transporter utöver vanliga hämtningsintervall. Typ kr/tillfälle/ kr/kärl, hämtställe container Framkörningsavgift för extra hämtning Utkörning/intagning av kärl, upp till 2 kärl, eller övrigt material Utkörning/intagning av fler än 2 kärl Utkörning/intagning av container Felsorteringsavgifter Felsorteringsavgift när restavfall kastas i kärlet för matavfall eller vid felsortering i grovsopor. Typ kr/kärl/tillfälle Matavfall 100 Grovsopor Tilläggsavgift för sjöhämtning av hushållsavfall Till denna avgift tillkommer hämtningsavgift per behållare enligt tabellerna för säsongsabonnemang, se sid 14. Intervall kr/hämtställe och år Enskild hämtning Av förbundet arrangerad 150 gemensam hämtning Administrativa avgifter Typ kr/tillfälle Nytt abonnemang/ägarbyte 200 Påminnelseavgift (ej moms) Avfallstaxa 2016

71 Slam och fett Avgift för tömning inklusive behandling av slam från enskilda avloppsanläggningar. (slamavskiljare/slutna tankar) och fett från fettavskiljare. Typ Volym Transportavgift Tömning och behandling anläggning kr/tillfälle kr/ton Ordinare schemalagd tömning < 8 m Ordinare schemalagd tömning > 8,1 m Tömningsställe två på samma fastighet Eget schema 1-2 tömningar/år < 8 m Eget schema 1-2 tömningar/år > 8,1 m Eget schema > 3 tömningar/år < 8 m Eget schema > 3 tömningar/år > 8,1 m Tilläggsavgifter Typ kr/tillfälle kr/tim Extratömning inom 4 vardagar Extratömning inom 24 tim på vardagar Extratömning under helg Slangdragning m 60 - Slangdragning m Slangdragning m Slangdragning över 50 m Telefonavisering Tömning inomhus (fettavskiljare) Spolning av fettavskiljare med spolbil i samband med tömning Hinder för tömning Lyft av tungt lock som kräver extra personal Extra personal Spolbil (kombi) Slamsugningsbil Avfallstaxa

72 Fett från restauranger Avgift för hämtning och återvinning av fett (frityrolja, stekfett och annat fett och matolja) från restauranger och liknande. Avgiften inkluderar behållare, transport och återvinning. Avgiften är den avgift som entreprenören högst får ta ut. Typ kr/kg (högst) Fett (frityrolja, stekfett, matolja och annat fett) 6,32 Fosforfällor Avgift för hämtning och behandling av gammalt filtermaterial från fosforfällor. Filtersäcken får stå max 5 meter från farbar väg. Löst filtermaterial kan inte hämtas samtidigt som ordinarie slamtömning då avfallen måste behandlas på olika sätt. Typ hämtning och kr/tillfälle Filtermaterial i säck/kassett Löst filtermaterial som hämtas med slamsugningsfordon Hämtning av mindre mängder filtermaterial 500 i separata behållare, max 15 kg per behållare och max 10 behållare per tillfälle Avfallstaxa 2016

73 Övrigt hushållsavfall I övrigt hushållsavfall (utöver restavfall, matavfall, latrin, slam och fett) ingår i detta avsnitt: Trädgårdsavfall T ex löv, kvistar, gräsklipp, vissna blommor och fallfrukt. Grovavfall Sådant som normalt finns i ett hushåll, men som inte ska kastas med restavfallet på grund av storlek, risken för skador eller att avfallet innehåller farliga ämnen. Till grovavfall räknas bland annat möbler, cyklar, leksaker, kläder mm. Farligt avfall Bland annat färgrester, motoroljor, lysrör, bekämpningsmedel och vissa rengöringsmedel. För miljöns skull är det viktigt att hantera farligt avfall rätt. El-avfall Alla produkter med sladd eller batteri och produkter med inbyggda batterier. El-avfall kan innehålla freoner, metaller som kvicksilver, kadmium och bly och andra ämnen som är skadliga för människor och miljön. Privatpersoner kan utan avgift lämna sitt grovavfall, farligt avfall, elavfall och trädgårdsavfall till någon av återvinningscentralerna. Hämtning kan beställas mot avgift enligt nedan. För företag, kontakta kundtjänst på e-post info@gastrikeatervinnare.se eller telefon Trädgårdsavfall Avgift för hämtning och behandling under säsong, veckorna Per enfamiljshus och säsong. Typ Volym kr/kärl Kärl 360 l 650 Grovavfall, vitvaror, farligt avfall och elavfall Framkörningsavgift på 230 kr tillkommer per beställning Typ Volym Rörlig avgift Var fjärde vecka pris/enhet kr/år Grovsopor, vitvaror, per m3 eller per st löst elavfall (max 5 m3) - Farligt avfall från hushåll < 100 l Smått elavfall Behållare som förbundet tillhandahåller Farligt avfall: Volym upp till 100 liter, i förpackningar om max 20 liter. Grovsopor får inte innehålla farligt avfall, tryckimpregnerat trä, elektronik, batterier, asbest, bildäck, bilar eller hushållssopor. Vitvaror får inte blandas med övriga grovsopor. Vid större mängder av dessa avfallsslag eller företag, kontakta kundtjänst på e-post info@gastrikeatervinnare.se eller telefon Avfallstaxa

74 22 Avfallsplan för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby Avfallstaxa

75 Företag Förklaringar och övergripande regler för hur taxan ska sättas. Avfallstaxa

76 Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun ligger hos kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. Gällande bestämmelser för hanteringen av hushållsavfall finns i FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR GÄVLE, HOFORS, OCKELBO, SANDVIKEN OCH ÄLV- KARLEBY KOMMUN. Föreskrifterna finns på webben: ÖVERGRIPANDE STYRNING Gästrike återvinnare föreslår taxesättning som beslutas av medlemskommunernas fullmäktige. Följande beslutsvägar och delegeringar gäller: Kommunfullmäktige beslutar om den kommunala avfallstaxan minst vart fjärde år. Förändringar av större principiell karaktär som behöver göras oftare än vart fjärde år ska beslutas av kommunfullmäktige. Om en ändring av avfallstaxan är av principiell karaktär fastställs av förbundsstyrelsen. Förbundsfullmäktige ska årligen fastställa avfallstaxan i samband med beslut om budget, enligt mandat nedan Medlemskommunerna kan ge Gästrike återvinnares förbundsfullmäktige mandat att vid behov fatta beslut om höjningar av avfallstaxan för år , med i genomsnitt högst 2 % per år under perioden. Detta innebär inte att taxan kommer att höjas automatiskt, utan endast om så krävs för att verksamheten ska kunna fullfölja sina uppdrag. Avfallstaxan ska utformas på ett sådant sätt att följande principer följs: Bidra till att styra mot målen i avfallsplanen (Miljöbalken 27 kap 5 ) och vara utformad så att incitament ges till ökat kundengagemang med förbättrad arbetsmiljö och miljöriktigt beteende som följd. Finansiera genomförandet av det kommunala renhållningsansvaret Successivt anpassas till de ökade miljökrav som tillkommer i alla led inom avfallshanteringen. Vara tydlig och enkel att tillämpa och kommunicera. Följa likabehandlingsprincipen så att lika avgifter tas ut för samma tjänster i samtliga medlemskommuner. Bestå av en grundavgift och en hämtningsavgift och i vissa fall en tilläggsavgift Avfallstaxa 2016

77 Allmänna bestämmelser GRUNDAVGIFT OCH HÄMTNINGSAVGIFT I taxan finns avgifter för insamling och behandling av hushållsavfall. Grundavgiften betalas av alla hushåll och verksamheter. I grundavgiften för hushåll ingår möjligheten att nyttja återvinningscentraler (möjligheten att lämna den del av hushållsavfallet som är grovsopor och farligt avfall). Dessutom finansierar grundavgiften information, planering och administration. I grundavgiften för verksamheter ingår information, planering och administration, samt möjligheten att på återvinningscentraler lämna med hushållsavfall jämförligt avfall (t ex kasserade möbler från personalutrymme). I hämtningsavgiften betalar kunden för hämtning och behandling av sitt hushållsavfall. Nivån på hämtningsavgiften beror på val av abonnemang, behållarstorlek och hämtningsintervall. Behållare Avgiften beror också av vilken storlek på behållare som kunden väljer. Förbundet tillhandahåller följande storlekar: 140 liter, 190 liter, 360 liter och 660 liter. Kärl av andra storlekar som finns hos fastighetsinnehavare sedan tidigare ska användas. Övrigt Avgiften bestäms vidare av till exempel antal hämtningar eller tömningar, antal behållare, brunnsstorlek samt väg till hämtningsstället eller tömningsstället. Avgifter för tilläggstjänster utgår för tjänster som ingår i det kommunala renhållningsansvaret men som inte nyttjas av taxekollektivet som helhet och därför inte ingår i de ordinarie avgifterna för hämtning. Om en avgift för hushållsavfall saknas i denna avfallstaxa beslutas avgiften av förbundet och utgår från närmast jämförbar taxa. Definitioner av vanliga begrepp förklaras i bilaga i de lokala föreskrifterna om avfallshantering. Föreskrifterna finns på webben: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ABONNEMANG I MILJÖSTYRANDE TAXAN Fastighetsinnehavare ska välja något av följande tre abonnemang för hantering av sitt hushållsavfall: Sorterat: Matavfall och restavfall läggs i separata behållare. All sortering måste ske i enlighet med anvisningar från förbundet Hemkompost: Matavfallet komposteras på den egna fastigheten enligt anvisningar från förbundet. Hämtning utförs endast av behållare med sorterat restavfall. Osorterat: Matavfall och restavfall läggs i samma behållare som hämtas av förbundet. Den som inte gör ett aktivt val, tilldelas av förbundet abonnemang osorterat. Följande förutsättningar framgår i informationen som fastighetsinnehavaren får innan abonnemangsvalet. Om fastighetsägaren ej uppfyller följande angivna förutsättningar för abonnemang sorterat och hemkompost, så har Gästrike återvinnare rätt att ta ut en felsorteringsavgift och i förlängningen att klassa om abonnemang sorterat eller abonnemang hemkompost till abonnemang osorterat. Avfallstaxa

78 Allmänna bestämmelser Abonnemang sorterat Allt matavfall ska sorteras, enligt anvisningar från förbundet. Matavfall får inte läggas i kärlet för restavfall. Med restavfall menas den brännbara rest som blir över när matavfall och övrigt sorterbart material, tex förpackningar (papper, plast, glas och metall), farligt avfall och grovsopor, också sorterats ut. Förbundet kan medge undantag helt eller delvis från detta i särskilda fall (till exempel vid rastplatser och andra ställen där många människor nyttjar avfallsbehållarna och det inte är sannolikt att en tillräckligt hög renhet på det utsorterade matavfallet kan uppnås). Förbundet kommer att göra kvalitetskontroller för att säkerställa en hög renhetsgrad på både matavfallet och restavfallet. Fastighetsägaren ansvarar för att hushållssoporna sorteras enligt anvisningarna. Abonnemang hemkompost Allt matavfall ska komposteras under hela året. Undantag från detta kan medges i särskilda fall. Kompostering ska ske så att ingen olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. Kompostbehållaren ska vara skadedjurssäker. Fastighetsägaren ansvarar för att ta hand om den färdiga komposten på den egna fastigheten. Matavfall får inte läggas i brännbara hushållssopor. Gästrike återvinnare kan komma att göra kvalitetskontroller för att säkerställa en hög renhetsgrad på restavfallet. Abonnemang osorterat I osorterat restavfall görs ingen sortering av restavfall och matavfall utan dessa delar läggs i samma behållare. I osorterat restavfall får inte farligt avfall, elavfall, batterier eller grovsopor lämnas. I osorterat restavfall får inte förpackningar av papper, plast, glas och metall lämnas Avfallstaxa 2016

79 Allmänna bestämmelser FASTIGHETSINNEHAVARE Fastighetsinnehavaren betalar hämtningsavgift för valt abonnemang samt grundavgift för hushåll och verksamheter i fastigheten enligt nedan. En- och tvåbostadshus Till enfamiljshus räknas: a) Privatägt enfamiljshus (fristående hus eller kedjehus) med eget abonnemang för hushållsavfall. b) Enfamiljshus (fristående hus eller kedjehus) i bostadsrättsförening eller samfällighet om hushållet har eget abonnemang för sophämtning. Radhus och liknande Till radhus och liknande räknas: a) Alla radhus (hyresrätt, bostadsrätt, samfällighet och privatägda) b) Kedjehus i bostadsrättsförening eller samfällighet med gemensam lösning för sophämtningen. c) Fristående hus i bostadsrättsförening eller samfällighet med gemensam lösning för sophämtningen. Lägenhet Till lägenhet räknas: a) Alla hyreslägenheter utom hyresrätt i radhus. b) Bostadsrätt i lägenhet utom radhus, kedjehus eller fristående hus. För hushåll i speciella boenden som inte har full boendestandard, till exempel studentkorridorer och äldreboenden, betalar fastighetsinnehavaren max fem grundavgifter per fastighet. Fritidshus Till fritidshus räknas hus som används för rekreation och inte är permanentbostad. Koloniföreningar betalar max fem grundavgifter. Avfallstaxa

80 Allmänna bestämmelser Verksamheter Till verksamheter räknas alla verksamheter som inte är privathushåll, till exempel företag, skolor och institutioner. Grundavgift för verksamhet beräknas i varje enskilt fall utifrån följande riktlinjer: Antal hämtställen från verksamheten Vissa verksamheter betalar ingen grundavgift. Det gäller fiskevårdsområden, badplatser och liknande, samt kvarterslokaler. För boendeformer och verksamheter som inte regleras ovan avgör förbundet vilken grundavgift som tillämpas. När två eller flera fastigheter delar avfallsbehållare eller har gemensam hämtning av avfall ska varje hushåll betala en grundavgift. OM BETALNING Avgift får tas ut enligt Miljöbalken SFS 1998:808, 27 kap. 4-6, för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. Avgifter enligt denna taxa betalas till förbundet. Samtliga priser i taxan är inklusive mervärdesskatt. På förhand beräknade avgifter ska erläggas vid de tidpunkter som anges på fakturan. Betalas inte debiterad avgift inom tid som anges på fakturan tillkommer en påminnelseavgift samt dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett. Om betalning ändå inte sker, går ärendet vidare till inkasso. Förändringar som berättigar till lägre avgift påverkar debiteringen från den första dagen månaden efter det att ändringen skett. Anmärkning mot faktura ska lämnas till förbundet inom 14 dagar efter fakturadatum. Vid nytt eller avbeställt abonnemang räknas påbörjad kalendermånad som hel debiteringsmånad Avfallstaxa 2016

81 Allmänna bestämmelser Vid ägarbyte gäller abonnemangsändringen för permanentbostäder från och med den första dagen i månaden efter att ägarbytet skett. För fritidsbostäder gäller abonnemangsändringen för kommande säsong. Om faktura redan skickats till den gamla ägaren och den nya ägaren tillträtt, förs abonnemangsändringen in från den första dagen i nästkommande debiteringsperiod. För den tid som förflyter mellan ägarbytet och abonnemangsändringen ansvarar den tidigare och den nye ägaren för att reglera avgiften sinsemellan. När det gäller samfälligheter och liknande med gemensam behållare enligt föreskrifterna om avfallshantering ska avgiften debiteras juridisk person, det vill säga en organisation med organisationsnummer, om inte annat överenskommits med förbundet. Avgiftsskyldighet gäller även vid de tillfällen då avfallsbehållaren inte varit tillgänglig vid hämtningstillfället, inte använts eller varit placerad på annat sätt än det i abonnemanget specificerade sättet. För de fastighetsinnehavare vars faktura överlämnats till inkassohantering äger förbundet rätt att se över och ändra abonnemang. Hänsyn tas till planering, arbetsmiljö samt kostnader för utförda tjänster. Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden Avflyttning, ändrat abonnemang Ändrade hämtningsförhållanden såsom försäljning av fastighet, flyttning, ökning eller minskning av tjänster eller dylikt ska anmälas till förbundet. Uppehåll i hämtning Vid uppehåll i hämtning av hushållssopor betalas varken grundavgift eller hämtningsavgift. Befrielse från hämtning Vid beviljad befrielse från hämtning av hushållsavfall vid fastigheten har hushållet fortsatt tillgång till återvinningscentraler och debiteras grundavgift enligt ovan. Avfallstaxa

82 Allmänna bestämmelser Placering av avfallsbehållare Vid hämtning av avfall i avfallsbehållare som inte är placerad vid tomtgräns eller stoppställe har förbundet rätt att ta ut ett avståndstillägg enligt denna taxa. Avståndstillägg utgår, per behållare, om: Behållare vid en- och tvåbostadshus och flerbostadshus med högst fem lägenheter är placerat mer än 1,6 meter från fordonets stopplats. (Detta gäller inte fastigheter med gemensam lösning för sophämtningen enligt renhållningsordningen.) Behållare, sopskåp, sophus, soprum och liknande vid flerbostadshus med fler än fem lägenheter eller vid fastigheter med gemensam lösning för sophämtningen enligt renhållningsordningen är placerat mer än 10 meter men under 20 meter från fordonets stopplats. För avfallsbehållare som är placerade på ett svårtillgängligt sätt (t ex i källare, i trånga utrymmen, på lutande underlag, på underlag som gör avfallsbehållaren svår att flytta eller så att hiss krävs för att hämtning ska kunna utföras utgår ett placeringstillägg enligt denna taxa. Placeringstillägg utgår, per behållare, om: Behållare, sopskåp, sophus, soprum och liknande är placerat mer än 20 meter men mindre än 50 meter från fordonets stopplats (dragvägar över 50 meter är inte tillåtna). Soprummet inte är i markplan eller det finns hinder längs dragvägen. I övriga fall avgör Förbundet i samråd med fastighetsinnehavaren när avfallet är placerat på annat sätt än anvisat Avfallstaxa 2016

83 Företag Avfallstaxa

84 Gästrike återvinnare är ett kommunalförbund bestående av våra fem medlemskommuner För en värld som räcker längre Tel

85 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE Sida 1(5) Plats och tid Gefle Teknikcenter (GTC) Utmarksvägen 33, Gävle Kl : Beslutande Se sid 2-3 Övriga deltagande Thomas Nylund Maria Qvist Förbundsdirektör Ekonomicontroller Underskrifter Sekreterare... Thomas Nylund Ordförande... Linus Gunnarsson (M) Justerande... Nils-Gunnar Kempe (L) Justerande... Clarrie Leim (C) 8-19 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Gästrike Återvinnare Sammanträdesdat um Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Gästrike Återvinnare Box 772, Gävle Underskrift Utdragsbestyrkande

86 Gästrike återvinnare Sammanträdesprotokoll Sida FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2 (5) NÄRVAROLISTA Datum Ordinarie ledamöter Gävle: Linus Gunnarsson,M Helen Åkerlind, L Henrik Sundberg, MP Seppo Laine, V Närv Frånv X X X X Sandviken: Ockelbo Hofors Älvkarleby: Marie Lind, S X Mats Sundberg, MP X Bo Wadström, M X Nils-Gunnar Kempe, L X Justerare Mats Åstrand, S X Ann-Christin Persson Georgsdotter, S X Birger Larsson, C X Niels Hebert, MP X Diana Blomgren, S X Linda Lundberg, V X Eva Julin, M X Kenneth Axling, S X Magnus Grönberg, S X Mikael Ybert, S X Kenneth Holmström, M X Clarrie Leim C X Justerare Justerandes sign Utdragsbestyrkande 86

87 Gästrike återvinnare Sammanträdesprotokoll Sida FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 3 (5) Ersättare Närv Frånv Gävle: Håkan Alenius, S X Tjänstgörande ersättare Anita Walther, V X Maria Makbule Colak, M X Hans Holmgren KD X Sandviken: Jonas Klang., M X Morgan Hanning, S X Johnny Sandgren, C X Leif Jönsson, KD X Ockelbo Sune Lang, M X Tjänstgörande ersättare Ann-Britt Wikman, S X Per-Olof Uhrus, C X Ola Engström, MP X Hofors Remzija Kolasinac S X Daniel Winterhamre, V X Tjänstgörande ersättare Arne Evertsson, L X Torbjörn Jansson, S X Älvkarleby: Hans Wennberg, MP X Sigrid Bergström, V X Roger Petrini, M X Tjänstgörande ersättare Kristina Freerks, C X Tjänstgörande ersättare Justerandes sign Utdragsbestyrkande 87

88 Gästrike återvinnare Sammanträdesprotokoll Sida FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 4 (5) 8 Mötets öppnande Ordförande förklarar sammanträdet öppnat och hälsar de närvarande välkomna. 9 Fastställande av tjänstgöring och föredragningslista Antecknas närvaro och tjänstgöring. Håkan Alenius (S, Gävle), Sune Lang (M, Ockelbo), Daniel Winterhamre (V, Hofors) och Roger Petrini (M, Älvkarleby) och Kristina Freerks (C, Älvkarleby) går in som tjänstgörande ersättare. Tomas Engelmark, ordförande i Förbundsstyrelsen, (L, Gävle), adjungeras att delta i mötet. 10 Val av protokolljusterare Förbundsfullmäktige beslutar att utse Nils-Gunnar Kempe (L, Sandviken) och Clarrie Leim (C, Älvkarleby) att jämte ordföranden justera dagens protokoll 11 Beredning Antecknas att beredning har ägt rum Beslutsärenden 12 Fyllnadsval Förbundsfullmäktige beslutar Att Helen Åkerlind (L) väljs som ny ledamot i Förbundsfullmäktige som ersättare för Per-Åke Fredriksson (L) Att Sune Lang (M) väljs in som ersättare för Kerstin Johansson (M). Att Henrik Sundberg (MP) väljs som ny ersättare i Förbundsstyrelsen samt i styrelserna för Gästrike återvinnares dotterbolag. (Efterträder Roger Persson, (MP). 13 Avfallstaxa för hushåll 2017 höjning av grundavgifter Förbundsfullmäktige beslutar Att taxan för hushållsavfall exklusive slam och latrin höjs med 1,9 % för år 2017 i enlighet med Förbundsstyrelsens förslag. 14 Taxa för slam och fett Förbundsfullmäktige beslutar Justerandes sign Utdragsbestyrkande 88

89 Gästrike återvinnare Sammanträdesprotokoll Sida FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 5 (5) Att föreslå medlemskommunerna att besluta om att taxan för slam och fett år 2017, i enlighet med Förbundsstyrelsens förslag: kr/tömning. 15 Taxan för latrin Förbundsfullmäktige beslutar Att föreslå medlemskommunerna att besluta om att taxan för insamling av latrin ska höjas med 100 kr per tunna år 2017, i enlighet med Förbundsstyrelsens förslag. 16 Avtal med Gavlefastigheter AB Förbundsfullmäktige beslutar Att medge Förbundsstyrelsen att bereda avtal för överlåtelse av GÅFAB Fastigheter AB till Gävle kommuns bolag Gavlefastigheter AB och att förelägga detta för samråd i kommunalförbundets medlemskommuner under hösten Informationsärenden Information gavs av närvarande tjänstemän kring Verksamhetsuppföljning och bokslut för tertial 1, 2016 samt prognos för Övriga frågor Noteras till protokollet Förbundsfullmäktiges tack till Gästrike återvinnares personal som arbetat med att förbereda och arrangera Avfall Sveriges Årsmöte den 31 maj 1 juni på utmärkt sätt. 19 Mötets avslutande Ordförande tackar förbundsfullmäktige för visat intresse och avslutar sammanträdet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 89

90 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 97 Håbo kommuns inträde i den gemensamma överförmyndarnämnden i Uppsala län Diarienr 2016/80 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att under förutsättning av motsvarande beslut i berörda kommuner, 1. bilda en gemensam överförmyndarnämnd för Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner, med Uppsala kommun som värdkommun, från och med den 1 januari 2019, 2. anta bifogat reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden, 3. anta bifogat förslag till avtal om samverkan, 4. överförmyndarnämnden i Uppsala län samt Håbo kommun, för tiden 1 januari december 2018, samverkar om en gemensam överförmyndarförvaltning, samt 5. godkänna avtal om samverkan om en gemensam överförmyndarförvaltning Sammanfattning av ärendet Förhandlingar har förts, mellan medlemmarna i den gemensamma överförmyndarnämnden i Uppsala län och Håbo kommun, om att Håbo kommun ska ansluta sig till den gemensamma nämnden. Förslaget innebär att Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner inrättar en gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet fr.o.m. den 1 januari På grund av att det inte är tillåtet att ändra organisationsform under pågående mandatperiod så kommer Håbo kommun enbart att ingå i den gemensamma kansliorganisationen fr.o.m. den 1 januari 2017 och till dess att en ny mandatperiod inleds då ny nämnd kommer att börja gälla. Beslutsunderlag Förslag till reglemente för gemensam överförmyndarnämnd i Uppsala län Förslag till avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Förslag till avtal om samverkan om gemensam överförmyndarförvaltning Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 90

91 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Handläggare Anna-Karin Karlsson Kommunchef Håbo kommuns inträde i den gemensamma överförmyndarnämnden i Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, under förutsättning av motsvarande beslut i berörda kommuner, 1. bilda en gemensam överförmyndarnämnd för Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner, med Uppsala kommun som värdkommun, från och med den 1 januari 2019, 2. anta bifogat reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden, 3. anta bifogat förslag till avtal om samverkan, 4. överförmyndarnämnden i Uppsala län samt Håbo kommun, för tiden 1 januari december 2018, samverkar om en gemensam överförmyndarförvaltning, samt 5. godkänna avtal om samverkan om en gemensam överförmyndarförvaltning Sammanfattning av ärendet Förhandlingar har förts, mellan medlemmarna i den gemensamma överförmyndarnämnden i Uppsala län och Håbo kommun, om att Håbo kommun ska ansluta sig till den gemensamma nämnden. Förslaget innebär att Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner inrättar en gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet fr.o.m. den 1 januari På grund av att det inte är tillåtet att ändra organisationsform under pågående mandatperiod så kommer Håbo kommun enbart att ingå i den gemensamma kansliorganisationen fr.o.m. den 1 januari 2017 och till dess att en ny mandatperiod inleds då ny nämnd kommer att börja gälla. Beslutsunderlag 1. Förslag till reglemente för gemensam överförmyndarnämnd i Uppsala län 2. Förslag till avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd 3. Förslag till avtal om samverkan om gemensam överförmyndarförvaltning ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

92 2(2) Anna-Karin Karlsson Kommunchef Kommunstyrelsen Beslutet lämnas till Överförmyndarnämnden i Uppsala län, Uppsala kommun, Uppsala 92

93 Avtal om gemensam överförmyndarförvaltning Parter 1. Uppsala kommun, genom Överförmyndarnämnden i Uppsala län, Uppsala 2. Håbo kommun, BÅLSTA 1 Bakgrund Uppsala, Heby, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner samverkar i en gemensam överförmyndarnämnd. Håbo kommun har hemställt om att få ingå i en gemensam överförmyndarnämnd. Mot bakgrund av den bedömning som gjorts, att det inte är möjligt att ändra driftform under löpande mandatperiod, är det inte möjligt att bilda en gemensam överförmyndarnämnd med Håbo kommun som medlem förrän efter nästa val till kommunfullmäktige. Det föreligger dock inget hinder mot att berörda kommuner fattar beslut redan nu om ändrad driftform, med verkställighet den 1 januari 2019, dvs. efter nästa val till kommunfullmäktige. Det föreligger inte eller något hinder mot att Håbo kommun, redan fr.o.m. 1 januari 2017, inleder samarbete med den gemensamma nämnden om en gemensam kansliorganisation för överförmyndarfrågor. Överförmyndarnämnden i Uppsala län och Håbo kommun har överenskommit om en gemensam överförmyndarförvaltning, till dess en gemensam överförmyndarnämnd med Håbo kommun som medlem, har bildats. 2 Avtalsinnehåll Överförmyndarförvaltningen i Uppsala kommun ska ha ansvaret för beredning av ärenden och verkställighet av överförmyndarnämndens i Håbo beslut samt för att planera och administrera den verksamhet nämnden ansvarar för. Överförmyndarnämnden i Håbo kommun ansvarar för att, i samråd med överförmyndarförvaltningen, utarbeta en delegationsordning som, med de begränsningar som följer av FB 19 kap st, så långt det är möjligt, överensstämmer med den som beslutats av Överförmyndarnämnden i Uppsala län. 3 Hantering av allmänna handlingar Överförmyndarnämnden i Håbo kommun ansvarar för att nämndens hantering av nämndens allmänna handlingar sker i enlighet med bestämmelser i de regelverk och förskrifter som gäller för nämndens verksamhet, till dess verksamheten överförs till den gemensamma nämnden den 1 januari Håbo kommun ansvarar för och bekostar överflytt av pågående ärenden, när verksamheten överförs till den gemensamma nämnden den 1 januari

94 4 Äganderätt till egendom Uppsala kommun har äganderätten till den fasta och lösa egendom som krävs för att driva verksamheten inom överförmyndarförvaltningen. 5 Försäkring Håbo kommun ansvarar för att teckna och vidmakthålla erforderliga försäkringar för nämndens verksamhet, till dess verksamheten överförs till den gemensamma nämnden den 1 januari Ersättning Håbo kommun ska ersätta Överförmyndarnämnden i Uppsala län för faktiska kostnader, för beredning av ärenden och verkställighet av överförmyndarnämndens i Håbo beslut samt för att planering och administration av den verksamhet nämnden ansvarar för. Ersättningen ska beräknas enligt samma grunder som anges i 7 Kostnadsfördelning i Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd. 7 Insyn i förvaltningen Överförmyndarnämnden i Håbo kommun har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. 8 Omförhandling Om det inträffar någon omständighet som väsentligt förändrar förutsättningarna för detta avtal, äger var och en av parterna rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 9 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Kan enighet inte uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol. 10 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2017 under förutsättning att kommunfullmäktige i Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner har godkänt avtalet genom beslut som vinner laga kraft, till och med den 31 december Ort Datum Ort Datum För Uppsala kommun, Överförmyndarnämnden För Håbo kommun i Uppsala län 94

95 Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner har kommit överens om att från och med den 1 januari 2019 inrätta en gemensam nämnd kallad Överförmyndarnämnden i Uppsala län, för överförmyndarverksamhet. Uppsala kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Uppsala kommuns organisation. 1 Uppgifter Nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas överförmyndarverksamhet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning. 2 Administration Överförmyndarförvaltningen i Uppsala kommun ska ha ansvaret för beredning av ärenden och verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet nämnden ansvarar för. 3 Arkivhantering Uppsala kommun ansvarar för att nämndens hantering av nämndens allmänna handlingar sker i enlighet med bestämmelser i de regelverk och förskrifter som gäller för nämndens verksamhet. Pågående ärenden ska flyttas till den gemensamma nämnden. För tillsyn över nämndens arkiv svarar arkivmyndigheten i Uppsala kommun. Nämnden ska upprätta en beskrivning av nämndens allmänna handlingar i enlighet med 4 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Slutarkivering av nämndens allmänna handlingar ska Uppsala kommun ansvara för. 4 Äganderätt till egendom Uppsala kommun ska äga den fasta och lösa egendom, som behövs för den gemensamma nämndens verksamhet. 5 Försäkring Uppsala kommun tecknar och vidmakthåller erforderliga försäkringar för den gemensamma nämndens verksamhet. 6 Arvode och annan ekonomisk ersättning till ledamöter och ersättare Ledamöter och ersättare i nämnden ska ersättas i enlighet med de bestämmelser som gäller i respektive kommun som utsett ledamöterna och ersättarna och denna kommun ska även ombesörja utbetalning av arvode och annan ersättning. 95

96 7 Kostnadsfördelning Uppsala kommun ska fastställa budgeten för den gemensamma nämnden efter samråd med övriga samverkande kommuner. Förslaget till budget och därmed kostnaden för respektive ingående kommun, ska lämnas till medverkande kommuner senast den 1 oktober för att den gemensamma nämndens behov ska kunna integreras i respektive övergripande kommunbudget. Den nettokostnad som budgeteras för en period ska fördelas mellan ingående kommuner enligt andelstal. Andelstalet bestäms som respektive kommuns folkmängd 1 januari före verksamhetsåret. För Heby kommun ska till andelen läggas en utjämningsfaktor med 1,5% av totalt antal invånare per den 1 januari året före verksamhetsåret och för Knivsta kommun ska från andelen räknas av en utjämningsfaktor om 1,5% av det totala anytalet invånare per den 1 januari. I den löpande redovisningen bokförs en budgeterad intäkt motsvarande respektive deltagande kommuns andel. Ingående kommuner kan ha olika ambition och möjlighet för uppräkning av kostnader mellan år. Därför är en öppen budgetberedning och ett transparent slutligt budgetförslag från den gemensamma nämnden viktigt. För att skapa tydlighet och förutsägbarhet ska följande beräkning vara vägledande för den gemensamma nämndens budgetförslag för nästkommande år: [nettokostnad innevarande år] x [PKV] x[volymförändring] x [effektivitetskrav] Med nettokostnad innevarande år avses: Den kostnad som återstår att finansiera med skattemedel, efter avräkning av externa intäkter. Till skattemedel ska de skattefinansierade bidrag som erhålls från andra kommuner räknas. Med PKV avses: SKL: s Prisidex kommunal verksamhet är ett uttryck för prisutvecklingen, särskilt anpassat för kommunal verksamhet. Med volymförändring avses: De delar av verksamheten som är volymrelaterade bör räknas upp. En rimlig approximation för denna uppräkning är den totala volymförändringen mellan åren baserat på samma befolkningsunderlag som används för att bestämma fördelningen mellan ingående kommuner, se nedan. Överförmyndarnämnden förväntas i sitt budgetförslag ta ansvarsfull hänsyn till volymförändring i respektive ingående kommuner och hitta en rättvis balans mellan volympåverkade och icke volympåverkade kostander. Med effektivitetskrav avses: Ingen kommunal verksamhet kan förväntas få full pris- och volymkompensation utan effektivitetskrav. Att fastställa ett trovärdigt och rättvist gemensamt långsiktigt effektivitetskrav är svårt. Överförmyndarnämnden förväntas därför i sitt budgetförslag inhämta kunskap från ingående kommuner och ta ansvarsfull hänsyn till de effektivitetskrav som uttrycks i dessa. Slutlig reglering av bidrag från varje samverkande kommun för visst år ska ske per den 31 december, senast den 15 januari året efter verksamhetsåret. 96

97 Betalning av bidraget ska ske i månadsvis mot faktura. Vid års- och delårsbokslut (december, augusti, april) ska genererade över- eller underskott fördelas mellan de samverkande kommunerna. En grundläggande princip för samarbetet och finansieringen av den gemensamma nämnden bygger på lika villkor mellan kommunerna. Därför ska genererade över- och underskott fördelas mellan ingående kommuner i förhållandet till kommunernas andelar. I undantagsfall, om tillräcklig kunskap och dokumentation finns om att avvikelse kan härledas till enskild kommun, kan den gemensamma nämnden besluta om avvikande fördelning av över- eller underskott. Det resultat som redovisas i resultaträkningen för den gemensamma nämnden vid periodavslut av Uppsala kommuns räkenskaper ska endast motsvara den andel av överskott eller underskott som löper mot Uppsala kommun. Övriga kommuners resultatandel ska i Uppsalas räkenskaper redovisas som förutbetald intäkt eller förutbetald kostnad. Ett överskott i gemensam nämnd ska återföras till ingående kommuner. Det sker genom en del av redovisad intäkt, som motsvarar kommunens andel av överskottet, redovisas som förutbetald intäkt och skuldförs mot aktuell kommun. Denna kommun ska reducera sin kostnad för lämnade bidrag till Uppsala kommun avseende överförmynderi och redovisa motsvarande fordran. Ett underskott i gemensam nämnd ska kompenseras Uppsala kommun. Det sker genom att en upplupen intäkt bokförs från varje ingående kommun, som motsvarar kommunens andel av underskottet, och redovisas som en fordran mot aktuell kommun. Denna kommun ska öka sin kostnad för lämnade bidrag avseende överförmynderi och redovisa motsvarande skuld. Håbo kommun ansvarar för och bekostar överflytt av pågående ärenden, när verksamheten överförs till den gemensamma nämnden den 1 januari Övriga kostnader, såsom skadestånd, som härrör från tiden efter den 1 januari 2019, ska fördelas mellan de samverkande kommunerna, medan kostnader som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2019 återkrävas från den kommun som förorsakat kostnaden. 8 Insyn i förvaltningen Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till de samverkande kommunernas kommunfullmäktige kvartalsvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 9 Mandatperiod Mandatperioden ska vara fyra år räknat från året efter det allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet ska dock upphöra om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. 10 Sammansättning Nämnden ska bestå av ledamöter och ersättare. Uppsala kommun utser tre ledamöter och tre ersättare. Övriga kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. 97

98 Parterna är överens om att Uppsala kommun utser ordförande och vice ordförande samt att vice ordförande bör komma från en annan kommun än Uppsala kommun. 11 Omförhandling Om det inträffar någon omständighet som väsentligt förändrar förutsättningarna för detta avtal, äger var och en av medlemmarna rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 12 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Kan enighet inte uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol. 13 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2019, under förutsättning att kommunfullmäktige i Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommuner har godkänt avtalet genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet gäller tills vidare och ska för upphörande sägas upp senast två år före varje mandatperiods utgång. 14 Avveckling av den gemensamma nämnden Vid avveckling av den gemensamma nämnden ska överskott eller underskott fördelas på samma sätt som kostnaderna för den gemensamma nämnden verksamhet, enligt 7. Ort Datum Ort Datum För Uppsala kommun För Heby kommun Ort Datum Ort Datum För Håbo kommun För Knivsta kommun Ort Datum Ort Datum För Tierps kommun För Älvklarleby kommun 98

99 Ort Datum För Östhammars kommun 99

100 Reglemente för gemensam överförmyndarnämnd för Uppsala, Heby, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby, Östhammar och Håbo kommuner Antaget av kommunfullmäktige i Uppsala Antaget av kommunfullmäktige i Heby Antaget av kommunfullmäktige i Håbo Antaget av kommunfullmäktige i Knivsta Antaget av kommunfullmäktige i Tierp Antaget av kommunfullmäktige i Älvkarleby Antaget av kommunfullmäktige i Östhammar Uppsala, Heby, Håbo, Knivsta, Tierps, Älvkarleby, Östhammars kommuner har i avtal kommit överens om att från och med 1 januari 2019 inrätta en gemensam nämnd inom överförmyndarverksamheten. Detta görs i enlighet med 3 kap. 3 a kommunallagen och i övrigt i enlighet med bestämmelser i gällande speciallagar inom området. Nämnden kallas för Överförmyndarnämnden i Uppsala län. Uppsala kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett av kommunerna ingånget avtal för den gemensamma nämnden. 1 Uppgifter Nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas överförmyndarverksamhet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning. 2 Ekonomisk förvaltning Nämnden sköter den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den för nämnden fastställda budgeten. 3 Mandatperiod Mandatperioden ska vara fyra år räknat från året efter det allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. 4 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i värdkommunen om inte nämnden själv bestämmer annat. 5 Val av ledamöter och ersättare Nämnden består av nio (9) ledamöter och nio (9) ersättare. Värdkommunen väljer tre ledamöter och tre ersättare, övriga samverkande kommuner väljer en ledamot och en ersättare. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. 100

101 6 Ledamöternas och ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionerligt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti har dock alltid rätt att träda in istället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens samtliga uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 7 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 8 Kallelse Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara på sammanträdet, senast åtta dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten gör det. 101

102 9 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämndens kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör i sådant fall redovisas skriftligt innan paragrafen justeras av ordföranden och en ledamot. Nämndens protokoll ska anslås på varje samverkande kommuns anslagstavla. 10 Reservation En ledamot som har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera sin reservation ska göra detta skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. 12 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 13 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av annan ledamot och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 14 Delegation av beslutanderätt Omfattning av den delegering som den gemensamma nämnden har rätt till enligt kommunallagen och övriga regelverk för verksamheten, bestämmer den gemensamma nämnden i särskild delegationsordning. 102

103 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 98 Arbetsmarknad- och integrationsavdelningens organisation Diarienr 2015/12 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. Arbetsmarknads- och integrationsavdelningen flyttas från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. 2. Serviceenheten som idag ligger under AMI bryts ut och stannar kvar under samhällsbyggnadsnämnden. 3. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdrags att till fullmäktige lämna förslag på föranledda förändringar i sina respektive reglementen. Förslagen ska vara fullmäktige tillhanda så att beslut om dessa kan fattas Sammanfattning av ärendet På uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott har en utredning genomförts för att se över AMI:s organisatoriska tillhörighet på nämndsnivå. Utifrån den ökade tillströmningen av nyanlända i Älvkarleby kommun finns det ett behov av att se över verksamheten så att den möter de ökade behoven av samordning och styrning. Idag har vi en enhet som arbetar med arbetsmarknads- och integrationsfrågor organiserat under samhällsbyggnadsnämnden men flera enheter arbetar med integration och flyktingmottagande men utifrån sitt ordinarie uppdrag så som skola eller socialtjänst. Det finns ett behov av att utveckla styrning och ledning, omvärldsbevakning och det långsiktiga strategiska arbetet. Kommunstyrelsen beslutade att tillställa nämnderna en remiss, att yttra sig över förlaget att: Integrationsverksamheten flyttas från nuvarande AMI under samhällsbyggnadsnämnden (SBN) till att bilda en egen enhet under utbildnings- och omsorgsnämnden. Arbetsverksamheten ligger därmed kvar under SBN. Både utbildnings- och omsorgsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden lämnade yttranden på förslaget, och avrådde från genomförande. Kommunstyrelsen beslutade därpå att tillställa nämnderna en ny remiss, att yttra sig över det nya förslaget att: Hela AMI flyttas från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 103

104 Kommunstyrelsens arbetsutskott Nämnderna har lämnat yttranden över förslaget, där utbildnings- och omsorgsnämnden tillstyrker kommunstyrelsens förslag, medan samhällsbyggnadsnämnden föreslår att avdelningen inte flyttas. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 103, Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 87, Kommunstyrelsens beslut KS 56, Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 42, Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 26, Kommunstyrelsens beslut KS 194, Riskbedömning inför uppdelning av AMI och flytt av integration Tjänsteskrivelse Omorganisation av integrationsenheten, / Anna-Karin Karlsson Utredning om AMI:s organisatoriska tillhörighet, / Erik Klippmark & Jacob Sandqvist Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 104

105 Kommunstyrelse KS 56 Översyn av integrationsenheten Diarienr 2015/12 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte förorda remitterat förslag, utan att istället skicka följande nytt förslag på remiss till nämnderna: Hela AMI flyttas från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Yttranden från nämnderna ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Sammanfattning av ärendet På uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott har en utredning genomförts för att se över AMI:s organisatoriska tillhörighet på nämndsnivå. Utifrån den ökade tillströmningen av nyanlända i Älvkarleby kommun finns det ett behov av att se över verksamheten så att den möter de ökade behoven av samordning och styrning. Idag har vi en enhet som arbetar med arbetsmarknads- och integrationsfrågor organiserat under samhällsbyggnadsnämnden men flera enheter arbetar med integration och flyktingmottagande men utifrån sitt ordinarie uppdrag så som skola eller socialtjänst. Det finns ett behov av att utveckla styrning och ledning, omvärldsbevakning och det långsiktiga strategiska arbetet. Kommunstyrelsen beslutade att tillställa nämnderna en remiss, att yttra sig över förlaget att: Integrationsverksamheten flyttas från nuvarande AMI under samhällsbyggnadsnämnden (SBN) till att bilda en egen enhet under utbildningsoch omsorgsnämnden. Arbetsverksamheten ligger därmed kvar under SBN. Både utbildnings- och omsorgsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden lämnade yttranden på förslaget, och avrådde från genomförande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut SBN 42, Utbildnings- och omsorgsnämndens beslut UON 26, Kommunstyrelsens beslut KS 194, Riskbedömning inför uppdelning av AMI och flytt av integration Tjänsteskrivelse Omorganisation av integrationsenheten, / Anna-Karin Karlsson Utredning om AMI:s organisatoriska tillhörighet, / Erik Klippmark & Jacob Sandqvist Beslutet lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden Utbildnings- och omsorgsnämnden Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 105

106 i ÄLVKARLEBY KOM,ViLiN Älvkarleby. kommun Utbildnings- och omsorgsnämnden Dnr filöl UON 87 Remiss, utredning av integrationsenheten Diarienr 118/ Beslut Utbildnings- och omsorgsnämnden tillstyrker kommunstyrelsens förslag att hela AMI flyttas från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att skicka nytt förslag gällande flytt av hela verksamheten AMI från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen på remiss till utbildnings- och omsorgsnämnden. Förvaltningschef Ulrika Hjerpe informerar om ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen Beslutet lämnas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Ai 18 Utdragsbestyrkande vyy jmt y&i v- 106

107 Samhällsbyggnadsnämnden SBN 103 Diarienr Sbn2015/158 Översyn av integrationsenheten Beslut Samhällsbyggnadsnämnden står fast vid sitt tidigare yttrande till kommunstyrelsen att inte flytta arbetsmarknad- och integrationsavdelningen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen föreslår i remiss att hela arbetsmarknad- och integrationsavdelningen flyttas från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har i tidigare beslut besluta att inte flytta integrationsenheten till utbildnings- och omsorgsnämnden som då var föreslaget. Beslutsunderlag Ks Förslag till beslut på sammanträdet Magnus Grönberg, ordförande föreslår att samhällsbyggnadsnämnden står fast vid sitt tidigare yttrande till kommunstyrelsen att inte flytta arbetsmarknad- och integrationsavdelningen. Beslutet lämnas till Kommunstyrelsen Utbildnings- och omsorgsnämnden Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 107

108 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 99 e-strategi Älvkarleby kommun Diarienr 2016/88 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige godkänna förslag till e-strategi för Älvkarleby kommun. Sammanfattning av ärendet Efter påpekanden i den it-utredning som PWC redovisade 2015 så har en ny styrmodell samt strategi tagits fram, med hjälp av denna ska verksamheternas strategiska styrning garanteras. Styrmodellen förtydligar IT-verksamhetens uppdrag och vilket stöd som förvaltningarna kan förväntas få. e-strategin definierar det sätt som verksamheterna styr och använder informationsteknologi och it-stödet för att åstadkomma det som ligger i verksamhetens mål och syften. Detta att jämföra med en it-strategi som definierar it-verksamhetens strategi för att driva och utveckla it-stödet (system, hårdvara, säkerhetslösningar, kompetensförsörjning, m.m.). Beslutsunderlag e-strategi Älvkarleby kommun Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 108

109 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare Lars-Erik Andersson IT-Chef e-strategi Förslag till beslut Godkänna förslag till e-strategi för Älvkarleby kommun. Sammanfattning av ärendet Efter påpekanden i den it-utredning som PWC redovisade 2015 så har en ny styrmodell samt strategi tagits fram, med hjälp av denna ska verksamheternas strategiska styrning garanteras. Styrmodellen förtydligar IT-verksamhetens uppdrag och vilket stöd som förvaltningarna kan förväntas få. e-strategin definierar det sätt som verksamheterna styr och använder informationsteknologi och it-stödet för att åstadkomma det som ligger i verksamhetens mål och syften. Detta att jämföra med en it-strategi som definierar it-verksamhetens strategi för att driva och utveckla it-stödet(system, hårdvara, säkerhetslösningar, kompetensförsörjning, m.m.). Beslutsunderlag e-strategi Älvkarleby kommun Barnperspektivet Lars-Erik Andersson IT-Chef Kommunstyrelsen lars-erik.andersson@alvkarleby.se Beslutet lämnas till Lars-Erik Andersson, IT-chef Anna-Karin Karlsson, kommunchef Kommunala författningar ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

110 1(7) e-strategi Antagen av: xxxxxx Antagningsdatum: MM-DD Diarienummer: xxxx Handläggare/författare: Lars-Erik Andersson, IT-Chef 110

111 2(7) e-strategi 1 Älvkarleby kommun Bakgrund I den årliga rapporten Svenskarna och internet 2 beskrivs att användningen av internet ökar alltjämnt, men att ökningen har avtagit något. Detta är inte så konstigt då ca 93 % av befolkningen över 12 år har tillgång till internet i Sverige. Mer om hur det här påverkar vår organisation och de krav som ställs på oss finns i den digitala strategin 3. Men, det här skapar även nya förutsättningar för oss, för våra medarbetare och brukare, elever och kunder att ta till sig teknik i alla situationer i vardagen. Den trygghetsteknik som används av vissa kommuner inom hemtjänsten betraktades för några år sedan som en storebror ser dig - övervakning. Samma teknik beskrivs i dag med ord som tillgängliggörande, förstärkande och integritetsstärkande. Tekniken blir vardaglig och trygg. Numera är alla klassrum utrustade med dator och projektor och våra skolledare och blivande iktpedagoger går utbildning på Uppsala universitet i digitala verktyg för skolutveckling. Vi inför digitala undervisningsmetoder i klassrummet, både det fysiska och det virtuella. e-strategin syftar till att underlätta verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Vision Älvkarleby kommun ska med enkel och säker e-förvaltning förenkla vardagen för kommunens innevånare, företag, besökare och medarbetare. -Betydelsen av tid och rum för att ta del av kommunens service ska minska. I Älvkarleby kommun arbetar vi ständigt med att förbättra processer, oavsett om det gäller mötet med en medborgare eller snabbare handläggning. Processutvecklingen skapar nöjda medarbetare och medborgare, ökad kvalitet samt förbättrad effektivitet. Gemensamt för vårt förbättringsarbete och vår verksamhetsutveckling, är att det sker med stöd av IT. Strategi Alla nya förbättringsprojekt ska förankras i förvaltningarnas ledningsgrupper. Varje projekt ska kunna påvisa ekonomisk effektivisering eller kvalitetshöjning, innan projektet påbörjas för att ledningsgrupperna ska kunna ta ställning till genomförande. Verksamhetsanalyser föregår alltid projekten för att säkerställa rätt koppling mellan verksamhetsmål, processer och IT-satsningar. 1 e-strategin definierar det sätt som verksamheterna styr och använder informationsteknologi och it-stödet för att åstadkomma det som ligger i verksamhetens mål och syften. Detta att jämföra med en it-strategi som definierar it-verksamhetens strategi för att driva och utveckla it-stödet(system, hårdvara, säkerhetslösningar, kompetensförsörjning, m.m.)

112 3(7) En tydlig struktur och plattform för regelbunden dialog mellan verksamhet och ITkompetens ska finnas. Utgångspunkten för alla större förbättringsarbeten som sker med stöd av IT ska anges i nämndernas verksamhetsplaner. Denna e-strategi beskriver mål och inriktning, IT-planen beskriver vad som ska genomföras i praktiken. IT-planen upprättas årligen, vilken redovisar vilket bidrag som modern informationsteknik kan ge samt sammanställer alla pågående och planerade projekt på ett ställe. Principer E-strategin ska styra processen kring verksamhetsutveckling med stöd av IT, men även ange vad samtliga insatser gemensamt ska syfta till. De övergripande principer som bör gälla i alla projekt eller förbättringsarbeten samt vilken upplevelse som medarbetarna samt kommuninnevånarna ska få, ligger inom följande fem punkter. Älvkarleby kommun ska: Se medborgarens fokus vad vill medborgaren? Med detta menar vi: På vilket sätt vill medborgaren föra sin dialog och vad är medborgarens önskan? Går det med rimliga åtgärder att anpassa vårt sätt att arbeta för att bättre möta medborgarens önskemål? Arbeta för frihet från tid och rum var du än är, när du än vill. Med detta menar vi: Oberoende av var medborgaren befinner sig och när på dygnet det är, ska service i möjligast mån kunna ges för de fall att it-lösningar kan nyttjas, t.ex. så ska en ansökan kunna registreras, ett anbud lämnas in eller en uträkning om man har möjlighet att få ekonomiskt bistånd kunna göras oberoende av tid och plats. Använda det digitala som standard -papper är en option. Med detta menar vi: I all handläggning och all kommunikation med kunderna ska det digitala vara förstavalet. Handlingar till möten distribueras digitalt, svar lämnas via mail, information sprids via web. Det kan vara möjligt att få en utskrift, men det får man fråga efter. Höja grundkunskapen inom användandet av it och använda den teknik som vi redan har Utbildning på bredd och djup. Med detta menar vi: 112

113 4(7) Älvkarleby kommun behöver satsa på utbildning av sina medarbetare i digital teknik. Allt från att använda sin egen förvaltnings system optimalt till att scanna in ett dokument eller boka en resurs via e-post systemet. Arbeta för att det ska vara enkelt. -Och säkert. Med detta menar vi: Att vi ska använda designad och anpassad teknik i dialogen med medborgaren. Om man har registrerat sig via t.ex. e-id så ska förifyllda uppgifter användas i varje ny ansökan. Lämnade kontaktuppgifter ska sparas och användas för återkoppling på det sätt som medborgaren föredrar, via e-post, sms eller traditionellt brev. Säkerheten kring identiteter och korrespondens skall följa gällande lagstiftning och rekommendationer från myndigheter Vår starkaste resurs medarbetarna i verksamheterna styr utvecklingen Strategiskt Taktiskt Operativt Exempelbild, dagens styrmodell. Styrningen av verksamhetsutveckling med stöd av it sker genom löpande dialog mellan verksamheten och it-centrum på tre nivåer. Nivå 1.Kommunens ledningsgrupp Inom ramen för den ordinarie mötesstrukturen för kommunens ledningsgrupp så sker prioritering och uppföljning av e-strategi och it-planen. Budgetprioriteringar och uppföljning sker i löpande dialog men framförallt vid två tillfällen under året. Uppföljning sker i tidsspannet oktober november och budgetprioriteringar inför kommande år i februari mars. IT-planen följs upp och revideras i samband med dessa möten. Kommunchefen kallar till dessa möten. 113

114 5(7) Kommunens ledningsgrupps huvudsakliga uppgifter är: Fastställa IT-planen och ha en förståelse för verksamhetens framtida behov. Prioritera olika projekt vid resursbrist eller målkonflikt Nivå 2. IT-strategisk ledningsgrupp förvaltning På ett till fyra möten med förvaltningens ledningsgrupp under året, ges plats för diskussioner med ledningen för it-centrum. Då medverkar både IT-chef, IT-driftschef samt IT-ansvariga i verksamheterna. Till dessa möten kallar IT-Chef i dialog med förvaltningschef. Mötena läggs förslagsvis i samband med förvaltningens ledningsmöten. Den IT-strategiska ledningsgruppens huvudsakliga uppgifter är: göra riskbedömningar av satsningar samt säkerställa finansiering. bevaka större projekten utifrån ett strategiskt perspektiv och säkerställer att IT och verksamhetsutvecklingen är en integrerad process. En inventering av dessa projekt sker under kvartal 4 och presenteras sammanställt av it-chefen för kommunens ledningsgrupp under kvartal 1. Här sker en prioritering inför slutlig budget och verksamhetsplanering. Senast under april skall ett förslag för efterföljande års utvecklingsprojekt och investeringar vara klara. Förändringar i detta material kan ske men måste vara definitivt klart i månadsskiftet oktober november för att kunna hanteras i budgetprocessen. Nivå 3.IKT-grupper 4 Representanter från IT-Centrum träffar fyra till sex gånger per år chefer och personal från verksamheten i de olika delarna av organisationen. 4 Informations- och kommunikationsteknik IKT (eng. Information and Communication Technology, ICT), är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. 114

115 6(7) Vid dessa möten så ska verksamhetsansvarig chef, verksamhetsutvecklare och systemförvaltare samt handläggare/användare delta från verksamheten. Från IT-Centrum deltar IT-Chef alternativt IT-driftschef eller supportansvarig samt specialistkompetens för ämnesområdet(nätverk, systemspecialist, m.m.). IT-driftschef eller supportansvarig kallar till dessa möten. IKT-gruppens huvudsakliga uppgifter är: Driva verksamhetsutveckling och identifiera verksamhetens utvecklingsbehov. Beskriva verksamhetens praktiska behov och arbetar fram verksamhetsanalysen. Identifiera utbildningsbehov och insatser. Ansvarar för förvaltning och utveckling av verksamhetens IT-system. Förslag som lämnas till större utvecklingsprojekt skall föregås av en behovsanalys och verksamhetsanalys där kostnader och kopplingen till verksamhetsmålen redovisas. IT-centrum bistår här med kompetens. IKT-gruppen ska även ha en kontinuerlig dialog angående driften av verksamhetssystemen och eventuella problem som uppkommer i andra befintliga system. Kommunens ledningsgrupp IT-Strategisk Ledningsgrupp UTOM IT-Strategisk Ledningsgrupp SBN IT-Strategisk Ledningsgrupp KS Vård och Omsorg, Individ och Familj IKT-Grupp Utbildning IKT-Grupp Förskola IKT-grupp SBN IKT-Grupp KS IKT-Grupp Koppling mellan de olika grupperna Dialogen sker både inom de två grupperingarna beskrivna ovan samt inom verksamheten i ordinarie mötesstruktur. På IT-Centrum genomförs återkommande planeringsmöten där IT-Chef, IT-driftschef samt berörd personal inom it-centrum går igenom de frågor som diskuteras i de två olika nivåerna. 115

116 7(7) Nivå 2 och 3. På detta sätt lyfts de behov som framkommer vid de operativa mötena till den strategiska nivån och de strategiska besluten kommuniceras och förankras hos den operativa nivån. Viktigt att utvalda personer från IKT-gruppen deltar i IT-strategisk ledningsgrupp Genom att utgå ifrån de problem som verksamheterna har i vardagen i stort och smått och lyfta fram de möjligheter som videomöten, scanning, ipad, sociala medier, web m.m. ger, i ett kreativt klimat, hittas svar på många frågor. I den här andan ska it-planen genomföras enligt de prioriteringar som e-strategin ger, i en dialog mellan verksamheten och IT-centrum. Verksamhetsutveckling med stöd av IT. Förankring, genomförande och uppföljning IT-planen vävs samman med verksamhetsplaneringen för respektive nämnd och kompletteras med införandekalkyler. Respektive nämnd ansvarar sedan för genomförandet vilket också inkluderar finansiering. Vissa centrala resurser finns för bland annat e-tjänster samt arbetet inom den digitala strategin. Uppföljningen sker löpande på kommunens ledningsgrupps möten. Befintliga nyckeltal och ekonomiska nyckeltal som är kopplade till verksamhetens mål ska vara styrande för alla insatser och projekt som återfinns i IT-planen. Uppföljning av varje projekt sker i årsredovisning av respektive nämnd. Uppföljning av e-strategin och revidering av detta dokument sker var fjärde år, året efter att allmänna val genomförts. Dokumentet antas av fullmäktige. IT-Chefen ansvarar för att e-strategin revideras och att it-planerna genomförs och följs upp under året. /Gruppen för framtagande av e-strategi samt IT-plan 116

117 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU Investering nytt äldreboende i Älvkarleby kommun 101 Diarienr 2015/23 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 1. besluta enligt Uon au , utbildnings- och omsorgsnämndens föreslår kommunfullmäktige besluta att bygga ett nytt äldreboende enligt alternativ 1C. 2. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om igångsättning när upphandling är genomförd inom ramen för kommunfullmäktiges beslut Sammanfattning av ärendet Inriktningsbeslut har fattats av kommunfullmäktige att kommunen ska möjliggöra ett nytt sammanhållet äldreboende på Tallmon som möjliggör 127 boendeplatser KF Under tiden har WSP på uppdrag av tjänstemännen arbetat fram olika förslag till nybyggnationer samt till- och ombyggnationer för att möjliggöra 127 boendeplatser i enlighet med det beslut som utbildnings- och omsorgsnämnden fattade Utifrån det inriktningsbeslut som kommunfullmäktige har tagit så finns 3 alternativ som ligger inom ramen för det. I bilagan, Tallmon alternativen för äldreboendet, kallas de för alternativ 1B, 1C och 2B, vilket kommer att användas i dokumenten för att särskilja de olika alternativen. Utbildning- och omsorgsförvaltningen har värderat alternativen utifrån 1) kvalitet för brukare 2) arbetsmiljö 3) samverkansvinster & flexibilitet 4) ekonomi 5) övrigt Utifrån ett rent verksamhetsmässigt perspektiv så förordas alternativ 1C, se bilaga, Vilken påverkan har alternativa äldreboenden. Men sammanvägt med de ekonomiska konsekvenserna så förordas alternativ 2B. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 117

118 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Vilken påverkan har alternativa äldreboenden? Ulrika Hjerpe Finansiering Tallmon. Veikko Niemi, Mätprotokoll av Gammastrålning. Tommy Morelius, Gävle Inriktningsbeslut om Tallmon. KF 62, Tallmon-alternativen för äldreboendet. WSP, Uon Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande föreslår besluta enligt Uon au , utbildnings- och omsorgsnämndens föreslår kommunfullmäktige besluta att bygga ett nytt äldreboende enligt alternativ 1C. Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 118

119 TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Handläggare Anna-Karin Karlsson Kommunchef Investering äldreboende i Älvkarleby kommun Förslag till beslut 1. att upphandling och byggnation av kommunens äldreboende ska ske likvärdigt alternativ 2B enligt bilaga- Tallmon alternativen för äldreboendet. Med motivering att byggnationer likvärdigt alt. 2B kommer att uppfylla de krav fullmäktige har beslutat, vara ändamålsenliga för verksamheten och få lägre ekonomiska effekter på kort och lång sikt än övriga alternativ. 2. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om igångsättning när upphandling är genomförd inom ramen för kommunfullmäktiges beslut Sammanfattning av ärendet Inriktningsbeslut har fattats av kommunfullmäktige att kommunen ska möjliggöra ett nytt sammanhållet äldreboende på Tallmon som möjliggör 127 boendeplatser KF Under tiden har WSP på uppdrag av tjänstemännen arbetat fram olika förslag till nybyggnationer samt till- och ombyggnationer för att möjliggöra 127 boendeplatser i enlighet med det beslut som utbildnings- och omsorgsnämnden fattade Utifrån det inriktningsbeslut som kommunfullmäktige har tagit så finns 3 alternativ som ligger inom ramen för det. I bilagan, Tallmon alternativen för äldreboendet, kallas de för alternativ 1B, 1C och 2B, vilket kommer att användas i dokumenten för att särskilja de olika alternativen. Utbildning- och omsorgsförvaltningen har värderat alternativen utifrån 1) kvalitet för brukare 2) arbetsmiljö 3) samverkansvinster & flexibilitet 4) ekonomi 5) övrigt ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

120 2(5) Utifrån ett rent verksamhetsmässigt perspektiv så förordas alternativ 1C, se bilaga, Vilken påverkan har alternativa äldreboenden. Men sammanvägt med de ekonomiska konsekvenserna så förordas alternativ 2B. Beslutsunderlag Vilken påverkan har alternativa äldreboenden? Ulrika Hjerpe Finansiering Tallmon. Veikko Niemi, Mätprotokoll av Gammastrålning. Tommy Morelius, Gävle Inriktningsbeslut om Tallmon. KF 62, Tallmon-alternativen för äldreboendet. WSP, Uon Ärende Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om att påbörja en projektering för ett nytt äldre boende i Älvkarleby kommun. Utbildnings- och omsorgsnämnden beslutade, , att antalet platser som äldreboendet skulle kunna inrymma var 127. Utifrån det inriktningsbeslut som kommunfullmäktige har tagit så finns 3 alternativ. I bilagan, Tallmon alternativen för äldreboendet, kallas de för alternativ 1B, 1C och 2B, vilket kommer att användas i dokumenten i ärendet. Alternativa byggnader Hästskoformade hus två och tre våningar Ett hus, två våningar. Ett hus, tre våningar. Kök och samling emellan. 1B Boendeplatser: 127 Bort: kök & huvudbyggnad Kvar: längorna Tallmovägen 4 och 6 Nytt: två hästskoformade hus & kök 120

121 3(5) Hästskoformade hus två våningar & tillbyggnad Två hus med två våningar. Kök och samling emellan. Tillbyggnad ytterligare länga utanför 1C Tallmogatan 4 och 6. Boendeplatser: 127 Bort: kök & huvudbyggnad Kvar: längorna Tallmovägen 4 och 6 Nytt: två hästskoformade hus, kök & ytterligare länga 20 boendeplatser. 1 Ljusgårdshus & två tillbyggnader Två hus i vinkel, rak form. Två tillbyggnader: 1) mellan hus och kök 2) extra länga. 2B Boendeplatser: 127 Bort: tidigare huvudbyggnad Kvar: längorna Tallmovägen 4 och 4 & kök 1 En länga utanför Tallmovägen 4 och 6, se sidan med befintlig verksamhet. 121

PROTOKOLL Svar på remiss: Revidering förbundsordning Samordningsförbundet Uppsala län KS-2016/427

PROTOKOLL Svar på remiss: Revidering förbundsordning Samordningsförbundet Uppsala län KS-2016/427 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-29 157 Svar på remiss: Revidering förbundsordning Samordningsförbundet Uppsala län KS-2016/427 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ställa sig

Läs mer

Samordningsförbundet: Remiss reviderad förbundsordning

Samordningsförbundet: Remiss reviderad förbundsordning ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Egnell Eva Datum 2016-08-28 Diarienummer AMN-2016-0201 Arbetsmarknadsnämnden Samordningsförbundet: Remiss reviderad förbundsordning Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Antagande av ny förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län

Antagande av ny förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2017-01-02 AMN 2016-201 Arbetsmarknadsnämnden Antagande av ny förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län Förslag till

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Gävleborg

Förbundsordning för Samordningsförbundet Gävleborg Sid 1 (5) Författningssamling Förbundsordning för Samordningsförbundet Gävleborg Beslutad av Kommunfullmäktige i Gävle kommun 151214 12 Beslutad av övriga förbundsmedlemmar: Arbetsförmedling, 160427, Försäkringskassan,

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna

Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av

Läs mer

2014-11-20 FÖRBUNDSORDNING. Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Giltig från 2015-01-01

2014-11-20 FÖRBUNDSORDNING. Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Giltig från 2015-01-01 2014-11-20 FÖRBUNDSORDNING Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet Giltig från 2015-01-01 1 Förbundsordning för Samordningsförbund Värend Samordningsförbundet Värend har

Läs mer

Förbundsordning för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Förbundsordning för Södra Dalarnas Samordningsförbund I ~ Landstinget - DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet seslursun ~ilj, Lo 8 6 ff Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (2) Dnr LD15/00213 Uppdnr 989 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Samordningsförbundet i Kalmar län.

Samordningsförbundet i Kalmar län. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-03-20 KS 2019/0237 Kommunfullmäktige Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen

Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen 2018-04-27 Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen Samordningsförbundet Roslagen (nedan kallat samordningsförbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 5.10

Laholms kommuns författningssamling 5.10 Laholms kommuns författningssamling 5.10 Förbundsordning för Samordningsförbundet i Halland antaget av kommunfullmäktige den 24 april 2012, 65 Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210)

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp FÖRFATTNING 1.7 1(5) Antagen av kommunstyrelsen 11/12 Reviderad av kommunfullmäktige 183/14 2014-KS-486 Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lag om finansiell

Läs mer

Förbundsordning för samordningsförbundet i Trelleborgs kommun

Förbundsordning för samordningsförbundet i Trelleborgs kommun Förbundsordning för samordningsförbundet i Trelleborgs kommun Samordningsförbund i Trelleborgs kommun har inrättats med stöd av lagen (SFS nr 2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Lycksele-Malå

Förbundsordning för Samordningsförbundet Lycksele-Malå Förbundsordning för Samordningsförbundet Lycksele-Malå Samordningsförbundet Lycksele-Malå har inrättats med stöd av Lag (SFS nr 2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Förbundsordning Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Förbundsordning för samordningsförbundet Finsam Kävlinge-Lomma Dokumenttyp Beslutande organ Förbundsordning Kommunstyrelsen Förvaltningsdel Antagen 2013-06-10, Kf 51/2013 Ansvar

Läs mer

Förbundsordning för samordningsförbund

Förbundsordning för samordningsförbund Förbundsordning för samordningsförbund Förbundsordning för Samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga Samordningsförbundet har inrättats med stöd av Lag (SFS nr 2003:1210) om finansiell samordning

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är 2 Förbundets säte Förbundets

Läs mer

Förbundsordning Antagen vid Styrelsemöte Reviderad vid Styrelsemöte

Förbundsordning Antagen vid Styrelsemöte Reviderad vid Styrelsemöte Förbundsordning Antagen vid Styrelsemöte 2007-12-03 Reviderad vid Styrelsemöte 2014-04-11 Förbundsordning för Samordningsförbundet i norra Örebro Län, SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro län, har

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp Förbundsordning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

Förbundsordning. Sunnerbo Samordningsförbund

Förbundsordning. Sunnerbo Samordningsförbund Förbundsordning Sunnerbo Samordningsförbund Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Giltig från 2017-07-01 1 Förbundsordning för Sunnerbo Samordningsförbund Samordningsförbundet

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2009-05-14 Ersätter: 2007-09-13 Gäller fr o m: 2009-05-14 Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet

Läs mer

Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun antog förbundsordningen den 26 januari 2009, 7.

Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun antog förbundsordningen den 26 januari 2009, 7. Förbundsordning 2009-01-26 Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland KS-669/2008 Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun antog förbundsordningen den 26 januari 2009, 7. Samordningsförbundets

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:8 1 (13) LS 1010-0813 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring av förbundsordning för Samordningsförbundet Botkyrka Föredragande landstingsråd: Filippa Reinfeldt Ärendet Samordningsförbundet

Läs mer

Förbundsordning för FINSAM Lekeberg och Örebro

Förbundsordning för FINSAM Lekeberg och Örebro för Samordningsförbundet Finsam i Örebro har vid medlemmarnas fastställande av förbundsordning, utökats med Lekebergs kommun och förbundets namn ändrats till (nedan kallat förbundet). Förbundet har inrättats

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Östra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Val av ledamot och ersättare till Samordningsförbundet Södra Roslagen 14 SN

Val av ledamot och ersättare till Samordningsförbundet Södra Roslagen 14 SN Val av ledamot och ersättare till Samordningsförbundet Södra Roslagen 14 SN 2018.141 108 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott 2018-11-22 140 Val av ledamot och ersättare

Läs mer

Revidering av förbundsordningen för samordningsföbunder RAR

Revidering av förbundsordningen för samordningsföbunder RAR 11:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 11:2 Stabsavdelningen Dnr KS/2017:607-106 2017-11-03 1/1 Handläggare Anna-Karin Ahlgren 0152-291 57 Revidering av förbundsordningen för samordningsföbunder RAR Förslag till beslut

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta Tjänsteutlåtande 0 Öster? Kommu n kansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-04-21 Dnr KS 2015/0172 Revidering av förbundsordning under paragraf 19- Samordningsförbundet Södra Roslagen Sammanfattning Samordnings

Läs mer

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Sörmland

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Sörmland Kommunstyrelsen 2017-11-09 Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2017:546 Andreas Lindbom 016-710 54 80 1 (2) Kommunstyrelsen Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Sörmland Förslag

Läs mer

24. Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län ändring Dnr 2013/45-106

24. Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län ändring Dnr 2013/45-106 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 29 (32) 2014-06-16 Ks 24. Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län ändring Dnr 2013/45-106 Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober 2005.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (SFS nr: 2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Förslag till revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Roslagen

Förslag till revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Roslagen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-12 1 (2) HSN 1412-1673 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 7 Förslag till revidering av förbundsordning för

Läs mer

Protokoll för Kommunfullmäktige

Protokoll för Kommunfullmäktige Protokoll för Kommunfullmäktige Plats: Kommunhusets sessionssal, Skutskär Datum och tid: kl. 18.30-20.00 Justering Plats: Kommunhuset, Skutskär Datum och tid: 2016-10-10 kl. 15.00 Paragrafer: 64-78 Sekreterare:

Läs mer

Nedansiljans Samordningsförbund

Nedansiljans Samordningsförbund NedanSIIJans Samordningsförbund 2013-12- 11 Dlerfenr ";;looq. 3 \ Diarieplanbetäckning (J() Nedansiljans Samordningsförbund FINSAM FÖR GAGNEF LEKSAND RÄTTVIK FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM-Gagnef-

Läs mer

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'"f!.~& " ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'f!.~&  ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra Uj Försäkringskassan Lokala Försäkringscentra Besl utsfattare Svante Borg Övriga närvarande Ale Friberg, föredragande 1:>'IlAGA LS G133 PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30 Dlarlenr 5001-2010 ----------

Läs mer

Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Svensk författningssamling 2003:1210 Innehåll: Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde

Läs mer

Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser [Fakta & Historik]

Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser [Fakta & Historik] SFS 2003:1210 Källa: Rixlex Utfärdad: 2003-12-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:411 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 /Upphör att

Läs mer

Förbundsordning Samordningsförbundet Väst

Förbundsordning Samordningsförbundet Väst STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 13 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-06-12 Kf 54 Ks 66 Au 67 Ks/2014-0144 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige fastställa att ändring i idag

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Förslag från Gästrike Återvinnare Godkänt av kommunfullmäktige den 25 april 2005. Dnr KS2006/476 Kommunkansliet gak_05.doc Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Utvidgning av Samordningsförbundet i Värmdö med Nacka kommun och namnändring till Samordningsförbundet VärNa

Utvidgning av Samordningsförbundet i Värmdö med Nacka kommun och namnändring till Samordningsförbundet VärNa 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-26 HSN 1510-1203 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-01-26, P 5 Utvidgning av Samordningsförbundet i Värmdö med

Läs mer

Förslag till förbundsordning för kommunalförbundet Gästrike återvinnare

Förslag till förbundsordning för kommunalförbundet Gästrike återvinnare Förslag till förbundsordning för kommunalförbundet Gästrike återvinnare För beslut i medlemskommunerna hösten 2015. Reviderad förbundsordning träder i kraft 2016-01-01 1. Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

SFS Författningstexter

SFS Författningstexter Sida 1 av 7 Post 1 av 1 i SFST Länk till register o förarbeten Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Beslutad av respektive Kommunfullmäktige i april o maj 2005.

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Beslutad av respektive Kommunfullmäktige i april o maj 2005. 2005-08-18 Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Beslutad av respektive Kommunfullmäktige i april o maj 2005. 1. Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Gävle, Hofors,

Läs mer

Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Sida 1 av 5 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan,

Läs mer

Förbundsordning för Miljöförbundet Blekinge Väst

Förbundsordning för Miljöförbundet Blekinge Väst Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Godkänd av: NYA KF 69, 2006-12-11, Rev KF 158, 2016-12-19 Medlemmar namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Miljöförbundet och det har sitt säte i Sölvesborg.

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-04-09

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-04-09 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-04-09 31 (40) 63 BILDANDE AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄST SAMT REVIDERING AV FÖRBUNDSORDNINGEN FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET NORRA BOHUSLÄN Dnr: LKS 2014-105-106

Läs mer

Förbundsordning för samordningsförbund BIL 1

Förbundsordning för samordningsförbund BIL 1 1 Förbundsordning för samordningsförbund BIL 1. Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund

Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige:2001-10-25 161 Reviderad: KF 2003-05-22 97 KF 2006-11-30 12 Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund Namn, säte och varaktighet 1 Kommunalförbundets

Läs mer

Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn

Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn 21 augusti 2012 Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn (nedan kallat förbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning

Läs mer

Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland

Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Christoffer Martinelle 2014-05-19 LiÖ 2014-547 Landstingsstyrelsen Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningsförbund.

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningsförbund. 95 Dnr 2016/00441 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 95 Den 2016-12-12 Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningsförbund Kommunfullmäktiges

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Kommunsamverkan Cura individutveckling

Förbundsordning för Kommunsamverkan Cura individutveckling Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m. Lagakraftvunnet beslut Godkänd av: KF 68, 2011-05-02, ändrad 71, 2017-04-10 Förbundsordning för Kommunsamverkan Cura individutveckling Förbundsordning

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar

Läs mer

Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Antagen i respektive medlemskommuns fullmäktige under hösten 2006. 3 reviderad 2013-03-12 Ff 6 6 Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Räddningstjänstförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Reviderad förbundsordning mars 2017 Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Om det handlar om flera förbund som går samman var vänlig se Finsamhandboken,

Om det handlar om flera förbund som går samman var vänlig se Finsamhandboken, Stödmaterial vid utarbetande av förbundsordning Se även avsnitt 3.6 Förbundsordning samt bilaga 1 i Handbok för finansiell samordning utgiven av Nationella rådet (Finsam-handboken). (Stödmaterialet som

Läs mer

Medlemmar, säte och ändamål

Medlemmar, säte och ändamål Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m. 2007-03-02 Godkänd av: NYA KF 68, 2006-12-11 Medlemmar, säte och ändamål 1 Kommunalförbundets namn är (VfB) som har sitt säte i Karlshamn. s

Läs mer

Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund

Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund Godkänd av Kommunfullmäktige, Bollebygds kommun 2013-01-31 Borås Stad 2013-02-21 Herrljunga kommun 2013-02-19 Marks kommun 2013-02-21 Svenljunga kommun 2013-02-11

Läs mer

Förbundsordning för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Utöver vad som anges i Kommunallagen (KL) gäller nedanstående bestämmelser

Förbundsordning för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Utöver vad som anges i Kommunallagen (KL) gäller nedanstående bestämmelser 2018-01-26 Förbundsordning för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Godkänd av Kommunfullmäktige Bollebygds kommun 2018-04-26 Borås Stad 2018-09-20 Herrljunga kommun 2018-09-04 Marks kommun 2018-05-17

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING för Räddningstjänsten Enköping Håbo

FÖRBUNDSORDNING för Räddningstjänsten Enköping Håbo FÖRBUNDSORDNING för Räddningstjänsten 1 Benämning och säte Förbundet benämns Räddningstjänsten och har sitt säte i s kommun. 2 Medlemmar Medlemmar i förbundet är s kommun och kommun. 3 Ändamål Förbundet

Läs mer

Förbundsordning för Region Dalarna

Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176, RD 2011/34 Förbundsordning för Region Dalarna Version 2014-12-12 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas

Läs mer

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund FÖRFATTNINGSSAMLING (4.3) Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31 57 (KS/2000:108), 2006-11-09 79 (KS/2006:109) Kommunstyrelsen 2003-01-15 18 (KS/2002:217) Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Läs mer

Anslutning till Samordningsförbundet Södra Roslagen 8 KS

Anslutning till Samordningsförbundet Södra Roslagen 8 KS Anslutning till Samordningsförbundet Södra Roslagen 8 KS 2016.393 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-10-18 157 Anslutning till Samordningsförbundet Södra Roslagen

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd

Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd Sida 1 (6) Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är kommunalförbundet Medelpunkten. Förbundet har sitt säte i Helsingborg. 2 Medlemmar Medlemmarna

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg

Förbundsordning för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg Bilaga 3 Förbundsordning för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Katrineholms kommuns författningssamling Nr 5.03 Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Ändrad av kommunfullmäktige 2003-06-16, 164, 2004-10-18, 149, 2006-12-18, 33, 2009-05-18, 84

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Gäller fr.o.m Dnr 18/ Förbundsordning

Gäller fr.o.m Dnr 18/ Förbundsordning Gäller fr.o.m. 2019-01-01 Dnr 18/0002-22 Förbundsordning 1 Namn och säte Förbundets namn är Tolkförmedling Väst och har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalandsregionen

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-08-14 LS 1406-0798 Landstingsstyrelsen Förslag till revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Södertälje Föredragande

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA KRONOBERG

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA KRONOBERG ÖSTRA KRONOBERG 1 (5) FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET ÖSTRA KRONOBERG 1 Namn och säte Förbundets namn är "Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Kronoberg". Förbundet skall ha sitt säte i Lessebo. 2 Medlemmar

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund

Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund FÖRBUNDSORDNING 1 (6) Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund 1 Medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna Ludvika och Smedjebacken. 2 Ändamål och uppgifter Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Förbundsordning. Förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg. Kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro

Förbundsordning. Förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg. Kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Förbundsordning Förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg Kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87

Läs mer

Förbundsordning för Norra Västmanlands Samordningsförbund att gälla from den 1 januari 2015

Förbundsordning för Norra Västmanlands Samordningsförbund att gälla from den 1 januari 2015 1 (6) Förbundsordning för Norra Västmanlands Samordningsförbund att gälla from den 1 januari 2015 Antagen av landstingsfullmäktige (LF) i Landstinget Västmanland, 2014-11-19, kommunfullmäktige (KF) i Fagersta

Läs mer

Förslag till ombildning av Samordningsförbundet Haninge för rehabilitering till Samordningsförbundet Östra Södertörn

Förslag till ombildning av Samordningsförbundet Haninge för rehabilitering till Samordningsförbundet Östra Södertörn HSN 2010-01-26 P 7 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-04 HSN 0912-1573 Handläggare: Barbro Hansson Förslag till ombildning av Samordningsförbundet Haninge för rehabilitering

Läs mer

Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund

Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Kommunerna i Fyrbodal Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbunds direktion föreslår ändringar av förbundsordningen. Detta för att uppdatera dokumentet samt

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Förslag till förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling

Förslag till förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Bilaga 1 Förslag till förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och har sitt säte i Uppsala

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Konstmuseet i Norr

Förbundsordning för kommunalförbundet Konstmuseet i Norr Förbundsordning för kommunalförbundet Konstmuseet i Norr 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Konstmuseet i Norr och har sitt säte i Kiruna kommun i Norrbottens län. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Norra Västmanlands Utbildningsförbund gällande fr.o.m. 2011-10-01

Förbundsordning för kommunalförbundet Norra Västmanlands Utbildningsförbund gällande fr.o.m. 2011-10-01 Förbundsordning för kommunalförbundet Norra Västmanlands Utbildningsförbund gällande fr.o.m. 2011-10-01 Antagen av kommunfullmäktige i Fagersta 2011-2011-06-28, 74 Antagen av kommunfullmäktige i Norberg

Läs mer

Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst

Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst Antagen av kommunfullmäktige i Trollhättans kommun 2012 05 21, 75 Antagen av kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun 2012 05 23, 61 Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst 1 Namn och säte Kommunalförbundets

Läs mer

2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun.

2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Förbundsordning för Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje antagen av Stockholms läns landsting 2015-12-15 197 Norrtälje kommun 2015-12-14 242 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns

Läs mer