Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO"

Transkript

1 Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

2

3 Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är några exempel: Sexuell läggning Homo = lika eller samma Hetero = olika Bi = två eller dubbel. Sexuell = har att göra med könet Läggning = anlag eller fallenhet Mänskliga rättigheter Mänsklig = att ta hänsyn till människor (människovänlig) Rättigheter = något alla människor eller medborgare i ett land har rätt till 3

4 Mänskliga rättigheter LIKA BEHANDLING INFÖR LAGEN OCH SKYDD MOT DISKRIMINERING ÄR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER SOM SLÅS FAST I FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. Mänskliga rättigheter är en viktig grund i ett demokratiskt land. Ansvaret för de mänskliga rättigheterna ligger på staterna. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till lika behandling, det vill säga rätten att inte diskrimineras. Alla människor ska ha samma rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Alla kvinnor och män. Oavsett funktionshinder. Oberoende av vilken sexuell läggning du har. Alla oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Oavsett var du kommer ifrån, din förmåga att fungera, vem du lever med, om du är kvinna eller man ska du alltså kunna vara med i samhället som alla andra. 4

5 Mänskliga rättigheter och diskriminering i Sverige EN VIKTIG DEL AV SVENSK LAGSTIFTNING ÄR ATT VARJE INDIVID GARANTERAS ATT FÅ SINA RÄTTIGHETER TILLGODO- SEDDA. DÄRFÖR FINNS DET BLAND ANNAT FLERA LAGAR SOM FÖRBJUDER DISKRIMINERING PÅ OLIKA OMRÅDEN. En viktig del i den svenska lagstiftningen är att den är lika för alla. Under den senaste tiden har mycket arbete lagts ned för att alla människor ska få lika möjligheter att till exempel arbeta, gå i skolan och få sjukvård. Det betyder att stat, kommun, landsting och alla andra arbetsgivare ska arbeta för att ingen ska bli orättvist behandlad (missgynnad, särbehandlad) på grund av hans eller hennes kön, hudfärg, ursprung, religion, sexuella läggning eller funktionshinder. Sverige har flera lagar på olika områden som förbjuder att människor behandlas olika, det vill säga att de diskrimineras. Att diskriminera är att kränka en persons värde och rättigheter. Trakasserier är också en kränkning som omfattas av diskrimineringslagstiftningen. 5

6 Ombudsmän mot diskriminering FÖR ATT SE TILL ATT LAGARNA SOM FÖRBJUDER DISKRIMINERING FÖLJS HAR SVERIGE ETT ANTAL OMBUDSMÄN. 6

7 En kraft mot diskriminering Detfinnsfleraombudsmänförmänskligarättigheter,fyra av dem är samtidigt ombudsmän mot diskriminering: DO, HO, JämO och HomO. DO står för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, JämO för Jämställdhetsombudsmannen, HO för Handikappombudsmannen och HomO står för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Alla fyra är tillsatta av regeringen och riksdagen har fastlagt vilka uppgifter ombudsmännen har. Om du upplever att du blivit diskriminerad kan du vända dig till ombudsmännen. Längre fram i materialet hittar du exempel på diskriminering. Om du vill veta mer om lagarna kan du gå in på ombudsmännens webbplatser. Adresserna finns längst bak i broschyren. 7

8 Kön DET ÄR EN GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT INTE UTSÄTTAS FÖR SÄRBEHANDLING PÅ GRUND AV KÖNSTILLHÖRIGHET. Vi är alla systrar

9 Vi lever i ett samhälle där kvinnor oftast har lägre lön, sämre arbetsoch livsvillkor och mindre makt än vad män har. Men människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Det har Sveriges regering och riksdag bestämt. Därför siktar jämställdhetslagen... till att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet. Vad är könstillhörighet? Vi föds alla som kvinnor eller män. Ditt biologiska kön följer dig från vaggan till graven. Det borde inte spela någon roll vilket kön du tillhör. Men du behandlas ofta utifrån traditionella föreställningar om vad som passar sig för kvinnor eller män. Det brukar beskrivas som att vi delar in samhället efter socialt kön, eller genus. Du kan som individ bli trakasserad eller diskriminerad på grund av kön, dvs bli negativt särbehandlad på ett sätt som har samband med din könstillhörighet. Eftersom kvinnor som grupp är underordnade män som grupp blir fler kvinnor än män utsatta för könsdiskriminering. Transsexuella personer, dvs personer som upplever sig tillhöra det motsatta könet, och oftast önskar korrigera den felaktiga kropp hon/han har genom hormonbehandling och kirurgi, kan också särbehandlas på grund av sitt kön. Det är särskilt svårt att bli utsatt för negativ behandling på grund av kön i en så ömtålig situation som ett könsbyte innebär. I enlighet med EU:s direktiv betraktas trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier också som könsdiskriminering. 9

10 Funktionshinder DET ÄR EN GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT INTE UTSÄTTAS FÖR SÄRBEHANDLING PÅ GRUND AV FUNKTIONSHINDER.

11 För inte så länge sedan skulle du ha varit tvungen att bo på institution om du hade ett funktionshinder. Idag ska människor med funktionshinder ha samma rättigheter och möjligheter som alla andra. Det har Sveriges regering och riksdag bestämt. Alla människor oavsett funktionshinder ska ha rätt att utbilda sig, jobba, bo, gå ut och roa sig med mera. För att du ska få tillgång till det behöver du ibland kräva särskilda insatser. Vad är funktionshinder? Ett funktionshinder är något som kan hindra dig i olika situationer och som beror på långvariga kroppsliga eller psykiska skador och sjukdomar. Du kan vara född med funktionshindret eller ha fått det senare i livet och du kan ha fått det av olika orsaker. Funktionshinder märks inte alltid så mycket. Det gäller till exempel allergi, dyslexi, hörselskador och synskador. En del funktionshinder kan bli värre i framtiden, till exempel begränsningar som orsakas av sjukdomarna Hiv, cancer och MS. Du är skyddad av lagen även om du har ett mindre funktionshinder. 11

12 Etnisk tillhörighet och religion eller trosuppfattning DET ÄR EN GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT INTE UTSÄTTAS FÖR SÄRBEHANDLING PÅ GRUND AV ETNISK TILLHÖRIGHET, RELIGION ELLER TROSUPPFATTNING.

13 Iden svenska grundlagen sägs att alla människor har lika värde. Ändå kan det hända att de etniska eller religiösa grupper som är i minoritet inte får delta fullt ut i samhällslivet. Det kan gälla att de inte får samma tillgång som andra till arbete, bostäder och så vidare. Vad är etnisk tillhörighet? Etnisk tillhörighet definieras som ras, hudfärg, etniskt eller nationellt ursprung. En person kan skyddas mot diskriminering på en eller flera av dessa grunder genom diskrimineringslagarna. Religion eller annan trosuppfattning täcks också av lagen. Var och en har rätt att bestämma sin etniska tillhörighet. Om du är född i Turkiet är du kanske kurd, assyrier/syrian eller turk. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. 13

14 Sexuell läggning DET ÄR EN GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT INTE UTSÄTTAS FÖR SÄRBEHANDLING PÅ GRUND AV SEXUELL LÄGGNING. 14

15 Det har inte alltid varit tillåtet att leva med vem man vill. För länge sedan var det ett brott att vara homosexuell. Men lagarna har hela tiden förbättrats. Idag har du lagstadgad rätt att älska vem du vill. Den svenska riksdagen bestämde för några år sedan att du har samma rättigheter oavsett om du lever ihop med någon av samma kön eller av olika kön. Homosexuella och heterosexuella ska alltså behandlas lika. Vad är sexuell läggning? När man talar om sexuell läggning menas heterosexuell, homosexuell eller bisexuell läggning. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas att någon behandlas orättvist på grund av att personen är hetero-, homo- eller bisexuell. 15

16 Diskutera diskriminering DISKRIMINERING ÄR NÄR EN PERSON PÅ OSAKLIGA GRUNDER BLIR SÄMRE BEHANDLAD ÄN EN ANNAN PERSON. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla någon annorlunda och då är det inte diskriminering. Det åligger den som särbehandlar att bevisa att det finns sakliga skäl. Fyra exempel som kan vara diskriminering: 1. Diskriminering på grund av sexuell läggning Ahmed och Daniel lever tillsammans. De har fått problem med att betala hyran och vänder sig till Socialförvaltningen. Där kan de inte fylla i blanketten för hyreshjälp. Den kan bara fyllas i av en man och en kvinna. Att diskutera: De olika samlevnadsformerna som finns i svensk lagstiftning: sambo, äktenskap och partnerskap. Så här säger HomO: I lagstiftningen jämställs samkönade par med olikkönade par. Sverige har en och samma sambolag oavsett könet på dem 16

17 som lever tillsammans. Partnerskapet för samkönade par har samma juridiska betydelse som äktenskapet. Blanketten för ansökan om försörjningsstöd utgår i sin utformning från att alla lever heterosexuellt och utesluter samkönade par. Sökanden kategoriseras som mannen och kvinnan. För att undvika diskriminering av samkönade par kan det istället stå sökanden och medsökanden. Par av samma kön har rätt att få samma service som olikkönade par. Om du blir kränkt eller orättvist behandlad på grund av sexuell läggning kan du anmäla det till HomO. 2. Diskriminering på grund av funktionshinder Markus som har en synskada blir nekad inträde till en nattklubb. Då han snubblar i entrén frågar vakten om han är full. Markus svarar att han har en synskada och att hans balans är lite dålig. Vakten släpper ändå inte in Markus. Att diskutera: Vad tror du kan hindra människor från att gå ut på till exempel restaurang? Handlar det om att inte komma in med rullstol, att inte kunna läsa menyn, att det är för hög ljudnivå etc? Har du varit med om att någon i din bekantskapskrets inte kommit in på en restaurang eller liknande? Vad hände? Så här säger HO: Att ha möjlighet att gå ut och roa sig är något som de flesta människor tar för givet. Ändå möter HO många människor som blivit nekade att komma in i nöjeslokaler på grund av funktionshinder. Om du blir kränkt eller orättvist behandlad på grund av funktionshinder kan du anmäla det till HO. 17

18 3. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Sanela söker ett jobb hon är väl kvalificerad för. Hon blir inte kallad till intervju och får sedan veta att arbetsgivaren bara kallat svenskar flera med sämre meriter än hon till intervju. Att diskutera: Varför tror du att Sanela inte blev kallad till intervju? Har du själv eller någon du känner varit med om något liknande? Hur reagerade du/han/hon? Vad gjorde du/han/hon efteråt? Vilka krav på svenska språket är det rimligt att ställa för arbetsgivare som ska anställa personal (diskutera utifrån olika typer av arbeten, t.ex. läkare, lärare, vårdbiträde, servitör, trädgårdsmästare, kassabiträde, säljare osv)? Så här säger DO: Det borde vara självklart att den som är mest meriterad får en utannonserad tjänst. Tyvärr är det inte så utan många människor möter diskriminering i arbetslivet. Om du blivit bortvald vid en rekrytering, har du rätt att kontakta arbetsgivaren för att få se en sammanställning av meriterna från den person som fick det jobb du sökte. Om den person som fick det jobb du sökte har sämre meriter än du, kan du anmäla detta till DO eller till din fackförening. En arbetsgivare har rätt att ställa krav på språkkunskaper, men kraven ska ställas i relation till arbetet. Till exempel kan en skola ställa mycket högra krav på kunskaper i svenska om de ska anställa en svensklärare, men om skolan ska anställa en vaktmästare bör kraven vara lägre. Om du blir kränkt eller orättvist behandlad på grund av etnisk 18

19 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning kan du anmäla det till DO. 4. Diskriminering på grund av kön Anna arbetar som sjuksköterska på lasarettet i X-stad. En manlig narkossjuksköterska anställs och får högre lön än Anna med hänvisning till att han har särskild teknisk kompetens. Att diskutera: Får en arbetsgivare lov att ge högre lön till en person som sägs ha en särskild kompetens? Vad måste arbetsgivaren tänka på i sammanhanget? undervärderas. Arbetsgivaren måste alltid göra en ordentlig, könsneutral undersökning och diskutera med facket eller den anställda vilka krav och vilket ansvar som ligger i arbetsuppgifterna när lönen sätts. Arbetsgivare med fler än tio anställda måste också varje år göra en lönekartläggning och en analys av lönerna ur ett könsperspektiv. Det är viktigt att lönekartläggningen görs på rätt sätt för att motverka osakliga löneskillnader eller omedveten könsdiskriminering. Om du blir kränkt eller orättvist behandlad på grund av kön kan du anmäla det till JämO. Så här säger JämO: Ibland kan en nyanställd person ha med sig särskilda kunskaper som ger högre ingångslön, till exempel ny utbildning. Men det är tyvärr alltför vanligt att mäns kompetens övervärderas och att kvinnors kunskaper och färdigheter 19

20 Hit kan du vända dig Vad händer om du upplever dig diskriminerad av mer än en anledning? Eller om du känner dig osäker på orsaken beror det på kön eller på etniskt ursprung? I praktiken är detta inget problem. Du kan göra en anmälan till mer än en ombudsman. Om du anmäler till fel ombudsman får du hjälp att skicka anmälan vidare till rätt myndighet. Om du känner dig orättvist behandlad (missgynnad, särbehandlad) kan du alltså tala med någon av ombudsmännen mot diskriminering. Det är deras uppgift att se till att lagarna om förbud mot diskriminering efterlevs. Ombudsmännen är tillsynsmyndigheter för dessa lagar. Ombudsmännen tar emot anmälan om diskriminering, men ska också ge råd och hjälpa dig som utsatts för diskriminering. Ombudsmannen kan ta fall av diskriminering till domstol. På flera platser i Sverige finns lokala antidiskrimineringsbyråer. Antidiskrimineringsbyråerna ger stöd, råd och hjälp till dig som utsatts för diskriminering. På respektive ombudsmans webbplats kan du ladda ner denna handledning och broschyren Alla människor har lika värde. 20

21 Diskriminering pga kön Jämställdhetsombudsmannen, JämO, inrättades JämO:s uppgift är att motverka könsdiskriminering och främja jämställdhet inom arbetslivet och flera andra viktiga samhällsområden. Jämställdhetsombudsmannen, JämO Box 3397, Stockholm Tel Diskriminering pga sexuell läggning Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättades Myndigheten har ett brett uppdrag. Uppgiften är att verka mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning inom alla delar av samhällslivet. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO Box 3327, Stockholm Tel

22 Diskriminering pga etnisk tillhörighet eller religion Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, inrättades DO arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO Box 3045, Stockholm Tel Diskriminering pga funktionshinder Handikappombudsmannen, HO, inrättades HO bevakar intressen och rättigheter för dig som har funktionshinder. Målet är att alla ska ha samma rättigheter och kunna göra samma saker oavsett funktionshinder. Handikappombudsmannen, HO Box 49132, Stockholm Tel Texttelefon

23 Tryck: Jakobsbergs Tryckeri AB Tryckort: Stockholm 2005 Illustrationer: Kati Mets Grafisk form: Ann-Christin Reybekiel Broschyren kan även beställas i alternativa format, t ex punktskrift eller talkassett, från

24 Alla människor har lika värde och lika rättigheter. I detta informationsmaterial berättar ombudsmännen vad rätten till likabehandling innebär och vad diskriminering är. Handledningen vänder sig till dig som arbetar med introduktion av nyanlända flyktingar och andra invandrare i Sverige. Den hör ihop med en kort broschyr som kan delas ut till de nyanlända deltagarna. Handledningen är tänkt att vara ett stöd för dig som håller i introduktionen när ni gemensamt arbetar med innehållet i broschyren.

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Rapport 2007:7 De senaste rapporterna från ÅSUB 2006:1 Företagsrådgivningen vid Ålands Handelskammare och Ålands Företagareförening En utvärdering 2006:2 Det framtida utbildningsbehovet på Åland 2006:3

Läs mer

Krokben och utsträckta händer

Krokben och utsträckta händer Krokben och utsträckta händer Intersektionella perspektiv på makt en hjälp för dig att vässa ditt jämställdhetsarbete 2:a upplagan En skrift av Sandra Dahlén på uppdrag av Allt Om Jämställdhet. 1 Krokben

Läs mer

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet respekt integritet delaktighet vara trygg känna självkänsla må bra lika värde och villkor ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet synas finnas var våga

Läs mer

rekrytera utan att diskriminera En handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering

rekrytera utan att diskriminera En handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering Foto: Tue Fiig/Scanpix rekrytera utan att diskriminera En handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering Text: Malin Lindelöw, Eva Löfgren, Kristina Persdotter,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Förskolan Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning k FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR Z En ny FN-konvention som kommer att göra skillnad Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda

Läs mer

Rätten till sjukvård på lika villkor. rapport

Rätten till sjukvård på lika villkor. rapport Rätten till sjukvård på lika villkor rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO R4 2012 Tryck Danagård Litho, Ödeshög, 2012 Rätten till sjukvård på lika villkor rapport Innehåll Förord

Läs mer

Diskriminering som har samband med funktionshinder. En aktgranskning

Diskriminering som har samband med funktionshinder. En aktgranskning Diskriminering som har samband med funktionshinder. En aktgranskning 1 Kristina Engwall FoU Södertörns skriftserie nr 127/14 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten

Läs mer

SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015 Grunduppgifter... 6 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 6 Ansvariga för planen... 6 Vår vision... 6 Planen gäller

Läs mer

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Mötas av hinder en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Rapport 2014:2 Författare: Kristina Engwall DO:s ärende LED 2012/236 Rapport 2014:2

Läs mer

av människor med funktionshinder

av människor med funktionshinder Om bemötande av människor med funktionshinder Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande UTGIVEN AV SISUS Bemötandeuppdraget BEMÖTANDEUPPDRAGET Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd,

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

varför måste man inte komma ut som hetero?

varför måste man inte komma ut som hetero? ISBN 978-919759975-7 9 7 89197 599757 Varför väljer Rädda Barnens Ungdomsförbund och Rädda Barnen att skriva en rapport som handlar om normer kring sexualitet och kön? Trots att sexualundervisning enligt

Läs mer

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka HBT Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka hbt framtogs inom ramen för projektet Hbt-kompetens

Läs mer

Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten?

Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten? Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten? Hur ser jämställdhetsarbetet ut? Vilka är utsikterna för fortsatt förändring? Bära slang som en man? En bok för aktivt jämställdhetsarbete inom kommunal

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Etnisk mångfald i handikapprörelsen

Etnisk mångfald i handikapprörelsen Etnisk mångfald i handikapprörelsen Denna skrift är tänkt som ett diskussionsmaterial och är producerad inom projektet Rättsstöd till invandrare med funktionshinder, som drivs av Handikappförbundens samarbetsorgan

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

san t du behover ha koll pa nar du ska jobba JOBBA!

san t du behover ha koll pa nar du ska jobba JOBBA! san t du behover ha koll pa nar du ska jobba JOBBA! UT I ARBETSLIVET!!!! ATT JOBBA OCH TJÄNA PENGAR kan vara kul. Med några enkla kunskaper kan du undvika fallgroparna. Den här broschyren innehåller det

Läs mer

Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer

Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer Våldsamt lika och olika En skrift om våld i samkönade parrelationer Våldsamt lika och olika En skrift om våld i samkönade parrelationer Första upplagan 2008. Populärvetenskaplig bearbetning: Maria Jacobson

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

Gröndalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gröndalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gröndalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Skolans Rektor är ansvarig för att planen mot diskriminering

Läs mer