MOTIONER OCH MOTIONSSVAR

Transkript

1 2011 MOTIONER OCH MOTIONSSVAR

2 MOTION 2011: 1 ANGÅENDE AKTIVA LOKALAVDELNINGAR

3 SVAR PÅ MOTION 2011: 1 ANGÅENDE AKTIVA LOKALAVDELNINGAR Visst vore det praktiskt om svaret på alla frågor fanns i stadgarna tyvärr är det inte möjligt. Som motionärerna skriver grundar Svenska Kyrkans Unga i dagsläget kriterierna för vad vi kallar en aktiv lokalavdelning på de krav Ungdomsstyrelsen ställer för vad de kallar en bidragsgrundande lokalavdelning. Men våra kriterier grundar sig inte enbart på Ungdomsstyrelsens regler och detta arbetar förbundet aktivt med att kommunicera till distrikt och lokalavdelningar. Ett exempel på hur, en fiktiv medlemsrapport, finns som bilaga till detta motionssvar. Se bilaga 2 längst bak i detta häfte. Att ändra våra stadgar kan ta flera år, medan våra olika verktyg och dokument går att förändra löpande under mandatperioderna. Även om vi i dagsläget har beslutat att använda Ungdomsstyrelsens riktlinjer som verktyg kan detta komma att förändras om Ungdomsstyrelsens krav förändras på ett sätt som står i strid med vår syftesparagraf eller idé. I dag skiljer sig våra krav från Ungdomsstyrelsens. Framför allt när det gäller hur vi fördelar de bidrag vi får. Fram till den 31 december 2010 gav Ungdomsstyrelsen bidrag för medlemmar i åldrarna 7-25 år, från 1 januari 2011 för åldrarna 6-25 år, medan Svenska Kyrkans Unga valt att ge bidrag till alla medlemmar i åldrarna 0-30 år. En annan tydlig skillnad är att vi kräver att en aktiv lokalavdelning ska ha en registeransvarig, vilket är viktigt inte minst för kontinuiteten på Medlemssidorna och för att alla i rörelsen på ett enkelt sätt ska kunna kontakta varandra. Precis som motionärerna ser förbundsstyrelsen ett behov av tydlighet. Under mandatperioden har förbundet arbetat aktivt för att göra medlemsrapporteringen enklare för lokalavdelningarna. Vi har också arbetat för att förtydliga vad som krävs för en komplett medlemsrapport. Varje år får distrikten flera lägesrapporter där förbundet synliggör vad som efterfrågas och vad som eventuellt fattas för att lokalavdelningarnas medlemsrapporter ska bli kompletta, se exempel i bilaga 1 längst bak i detta häfte. Vi vill även hänvisa till det svar som finns för Interpellation 1. Där redogör vi för hur förbundet arbetar för god kommunikation och kontakt med våra lokalavdelningar. Ytterligare ett sätt att förtydliga våra stadgar är de kommentarer som finns till förbundets stadgar, likt de som finns till lokalavdelningens normalstadgar. Dessa finns bland annat i distriktspärmen, den pärm som varje distrikt har fått och kommer inom kort att finnas på Svenska Kyrkans Ungas webbplats. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att avslå motionen i sin helhet.

4 MOTION 2011: 2 HUVUDGUDSTJÄNST PÅ ARRANGEMANG

5 SVAR PÅ MOTION 2011: 2 HUVUDGUDSTJÄNST PÅ ARRANGEMANG Att fira gudstjänst på våra arrangemang innebär att vi tillsammans får möta Gud. Gudstjänsten har en självklar plats och är en central del av vår rörelse. Den är viktig för vår kristna gemenskap och vår möjlighet att växa i tro och ansvar. Förbundsstyrelsen tycker att formuleringen i motionen, att det ska firas gudstjänst på söndagar, är en begränsning då det kan finnas praktiska hinder, exempelvis hemresor. Att alla tillsammans kan fira gudstjänst på en lördag kan vara ett bättre alternativ än att endast ett fåtal kan fira under söndagen. På Stora årsmötet 2005 fattades beslutet att det vid arrangemang som anordnas av Svenska Kyrkans Unga bör firas gudstjänst. På söndagar gärna med den lokala församlingen. Detta utifrån en liknande attsats som den motionären här lägger fram. Förbundsstyrelsen önskar behålla en mer flexibel formulering för ett mer inkluderande gudstjänstklimat i vår rörelse. Vi tycker att motionens förslag om huvudgudstjänstordning också är begränsande då denna ordning inte innefattar exempelvis temamässor eller temagudstjänster. Oavsett om en sådan anordnas av eller med den lokala församlingen skulle dessa former av gudstjänster blir en omöjlighet. Då vi strävar efter att fira gudstjänst med den lokala församlingen skulle ett sådant beslut innebära att vi ska kräva att de firar enligt huvudgudstjänstsordning, enbart för vår skull. Detta tycker vi är problematiskt. Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt att även fortsättningsvis sträva efter att stärka vår kristna identitet och vår plats i Svenska kyrkan. Gudstjänsten ska ha en självklar plats på våra arrangemang! Vi föreslår en alternativ att-sats som just understryker detta men samtidigt inte begränsar möjligheten att fira gudstjänst tillsammans. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att att avslå motionens att-satser. det vid riksarrangemang, anordnade av Svenska Kyrkans Unga, ska firas gudstjänst. Gudstjänst bör firas på söndagar, gärna med den lokala församlingen.

6 Uppsala den 28 april 2011 MOTION 2011: 3 ÅRSMÖTESFORMER Motion om stadgeändring Svenska Kyrkans Unga är kidnappat! En liten elit har bestämt sig för att de vill ha kontroll över rörelsen och använder sig av alla tillgängliga metoder för att behålla makten. Hur går då det till? Jo, jag skulle vilja berätta om två olika sorters lokalavdelningar. Den ena lokalavdelningen har helt fantastiska miniorgrupper, juniorgrupper, en ungdomsgrupp som träffas, firar andakt, fikar och har det trevligt. De åker också gärna på stiftets läger. Distriktsårsmöte, det låter lite tråkigt och dit åker man ibland... Om konsulenten eller någon i distriktsstyrelsen har varit där och peppat, det vill säga. Men de är väldigt nöjda med tillvaron så länge man får ses i veckorna och åka på roliga läger ibland. Den andra lokalavdelningen har en välfungerande styrelse, och när de har årsmöte i lokalavdelningen är det en tävling om vem som skall få representera dem på distriktsårsmötet och Stora Årsmötet. Där vet de precis hur demokrati fungerar, vet vad man har för rättigheter och tycker att demokrati är det roligaste som finns. De tror också att alla andra tycker att demokrati är det roligaste som finns När det gäller deltagarna på Stora Årsmötet så kommer merparten av deltagarna ifrån lokalavdelningarna där MÖTE är ledordet. I de lokalavdelningar där GEMENSKAP är ledstjärna ses deltagandet på Stora Årsmötet ofta som ett straff. Tänk om vi skulle förändra Stora Årsmötet till en form som fungerade för både de som har järnkoll på demokrati och de som tycker att möte är lite svårt och tråkigt. Men vänta... Om de som tycker att Stora Årsmötet är en svår mötesform inte kommer dit, och de som tycker att Stora Årsmötet är en lätt form kommer dit, då kommer ju aldrig Stora Årsmötet att besluta om att förändra formen! Ett alternativ till Stora Årsmötet, som är en form av representativ demokrati, är att distrikten väljer representanter, vilket alltså är en annan form av representativ demokrati. Om vi inte missminner oss så var det cirka 100 ombud på Stora Årsmötet 2009, fördelat på tretton distrikt så blev det cirka åtta ombud per distrikt. Och hur stor skulle då förändringen bli? Det skulle innebära att distrikten själva väljer ombud som får representera distriktet på årsmötet. Årsmötet bör även hållas varje år, istället för vartannat år. Uppsala stift tycker att det skulle bli en mer rättvis fördelning. Det skulle även skapa en större samhörighet mellan distrikten, och förändring samt information kan ske mer fortlöpande till medlemmarna. Därför föreslår Svenska Kyrkans Unga i Uppsala stift Stora Årsmötet besluta att: genomföra en förändring av årsmötesformen, genom att införa distriktsrepresentation vid Svenska Kyrkans Ungas nationella årsmöten. Därför föreslår Svenska Kyrkans Unga i Uppsala stift Stora årsmötet besluta att: stryka 7 i stadgarna för Svenska Kyrkans Unga, angående Lilla årsmötet. att: ändra 4, 5 och 6 i stadgarna för Svenska Kyrkans Unga så att de ser ut som det bifogade förslaget.

7 Uppsala den 28 april 2011 Bilaga till Motion om stadgeändring 4 REPRESENTATION Till Årsmötet och Extra Årsmötet får distrikten utse ombud; varje distrikt har två basmandat varefter övriga mandat upp till och med 51 mandat fördelas i proportion till antalet rapporterade medlemmar den 31 december föregående år, enligt jämkad uddatalsmetod. Ombud får bara representera en uppdragsgivare. Förbundsstyrelsens ledamöter har yttrande- och förslagsrätt men ej rösträtt. Sammanträdesordningen reglerar övrigas deltagande i årsmötena. 5 BESLUT Beslut fattas med enkel majoritet om ej annat anges. Om någon begär det ska sluten omröstning ske vid personval. Vid lika röstetal avgör lotten. 6 ÅRSMÖTET Svenska Kyrkans Ungas högsta beslutande organ är Årsmötet som skall hållas före 20 augusti. Kallelse till Årsmötet utsänds av Förbundsstyrelsen minst två månader före årsmötet. Årsmötet beslutar i ärenden som behandlats av Förbundsstyrelsen och förrättar val. Propositioner till Årsmötet skall skickas till lokalavdelningar och distriktsorganisationer senast den 15 april. Tilläggspropositioner kan skickas senare. Motionsrätt har enskild medlem, lokalavdelning och distriktsorganisation. Motion skall vara hos förbundsstyrelsen senast den 30 april, dock senast 6 veckor innan årsmötet. Motionssvaren skall vara lokalavdelningarna, ombud och distriktsstyrelser tillsända senast 15 maj, dock senast fyra veckor före årsmötet. Förbundsordförande, vice förbundsordförande samt förbundsstyrelseledamöterna väljs på två år. Vid Årsmötet skall följande ärenden förekomma: 1) Justering av röstlängd. 2) Fråga om mötets behöriga utlysande. 3) Fastställande av sammanträdesordning. 4) Fastställande av föredragningslista. 5) Val av presidium för Årsmötet. 6) Val för justering. 7) Verksamhetsberättelse. 8) Revisionsberättelse. 9) Frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. 10) Behandling av propositioner. 11) Behandling av motioner. 12) Fastställande av stödmedlemskapsavgift. 13) Fastställande av budget och verksamhetsplaner för kommande år. 14) Val av förbundsordförande. 15) Val av vice förbundsordförande. 16) Val av förbundsstyrelseledamöter. 17) Val av två räkenskapsrevisorer (varav en auktoriserad) och två suppleanter. 18) Val av två sakrevisorer och två suppleanter. 19) Val av valberedning.

8 MOTION 2011: 4 ÅRSMÖTESFORMER

9

10

11

12 SVAR PÅ MOTION 2011: 3 OCH MOTION 2011: 4 ÅRSMÖTESFORMER Under många år har det funderats på hur demokratin kan utvecklas inom Svenska Kyrkans Unga. Därför tillsattes det 2010 en demokratigrupp som fick i uppgift att utveckla demokratin, till exempel årsmötesformerna. Denna grupps arbete är i full gång och de ansvarar till exempel för delar av Stora årsmötet Förbundsstyrelsen har för avsikt att i kommande verksamhetsinriktning utveckla och stärka lokalavdelningar, medlemmar och distrikt genom att stötta och bygga vårt demokratiska ansvar. I dialog med Svenska kyrkan för även förbundsstyrelsen arbetet med ungas delaktighet i Svenska kyrkans beslutande organ framåt. Detta arbete jämsides med Svenska kyrkans strukturutredning är oerhört viktiga frågor för vår framtid och hur vi ser på kyrkans roll i framtiden. Som Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation vill vi med Kristus i centrum och med dopet som grund vara aktiva i utformandet av vår kyrka. Förbundsstyrelsen vill i detta skede både stärka vår kristna identitet och vara öppna för nya demokratiska arbetsformer. Därför önskar förbundsstyrelsen bära med sig dessa tankar under kommande mandatperiod och i en öppen dialog i rörelsen fatta väl förankrade beslut. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att att att att avslå motionernas att-satser. i samband med Lilla årsmötet 2012 anordna en konferens där framtida årsmötesformer för barn och unga i Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkan diskuteras. ombuden vid konferensen 2012 beslutar om riktlinjer för förbundsstyrelsens propositionsarbete för årsmötesformer för barn och unga i Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkan inför Stora årsmötet tankarna och idéerna från motionerna samt från Stora årsmötet 2011 är med i Demokratigruppens arbete inför konferensen 2012.

13 MOTION 2011: 5 KRISTEN TRO OCH IDENTITET

14 SVAR PÅ MOTION 2011: 5 KRISTEN TRO OCH IDENTITET Förbundsstyrelsen tycker att motionärernas funderingar är viktiga. Detta är något som vi ska arbeta vidare med på ett tydligare sätt! Det tas bland annat upp i Proposition 2011:2, under rubriken Upptäcka och dela tro, och vi ser att detta ligger i linje med motionens att-satser. Motionärerna har dessutom visat på hur detta arbete är väl förankrat i vår syftesparagraf och idé. En arbetsgrupp som arbetar med frågor om tro, gudstjänstliv och kristen identitet är ett bra sätt att hålla diskussionen levande. Förbundsstyrelsen hoppas att en aktiv arbetsgrupp ska kunna arbeta med frågor för hela rörelsen och verka som en inspirerande och utvecklande arbetsgrupp som distrikt och lokalavdelningar kan ha en god dialog med. Genom att föreslå bifall till motionen önskar förbundsstyrelsen en arbetsgrupp som tar tillvara på den bredd och det djup som finns i vår öppna gemenskap. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att bifalla motionen.

15 MOTION 2011: 6 ANGÅENDE FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITION 2011:3

16 SVAR PÅ MOTION 2011: 6 ANGÅENDE FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITION 2011:3 Stora årsmötet 2007 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram språkligt och innehållsmässigt reviderade stadgar. I sitt arbete med propositionerna inför Stora årsmötet 2009 valde förbundsstyrelsen att dela upp detta uppdrag i två propositioner, en språklig revidering och en innehållsmässig. Vid Stora årsmötet 2009 kom mycket av diskussionen kring stadgarna att handla om möjligheten att göra tilägg i stadgarnas regler kring vem som har rösträtt och vem som kan väljas till förtroendeuppdrag. Stora årsmötet 2007 har tidigare beslutat om att det skulle vara möjligt att göra tillägg i den specifika mening i stadgarna som reglerar detta. I förbundsstyrelsens förslag till språkligt reviderade stadgar var den specifika meningen istället uppdelad i två. Den ena meningen behandlade vem som hade rösträtt och den andra vem som kunde väljas till förtroendeuppdrag. Utifrån den diskussion som fördes på Stora årsmötet 2007 menade förbundsstyrelsen dels att det var i meningen som behandlade val till förtroendeuppdrag som tillägg skulle få göras framöver, dels att detta inte var något som krävde ett nytt beslut av Stora årsmötet. Stora årsmötet 2009 röstade igenom förslaget till språkligt reviderade stadgar med så kallad enkel majoritet. Det betyder att förslaget har skickats vidare till Stora årsmötet Förbundsstyrelsen vill med detta tilläggsyrkande förtydliga beslutet från Stora årsmötet 2007 om att möjliggöra för undantag i valbarhet till förtroendeuppdrag även i framtiden, men att endast medlem har rösträtt. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att att avslå motionens att-sats. tillägg får göras i meningen: Endast medlem kan väljas till förtroendeuppdrag, revisorer och en kontaktperson undantagna.

17 MOTION 2011: 7 TID FÖR MOTIONSSTOPP

18 SVAR PÅ MOTION MOTION 2011: 7 TID FÖR MOTIONSSTOPP På Stora årsmötet 2007 fick förbundsstyrelsen i uppdrag att se över förbundsstadgarna så att de speglar verkligheten. En grupp tillsattes tidigt för att arbeta fram ett arbetsunderlag för översynen. En av många frågor som diskuterades var hur förbundsstadgarna kunde bli mer konsekventa för att underlätta för medlemmen. Tidigt påpekades det att det fanns många olika datum att hålla reda på. I stadgarna nämndes två datum, 30:e april och 1:a maj. Förbundsstyrelsen valde att föreslå den 30:e april i sitt förslag till innehållsmässigt reviderade stadgar (proposition 2009:5) därför att 1:a maj är en röd dag och således inte har någon postgång. Anledningen till att förbundsstyrelsen önskar se tillägget dock senast 6 veckor innan Stora årsmötet är att Stora årsmötet på detta vis i undantagsfall ges möjlighet att förläggas till försommaren. Detta föreslogs i enlighet med tanken att ta fram ett stadgeförslag som speglar verkligheten, då flera församlingar i dag genomför framförallt konfirmationsläger och ungdomsresor i augusti. Ett motionsstopp i samband med 30:e april, eller för den delen den 2:a maj, innebär att förbundsstyrelsen inte hinner bereda handlingar för ett försommarmöte. Förbundsstyrelsen vill förtydliga att ordet tillhanda innebär att att motioner kan skickas in digitalt, detta så länge motionen är underskriven med giltig namnteckning digitalt. Om så inte är möjligt behöver motionen skickas in i ett kuvert som är poststämplat senast den 30:e april. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att avslå motionen.

19 MOTION 2011: 8 SKRIVELSE FÖR ATT BEVARA VOLONTÄRÅRET

20

21

22 SVAR PÅ MOTION 2011: 8 SKRIVELSE FÖR ATT BEVARA VOLONTÄRÅRET Förbundsstyrelsen anser att vi fört en tydlig linje för att bevara Volontäråret med hänvisning till tidigare årsmötesbeslut och är mycket glada och stolta över det engagemang och gensvar som våra medlemmar och andra visat. Ett bifall till motionärens yrkande skulle åter igen understryka årsmötets vilja att driva och tillvarata erfarenheterna från Volontäråret. FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRESLÅR STORA ÅRSMÖTET BESLUTA: att att bifalla motionärens förslag. dokumentet, innan det skickas, ska genomgå en språklig revidering.

23 SENT INKOMMEN MOTION 2011 Alltid kött till vilket pris? Är det någon som minns årets fastekampanj? För den som haft mycket att fundera på över sommaren kommer här en lite påminnelse. Fastekampanjens slogan var Allt för att utrota hungern och argumentet löd: Aldrig förr har vi varit så rika i världen, ändå dör barn varje dag till följd av hunger. Så kan vi inte ha det. Någon där emot? Nej, för så kan vi ju inte ha det! I Mosebokens första kapitel (29 30) skapar Gud världen och säger: Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Tvåtusentalets människa har inte anammat detta gudomliga förslag. Idag äter svensken kött som aldrig förr. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent jämfört med 1990 och ligger idag på 85 kilo kött per person och år. Lite senare i skapelseberättelsen tar Gud människan och sätter henne i Edens trädgård att bruka och vårda den (1mos 2:15). FN beräknar att den globala köttproduktionen per år kommer att fördubblas och år 2050 uppgå i 465 miljoner ton. Av de djur som detta kött kommer ifrån föds majoriteten upp industriellt i stora fabriker, ofta med stort lidande som enda erfarenhet av Guds rika skapelse. Köttproduktionen har även omfattande konsekvenser på jordens miljö. Som ett av många exempel står köttproduktionen för nästan 20 procent av utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än trafiken. Klimatfrågan är en tydlig rättvisefråga, människor i fattiga länder drabbas hårdast och vi i rikare länder bär ansvaret. Att minska sin köttkonsumtion är därför en av de enskilt viktigaste miljöåtgärder man som enskild individ kan göra. Varje kötträtt som byts ut mot en vegetarisk rätt mer än halverar måltidens klimatpåverkan och blir därmed ett enkelt och konkret sätt att bidra till en värld där alla människor kan leva ett värdigt liv. Svenska Kyrkans Unga har i sin inköps och upphandlingspolicy beslutat att så långt som möjligt ska varor och tjänster vara producerade på ett etiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Att välja mer vegetarisk mat stämmer väl in på detta mål. Som en kristen organisation med ansvar för våra medmänniskor, var än på jorden de befinner sig, anser vi att Svenska Kyrkans Unga bör agera på ett sätt som främjar den nödvändiga klimatomställning på de sätt som vi kan. Därför föreslår vi Stora årsmötet att besluta: ATT Svenska Kyrkans Unga under sina riksarrangemang ska servera en vegetarisk måltid per dag. ATT Svenska Kyrkans Unga bidrar till att bryta den norm som sätter kött som det självklara matalternativet genom att utforma anmälningsblanketter på ett sätt som likställer kött med vegetariska och veganska alternativ. Förbundsstyrelsen får i uppgift att utforma denna. Motionärer: Karolina Göranzon Linnea Jensdotter Karolin Joelsson Anna Rehnberg

24 SVAR PÅ SENT INKOMMEN MOTION: ALLTID KÖTT TILL VILKET PRIS? Svenska Kyrkans Unga har länge arbetat för att visa sambandet mellan konsumtion och påverkan, både ur ett etiskt och ett miljömässigt perspektiv. För dagens unga kristna handlar konsumtion vad och hur vi använder varor och produkter inte bara om personlig smak, utan också om ansvar gentemot skapelsen och våra medmänniskor. Som motionärerna skriver är produktionen av kött en större miljöbov än alla världens transporter. Det är i de rika länderna, även hos oss i Sverige, som konsumtionen av kött ökar. Samtidigt drabbar klimatförändringarna de allra fattigaste framförallt barnen. Här har vi som organisation ett tydligt ansvar! Detta vill vi också lyfta fram i en av de föreslagna att-satserna i verksamhetsinriktningen, Proposition 2011:1; att fortsätta att med hänsyn till skapelsen och vår nästa bli en ännu mer klimatsmart rörelse. Denna motion går i linje med vår kristna identitet och självklart vill vi fortsätta utveckla vår teologi och vårt ansvarstagande i dessa frågor! Motionens andra att-sats är också viktig. Den kan ge bra verktyg till den enskilde medlemmen för att blir mer medveten om och reflektera kring vilka val vi kan göra för att påverka och visa vår kristna identitet på ett konkret sätt. Den enskilt viktigaste miljöåtgärden vi som individer kan göra är just att minska köttkonsumtionen. DÄRFÖR FÖRESLÅR FÖRBUNDSSTYRELSEN STORA ÅRSMÖTET BESLUTA att bifalla motionen i sin helhet.

25 INTERPELLATION 1: LOKALAVDELNINGAR OCH MEDLEMSRAPPORTERING Proposition 2011:5 Interpellation om lokalavdelningar och medlemsrapportering Distriktsstyrelsen föreslår årsmötet att besluta att skicka följande interpellation till Stora årsmötet 2011 Interpellation om lokalavdelningar och medlemsrapportering Att bilda en ny lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga vet vi av erfarenhet inte är lätt. Det finns exempel i vårt distrikt där det har tagit mycket lång tid att få en lokalavdelning godkänd. Även för de lokalavdelningar som är godkända är det en del jobb för att hålla sig aktiva och medlemssidorna upplevs på en del håll som krångliga. Därför ställer vi följande frågor: a/ Vad gör förbundsstyrelsen för att göra processen att bli en lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga så lätt och smidig som möjligt? b/ Vad gör förbundsstyrelsen för att hjälpa en lokalavdelning som inte har skickat in en komplett ansökan att komplettera denna? c/ Vad gör förbundsstyrelsen för att hjälpa lokalavdelningar att göra en korrekt medlemsrapportering?

26 SVAR PÅ INTERPELLATION 1: LOKALAVDELNINGAR OCH MEDLEMSRAPPORTERING FRÅGA A: Vad gör förbundsstyrelsen för att göra processen att bli en lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga så lätt och smidig som möjligt? Det finns sedan länge ett startpaket att beställa från distriktet eller förbundskansliet. Paketet innehåller allt man behöver veta för att starta en lokalavdelning på ett korrekt sätt. Utformningen av startpaketet kan behöva uppdateras i form och upplägg men det som är nödvändigt finns ändå där. Utöver det så har förbundsstyrelsen gett förbundskansliet i uppdrag att utarbeta en protokollsmall som kan användas vid det konstituerande mötet. Detta för att hjälpa till att få med alla de beslut som krävs. På våra konsulentsamlingar förs dessutom en kontinuerlig diskussion om hur man bildar lokalavdelning för att distriktskonsulenterna ska kunna hjälpa till och stötta. I de fall då någon hör av sig till förbundskansliet och har frågor om att starta en ny lokalavdelning, ges förutom information om själva bildandet också information om när förbundsstyrelsen har sitt nästa möte. Då vet den som ringer hur lång tid de har på sig att skicka in ansökan om förbundsstyrelsen ska fatta beslut så fort som möjligt. Ansökningarna sammanfattas i en handling till förbundsstyrelsen och det är den enda handlingen som förbundsstyrelsen accepterar att få på mötet, alla andra handlingar skickas ut till ledamöterna i förväg. FRÅGA B: Vad gör förbundsstyrelsen för att hjälpa en lokalavdelning som inte har skickat in en komplett ansökan att komplettera denna? Personalen på förbundskansliet återkopplar till den aktuella lokalavdelningen för att samla in kompletterande uppgifter. Vissa uppgifter måste finnas med i ansökan för att förbundsstyrelsen ska kunna fatta beslut, men är det någon mindre detalj som saknas kan förbundsstyrelsen fatta sitt beslut ändå mot att kompletteringarna kommer in i efterhand. Förbundsstyrelsen förstår att ansökningstiden kan kännas lång för en lokalavdelning som inte skickat in en komplett ansökan från början. Ibland krävs det till exempel att lokalavdelningen har ett nytt möte. Där har vi ett gemensamt ansvar, både förbundet och lokalavdelningen, för att processen ska gå framåt så fort det går. FRÅGA C: Vad gör förbundsstyrelsen för att hjälpa lokalavdelningar att göra en korrekt medlemsrapportering? En lokalavdelning har rättigheter men också skyldigheter. Att medlemsrapportera är en förutsättning för att vara en lokalavdelning. Genom förbundskansliet jobbar vi på följande sätt för att underlätta för lokalavdelningar att göra en korrekt medlemsrapportering: Förbundskansliet jobbar på att flytta fokus från medlemsrapportering till introduktion, tiden som följer efter lokalavdelningarnas årsmöten. Ju tidigare på året uppgifter kommer upp på Medlemsidorna, desto bättre för lokalavdelningen. Kontaktpersonernas uppgifter är inte bara ett verktyg för oss utan också ett verktyg för att lokalavdelningen ska få den information de behöver. I mars får de lokalavdelningar som saknar registeransvarig ett brev med uppmaningen att meddela vem som ska vara registeransvarig. I april får alla registeransvariga en manual för Medlemssidorna. De får också en lathund med information om vad som förväntas av den registeransvarige, för att underlätta arbetet. Nytt för i år är att vi har skickat ett brev till de registeransvariga och kontaktpersoner som inte har förnyat sitt medlemskap för Detta som en påminnelse om att de måste förnya för att kunna ha kvar sina uppdrag. Kursen På medlemmarnas sida har under flera år hållits runt om i distrikten. Den innehåller inte bara utbildning i Medlemsidorna utan också information om verksamhetsåret med dess olika faser (inklusive medlemsrapportering). Distrikten får tre rapporter under medlemsrapporteringsperioden om hur det går för deras lokalavdelningar. Exempel på hur dessa ser ut finner du i bilga 1 och 2 längst bak i detta häfte. Information på webben och i Kors & Tvärs. Varje år skickas också ett kort med Kors & Tvärs till de registeransvariga. Där finns information om medlemsrapporteringen och en checklista till hjälp för att kolla av alla uppgifter på Medlemssidorna.

27 Förbundsstyrelsen vill även vara tydlig med att när lokalavdelningarna använder Medlemssidorna fullt ut finns där en komplett medlemsrapportering. På så sätt blir även Medlemssidorna ett verktyg som underlättar medlemsservice. Under mandatperioden har förbundsstyrelsen valt att göra nya prioriteringar i kansliets arbete för att underlätta medlemsrapporteringen. Nu senast har vi valt att prioritera genomgång och uteslutningar av icke-aktiva lokalavdelningar, något som inte gjorts sedan Detta har satt andra servicefrågor åt sidan. Vi ser att vi i framtiden kommer att behöva se över strukturen och resurserna i arbetet med medlemsservice och det är något som även kommer att prägla nästa mandatperiod. Genom att aktivt använda Medlemssidorna kan vi alla hjälpas åt att minska förbundskansliets arbetsbörda så att tiden kan ägnas åt medlemsservice istället för att exempelvis jaga personuppgifter. Slutligen vill vi poängtera att alla delar i Svenska Kyrkans Unga måste hjälpas åt för att medlemsrapporteringen ska fungera.

28

29