Kommunkansliet, kl 15.00

Transkript

1 1(25) Plats och tid Gruesalen, Bjuv, kl Beslutande Ledamöter Stefan Svalö (S), ordförande, jäv 28, 29, 33 Anders Månsson (S), ordförande 28, 29, 33 Christer Landin (S) Ninnie Lindell (M) Sven Yngve Persson (M) Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Tjänstemän Övriga Christer Pålsson, kommunchef Staffan Persson, teknisk chef, Anders Kronfelt, ekonomichef, Jonny Wedin, personalchef, 32 Ronnie Karlsson, PA-konsult, 32 Susan Elmlund, sekreterare Justering Justerare Tid och plats Christer Landin (S) Kommunkansliet, kl Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare Susan Elmlund Ordförande Stefan Svalö (S) Anders Månsson (S) Justerande Christer Landin (S)

2 2 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutande organ Sammanträdesdatum Datum när anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Datum när anslaget tas ned Kommunledningskontorets kansli, Mejerigatan, Bjuv Underskrift Susan Elmlund

3 3 Innehåll Ksau Fastställande av dagordning... 4 Ksau 21 Ks Igångsättningsbeslut för inköp av ny diskmaskin till Brogårdaskolans kök... 5 Ksau 22 Ks Igångsättningsbeslut för byte av golv i Varagårdsskolans kök... 6 Ksau 23 Ks Igångsättningsbeslut för investering i Varagårdsskolans tak... 7 Ksau 24 Ks Igångsättningsbeslut för Arbetsmiljöåtgärder kommunens fastigheter... 8 Ksau 25 Ks Igångsättningsbeslut för investering i ny gaspanna i Bjuvs sporthall... 9 Ksau 26 Ks Igångsättningsbeslut för utbyte av lekutrustning där skolverksamhet bedrivs i kommunens fastigheter i samtliga kommundelar Ksau 27 Ks Igångsättningsbeslut för utbyte av golv i delar av Skaparglädjens förskola i Bjuv Ksau 28 Ks Igångsättningsbeslut för nyinvestering av ny spillvattenledning för Mörshög-Landsbygd Ksau 29 Ks Förslag till utökat verksamhetsområde för den allmänna VA-anläggningen i Bjuv, Bjuvs kommun 13 Ksau 30 Ks Förslag till beslut om förlängd amorteringsfrihet för Skromberga Ryttarförening Ksau 31 Ks Information om preliminärt bokslut 2013 för Bjuvs kommun Ksau 32 Ks Information om lönerevision Ksau 33 Ks Ansökan om strandskyddsdispens enligt miljöbalken 7:18 för utbyggnad av kommunal spillvattenledning inom strandskyddsområde för Boserupsbäcken Ksau 34 Ks Synpunkter på remiss av ny regional utvecklingsstrategi för Skåne Ksau 35 Ks Plankostnadsavtal för kiosk inom Medborgaren 1, Bjuv Ksau 36 Ks Timtaxa vid förhyrning av hallar, idrottsanläggningar fr

4 4 Ksau 20 Fastställande av dagordning Föreligger förslag till dagordning daterad Ordförande föreslår som nytt ärende 13 Information om preliminärt årsbokslut 2013 för Bjuvs kommun, och som nytt ärende 14 Information om lönerevision beslutar enligt föreslagen dagordning med ordförandes förslag på tillägg.

5 5 Ksau 21 Ks Igångsättningsbeslut för inköp av ny diskmaskin till Brogårdaskolans kök Drift- och fastighetsavdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats anslag med 1400 kkr för utrustning till kommunens tillagningskök. Kostenheten är i behov av ny diskmaskin i köket på Brogårdaskolan Diskmaskin Beräknad livslängd är 10 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 58 kkr 7,7 k kr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att bevilja igångsättning för investering i ny diskmaskin till köket Brogårdaskolan, till en kostnad motsvarande 58 kkr. Investeringen ryms inom investeringsbudgeten för tillagningskök i budget för Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen. beslutar att bevilja igångsättning för investering i ny diskmaskin till köket Brogårdaskolan, till en kostnad motsvarande 58 kkr. Investeringen ryms inom investeringsbudgeten för tillagningskök i budget för Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen.

6 6 Ksau 22 Ks Igångsättningsbeslut för byte av golv i Varagårdsskolans kök Avdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats 500 kkr för investering i nytt golv i Varagårdsskolans kök. Utbyte sker till annan beläggning. Investering 500 kkr Beräknad livslängd är 15 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 49,8 kkr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson, Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att bevilja igångsättning för investering i nytt golv i Varagårdsskolans kök till en kostnad av 500 kkr, Investeringen ryms inom ramen för budget Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen. beslutar att bevilja igångsättning för investering i nytt golv i Varagårdsskolans kök till en kostnad av 500 kkr, Investeringen ryms inom ramen för budget Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen.

7 7 Ksau 23 Ks Igångsättningsbeslut för investering i Varagårdsskolans tak Avdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats 150 kkr för investering i utbyte av delar av Varagårdsskolans tak. Detta utbyte har pågått under några år och nu är det sista delen som bytts ut. Investering 150 kkr Beräknad livslängd är 25 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 10,9 kkr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson, beslutar att bevilja igångsättning för investering av utbyte av Varagårdsskolans tak till en kostnad av 150 kkr. Investeringen ryms inom budget för Utförande enhet är drift- och fastighetsavdelningen. beslutar att bevilja igångsättning för investering av utbyte av Varagårdsskolans tak till en kostnad av 150 kkr. Investeringen ryms inom budget för Utförande enhet är drift- och fastighetsavdelningen.

8 8 Ksau 24 Ks Igångsättningsbeslut för Arbetsmiljöåtgärder kommunens fastigheter Avdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats 200 kkr för arbetsmiljöåtgärder. Det gäller mindre insatser vid kommunens fastigheter och redovisas per objekt. Bland annat ingår byte av golv i kommunhusets cafeteria. Investering 200 kkr Beräknad livslängd är 10 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 26,6 kkr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson, Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att bevilja igångsättning för investering i Arbetsmiljöåtgärder till en kostnad av 200 kkr, vilket ryms inom ramen för budget Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut beslutar att bevilja igångsättning för investering i Arbetsmiljöåtgärder till en kostnad av 200 kkr, vilket ryms inom ramen för budget Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen.

9 9 Ksau 25 Ks Igångsättningsbeslut för investering i ny gaspanna i Bjuvs sporthall Avdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats 250 kkr för investering i utbyte av gaspanna i Bjuvs sporthall. Investeringen medför att den nya pannan har något högre verkningsgrad och därmed bidrar till lägre energikostnad. Investering 250 kkr Beräknad livslängd är 12 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 29 kkr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson, Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att bevilja igångsättning för investering i ny panna för Bjuvs sporthall till en kostnad av 250 kkr. Investeringen ryms inom budget för Utförande enhet är drift- och fastighetsavdelningen. beslutar att bevilja igångsättning för investering i ny panna för Bjuvs sporthall till en kostnad av 250 kkr. Investeringen ryms inom budget för Utförande enhet är drift- och fastighetsavdelningen.

10 10 Ksau 26 Ks Igångsättningsbeslut för utbyte av lekutrustning där skolverksamhet bedrivs i kommunens fastigheter i samtliga kommundelar Avdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats 250 kkr för investering i utbyte av lekutrustning i utemiljön för skolor och förskolor. Utbytet sker löpande för att lekredskapen ska, i första hand uppfylla säkerhetskraven, men också vara ändamålsenliga. Investering 250 kkr Beräknad livslängd är 5 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 58,3 kkr Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Staffan Persson, Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att återremittera ärendet för komplettering med objektslista. beslutar att återremittera ärendet för komplettering med objektslista.

11 11 Ksau 27 Ks Igångsättningsbeslut för utbyte av golv i delar av Skaparglädjens förskola i Bjuv Avdelningen har i investeringsbudgeten för 2014 beviljats 100 kkr för investering i utbyte av golv i delar av Skaparglädjens förskola i Bjuv. Nuvarande golv är utslitet. Investering 100 kkr Beräknad livslängd är 15 år Kapitalkostnad första året (beräknat på helår) 10 kkr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson, Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att bevilja igångsättning för investering i nytt golv i Skaparglädjens förskola till en kostnad av 100 kkr. Investeringen ryms inom budget för Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen. beslutar att bevilja igångsättning för investering i nytt golv i Skaparglädjens förskola till en kostnad av 100 kkr. Investeringen ryms inom budget för Utförande avdelning är drift- och fastighetsavdelningen.

12 12 Ksau 28 Ks Igångsättningsbeslut för nyinvestering av ny spillvattenledning för Mörshög-Landsbygd Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB har inkommit med underlag gällande förslag till beslut angående igångsättning av nyinvestering avseende ny spillvattenledning i Mörshög. Projektet innebär att kommunalt spillvatten byggs ut till totalt 15 fastigheter varav 4 fastigheter är anslutna till gemensam kommunal tre- kammarbrunn. Projektet finns med i strategin för VA på landsbygd. Utbyggnaden görs med LTA system. (LågTrycksAvlopp) i två etapper. Total Kostnad för projektet Kostnad etapp 1 utföres under 2014 Kostnad etapp 2 utföres senast 2015 Kapitalkostnad kkr 1800 kkr 800 kkr 185 kkr Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Staffan Persson, Förslag till igångsättningsbeslut från NSVA, Karta över etappindelning Jäv Stefan Svalö (S) anmäler jäv och deltar inte i ärendet. Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att bevilja igångsättning av projektet Ny spillvattenledning i Mörshög, Bjuvs kommun, enligt förslag från NSVA. Kostnad totalt 2600 kkr vilket inryms i investeringsbudgeten för VA. Ansvarig utförare NSVA. beslutar att bevilja igångsättning av projektet Ny spillvattenledning i Mörshög, Bjuvs kommun, enligt förslag från NSVA. Kostnad totalt 2600 kkr vilket inryms i investeringsbudgeten för VA. Ansvarig utförare NSVA.

13 13 Ksau 29 Ks Förslag till utökat verksamhetsområde för den allmänna VAanläggningen i Bjuv, Bjuvs kommun Verksamhetsområde är det geografiska område inom vilken en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska verksamhetsområde för vatten, spill- och dagvatten fastställas av kommunen. Verksamhetsområde för vatten och spillvatten föreslås utökas i samband med utbyggnad av kommunalt spillvatten till fastigheter längs Enegårdsvägen och Lilla Mörshögsvägen. Det aktuella området är idag verksamhetsområde för vatten. Söder om aktuellt område finns idag verksamhetsområde för spillvatten och vatten. Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Staffan Persson, Fastställt verksamhetsområde sedan tidigare Geografisk bild över förslag till utökat verksamhetsområde för spillvatten och vatten Jäv Stefan Svalö (S) anmäler jäv och deltar inte i ärendet. Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det föreslagna utökade verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen i Bjuv. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det föreslagna utökade verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen i Bjuv.

14 14 Ksau 30 Ks Förslag till beslut om förlängd amorteringsfrihet för Skromberga Ryttarförening Föreligger förslag till beslut om att godkänna förlängd amorteringsfrihet för Skromberga Ryttarförenings lån hos Ekeby sparbank, för vilket Bjuvs kommun står som borgensman. Skrivelse från Skromberga Ryttarförening med rubrik Skromberga ryttarförening 2014 ; protokoll från föreningens styrelsemöte ; föreningens vinst- och förlusträkning ; föreningens verksamhetsberättelse 2013; föreningens budget för 2014; samt föreningens balansräkning per ,, , 11 Kommunfullmäktige, , 19 Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Anders Kronfelt, Ärendet Kommunen har sedan 1994 ett borgensåtagande avseende ett lån som föreningen har hos Ekeby sparbank. Detta lån var ursprungligen på kronor, och uppgick vid utgången av 2011 till kronor. I början av 2012 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att godkänna amorteringsfrihet i två år och samtidigt uppmana föreningen att se över sin ekonomi så att negativa resultat undviks. Kommunfullmäktige beslutade att kommunen ingår borgen för ytterligare kr för lån i Ekeby sparbank, pengar som behövdes för en investerings i ridhuset. Den 31 december 2013 visar föreningens balansräkning att det första lånet i för vilket kommunen gått i borgen fortfarande är kr. Det andra lånet uppgick till kr. Den sammanlagda långsiktiga skulden uppgår till kr. De kortfristiga skulderna är marginella. Tillgångarna uppgår till kr och utgörs huvudsakligen av anläggningstillgångar (ridhus). Det egna kapitalet är således negativt, kr. Likviditeten försämrades under 2013 från kr till kr. Resultaträkningen för Skromberga RF för 2013 visade ett negativt resultat, kr. Även för åren gjorde föreningen förluster med kr respektive kr. Också 2010 var ett förlustår för föreningen ( kr).

15 15 Raden av förlustår har alltså raderat ut det egna kapital som var positivt ännu vid ingången till Inför 2014 har föreningen en budget som visar ett positivt resultat på kr. Det ska åstadkommas genom dels något ökade intäkter, men främst genom att kostnader för underentreprenörer, förbrukningsinventarier, -material och försäkringar ska minska. Föreningen framhåller att de negativa resultaten åren ska ses mot bakgrund av att man under dessa år rustat upp anläggningen. Den fortsatta amorteringsfriheten behövs för att stärka likviditeten och det egna kapitalet. Medlemsutvecklingen har under åren varit positiv, även på ungdomssidan. Förvaltningens bedömning är att likviditeten är så pass svag att det finns risk för att den blir negativ under 2014 om den belastas med ytterligare amorteringar. Det är också helt väsentligt att de negativa resultaten vänds till positivt i år Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att - godkänna Skromberga Ryttarförenings begäran om amorteringsfrihet i ytterligare två år på det lån i Ekeby sparbank som uppgår till kr, samt - att uppmana föreningen att kraftfullt minska sina nettokostnader, så att föreningens resultat år 2014 blir positivt - uppdra åt ekonomichefen att kalla representanter för föreningen till ett möte kring dess ekonomi - att föreningen uppmanas inkomma till kommunen med delårsbokslut samt årsbokslut för 2014 så snart dessa föreligger. beslutar att - godkänna Skromberga Ryttarförenings begäran om amorteringsfrihet i ytterligare två år på det lån i Ekeby sparbank som uppgår till kr, samt - att uppmana föreningen att kraftfullt minska sina nettokostnader, så att föreningens resultat år 2014 blir positivt - uppdra åt ekonomichefen att kalla representanter för föreningen till ett möte kring dess ekonomi - att föreningen uppmanas inkomma till kommunen med delårsbokslut samt årsbokslut för 2014 så snart dessa föreligger.

16 16 Ksau 31 Ks Information om preliminärt bokslut 2013 för Bjuvs kommun Ekonomichef Anders Kronfelt informerade om det preliminära årsbokslutet för Bjuvs kommun. Skrivelse, Positivt resultat för Bjuvs kommun 2013, Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att tacka för informationen och för dagen lägga den till handlingarna. beslutar att tacka för informationen och för dagen lägga den till handlingarna.

17 17 Ksau 32 Ks Information om lönerevision 2014 Personalchef Jonny Wedin och PA-konsult Ronnie Karlsson informerade om arbetet med lönerevison Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att tacka för informationen. beslutar att tacka för informationen.

18 18 Ksau 33 Ks Ansökan om strandskyddsdispens enligt miljöbalken 7:18 för utbyggnad av kommunal spillvattenledning inom strandskyddsområde för Boserupsbäcken NSVA kommer att bygga ut kommunal spillvattenledning till fastigheter längs Enegårdsvägen och Lilla Mörshögsvägen. Ledningen kommer att korsa Boseruppsbäcken och därmed Boserupsbäckens strandskyddsområde. Då intrånget är ringa föreslås dispens från strandskyddsområdet. Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Skrivelse med bilagor, NSVA, Ärendet NSVA kommer att bygga ut kommunal spillvattenledning till fastigheter längs Enegårdsvägenoch Mörarpsvägen, varvid Boserupsbäckens strandskyddsområde berörs av en huvudledning på en sträcka av ca 540 meter. Dessutom tillkommer fem servisledningar mellan huvudledning och respektive fastighetsgräns. Deras läge är ännu inte bestämt, men de kommer att beröra strandskyddet. Vid korsning av bäcken kommer ledningen att tryckas vilket inte uppges påverka bäcken. Arbetsområdet är ca 15 meter brett. Mot denna bakgrund bör dispens lämnas från strandskyddet. Jäv Stefan Svalö (S) anmäler jäv och deltar inte i ärendet. Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta medge NSVA strandskyddsdipens enligt miljöbalken 7:18 gällande anläggning av VAledning för spillvatten inom strandskyddsområde för Boserupsbäcken längs Enegårdsvägen och Lilla Mörshögsvägen. beslutar medge NSVA strandskyddsdipens enligt miljöbalken 7:18 gällande anläggning av VA-ledning för spillvatten inom strandskyddsområde för Boserupsbäcken längs Enegårdsvägen och Lilla Mörshögsvägen.

19 19 Ksau 34 Ks Synpunkter på remiss av ny regional utvecklingsstrategi för Skåne Region Skåne har översänt ett förslag till ny regional utvecklingsstrategi. Utvecklingsstrategin presenterar en målbild om Det öppna Skåne 2030 och identifierar fem prioriterade ställningstaganden som bedöms vara avgörande för att nå målbilden. Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet Region Skåne har översänt ett förslag till ny regional utvecklingsstrategi. Utvecklingsstrategin presenterar en målbild om Det öppna Skåne 2030 och identifierar fem prioriterade ställningstaganden som bedöms vara avgörande för att nå målbilden. Kopplat till de fem prioriterade ställningstagandena kopplas ett antal delstrategier som ytterligare ska konkretisera önskad utveckling och behov av åtgärder. För de fem prioriterade områden identifieras även ett antal mål för De fem prioriterade ställningstaganden är: - Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet - Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor - Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur - Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster - Skåne ska vara en globalt attraktiv region Region Skåne efterlyser i sin remiss speciellt synpunkter på följande frågor: 1. Är de fem ställningstagandena med delstrategier relevanta? Lyfts rätt saker fram? Vad saknas? 2. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett bra underlag för den fortsatta dialogen och samhandling för Skånes utveckling? 3. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett stöd för ert utvecklingsarbete? Synpunkter Bjuvs kommun välkomnar Region Skånes initiativ att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi. Utvecklingsstrategin har ett tydligt och tilltalande upplägg med en tydlig struktur. Det är ett ambitiöst arbete som omfattar flera olika ämnesområden. Bjuvs kommun har ett par synpunkter som är betydelsefulla för det fortsatta arbetet. Bjuvs kommun har ett antal mer övergripande synpunkter som är viktiga att inledningsvis föra fram:

20 20 Den regionala utvecklingsstrategin behöver göras mer konkret för att den ska bli ett värdefullt arbetsverktyg för Region Skåne och andra aktörer. Tydligheten i Regionalt utvecklingsprogram kring de operativa målen visade på ett tydligt sätt vad regionens viktigaste frågor är. En motsvarande tydlighet skulle vara önskvärd i den nu aktuella utvecklingsstrategin. - Utmaningar, delstrategier och mål behöver ges en tydligare koppling till varandra. - Det är även viktigt att Skånes unika kvaliteter tydligt lyfts fram så att det inte enbart handlar om att möta utmaningar. Att lyfta fram det unika är även ett sätt att göra utvecklingsstrategin mer specifik för Skåne och lyfta fram och utveckla konkurrensfördelarna. - Det bör ske en precisering av vilka aktörer som är mest betydelsefulla för de olika delstrategierna och målen. - Ökad tydlighet kring den fortsatta process och uppföljning samt koppling till befintliga mål som till exempel de regionala miljömålen skulle underlätta förståelsen av hur utvecklingsstrategin kan komma att användas. - Det är viktigt att värdet av och möjligheterna till starkare kopplingar till grannregioner tydligare redovisas i utvecklingsstrategin. Prioriterade ställningstaganden och tillhörande delstrategier Här nedan redovisar vi synpunkter och kommentarer på de olika delarna av utvecklingsstrategin. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Inledningsvis nämns det kortfattat att målbilden även ska användas i marknadsföring av Skåne men det framgår inte på vilket sätt. Ett klargörande i slutet av strategin i samband med att arbetsprocessen beskrivs skulle kunna tydliggöra hur målbilden är tänkt att kommuniceras och används som varumärke. Bjuvs kommun vill i samband med det även lyfta frågan om hur regionen marknadsför sig internationellt. Det är Bjuvs kommuns uppfattning att internationellt så har Köpenhamn störst igenkänning vilket Skåne bör använda till sin fördel. Ett sätt att visa att Skåne är den del i ett större sammanhang är att omformulera ett av ställningstagandena till Skåne ska vara del av en globalt attraktiv region. Det är även viktigt att regionen är samstämmig och tydlig kring större projekt av regional betydelse. Tydliga operativa mål i likhet med de som presenterades i RUP är ett sätt att tydligt visa vad vi gemensamt strävar efter att uppnå. Det bör till exempel inte råda något tvivel om att Skåne i första hand ser en utveckling av fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör som ett

21 21 led i att förverkliga ytterligare en internationell och regional koppling. Detta är viktigt inte minst eftersom Skåne i stort och Skåne Nordväst i synnerhet är transitområden för transporter till och från Europa. Skåne här och nu Urvalet av fakta visar tydligt på behovet av att agera i olika frågor. För att öka användbarheten av utvecklingsstrategin och de utmaningar som redovisas under detta kapitel bör källhänvisningar till underlaget redovisas. Det öppna Skåne målbild för Skåne 2030 Målbilden beskriver en önskad framtid som de flesta skulle kunna ställa sig bakom. Bilden av Skåne 2030 saknar dock en tydlig beskrivning av regionens unika värden och hur de bidrar till helhetsbilden. Målbilden skulle även med fördel tydligare kunna lyfta fram nödvändiga vägval. Eftersom texten är så innehållsrik är det svårt för läsaren att ta till sig hela innehållet. Att dela in texten i underrubriker skulle kunna göra texten mer lättillgänglig. Bjuvs kommun instämmer dock i att stora utmaningar för framtiden ligger i att minska segregationen i samhället och ta tillvara innovationskraften hos näringsliv och invånare. Ett av de framtida projekten som kommer att få störst påverkan på regionens utveckling är en ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En ny fast förbindelse möjliggör en sammanlänkad arbetsmarknad, stärkt stabilitet i infrastrukturen och gynnar näringslivet. Bjuvs kommun konstaterar att nya fasta förbindelser endast nämns på ett ställe i utvecklingsstrategin. Jämfört med den nuvarande Regionala utvecklingsplanen där fast förbindelse var ett tydligt mål och del av visionen. Det är avgörande att regionen är tydlig i denna fråga och inte tar ett steg bakåt i utvecklingen. Bjuvs kommun noterar även att företagande på landsbygden samt skogs- och jordbruksnäring knappt nämns i utvecklingsstrategin, inte heller livsmedelsförädling. Detta är unika kvaliteter och kompetensområden som borde vara mera synliga i målbilden och utvecklingsstrategin. De fem prioriterade ställningstagandena och deras delstrategier Delstrategierna ska visa hur målbilden ska uppnås och utmaningarna mötas. Tyvärr når beskrivningarna av de prioriterade ställningstagandena och deras delstrategier inte hela vägen fram och en större tydlighet skulle vara önskvärd. Om Skåne ska vara en stark och hållbar tillväxtmotor är goda förbindelser till övriga världen av stor vikt. Därför är Kastrup en viktig resurs. Skåne har dock två andra internationella flygplatser, Malmö airport (Sturup) och Ängelholm Helsingborg airport, som inte bör glömmas bort. Viktigt för framtida resande är då att dessa flygplatser knyts till högkvalitativ kollektivtrafik. I texten som beskriver Skåne som hållbar tillväxtmotor nämns tre prioriterade styrkeområden, smarta material, hållbara smarta städer och personlig hälsa, utan att referera till var dessa är identifierade. I beskrivningen av hur Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur berörs problematiken med en tudelad arbetsmarknad. Bjuvs kommuns instämmer i

22 22 denna problematik och ser därför att kollektivtrafiksatsningar måste göras för att stärka förbindelserna mellan Skånes orter, till exempel vad gäller trafikering med Pågatåg och annan regiontrafik. Kopplingar i öst-västlig riktning kommer att bli avgörande om man ska lyckas att förbinda arbetsmarknadsregionerna. En tydlig prioritering på att gemensamt stärka kopplingarna mellan skåne Nordväst och Hässleholm-Kristianstad samt vidare mot Blekinge skulle vara önskvärd. Betydelsen av Kastrup och framtida satsningar på höghastighetståg lyfts fram som avgörande för att vara globalt attraktiv. Bjuvs kommun saknar i detta sammanhang ett tydligt ställningstagande om ny framtida fast förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. Mål för 2030 Tanken med att koppla mål till de fem prioriterade ställningstagandena är ett bra sätt att konkretisera innehållet och att möjliggöra uppföljning av utvecklingen. Hur de olika målen kan härledas från delstrategierna behöver dock tydliggöras. Till exempel skulle en markering kunna göras i beskrivningen av delstrategierna när ett mål är sammankopplat med den aktuella texten. Så som det är beskrivet nu så är det svårt för läsaren att koppla målen till delstrategierna. Det bör även beskrivas hur dessa mål kommer att följas upp och vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Det är sannolikt många olika aktörer som är involverade i det arbete som krävs för att uppfylla de olika målen och att exemplifiera nyckelaktörer skulle kunna vara ett sätt att konkretisera arbetet ytterligare. Även kopplingen till andra regionala mål skulle med fördel kunna förtydligas. Till exempel hur utvecklingsstrategin förhåller sig till de regionala miljömålen eftersom det inledningsvis konstaterades att vi inte kommer att nå upp till något av dem till Hållbarhet nämns på flera håll i utvecklingsstrategin men konkretiseras sällan ur ett miljömässigt perspektiv. Enbart ett av målen behandlar miljömässig hållbarhet och konstaterar enbart att Skåne ska ha nått upp till de nationella miljömålen år Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett bra underlag för den fortsatta dialogen och samhandling för Skånes utveckling? Den regionala utvecklingsstrategin bör tydligt visa på de utmaningar och prioriteringar som vi tillsammans behöver arbeta med. Hur dessa utmaningar och prioriteringar sedan förverkligas inom organisationer och kommuner kommer att variera. Det är även viktigt att aktörers ansvar preciseras samt hur uppföljning av mål kommer att ske. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett stöd för ert utvecklingsarbete? Med en tydlig riktning och konkreta delstrategier så blir det lättare att i kommunala planer förhålla sig till det som slagits fast i utvecklingsstrategin.

23 23 Det är även avgörande för att vi i Skåne ska uppfattas som samstämmiga när vi för dialog med andra regioner och parter. Därför är det viktigt att vissa övergripande ställningstaganden är mycket tydliga. Kommuner har i olika sammanhang lagkrav att förhålla sig till regionala planer och där är utvecklingsstrategin viktig. Om utvecklingsstrategin inte är konkret så blir det svårare att avgöra om utvecklingen följer föreslagen riktning. Andra synpunkter Genom att tidigt i processen bjuda in olika aktörer till sex separata dialogtillfällen har Region Skåne initierat en bred dialog. Tyvärr var uppslutningen från kommunerna inte så stor vilket kan ha ett samband med att det var sex heldagar som krävdes för att vara med inom alla delområdena kring Skåne Det är positivt att Region Skåne så uttryckligen vill involvera flera delar av Skåne och därför är det olyckligt att remisstiden har begränsats. Den korta remisstiden gör det sannolikt svårt för flera aktörer att ge utvecklingsstrategin den uppmärksamhet den förtjänar. Kommunerna i Nordvästskåne har därför valt att bereda ärendet gemensamt för att skapa bästa möjliga förankring och ta fram relevanta synpunkter på remissen. Bjuvs kommun ser en risk i att det låga deltagandet av kommuner under dialogmötena under hösten 2013 samt den korta remisstiden resulterar i att det är få kommuner som har haft möjlighet att ta till sig arbetet och kunnat ta fram relevanta inspel till processen. Det riskerar att påverka i vilken grad utvecklingsstrategin sedan kommer att användas. Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att yttra sig i enlighet med det anförda. beslutar att yttra sig i enlighet med det anförda.