Design med Omtankes Hållbara idéer för utemiljön

Transkript

1 Design med Omtankes Hållbara idéer för utemiljön 1

2 5E I arbetet med hållbar utveckling finns det många faktorer att ta hänsyn till, från det stora övergripande till de små förändringarna. Design med Omtanke använder fem nycklar till hållbar utveckling: Estetik, Ekologi, Etik, Ekonomi och Engagemang. Detta idédokument har syftet att ge projektgruppen inspirerande tuvor att hoppa på längs vägen mot en mer hållbar verksamhet och utemiljö. De flesta idéerna är praktiskt testade och en del är även vetenskapligt belagt. Hållbara idéer för utomhusmiljö är gjord i samarbete med Camilla Wenke, landskapsarkitekt på Ramböll. Engagemang 3

3 Skapa ett kreativt klimat med högt i tak Medbestämmande, delaktighet och delegering av ansvar inom verksamheten är viktiga nycklar. Mångfald i arbetsgrupper, vad gäller exempelvis kön, ålder, bakgrund och funktion/yrke ger många infallsvinklar på samma fråga. Ta hjälp av en utomstående. Anlita en landskapsarkitekt i ett tidigt skede för att bidra med analyser och visioner och för att med sina konkreta kunskaper ena er kring idéer som föds under processen. Projektets gemensamma grund, delaktighet och visioner ger en bra grund för vidare arbete inom verksamheten. Sök kunskap och inspiration utanför den egna världen Fokusera på aktivitet, funktion och upplevelse istället för den traditionella lösningen för att vara nyskapande när ni funderar över hur ni kan använda och utveckla er utemiljö och kopplingen mellan ute och inne. Leta upp den senaste forskningen. Inom forskningen finns mycket tankar kring hållbar planering av utemiljön. Där pågår också forskning kring betydelsen av trädgård och natur för stresshantering och ökat välbefinnande som kan användas som inspiration i planering av utemiljön. Ta kontakt med Movium på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) för tips på kurser, litteratur och studiebesök. Möjliggör bred delaktiga Stimulera samarbeten och ideella initiativ. Bjud in personer från exempelvis Handikapprörelsen, PRO, Naturskyddsföreningen och andra lokala miljöoch friluftsorganisationer, Invandrarföreningar eller skolor beroende på vilka som kan tänkas bli brukare. Möjliggör förvaltarskap, ägarskap, fadderskap. Enskilda eldsjälar kan få möjligheter att ta ett ansvar för att sköta, odla eller anlägga gemensamma platser. En annan möjlighet är att erbjuda fadderskap för konst i offentlig miljö. Ett exempel på det finns i Borås kommun som har kölistor med människor som vill vara fadder för flera offentliga konstverk. Skadegörelse rapporteras och kan åtgärdas direkt. Unika och spännande lösningar skapar mervärden. Blanda konstnärliga värden med funktion i offentlig miljö. 4 5

4 Ekologi 7

5 Grönskan ger liv Skapa multifunktionella grönytor. Träd, buskar och gräs är livsviktiga inslag i vår bebyggda miljö, både för oss människor och för djuren. Luftens kvalitet blir bättre genom växternas förmåga att rena från föroreningar, fuktigheten i luften ökar på ett positivt sätt och temperaturen sänks under heta sommardagar. Allt det är av betydelse för hur vi mår. Och växternas inverkan på stadsmiljön blir än mer viktigt vid en klimatförändring med ökade temperaturer. Grönytornas miljöförbättrande funktion kan enkelt kombineras många andra användningar som rekreation och för omhändertagande av regnvatten. Det allra bästa är om grönytor kombinerat med vattendrag kan bilda sammanhängande stråk genom staden. Då bildas ekologiska korridorer där djur och växter kan sprid sig och människor trivas. Fördröj, rena och infiltrera regnvattnet lokalt. Förorenat dagvatten som skapar översvämningar, överbelastar reningsverken och släpps orenat i havet är ett ökande problem i stadsmiljön. Ju mer hårdgjorda ytor som vägar, parkeringar och hustak vi bygger på bekostnad av grönytor, desto mer vatten leds bort i ledningssystemet istället för att infiltrera och befukta marken. Torr mark ger risk för att växterna blir stressade och lätt blir angripna av skadedjur och sjukdomar. Genom att istället skapa dammar, våtmarker, gräsytor som kan översvämmas, fördröjningsmagasin i mark eller flacka gräsklädda diken på vår tomt kan vi alla bidra till att vattnet infiltrerar i marken och renas på naturligt sätt. Dessutom får vi mervärden som frodigare grönska, ökad biologisk mångfald, porlande diken eller vackra vattenspeglar. Sköt utemiljön lagom. Välklippta gräsmattor är ett trädgårdsideal som inte främjar den biologiska mångfalden och som kräver hög skötselintensitet med bullrande bensinkrävande gräsklippare. Fundera istället över vilka gräs ytor som är verkligt viktiga att ha kortklippta och klipp övriga ytor mindre ofta. Det ger ett mer varierat intryck om gräset får växa upp ibland och bilda böljande, blommande fält. Rabatter med mycket öppen jord mellan växterna ger en sterilare miljö där insekterna har svårare att leva än om jorden får växas över av marktäckande låga växter. Försiktigt gallrad naturmark med gräs, ris, buskar och träd är vackert att se på och ideala miljöer för fåglar, smådjur och insekter. Att spara även en liten dunge gör stor nytta. Spara på resurserna Minska användningen av ämnen från jordskorpan som olja (och plaster) och metaller Välj naturmaterial som är förnyelsebara, dvs som naturen producerar som växer upp igen som t ex trä. Om du måste använda metaller eller plast, se till att de är återvunna till stor del. Se också till att det material du väljer går att återvinna som helhet eller i delar, och att det omhändertas på rätt sätt vid rivning. Livslängd och kvalitet. Satsa på en kvalitetsnivå som tål såväl ögats som handens slitage under en längre tid och material som åldras vackert. Blanda gärna gammalt och nytt men gör det på ett medvetet sätt. Tänk på att inte välja allt för trendiga lösningar och färgsättningar som är väldigt tidstypiska, då känns det lätt omodernt efter en tid. Naturmaterial av hög kvalitet håller länge. 8 9

6 Återanvänd produkter och fräscha upp. Se över vad ni har på plats när ni ska göra om, vad kan ni använda igen som det är idag och vad skulle ni kunna använda om ni snyggar till det? Det kan gå att blanda gammalt och nytt på ett bra sätt. Till exempel kan gamla betongplattor rengöras och läggas i nytt mönster i kombination med gatsten. Sortera i många fraktioner. Se till att ert avfall kan bli nya råvaror genom en sortering i många fraktioner. Avfallshanteringen måste också planeras, både ute och inne. Bygg en enkel kompost för trädgårdsavfall och köp en sluten, gnagarsäker kompostbehållare i metall för matavfall. Återanvänd vatten. Ta vara på regnvatten och vattna växter med. Eller gå betydligt längre och inför system där takvattnet på byggnaden används till att spola toaletterna. Se över din energiförbrukning Sol- eller vindkraft. Det kanske går att utnyttja din utemiljön för att skapa elenergi med hjälp av ny teknik. Solpaneler kan sättas på fasad eller tak och småskaliga vindkraftverk kan också ge bidrag till elförsörjningen om man har tillräckligt utrymme. Genom att synliggöra sin alternativa energiförsörjning kan man inspirera andra och stärka sin identitet som miljövän. Byt till elleveranser med Bra Miljöval så stimulerar du utvecklingen av energi från sol, vind och vatten. Ta kontakt med din fastighetsägare och hör vad ni har för elavtal i dag och diskutera hur ni kan förändra det till något bättre. Tag vara på dagsljuset. Låt ljus- eller rörelsedetektorer styra belysningen. Vid nybyggnad av hus kan fönsterplacering och användningen av rummen planeras efter väderstrecken. Placering av träd och buskar utanför fönstren påverkar ljuset inne. Om du vill få ljus i mörka utrymmen finns belysning där du med hjälp av solceller på fasad eller tak kan leda in solljus i lokalerna. Välj effektiva armaturer och rätt ljuskälla, anpassa belysningen till behovet. Placera armaturerna så att de ger ljus där det behövs och inte som ett brett allmänljus över alla gångvägar. Komplettera med effektbelysning på enskilda element som berghällar, träd eller buskar så att utemiljön känns trygg och intressant. Tänk på att kombinera belysningen på ett bra sätt för synsvaga personer. Blanka reflektorer riktar ljuset och placerar det så att det ger störst nytta. Om man använder ljusa material i beläggning och på målade ytor behöver man inte installera lika mycket belysning. Undvik armaturer där ljuskällor och reflektorer är svåra att rengöra, en smutsig kåpa kan stjäla mycket ljus. I dag finns många ljuskällor som kombinerar bra ljus med högt ljusutbyte och lång livslängd. Utomhus är högtrycksnatrium och metallhalogen bra val. Även LED belysning har en extremt lång livstid och är väldigt energisnåla. Det finns mycket att vinna på att se över belysningen; en år gammal belysningsanläggning drar ofta tre gånger så mycket energi som en ny kan göra

7 Stimulera utvecklingen av miljöanpassade produkter Hållbara produkter hittar du i Gröna Listan, katalogen över möbler och textilier som uppfyller kraven för Svanen, Bra Miljöval inom Västra Götalandsregionens upphandling. Gröna Listan innehåller än så länge mest produkter för inomhusbruk, men en komplettering med material och produkter för utomhusbruk pågår. Du hittar Gröna Listan på Färger: När det gäller färg finns det två olika läger som båda har sina poänger. Vissa vill ha färg med naturliga råvaror som linoljefärg, emulsionsfärg, kaseinfärger eller äggoljetempera. Andra förespråkar vattenbaserade färger som det bästa miljövalet, här finns färger som är miljömärkta med Svanen. I dessa färger finns många dock många olika kemikalier som vi inte riktigt vet konsekvenserna av. Den höga vattenhalten gör att man ibland tillsätter miljöskadliga nonylfenoler och tensider. Hålla rent i miljön. Vissa komponenter i konstgödsel och rengörings- och bekämpningsmedel orsakar problem i naturen genom att vara svårnedbrytbara. De kan också vara giftiga för vattenlevande organismer, orsaka förändringar på arvsmassa eller störa de kemiska och biologiska processerna i avloppsreningsverken. Välj därför i första hand naturgödsel och miljömärkta rengöringsoch bekämpningsmedel. Eller ställ höga och precisa miljökrav om du väljer att köpa skötseln och underhåll av utemiljön från en entreprenör. Hjälp djurlivet i trädgården Bygg ett bo. Fåglar, fladdermöss och igelkottar har idag svårt att hitta lämpliga boplatser. Orsaken är brist på gamla ihåliga träd och rishögar i våra alltför städade omgivningar. Med enkla medel kan du hjälpa djuren med boplatser. Ritningar finns på Skapa en fjärilsrestaurang i ett soligt och vindskyddat hörn av trädgården. Plantera några av fjärilens favoritväxter i klungor. Några bra nektarväxter är kungsmynta, lavendel och rödblommiga tistlar. Buddlejan är fjärilsblomman nummer ett. Välj nyttoväxter. Plantera fruktträd och bärbuskar och även andra bärväxter som häggmispel, rönn och hagtorn för till glädje för människor, fåglar och insekter. Gynna humlor och bin genom att plantera en sälg, så en klöveräng eller gör ett sandtag i en slänt. Bygg ett»bibatteri«genom att knyta ihop 25 cm långa stänglar av hallon, fläder eller bambu och knyt ihop. Placera på solsidan under fönsterbrädan eller annan regnskyddad plats. Det kommer snart att koloniseras av solitära bin, dvs. vilda bin som inte bildar samhällen

8 Estetik 15

9 Uttryck verksamhetens identitet i utemiljön Koppling till verksamhetsidé och kärnvärden att bygga in»själen«eller varumärket i miljön. Om verksamhetsidén är otydlig bör den först förtydligas. I utemiljön finns många möjligheter att visa fram en strävan mot ett hållbart samhälle genom att planera för tex. lokal dagvattenhantering, biologisk mångfald och vilsamma vistelseytor. Estetisk helhet uttryckt i ett»gestaltningsprogram«där prioriterade färg-, form-, material- och produktval framgår. Även ljussättning och analys av ljudsituationen ska ingå. Sträva gärna efter ett sammanhållet formspråk där inne- och utemiljön bildar en helhet och även omfattar parkeringar, inlastning och andra bruksytor. Produkter med starkt eget uttryck, som relaterar till verksamhetens identitet, kan bidra till att stärka verksamhetens estetiska helhet. Möjligheter finns också att använda unika konstnärliga inslag som en mer integrerad del av utemiljön, där de även kan ha en praktisk funktion som t ex bänk eller regnskydd. Genom alla sinnen. I utemiljön finns möjlighet att stimulera fler sinnen än den visuell; lukt, hörsel, smak och känsel. Luktminnen lämnar starkaste spåren i minnet, och hörseln kan vi aldrig slå av utan yttre hjälpmedel. Fundera kreativt över hur utemiljön kan användas, nås och samverka med byggnadens inre. Bevara befintlig natur Anpassa till terrängen vid nybyggnad av hus och vägar. Det ger möjlighet att spara berghällar, träd och buskage och låta naturmarken ingå i eller bilda stomme i utemiljön. Naturmark är ofta lättskött, bidrar till den biologiska mångfalden och kan med enkla medel förädlas till park- och trädgårdsmiljöer. Skapa miljöer som står sig över en längre tid Flexibilitet i användandet och i uttrycket. Anpassa miljön till många olika aktiviteter och behov. Det är också viktigt att förhålla sig till trender så att tidsstämpeln inte överskuggar verksamhetens identitet. Hänsyn till växlingar i årstider, väder och tid på dygnet är viktigt utomhus vid val av lösningar. Även hur utemiljön förhåller sig till innemiljön eftersom ljusförhållanden utifrån är en viktig faktor inomhus. Underhåll och skötsel av hela utemiljön och de enskilda produkterna planeras och kostnadsbedöms redan vid utformningen. Möjlighet till effektiv skötsel är en förutsättning för att utemiljön ska få ett bestående värde. Material som åldras vackert utan att kräva högfrekvent underhåll. Hur bra är kvalitén på sikt. Behövs ytbehandling eller inte? Vilket material finns under ytbehandlingen? Vad händer när ytan repas och mattas? 16 17

10 Förnya befintliga lösningar Återanvändning, renovering och förnyelse. Använd material som kan återanvändas och med enkla medel är förändringsbara över tid. Naturmaterial som granit, och ibland även betong, kan tas till vara vid ombyggnader och användas på nytt. Rätt utförd kan gallring i uppväxta planteringar ge ett helt nytt uttryck åt anläggningen till en låg kostnad. Utemöbler och utrustning kan kanske renoveras och få en ny användning i annan del av miljön där det passar in bättre

11 Etik 21

12 Tillgänglighet för alla Är alla välkomna på lika villkor? Mångfald är allt det som gör oss unika. Oberoende av vilken kultur vi kommer ifrån, stor eller liten, behov av rollator eller barnvagn, svårigheter att se eller höra. Om vi redan från början ser mångfald som något positivt och att det är självklart att det vi planerar är till för alla kan vi skapa väldigt goda förutsättningar i vårt förändringsarbete. De val du gör har stor betydelse för hur du kan hjälpa till. Ska du däremot»fixa till det«efteråt är risken stor att det både blir sämre och dyrare. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet Västra Götalandsregionen har utarbetat riktlinjer och standard för tillgänglighet för personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta och tolka information samt svårt att tåla vissa ämnen. Vi presenterar endast ett urval av informationen här. Fler råd kring tillgängliga miljöer hittar du i»tillgängliga och användbara miljöer«på under»riktlinjer och standard«. Mer tips finns att hitta i Tillgänglighetsdatabasen på tillgangligt som har tagits fram i ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Västsvenska Turistrådet och handikapprörelsen i Västsverige. Bredd och lutning på gångar. Personer som använder rullstol eller rollator har olika bredd och längd på sina hjälpmedel. Minsta vändmått för en mindre utomhusrullstol är en fri yta med diametern 1,50 meter. Lutning på gång vägar ska helst vara flackare än 1:20 (1 meters nivåupptagning på 20 meter) eller 1:12 på korta ramper. Handledare ska finnas på båda sidor om en trappa och minst utmed ena sidan av ramper och lutande gångvägar. Variation av sittplatser är viktigt i utemiljön. Det ska finnas möbler som passar för olika människors behov. Sittplatser med ryggstöd och armstöd som går förbi sittytans framkant kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för om vissa ska kunna sätta sig och resa sig. Välj bänkar där sitsen är 0,5 meter hög. Bord med fritt utrymme under underlättar för många. Person som använder rullstol behöver utrymme och höjd på minst 0,68 meter under bordet samt en fri plats vid bordet i fast möbelgrupper. Variera möbleringen så att några bänkar är vända mot varandra med bord mellan. I många kulturer vill man kunna använda sittplatser utomhus för samtal i grupper, schack- och kortspel eller för att äta ute tillsammans. Upphöjda planteringar ger en närhet till växterna och lockar till att röra vid doftande blad, lukta på blommorna eller få känna jorden och rensa lite ogräs. Regn- och vindskydd är värdefullt för alla och kanske särskilt för rörelsehindrade som kan ha svårt att hålla värmen. Skyddade platser, ett glasat växthus med medelhavsklimat, snö- och halkbekämpning på gångvägarna, möjlighet till eldning eller varma material som frigolit på sittplatserna ökar möjligheterna att använda utemiljön mer under alla årstider. Årstidsaspekten ska tas med i all planering av utemiljön, här finns mycket att utveckla som inspirerar att utnyttja utevistelsens möjligheter året om

13 Växter som många är allergiska mot bör inte planteras vid entrén. Tips om besvärade växter finns på För växtlighet utomhus använd sökmotorn på sidan och sök t ex pollen. Några arter som ger särskilt stora problem för allergiker är al, björk, hassel, hägg, schersmin och syrén. Välj hellre arter som t.ex. fruktträd, lind, lönn, rönn, oxel, fläder, häggmispel, bärbuskar och rhododendron i känsliga miljöer. Orientering Om man synsvag kan det vara till stor hjälp med en avvikande färg i beläggningen att följa, och för blinda är det viktigt med rätt utförda ledstråk med taktila plattor. Även andra sätt att tydliggöra riktningar och begränsningar i utemiljön kan vara viktig hjälp för alla som har svårigheter att orientera sig och att t ex hitta till entréer. Att förstå trädgårdsrummets begränsningar och inte riskera att gå för långt bort kan vara viktigt för vissa. Lösa föremål är en säkerhetsrisk för personer som har svårt att se om de är placerade i gångytan utan att vara markerade. Orienterings- och hänvisningsskyltar ska vara utformade med både text och pictogram/bildsymbol. Att tillåta att misslyckas är viktigt. En miljö som tillåter många sätt att tillgodose samma behov och inte pekar ut felaktig användning stimulerar brukarens kreativa förmåga

14 Ekonomi 27

15 Eftertanke och delaktighet ger lönsamhet De tidiga planeringsskedena är viktiga för att undvika dyra misstag och ohållbara lösningar. Det är anledningen till att Design med Omtankes metod har fokus på tidiga skeden och på långsiktig hållbarhet. Det är här riktlinjer och huvudsakliga vägval för slutliga lösningar bestäms. Om ni är överens och vet vad ni vill kommer den fortsatta processen att gå snabbare och därmed bli billigare. Motivera långsiktig hållbarhet Fokusera på totalkostnad, både i investering, drift och underhåll. Driften av utemiljön är den stora kostnaden, och i jämförelse är arkitektkostnad och utvecklingskostnader generellt väldigt små. Skapa utveckling utan att äventyra miljön och mänskliga resurser Spara resurser, återanvänd smart. Se dessa punkter under Estetik och Ekologi. Nyttja resurser som finns i verksamheten på nya, kreativa sätt. Det kan gälla både människor, energi och material. Det kan finnas delar av skötseln av utemiljön som utföras av brukarna som ett positivt, avkopplande inslag i användandet av trädgården. Stimulera företagen till hållbar utveckling genom tydligt formulerade och höga krav i inköp och utvecklingssamarbeten. Fråga leverantörer om hållbara lösningar ur alla aspekter även om de inte kan erbjuda dem idag. Kundefterfrågan är största drivkraften till en marknad där miljö, etiska faktorer, kvalitet, estetik och underhåll blir tydliga säljargument. Marknadsför verksamhetens hållbarhetsarbete mot besökare och kunder. Använd tillförlitliga certifieringar och märkningar för att tydligt visa ställningstaganden och skapa efterfrågan. För en öppen dialog kring de val verksamheten gör. Tillgodose brukarnas önskemål på ett ekonomiskt hållbart sätt Stimulera delaktighet, den sociala ekonomin, samarbeten och ideella initiativ så att alla som vill får en möjlighet att bidra. Samarbeten med enskilda frivilliga och organisationer skapar en välkomnande, mindre stängd verksamhet och miljö. Prioritera det som ger»kundnytta«eller tänk»lean«. Ofta finns arv i arbetssätt, organisationsformer, miljöns utformning eller bemötande som inte passar dagens och morgondagens möte med besökare och brukare

16 Miljöfakta utemiljöns material

17 Markbeläggningar Natursten Svensk sten. Natursten används främst som markbeläggning och i murar och trappor. Svensk natursten av bra kvalitet är ett material med låg negativ miljöpåverkan, främst för sitt ringa underhållsbehov och mycket långa livs längd. Tillstånd för brytning av natursten krävs från Länsstyrelsens naturvårdsenhet, vilket garanterar en viss kontroll på stenindustrins miljöpåverkan. Natursten kräver vid sin framställning ingen uppvärmningsenergi, till skillnad mot t ex betong. Det används mycket liten mängd kemiska tillsatser vid naturstenstillverkning, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Natursten har lång livslängd vilket medför låg miljöbelastning per år. Detta gäller särskilt sten av god kvalitet, vilket framför allt karaktäriserar vår nordiska granit. T ex kan gatsten av nordisk granit återanvändas oändligt. Stenbrott. Intrånget i landskapet är dock en fråga värd att beakta. Stenbrytning sker oftast i dagbrott. Förr bröt man mycket ytligt och påverkade på så sätt stora arealer. Idag bryter man mer på djupet, men fortfarande tar brotten stora ytor i anspråk. Brytningsprocessen av sten kräver också mycket energi, främst i form av diesel, för borrning, sågning, bearbetning och transporter. Diamantsegmenten för klingsågarna löds med silver vilket har stor miljöeffekt. Importerad sten. Både efterbehandling av svensk natursten utomlands och importen av natursten från Indien, Kina och Turkiet har ökat mycket de senaste åren vilket medför långa transporter. Det är också en stor risk att miljö- och arbetsförhållandena i dessa länder är mycket dåliga. Vår rekommendation är att i första hand välja nordisk natursten som bearbetats lokalt. Asfalt Icke förnyelsebart. Asfalt dominerar som slitlager på vägar och gångvägar. Det pågår forskning för att försöker hitta mer miljömässigt godtagbara tillverkningssätt men övergripande kan man säga att asfalt är svårt att försvara ur miljösynpunkt. Asfalt består av bitumenmaterial som utvinns ur icke förnyelsebara källor. Transport och utvinning av asfalt är miljökrävande och båda dessa utgör dessutom i sig en miljörisk i form av oljeskador. Fördelarna med asfalt, förutom rent tekniskt och ekonomiskt, är att asfalten ger en slät och stark yta som ger mycket god tillgänglighet. Asfalt kan återanvändas som fyllningsmaterial. Betong Cement och flytmedel. Råmaterialtillverkningen och transporterna är de största bidragande orsakerna till betongens miljöpåverkan. Miljöpåverkan av frostbeständig betong (används i broar) är högre än vanlig betong (används i hus). Orsaken till detta är att frostbeständig betong innehåller mer cement, vilken i råmaterialtillverkningen är det som bidrar mest till miljöpåverkan. Till 32 33

18 betongen tillsätts flytmedel, men dessa orsakar sannolikt ingen större negativ påverkan på vare sig människor eller miljö. Grus Naturgrus eller krossgrus. Naturgrus är en ändlig naturresurs som tas från grusåsar eller sjöbotten (dansk sjösten). Grusåsarna har en viktig funktion för vattenrening och grustag orsakar stora ingrepp i landskapet. Naturgrus ska därför användas med måtta. Det krossade gruset görs ofta från restprodukter vid annan bergschakt men processen att ta fram det gruset innebär en miljöbelastning. Till grusgångar och de flesta andra grusytor i utemiljön är det dock bättre att använda krossat stenmaterial. Trä Krav på miljömärkt trä Det finns få miljöcertifieringssystem för material i utemiljön. Trä är enda undantaget, där används idag två skogscertifieringssystemen, FSC och PEFC. FSC är en oberoende, internationell medlemsorganisation som bildades 1993 i Toronto, Kanada på initiativ av företrädare för miljöorganisationer, skogsbrukare, urbefolkningsorganisationer och miljömärkningsorganisationer från 25 olika länder. Målsättningen var att skapa ett globalt ramverk för skogsbruksstandarder och att verka för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar Den svenska FSC-standarden fastställdes Att träråvaran verkligen är från FSC-certifierad skog ska, enligt FSC, säkerställas i alla led och för detta finns två typer av certifikat; skogsbrukscertifikat och spårbarhetscertifikat. Den som innehar ett skogsbrukscertifikat måste bedriva skogsbruk enligt FSCs tio grundprinciper. Förutom kontrollbesök minst en gång/år kan även oanmälda kontrollbesök ske. Innehavaren av spårbarhetscertifikat måste hålla isär FSC-certifierat virke från annat virke, både i lager och produktion. FSCs övergripande riktlinjer gäller generellt över hela världen men anpassas efter ländernas olika förutsättningar. Enligt SNF är FSC den enda relevanta oberoende certifieringen av trä. Vid användning av tropiska träslag ska man alltid kräva FSC-märkning

19 PEFC bildades 1998 av nationella intressegrupper från skogsbruket i flera europeiska länder. Sedan 2002 är även flera länder utanför Europa anslutna. PEFC-standarder utvecklas för de enskilda ländernas specifika förhållanden. PEFCs syfte är att stärka den positiva bilden av skogsbruk och virke som en förnyelsebar råvara. PEFC garanterar att skogar sköts med bärkraftigt, naturvårdsanpassat skogsbruk. I dag finns det ca 25 länder som har PEFCcertifierad skog med totalt 127 miljoner hektar certifierad skog, vilket motsvarar cirka 35 procent av skogsarealen inom EU. I Sverige finns ca 6,7 miljoner hektar PEFC-certifierad skog. Miljöfakta om Trä Levande material. Trä och andra levande material (gräs och andra växter) fungerar som förvaring av kol och reducerar därmed utsläppen av växthusgasen koldioxid. Den avverkning av skogar, särskilt regnskogar, som pågår över hela jorden innebär en stor miljöbelastning genom att hela biotoper förstörs. Transporter. Förutom att säkra att det trä man väljer är miljömärkt är det bra att välja en närliggande producent av trä. Transporten är den del av materialets livslängd som bidrar mest till den globala växthuseffekten.trä i sig är biologiskt nedbrytbart och har i bruksskedet en försumbar miljöpåverkan. Träskydd. Den naturliga beständigheten mot biologiska angrepp varierar mycket olika träslag och kvaliteter på virke. Vissa träslag har ett bättre naturligt skydd mot röta t ex tropiska träslag och ek, lärk, idegran, och robinia. Virke från ett snabbvuxet träd har betydligt sämre beständighet än virke från ett träd som vuxit långsamt och därmed har tätare ved. De ytbehandlingar (målning, oljning) som används för att skydda både mot fukt och uttorkning samt angrepp av missfärgande svamp har viss miljöpåverkan medan kemiska träskydd som används för att skydda trä mot röta (tryckimpregnering) har den största miljöpåverkan. Arsenik, krom- och kopparföreningar samt trätjära är det som orsakar störst miljöpåverkan av ytbehandlingar och kemiska träskydd. Furu. Långsamvuxet, moget och kådrikt virke av furu är motståndskraftigt mot röta. Kärnveden innehåller mest rötskyddande ämnen. Kärnved av långsamvuxen furu kan ha lika god livslängd som tryckimpregnerad fur. Tryckimpregnerad furu har en förväntad livslängd i bruksskedet på ca 30 år men tryckimpregnering fungerar endast på virke som är snabbvuxet och därmed kan ta upp giftet i impregneringen. Ett svenskt träindustriföretag (Setra) har nyligen introducerat ett koncept med reglar och bräder för konstruktion av främst altaner och verandor som består av över 90 procent svensk kärnfuru, vilket har en hög halt naturliga impregneringsämnen som motstår röta. Virket får med tiden en gråaktig ton. Livslängden i bruksskedet på den typen av kärnfuru är ca 15 år. Lärk är ett träslag som är motståndskraftigt mot röta utan impregnering. Lärk odlas i Sverige och växer vild i Sibirien. Den svenska lärken växer betydligt snabbare och har inte samma motståndskraft som den Sibiriska

20 Den Sibiriska lärken kan jämföras med tryckimpregnerad furu i motståndskraft. Att använda sibisrisk lärk har dock globalt en större miljöpåverkan än att använda tryckimpregnerad furu, främst p.g.a. de energikrävande transporterna från Ryssland till Sverige. Ek har, tack vare sin garvsyra, stor motståndskraft mot röta och växer naturligt i stora delar av Sverige, till skillnad mot t ex Robinia som i princip uteslutande importeras. Dock importeras även ek i ganska stor skala. Tropiska träslag. Det finns mer än 60 tropiska träslag på den nordiska marknaden. Mahogny, teak, ipé och jatoba är exempel på tropiska träslag från Asien eller Sydamerika där man kan stöta på många problem med hotade arter, illegalt skogsbruk och handel. Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att försäkra sig om att träprodukten är FSC-certifierad men det bör påpekas att en jämförelsevis liten andel av de tropiska träslagen är FSC-certifierade. Import från dessa delar av världen medför naturligtvis även långa energikrävande transporter och därmed även en global miljöpåverkan av samma typ som den sibiriska lärken. Limträ används ofta för att kunna få fram särskilt långa, starka eller böjda träbalkar. De består av trälameller av gran hopfogade med lim. Det är främst limmen som kan ha en viss inverkan på miljön genom mindre emissioner med dessa klingar av efter ca ett år och därefter kan limträ jämställas med obehandlat trä. Resterande material är inhemskt barrträ (gran) som oftast är lokalt producerat. Färg Vad består färg av En färg består av: Bindemedel, som håller ihop färgen Pigment, som ger färgen dess kulör Lösningsmedel, som reglerar färgens konsistens Tillsatser, som till exempel hindrar att färgen ruttnar Vattenbaserat eller linoljebaserat? Vissa hävdar att vattenbaserad plastfärg är det bästa för miljön. De har inga organiska lösningsmedel, som t ex lacknafta med aromatiska lösningsmedel, utan späds med vatten och färgbranschen har minskat innehållet av skadliga kemiska ämnen i färgen, En viktig vinst med de vattenbaserade färgerna var att få bort organiska lösningsmedel. Men för att ersätta dem krävs andra kemikalier, Tidigare fanns andra miljöfarliga ämnen som tensider nonylfenoletoxylat, filmbildare som glykoletrar med allvarlig hälsorisk men de har nu fasats ut. Den enda officiella miljömärkningen av färg i Sverige är den i Europa gemensamma miljömärkningen EU Ecolabel (»EU-Blomman«), men denna märkning omfattar endast inomhusfärg. EU-blomman, liksom Svanen och Folksam, har valt att förespråka vattenbaserad färg och menar att det är det bästa miljövalet eftersom de inte 38 39