Tänkt trädstruktur i Kontrollwiki för vägledande information om import av livsmedel från länder utanför EU

Transkript

1 1 (49) Tänkt trädstruktur i Kontrollwiki för vägledande information om import av livsmedel från länder utanför EU Trädstrukturen kan vara en hjälp för dig som vill få en överblick om hur de olika sidorna ligger i förhållande till varandra i en webbnavigering. Du får föreställa dig att när du klickar du på Import av livsmedel ser du sidorna på B nivå i Kontrollwikin. Läser man en sida på B nivå ser man vilka sidor som finns på nivå C. Detta får du föreställa dig när du läser igenom detta dokument. A B C Import av livsmedel och köksredskap till EU Lagstiftning som styr import av livsmedel och köksredskap Olika myndigheters kontrollansvar vid import Gränskontroll av animaliska livsmedel Gränskontroll av vegetabiliska livsmedel Import för personligt bruk Gränskontroll av livsmedel från Japan Pre exportkontroller av jordnötter och mandlar från USA Särskilda livsmedelskategorier Förkortningar och ordförklaringar Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Checklista för kontroll av livsmedel som importerats Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte? Gemensam veterinärhandling vid införsel, CVED Gemensam veterinärhandling vid införsel, CED

2 2 (49) Huvudsida A: Import av livsmedel och köksredskap till EU Import av livsmedel och köksredskap till EU Ingress Här får inspektören veta vad import innebär och vilka livsmedel och köksredskap som särskilt måste kontrolleras vid gränsen och föranmälas till en gränskontrollstation. Vad som gäller för varuprover beskrivs också. Brödtext Om lagstiftningen På alla sidor om import finns relevant livsmedelslagstiftning samlad till höger. Där kan du klicka dig vidare och både få information om lagstiftningen och komma direkt till de olika lagarna och förordningarna. Eftersom den lagstiftning som styr området import är så omfattande finns den på en egen undersida där reglerna presenteras med sina fullständiga beteckningar. > Lagstiftning som styr import av livsmedel Vad innebär gränskontroll av livsmedel? Med import menas här att en produkt tas in i EU från ett land utanför unionen. Livsmedel som importeras till EU måste uppfylla samma krav som livsmedel tillverkade inom EU. De flesta varor kan tas in i EU utan någon kontroll vid gränsen. Det finns dock vissa varor som måste passera gränskontroll när de importerastill EU. Vid handel med livsmedel inom EU gäller andra regler, som inte behandlas här. Vilka varor ska gränskontrolleras? Alla livsmedel av animaliskt ursprung, dock med vissa undantag. Vissa livsmedel av vegetabiliskt ursprung som omfattas av skyddsåtgärder. Vissa sammansatta livsmedel, det vill säga livsmedel som består av både animaliska och vegetabiliska ingredienser. Köksredskap i polyamid- eller melaminplast från Kina och regionen Hongkong. Livsmedel och köksredskap som omfattas av krav på gränskontroll kallas för restriktionsvaror. Animaliska livsmedel som kommer in till den Europeiska unionen måste vara säkra och uppfylla gemenskapslagstiftningens särskilda importvillkor. Animaliska livsmedel kan överföra allvarliga djursjukdomar som mul- och klövsjuka, svinpest eller fågelinfluensa Sådana sjukdomsutbrott kan bli mycket kostsamma för EU och för de enskilda medlemsstaterna. Därför måste produkterna genomgå särskild kontroll vid den ort där de förs in i EU.

3 3 (49) Vegetabiliska livsmedel gränskontrolleras bara i vissa fall, där det finns risk att produkterna innehåller smitta eller skadliga ämnen. EU-kommissionen beslutar om rättsakter för gränskontroll av vegetabilier baserat på bland annat information från EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör hälsorisker, RASFF. Även vissa material som kommer i kontakt med livsmedel ska gränskontrolleras när de förs in i EU. Det gäller köksredskap från Kina och regionen Hongkong som kontrolleras avseende skadliga ämnen i plast som migrerar till livsmedel. Checklistan kan skrivas ut inför kontroll av en importör: > Checklista för kontroll av livsmedel som importerats. Vid handel med animaliska livsmedel inom EU finns särskilda regler, som inte rör import av animaliska livsmedel från land utanför EU. Var utförs importkontrollen? Importkontrollen ska utföras vid den första EU-gräns som en sändning passerar. Runt om i EU finns cirka 300 gränskontrollstationer. Sex av dem ligger i Sverige: Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn, Stockholms hamn, Södertälje hamn, Arlanda flygplats och Landvetter flygplats. Gränskontrollstationen i Södertälje är endast godkänd för kontroll av vegetabilier. En sådan gränskontrollstation kallas för ett utsett införselställe. Övriga gränskontrollstationer i Sverige är godkända för kontroll av både vegetabiliska livsmedel och förpackade animaliska livsmedel. Föranmälan av varor till gränskontroll Sändningar med livsmedel från länder utanför EU som ska gränskontrolleras ska föranmälas till någon av Livsmedelsverkets gränskontrollstationer. Föranmälan ska generellt göras senast 24 timmar innan sändningarna anländer till EU:s territorium, det vill säga till hamnens eller flygplatsens tullområde. Föranmälan ska göras av lastansvarig via den EU-gemensamma webbaserade databasen TRAde Control and Expert System, Traces.

4 4 (49) Schema över hur gränskontrollen går till Animaliska livsmedel ska föranmälas i del I av dokumentet Gemensam veterinärhandling vid införsel, på engelska Common Veterinary Entry Document, CVED. Förlagan till CVED finns i bilaga III, förordning (EG) nr 136/2004. Vegetabiliska produkter samt köksredskap av melamin- och/eller polyamidplast från Kina eller regionen Hongkong ska föranmälas i del I i dokumentet Gemensam handling vid införsel, på engelska Common Entry Document, CED. Förlagan till CED finns i bilaga II till förordning (EG) nr 669/2009. Gränskontrollpersonalen fattar beslut om godkännande av sändningen för fri omsättning och för in beslutet i del II av CED- respektive CVED-dokumentet.

5 5 (49) CVED- och CED dokument CVED och CED består av två sidor. Importören eller den som är lastansvarig för sändningen fyller i den första sidan med uppgifter om sändningen. Förstasidan fungerar som föranmälan till gränskontrollstationen. När gränskontrollen är klar fyller Livsmedelsverket i sidan två med uppgifter om kontrollen och vad som får ske med sändningen. Om allt i sin ordning godkänns sändningen för fri omsättning inom hela EU. Livsmedelsverket lämnar sedan intyget till Tullverket. Se mer om föranmälan riktat till importörer på Livsmedelsverkets webbplats för animalier, vegetabilier respektive köksredskap. > Föranmälan animalier > Föranmälan vegetabilier > Föranmälan köksredskap Vad gäller för varuprover? Med varuprov menas små mängder livsmedel avsedda för tester och undersökningar eller för produktpresentation vid mässor eller livsmedelsanläggningar. Varuprover, animaliska livsmedel. Om livsmedelsprover av animaliskt ursprung ska ätas eller om de ska testas på livsmedelsanläggningar betraktas de som vanlig import. De ska passera Livsmedelsverkets gränskontroll. Varuprover som inte ska konsumeras och inte går till en livsmedelsanläggning kontrolleras av Jordbruksverket. Varuprover, vegetabiliska livsmedel. En del vegetabiliska varuprover tas in som provsändningar för exempelvis laboratorietester eller för sensorisk bedömning. Om sådana prover inte ska släppas ut på marknaden behöver de inte gränskontrolleras. Information om detta finns även på Livsmedelsverkets webbplats för animaliska respektive vegetabiliska livsmedel. > Animaliska livsmedel > Vegetabiliska livsmedel Avvisningar När gränskontrollen i sin dokumentkontroll, identitetskontroll eller fysiska kontroll påvisar brister avvisas sändningen. I Traces och CVED/ CED-beslutet framgår att sändningen inte godkänns. Kontrollpersonalen fattar ett beslut om att omhänderta sändningen. Lastansvarig har då möjlighet att välja om sändningen ska destrueras, återsändas till ursprungslandet eller

6 6 (49) till något annat land utanför EU, användas för något annat ändamål eller om den ska genomgå någon särskild behandling. Se Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? som bland annat handlar om avvisning av sändningar som kommit in i landet utan gränskontroll. > Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? RASFF-meddelanden Problem som påvisas i kontrollen RASFF-notifieras löpande. EU-kommissionen bedömer riskerna med de notifierade produkterna och tar fram nya skyddsåtgärder eller återinför tidigare skyddsåtgärder vid behov. Se artikel 53 i förordning (EG) nr 178/2002. När EUkommissionen bedömer att en produkt inte längre utgör en risk tas skyddsåtgärden bort. Alternativt regleras gränskontrollen som strängare offentlig kontroll i förordning (EU) nr 669/2009. Icke harmoniserade livsmedel Livsmedel som får importeras till EU från ett land utanför EU kallas för harmoniserade livsmedel. För att ett animaliskt livsmedel ska vara harmoniserat krävs: Att avsändarlandet utanför EU är godkänt för export till EU. Se artikel 11 förordning (EG) nr 854/2004. Att det finns en förteckning över godkända anläggningar för den aktuella livsmedelskategorin. Se artikel 12 förordning (EG) nr 854/2004. Att det finns ett modellhälsointyg i lagstiftningen. Icke harmoniserade livsmedel som marsvinskött, kan var godkänt för import i andra EU-länder, där en prövning gjorts utifrån EU-lagstiftningen. I sådana fall får det icke harmoniserade livsmedlet omsättas fritt inom EU och kan därmed även säljas även i Sverige. Se punkt Guidance Document Key questions related to import requirements and the new rules on food hygiene and official food controls. Om icke harmoniserade produkter påvisas i kontrollen, ska spårbarhetskontroll göras till det EU-land som importerade det icke harmoniserade animaliska livsmedlet. Om det saknas ett godkänt CVED och intyg för sändningen gäller saluförbud. > Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Exempel på icke harmoniserat, icke godkänt nytt Livsmedelsverket Enligt lagstiftningen om nya livsmedel bedöms insekter vara nya livsmedel och kräver riskvärdering och godkännande av EU-kommissionen innan de får släppas ut på marknaden. > Nya livsmedel och insekter

7 7 (49) Huvudsida A: Import av livsmedel och köksredskap till EU Undersida B: Lagstiftning som styr import av livsmedel och köksredskap Lagstiftning som styr import av livsmedel och köksredskap Ingress Den lagstiftning som styr import av livsmedel är omfattande och har därför en egen sida här i Kontrollwiki. Om lagstiftningen På alla sidor om import finns relevant livsmedelslagstiftning samlad till höger. Där kan du klicka dig vidare och både få information om lagstiftningen och komma direkt till de olika lagarna och förordningarna. Den lagstiftning som särskilt reglerar import är främst: Livsmedelslagen (2006:804) Livsmedelsförordningen (2006:813) Förordning (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från tredje land Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) om kosttillskott Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3) om kontroll av animaliska livsmedel vid import från tredje land Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:14) om kontroll av vissa vegetabiliska och vissa sammansatta livsmedel som importeras från tredje land Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:10) om import av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering Förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung Förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel Förordning (EU) nr 1079/2013 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd Förordning (EG) nr 2074/2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentliga kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets

8 8 (49) förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 Förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder Förordning (EG) nr 555/2008 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin när det gäller stödprogram, handel med tredjeländer, produktionskapacitet och kontroller inom vinsektorn Förordning (EG) nr 1005/2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område Förordning (EU) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 Förordning (EU) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll Förordning (EU) nr 1235/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer Förordning (EG) nr 136/2004 om veterinärkontroller av produkter från tredje land vid gemenskapens gränskontrollstationer Förordning (EU) nr 2016/759 om upprättande av förteckningar över tredjeländer, delar av tredjeländer och områden från vilka medlemsstaterna ska tillåta införsel till unionen av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, om fastställande av intygskrav, om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och om upphävande av beslut 2003/812/EG Förordning (EU) nr 206/2010 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, områden eller delar därav från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och färskt kött till Europeiska unionen samt kraven för veterinärintyg Förordning (EG) nr 798/2008 om fastställande av en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter får importeras till och transiteras genom gemenskapen samt kraven för veterinärintyg Förordning (EG) nr 669/2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG Förordning (EU) nr 605/2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel Förordning (EU) nr 284/2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap i plast av polyamid och melamin vilka har sitt ursprung i eller har avsänts från Folkrepubliken Kina och den särskilda administrativa regionen Hongkong i Folkrepubliken Kina Förordning (EU) nr 2015/949 om godkännande av vissa tredjeländers kontroller före export av vissa livsmedel avseende förekomsten av vissa mykotoxiner Förordning (EG) nr 2016/6 om särskilda villkor för import av foder och livsmedel med ursprung i eller avsända från Japan efter olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima Förordning (EG) nr 1635/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 737/90 om villkoren för import av jordbruksprodukter med ursprung i tredje land efter olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl

9 9 (49) Direktiv 97/78 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen Direktiv 96/23 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG Beslut 94/360/EG om den minskning av frekvensen fysiska kontroller som enligt rådets direktiv 90/675/EEG skall fastställas för vissa varupartier från tredje land Beslut 2007/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG Beslut 2007/777/EG om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av beslut 2005/432/EG Beslut 2000/572/EG om fastställande av djurhälso- och hygienkrav samt veterinärintyg för import av malet kött och köttberedningar från tredje land och om upphävande av rådets beslut 97/29/EG Beslut 2003/779/EG om djurhälsokrav och veterinärintyg för import från tredje land av djurtarmar Beslut 2011/163/EU om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG Beslut 2010/315/EU om upphävande av beslut 2006/601/EG om nödåtgärder avseende den icke-godkända genetiskt modifierade organismen LL RICE 601 i risprodukter, och om föreskrivande av stickprovstagning för kontroll av frånvaron av organismen i risprodukter Beslut 2011/884/EU om nödåtgärder avseende icke-godkänt genetiskt modifierat ris i risprodukter med ursprung i Kina I kontrollen av import behöver du också ta hänsyn till andra regler. Regler under andra myndigheters områden som styr import är bland annat: Förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel.

10 10 (49) Huvudsida A: Huvudsida: Import av livsmedel och köksredskap till EU Undersida B: Olika myndigheters kontrollansvar vid import Olika myndigheters kontrollansvar vid import Ingress Flera kontrollmyndigheter utför importkontroll i Sverige. Här följer en översikt av de myndigheterna och vilket ansvar varje myndighet har. Brödtext Livsmedelsverket Livsmedelsverket gränskontrollerar livsmedel av animaliskt ursprung, vissa vegetabiliska livsmedel och köksredskap från Kina och regionen Hongkong. Jordbruksverket Jordbruksverket ansvarar för kontroller av levande djur och produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel. Man kontrollerar även växter, frukt och grönsaker, hö och halm för att skydda landets växthälsa. Livsmedelsimportörer ansöker om importlicenser från Jordbruksverket. Tullverket Tullverket klassificerar importprodukter och tilldelar dem ett Kombinerad Nomenklaturnummer, KN-nummer. Restriktionsvarorna anges i rättsakterna genom sina KN-nummer. > Tulltaxan med KN-nummer När restriktionsvaror ska förtullas ska Tullverket kontrollera att det finns ett CED- eller CVED-beslut från Livsmedelsverkets gränskontroll. Vissa importörer har tillstånd att lämna en förenklad deklaration till Tullverket. Dessa importörer ska i ett senare skede lämna in en kompletterande deklaration av produkten för att Tullverket ska kunna fatta ett slutligt tulltaxeringsbeslut. Det finns en risk att restriktionsvaror släpps fria ur tullhänseende utan att de först har godkänts av Livsmedelsverkets gränskontroll. Om det händer ska de berörda myndigheterna tillsammans utreda varför felet inträffat. Tips Tullverket har gett ut broschyrerna Import av livsmedel och Ska du börja importera kött?. Båda broschyrerna finns att ladda ned från Tullverkets webbplats

11 11 (49) Importguiden Jordbruksverket, Tullverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en importguide för information om regler som gäller vid import, som inspektören kan hänvisa importörer till. > Importguide Lokala och regionala kontrollmyndigheter Hur kan kommuner och Livsmedelsverkets regionala avdelningar kontrollera importvaror i ledet efter gränskontrollen? När det gäller restriktionsvaror som ska genomgå gränskontroll sker marknadskontroll även av dessa varor. På första anläggningen i EU ska även CVED/CED-beslutet finnas tillgängligt. > Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Produkter som inte ska gränskontrolleras, som groddar och vissa sammansatta livsmedel, kan istället kontrolleras efter utsläppande på marknaden. > Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte? > Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Operation Opson att upptäcka undermåliga och förfalskade livsmedel genom myndighetssamarbete Livsmedelsverket är Sveriges kontaktpunkt för Operation Opson. Syftet med Opson är att upptäcka förfalskade och undermåliga livsmedel genom samarbete mellan myndigheter och utbyte av riskinformation. Operation Opson är ett kontrollprojekt som har initierats av INTERPOL och Europol, där den sistnämnda stått för den centrala samordningen på global nivå. Insatser i projektet sker årligen och de medverkande är först och främst olika EU-medlemsstaters polis, tull och livsmedelsmyndigheter. Antalet länder som ansluter sig till Opson är under ständig förändring allt fler länder utanför EU väljer att delta, och även allt fler privata intressenter, det vill säga företag, väljer att delta i detta samarbete för att bevaka sina intressen. De anslutande svenska myndigheterna är Livsmedelsverket och Tullverket.

12 12 (49) Huvudsida A: Import av livsmedel och köksredskap till EU Undersida B: Olika myndigheters kontrollansvar vid kontroll Undersida C: Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Ingress Vad kontrollmyndigheterna ska och kan kontrollera beror bland annat på vilken del av importledet det gäller. Här får kontrollmyndigheten veta vad som gäller för alla situationer och kan läsa mer om ansvar och rutiner vid till exempel illegal import och godkänd import. Brödtext Olika aktörer och tillfällen för kontroll Kontrollmyndighet för importörens anläggning, vilket är kommunen eller Livsmedelsverkets regionala avdelning, kan kontrollera om det finns ett vid gränskontrollen godkänt CVED/CED för restriktionsvaror. Om illegalt importerade restriktionsvaror upptäcks på anläggningen kontaktas Livsmedelsverket för vidare utredning och beslut i samarbete med kontrollmyndigheten för lagret där sändningen finns. I ledet efter gränskontrollen kan inspektören kontrollera att restriktionsvaror verkligen har gränskontrollerats. Det görs genom att kontrollera att det finns ett godkännandebeslut från gränskontrollen. CVED-/CED-beslutet i original ska följa med sändningen till den första anläggningen i EU (se artikel 3.3 i förordning (EG) nr 136/2004 och artikel 8.2 b i förordning (EG) nr 669/2009). Om företagaren i Sverige köper varorna av en mellanhand i Sverige eller ett annat EU-land behöver CVED/CED alltså inte medfölja sändningen. Vid spårbarhetskontroll av ett parti med restriktionsvaror kan inspektören be företaget, i ledet efter importerande företag, att begära en kopia på godkännandet om fri omsättning inom EU. Om importören inte kan visa upp ett godkännande för fri omsättning kontaktar inspektören Livsmedelsverket, som kan ta reda på om det finns något CVED- eller CED-beslut. Sändningen kan även ha godkänts av en gränskontrollstation i ett annat EU-land. Livsmedelsverket kontaktar vid behov Tullverket för utredning. Om sändningen inte har deklarerats till Tullverket kan importen klassas som smuggling. Om sändningen har frisläppts tullmässigt genom så kallad förenklad deklaration och det framgår att ett CED- eller CVEDgodkännande från gränskontrollen saknas ska Livsmedelsverket följa upp det i samråd med importörens kontrollmyndighet. Inspektören kan även kontrollera importerade livsmedel som inte omfattas av krav på gränskontroll. Till exempel sker kontroll av ris från USA inte i gränskontrollen. > Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte? > Gränskontroll av vegetabiliska livsmedel

13 13 (49) > Checklista för kontroll av livsmedel som importerats > Gemensam handling vid införsel CED, Common Entry Document > Gemensam veterinärhandling vid införsel, CVED, Common Veterinary Entry Document Illegal import Avvisningar av sändningar med restriktionsvaror som upptäckts inne i landet utan godkänt CED-/CVED-beslut ska handläggas av Livsmedelsverket, oavsett om varorna förtullats eller inte. Se 4 förordning (2006:812) och artikel 17.1 i direktiv 97/78/EG. Partierna kan finnas på ett lager eller kan ha spritts på marknaden. Kontrollmyndigheten till anläggningen, där sändningen befinner sig ska kontaktas och Livsmedelsverket ska informera om vad som händer med partiet. Livsmedelsverket fattar beslut om omhändertagande av sändningen. Se artikel 19.1 a, förordning (EG) nr 882/2004. Importören väljer om sändningen ska destrueras eller återsändas till ursprungslandet eller till ett annat land utanför EU. Därefter fattar Livsmedelsverket beslut om åtgärd. Ärendet avslutas när ett destruktionsbevis eller en bekräftelse på att sändningen återsänts inkommer till Livsmedelsverket. Klagomål kan inkomma om att en importör tar in restriktionsvaror utan gränskontroll. Kontrollmyndigheten till anläggningen där varorna befinner sig, utför spårbarhetskontroller för att få reda på om sändningen importerats illegalt. Om varor importerats som inte regleras i lagstiftningen för gränskontroll till exempel icke harmoniserade livsmedel/icke godkända nya livsmedel, kontaktas Livsmedelsverket. Se tabell 1 om vilken myndighet som fattar beslut. Tips Frågor om importerade livsmedel i kontrollen ställs på Livsteck.net. Vid upptäckt av illegal import av restriktionsvaror kontaktas Livsmedelsverket via gks@slv.se, för utredning och beslutsfattande i samarbete med kontrollmyndigheten för anläggningen där varorna finns.

14 14 (49) Tabell 1. Olika typer av illegal import Typ av vara inne i landet Spårbarhetsinformation Beslutsfattande myndighet Restriktionsvara, som inte föranmälts till GKS* Inte godkänd av GKS i EU** befinner sig på lager Livsmedelsverket Se 4 förordning (2006:812) och artikel 17.1 i direktiv 97/78/EG Icke-harmoniserat livsmedel/inte godkänt nytt livsmedel Inget CED/CVEDbeslut finns, inga bilaterala överenskommelser med Sverige*** Om det blir destruktion**** Livsmedelsverket fattar beslut om omhändertagande och därefter beslut om destruktion eller återsändning. Livsmedelsverket är behörig myndighet, se 18 livsmedelsförordningen (2006:813). Förtullat/deklarerats fri omsättning på lager i landet: Kontrollmyndigheten till anläggningen där sändningen befinner sig kan vid behov besluta om saluförbud eftersom sändningen inte får finnas på EUs marknad, om beslutet om omhändertagande riktat till importör med uppgift om var sändningen finns inte följs. Se artikel 54 i förordning 882/2004.

15 15 (49) Livsmedel inte krav på gränskontroll, t.ex. sammansatta livsmedel med mjölk, undantas gränskontroll, men importförbud t.ex. inte godkänt exportland Alternativt Livsmedlet omfattas av en rättsakt som innebär importförbud av en viss vara från ett visst land t.ex. griskött från Kina (beslut 2002/994/EG) *GKS Gränskontrollstation Sändningen befinner sig antingen inom hamneller flygplatsområde eller på lager eller spritt i landet Livsmedelsverket fattar beslut om omhändertagande och därefter beslut om destruktion eller återsändning. Livsmedelsverket är behörig myndighet, se18 livsmedelsförordningen (2006:813). Förtullat/deklarerats fri omsättning på lager i landet: Kontrollmyndigheten till anläggningen där sändningen befinner sig kan vid behov besluta om saluförbud eftersom sändningen inte får finnas på EUs marknad, om beslut om omhändertagande riktat till importör med uppgift om var sändningen finns inte följs. Se artikel 54 i förordning 882/2004. **Inte svensk GKS inget CED/CVED från annat land i EU *** Se länk på Livsmedelsverkets webbplats **** Om varan befinner sig på lager i landet och åtgärden blir destruktion fattar kontrollmyndigheten för lagret beslut om ABP och Tullverket övervakar destruktionen. I det fallet informerar Livsmedelsverket kontrollmyndigheten om vad som gäller. Jordbruksverket är vägledande myndighet för ABP-lagstiftningen.

16 16 (49) Godkänd import När inspektören utför spårbarhetskontroll på en importerad vara och erhåller kopia på CEDeller CVED-beslut från gränskontrollen i Sverige eller i annat EU-land, framgår att sändningen är godkänd för fri omsättning inom EU. Se tabell 2. I vissa fall kan gränskontrollen kontakta kontrollmyndigheten till importören för en sändning som godkänts i gränskontrollen. Prover har tagits ut i det nationella stickprovsprogrammet och visat på brister, som innebär att sändningen inte får säljas. Se tabell 2 och stycket nedan om stickprovskontroller. Tabell 2. Olika typer av godkänd import Typ av vara inne i landet Spårbarhetsinformation Beslutsfattande myndighet Restriktionsvara Godkänd av GKS* i EU Inget beslut behövs ok Restriktionsvaror godkända i gränskontrollen innan analyssvar är klart. Analyssvar visar på brister. *GKS Gränskontrollstation Godkända i gränskontrollen och frisläppta ur tullhänseende Anläggningens kontrollmyndighet beslutar om saluförbud, destruktion eller återexport. Se artikel 54.2 g och artikel 19.1 a i EU-förordning 882/2004. Stickprovskontroller Varje år planeras ett program för stickprover i gränskontrollen, enligt artikel 1.2 och bilaga II till förordning (EG) nr 136/2004. Sändningarna provtas och släpps ut på marknaden innan analysresultatet är klart, förutsatt att övriga kontroller är godkända. Om ett gränsvärde (till exempel för antibiotikarester eller tungmetaller) överskrids eller om en patogen eller en skadlig substans (till exempel histamin) påvisas skickar gränskontrollpersonalen ett RASFFmeddelande om sändningen. Livsmedelsverket informerar importören och kontrollmyndigheten till anläggningen, där varorna befinner sig. Ansvarig kontrollmyndighet vid anläggningen som tog emot sändningen ansvarar för att sändningen antingen återkallas, omhändertas och återsänds eller destrueras. Se artiklarna 19 och 54.2 g i EU-förordning 882/2004 och 60 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3). Kontrollmyndigheten skickar även e-post till adressen RASFF@slv.se, som underlag till en uppföljning av RASFF-meddelande. Om importören vill återsända partiet till ursprungslandet måste de behöriga myndigheterna i ursprungslandet medge detta. Livsmedelsföretagaren måste informera myndigheten i ursprungslandet om alla omständigheter och orsaker till att sändningen inte kan släppas ut på marknaden i EU och sedan bekräfta till sin kontrollmyndighet att åtagandet i artikel 21 punkt 1 b i EU-förordning 882/2004 har uppfyllts. Om företaget vill återsända partiet till ett annat land utanför EU än ursprungslandet krävs tillstånd från myndigheten i landet utanför EU (se artikel 21 punkt 1 c i EU-förordning 882/2004).

17 17 (49) För vilken typ av företag ska importkraven följas upp? Butiker, storhushåll eller livsmedelstillverkare kan vara direktimportörer av livsmedel från länder utanför EU. Även så kallade matmäklare, som sköter sin verksamhet från ett kontor, utan fysisk hantering av livsmedel, ska registreras som livsmedelsanläggningar. Beroende på vilken typ av företag som importerar livsmedel ska företagets huvudverksamhet, inklusive importen, antingen vara registrerad enligt förordning (EG) nr 852/2004 eller godkänd enligt förordning (EG) nr 853/2004. Även företag som bedriver e-handel med livsmedel ska registreras i samma omfattning som andra verksamheter. Dessa företag kan också bedriva import och/eller vara matmäklare. Tips Det är viktigt att även följa upp e-handel. Kontrollera att e-handelsföretag är registrerade, så att importerade livsmedel kan kontrolleras. Lämna gärna broschyren Nya regler för enklare företagande till nya importörer. > Nya regler för enklare företagande Märkning av importerade livsmedel Om ett företag tar in färdigförpackade livsmedel kan de redan vara märkta på svenska. Varorna kan även märkas på plats i Sverige. Det importerande företaget måste då kunna visa underlag som behövs för att kunna märka konsumentförpackningen på ett korrekt sätt i senare led. Om märkningsunderlaget inte är skrivet på svenska kan du begära att företaget översätter materialet. Märkningen granskas bara i vissa fall i gränskontrollen, till exempel vid allergenmärkning eller vid temperaturkontroll, temperaturanvisningar och hållbarhetsdatum samt det som framgår i exempelrutan nedan. På Livsmedelsverkets webbplats finns en broschyr om märkning av importerade färdigförpackade livsmedel. > Märkning av importerade färdigförpackade livsmedel.

18 18 (49) Exempel på kontroll Kontroll av anläggningsnummer på importerade animaliska livsmedel Vid kontroll av om ett importerat animaliskt livsmedel kommer från en godkänd anläggning räcker det att det finns ett anläggningsnummer och uppgift om ursprungsland på ytter- eller innerförpackning. Se bilaga II, avsnitt I, B p. 8 och C p. 9, förordning (EG) nr 853/2004 och 14 b LIVSFS 2004:3. Om konsumentförpackningar ska säljas till butik utan vidare hantering, krävs att anläggningsnummer och ursprungsland framgår. Gränskontrollens personal har jämfört anläggningsnumret i hälsointyget med märkningen på förpackningen. Glaserade livsmedel, exempelvis fiskfilé Produktens nettovikt ska gälla fiskinnehållet exklusive vattnet. Om gränskontrollpersonalen upptäcker att angiven nettovikt på förpackningen avser både vattnet och livsmedlet ska de informera den mottagande anläggningens kontrollmyndighet. Kontrollmyndigheten kan följa upp ärendet och bedöma om Importörens faroanalys Livsmedelsföretagare ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett permanent förfarande grundat på HACCP-principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter. Se artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004. Förordningen tillåter en flexibel tillämpning av de HACCPbaserade förfarandena så att de kan användas i alla olika situationer och för olika typer av livsmedelsföretag. Importörer ska känna till vilka faror som finns för de produkter som de importerar. Kontroll av intyg vid import av groddar och frön Efter utbrottet av shigatoxinproducerande E. coli (STEC) i EU 2011, då ett stort antal personer insjuknade och några avled, konstaterade den tyska myndigheten att konsumtion av groddar var den mest sannolika källan till utbrottet. Därför har EU-kommissionen tagit fram förordning (EU) nr 211/2013 om intygskrav för import till unionen av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar. Importören ska i importdeklarationen till Tullverket ange om fröna eller groddarna omfattas av intygskrav eller inte genom en dokumentkod. Groddar som behandlats så att mikrobiologiska faror eliminerats, till exempel groddkonserver, omfattas inte av intygskrav (se artikel 1 i förordning (EU) nr 211/2013). Intygen ska på begäran av kontrollmyndigheten kunna tillhandahållas av den anläggning som importerar groddar eller frön för groddning (se artikel 3.5 i förordning (EU) nr 211/2013). Intyget ska vara utformat enligt förordningen och ska följa med sändningen till den första anläggningen i EU. Samma produktionskrav gäller för importerade produkter som för dem som produceras inom EU. Intyget bekräftar att

19 19 (49) produktionen har skett i enlighet med EU-lagstiftningen, bland annat i enlighet med bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG) nr 2073/2005. Intyget ska även innehålla information om ursprung och transport. Företag som importerar frön för försäljning till detaljhandeln eller till primärproducenter av groddar står under kommunal kontroll. Primärproducenter som groddar frön importerar ofta sina frön själva. Då ansvarar länsstyrelsen för att kontrollera intygen. Intygen ska bevaras under tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. Eftersom frönas hållbarhetstid i regel är lång kan det vara rimligt att dokumentationen sparas i 5 års tid (jfr EU-kommissionens vägledning för tillämpning av artiklarna 11,12, 14, 17, 18, 19 och 20 i förordning (EG) nr 178/2002). Om fröna säljs vidare ska varje parti eller del av partiet åtföljas av en kopia av intyget. Alla livsmedelsföretag som hanterar fröna ska få och spara kopior på intyget. Det gäller även detaljhandelsanläggningar, inklusive e-handel, som enbart säljer fröna direkt till konsumenter. Se kommissionens genomförandeförordning (EG) nr 208/2013 om spårbarhetskrav för groddar och för frön avsedda för produktion av groddar. I artikel 3 finns också bestämmelser om vilken information företaget ska upprätta och bevara för att säkerställa spårbarheten av groddar och frön för groddning. > EU-kommissionens vägledning om import.

20 20 (49) Huvudsida A: Import av livsmedel och köksredskap till EU Undersida B: Olika myndigheters kontrollansvar vid kontroll Undersida C: Checklista för kontroll av livsmedel som importerats Checklista för kontroll av livsmedel som importerats Ingress För att få tips om vad som kan kontrollera hos en importör, kan inspektören skriva ut checklistan eller ta med den elektroniskt inför kontrollen. Utifrån importörens verksamhet kan inspektören behöva läsa mer om de olika kraven som gäller för olika produkter från olika länder utanför EU. Brödtext Allmänna krav: Kontrollera att importören är registrerad, antingen i din egen kommun eller i någon annan kommun, alternativt är godkänd av Livsmedelsverket. Om livsmedlet är konsumentförpackat, kontrollera att det är korrekt märkt på svenska. Om det ska märkas i senare led kontrollerar du att det finns underlag, så att varan kan märkas korrekt. Kontrollera att livsmedlet inte innehåller några otillåtna tillsatser i märkningen eller i medföljande handling. Om det är ett livsmedel som du inte känner igen, kontrollera om livsmedlet kan vara ett nytt livsmedel och att det är godkänt enligt reglerna om nya livsmedel. Vid import av ekologiska livsmedel, kontrollera att importören är ansluten till och kontrollerad av ett godkänt kontrollorgan. Vid import av naturligt mineralvatten, kontrollera att vattnet är godkänt med hjälp av listor på godkända produkter av naturligt mineralvatten, se listor på Livsmedelsverkets webbplats. Vid import av kosttillskott, kontrollera eventuella hälsopåståenden i märkningen. Kontakta Läkemedelsverket om det är oklart om varan är ett läkemedel eller ett livsmedel. Kontrollera om kosttillskottet är ett sammansatt livsmedel som kräver gränskontroll eller inte. Se mer nedan för sammansatta livsmedel.

21 21 (49) Animaliska livsmedel: CVED: Kontrollera att varan åtföljs av ett CVED-beslut fram till den första anläggningen i EU. Med spårbarhetskontroll ska ni kunna komma fram till om det finns ett CVED-beslut från den första gränskontrollstationen till EU, som kan vara i ett annat EU-land än Sverige. Märkning: För importerade animaliska livsmedel krävs inte ovalmärkning, men det ska finnas ett anläggningsnummer och uppgift om ursprungsland på ytter- eller innerförpackning. Detta kan du kontrollera hos mottagaren. När livsmedlet säljs till konsument ska det vara fullständigt och korrekt märkt på svenska. Importerade konsumentförpackningar ska vara märkta med anläggningsnummer och ursprungsland. Om företagaren märker varan i Sverige kan du kontrollera att märkningen stämmer med de underlag som finns från ursprungslandet. Sammansatta livsmedel: Kontrollera om det är ett sammansatt livsmedel som kräver gränskontroll eller inte. Se frågeblanketten i tipsrutan, Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte? Om CVED-beslut saknas, kontrollera att varan kommer från ett godkänt land och en godkänd anläggning. Se listor på godkända länder och anläggningar för export till EU på Livsmedelsverkets webbplats. Använd frågeblanketterna för att ta in uppgifter. Skicka blanketten till gks@slv.se, så bedömer Livsmedelsverket om produkten omfattas av krav på gränskontroll eller inte. Kosttillskott med animaliska ingredienser: Begär att få se CVED-beslutet på den första anläggningen i EU. Vid spårbarhetskontroll kan du kontrollera om anläggningen eller anläggningens leverantör utgör den första anläggningen i EU, där CVED-beslut ska finnas. Om CVED-beslut saknas kan det bero på att kosttillskottet inte behöver gränskontrolleras. Se Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte? Fiskeriprodukter: Kontrollera uppgifter om handelsbeteckning och fångstzon samt att kraven på fångstintyg enligt IUU har uppfyllts. Stickprover tagna på gränskontrollstationen: Om stickprover som tagits på sändningar som släppts för fri omsättning visar sig vara positiva kommer gränskontrollen att informera den kontrollmyndighet där sändningen finns. Kontrollmyndigheten hanterar sändningen vidare och följer upp det RASFF-meddelandet som gränskontrollen skickat. Se Vad kan kontrollmyndigheterna kontrollera? Livsmedel från Japan: Om anläggningen är den första anläggningen vid import från Japan och om produkten ska gränskontrolleras, ber du att få se CVED från gränskontrollen. Se Gränskontroll av livsmedel från Japan

22 22 (49) Vegetabiliska livsmedel: Skyddsåtgärder: Omfattas produkten av någon skyddsåtgärd för vegetabilier? Dessa listas på Livsmededelsverkets webbplats. Skyddsåtgärderna reglerar till exempel förekomst av GMO eller aflatoxin. Om livsmedlet omfattas av en skyddsåtgärd, finns CED-beslut på importanläggningen? Ris från USA. Finns det krav på kontroll i ledet efter gränskontrollen: Ta ut stickprover med viss frekvens. Denna kontroll kan med fördel göras i projektform tillsammans med andra kommuner för att få ett bredare underlag. Se Gränskontroll av vegetabiliska livsmedel Importerad svamp: Kontrollera om svampen omfattas av krav på kontroll enligt förordning (EG) nr 1635/2006. Se Gränskontroll av vegetabiliska livsmedel Livsmedel från Japan: Om anläggningen tar emot livsmedel som importerats från Japan, be att få se CED-beslutet från gränskontrollen, om produkten ska gränskontrolleras. Se Gränskontroll av livsmedel från Japan Beslut som avser bekämpningsmedelsrester: Kontrollera att partiet inte omfattas av något beslut som finns på listan över saluförbud av frukt och grönsaker på Livsmedelsverkets webbplats. Se Gränskontroll av vegetabiliska livsmedel

23 23 (49) Huvudsida A: Import av livsmedel och köksredskap till EU Undersida B: Gränskontroll av animaliska livsmedel Gränskontroll av animaliska livsmedel Ingress De flesta animaliska livsmedel måste kontrolleras vid gränsen. Här finner inspektören information om vilka regler som gäller och hur gränskontrollen ska gå till. Brödtext Hur går gränskontroll av animaliska livsmedel till och vilka regler gäller? Det är krav på gränskontroll av animaliska livsmedel, med få undantag, bland annat en del sammansatta livsmedel. En animaliesändning föranmäls till en gränskontrollstation. Dokumentkontroll, identitetskontroll och fysisk kontroll görs. Att en importerad animaliesändning är godkänd ska framgå i CVED-beslutet. Särskilda regler så kallade skyddsåtgärder finns för vissa animaliska livsmedel som utgör en särskild risk. Förstärkta kontroller påbörjas utifrån vissa RASFF-meddelanden i Traces. En del länder likställs med EU-länder i så kallade ekvivalensavtal och har ingen eller mindre omfattande gränskontroll. Regler om gränskontroll av animaliska livsmedel finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3) och i förordning (EG) nr 882/2004. Vilka animaliska livsmedel som ska gränskontrolleras framgår av beslut 2007/275/EG. I bilaga II finns vissa animaliska livsmedel som undantas gränskontroll. Animaliska livsmedel ska importeras från länder som är godkända för export av livsmedel till EU. Varorna ska komma från anläggningar som listats av EU-kommissionen. Varje sändning med kött eller mjölk eller produkter av det ska åtföljas av ett hälsointyg utfärdat av en officiell veterinär vid den behöriga myndigheten i avsändarlandet. Varje sändning med fiskeriprodukter eller äggprodukter ska åtföljas av ett hälsointyg utfärdat av en officiell inspektör eller veterinär. Vid gränskontrollstationen kontrollerar Livsmedelsverkets personal att dokumenten är i sin ordning. De kontrollerar även att sändningens identitet stämmer överens med uppgifterna i intyget. En viss andel av sändningarna kontrolleras även fysiskt. Dokumentkontroll Ett hälsointyg i original ska bifogas till sändningar med animaliska livsmedel. Se artikel 14 och bilaga VI i förordning (EG) nr 854/2004. Intygsutfärdaren vid den behöriga myndigheten i avsändarlandet ska underteckna alla blad i intyget. Det ska finnas en officiell stämpel på alla sidor i intyget. Intyget ska upprättas på ett språk som är officiellt i det EU-land där varorna ska gränskontrolleras. I Sverige accepteras intyg på svenska och

24 24 (49) engelska. Hälsointyget ska ha ett unikt identifieringsnummer som ska stå på varje sida i dokumentet. Det ska utfärdas innan sändningen lämnar den behöriga myndighetens kontroll i avsändarlandet. Modellerna för hälsointygen finns i: Förordning (EU) nr 206/2010 när det gäller kött. Beslut 2007/777/EG när det gäller köttprodukter. Beslut 2000/572/EG när det gäller malet kött och köttberedningar. Beslut 2003/779/EG när det gäller djurtarmar. Förordning (EG) nr 2074/2005 när det gäller fiskeriprodukter. Förordning (EU) nr 2016/759 gelatin, kollagen och honung. Förordning (EU) nr 605/2010 när det gäller mjölkprodukter. Förordning /EG) nr 798/2008 när det gäller ägg, äggprodukter och fjäderfäkött. I Traces finns en databas med alla intygsmodeller, som den som har behörighet i Traces kan ta fram. Vid import av färskt kött av nöt, svin och fjäderfä till Sverige från ett land utanför EU ska produkterna uppfylla de särskilda krav på salmonellaprovtagning som gäller för Sverige och Finland. I det hälsointyg som ska bifogas ska det framgå att varorna har analyserats för salmonella. Se artikel 6 och bilaga V i förordning (EG) nr 1688/2005. Animaliska livsmedel ska vara producerade på anläggningar som är godkända enligt förordning (EG) nr 853/2004 och som därmed följer kraven enligt HACCP-principerna. I intyget framgår att EUs krav uppfylls på tillverkningsanläggningen. Identitetskontroll Identitetskontrollen kan vara enkel, det vill säga endast utgöra en kontroll av att containerns plombnummer stämmer överens med plombnumret i intyget. Det kan även göras en identitetskontroll, då containern öppnas och inspektören kontrollerar att anläggningsnummer och ursprungsland anges på kartongerna och att märkningen stämmer överens med uppgifterna i intyget. För flygsändningar sker alltid en identitetskontroll av produkten, eftersom plomb inte används. Fysisk kontroll Den fysiska kontrollen kan innebära exempelvis temperaturmätning, organoleptisk kontroll, t ex lukt, färg, smak eller konsistens, eller laboratorieprovtagning. Bilaga 1 till beslut 94/360/EG om den minskning av frekvensen fysiska kontroller som enligt rådets direktiv 90/675/EEG skall fastställas för vissa varupartier från tredje land anger med vilken frekvens de fysiska kontrollerna ska utföras för respektive kategori av animaliska livsmedel. CVED-beslutet och hälsointygen CVED-beslutet i original ska följa med sändningen till den första anläggningen inom EU. Gränskontrollpersonalen lämnar en kopia på CVED-beslutet till lastansvarig, som kan vara en speditör eller en importör. En kopia på beslutet arkiveras på gränskontrollstationen i minst tre år, tillsammans med hälsointyget i original. Se artikel 3.3 och 3.4 i förordning (EG) nr

25 25 (49) 136/2004. CVED-beslutet ska kunna visas upp på den första anläggningen efter gränskontrollen. > Gemensam veterinärhandling vid införsel, CVED (Common Veterinary Entry Document) Skyddsåtgärder EU-kommissionen beslutar ibland om särskilda skyddsåtgärder för att skydda människors och djurs hälsa mot smitta eller skadliga ämnen i livsmedel. Besluten är ofta riktade mot vissa produkter från ett visst land. Åtgärden innebär restriktioner vid import till EU eller vid handel mellan EU-länder. Se artikel 53 i förordning (EG) nr 178/2002. > Information om skyddsåtgärderna Förstärkta kontroller av produkter som har RASFF-notifierats Ibland avvisar gränskontrollen en sändning med animaliska livsmedel på grund av brister som innebär en hälsorisk. Inspektören gör då en notifiering i EU:s snabba varningssystem för livsmedels- och fodersäkerhet, RASFF. I vissa fall beslutar EU-kommissionen att det ska göras en förstärkt kontroll av denna typ av produkt efter det. Se artikel 24 i rådets direktiv 97/78. En förstärkt kontroll innebär att det ska tas prover från de tio följande sändningarna med likvärdig produkt från samma tillverkare. Den förstärkta kontrollen ska utföras oavsett vilken av EU:s 300 gränskontrollstationer sändningen anländer till. När tio sändningar i följd har godkänts inom hela EU hävs den förstärkta kontrollen. Skillnaden mellan RASFF för animalier och vegetabilier för avvisade sändningar Förstärkta kontroller i TRACES genereras endast från RASFF för animaliska livsmedel. RASFF både för vegetabilier och animalier är delvis underlag för vilka skyddsåtgärder som tas fram och ändras löpande. Ekvivalensavtal mellan EU och länder utanför EU Genom ekvivalensavtal har andra länders offentliga kontroller likställts med EU:s kontroller. I de fall där EU har ekvivalensavtal med ett land är gränskontrollen av varor därifrån mindre omfattande. EFTA-länderna (Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein) jämställs med EU-länder. Även Andorra, San Marino och Färöarna likställs med EU-länder. Livsmedel från dessa länder behöver inte gränskontrolleras. Se 1 i LIVSFS 2004:3. > Ekvivalensavtalen

26 26 (49) Huvudsida A: Import av livsmedel och köksredskap till EU Undersida B: Gränskontroll av animaliska livsmedel Undersida C: Sammansatta livsmedel krävs gränskontroll eller inte? Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte? Ingress Mycket avgör om produkter som innehåller animaliska och vegetabiliska livsmedel ska gränskontrolleras. För att veta vilket hälsointyg som krävs måste produkten klassas som ett animaliskt eller sammansatt livsmedel. För att veta om en produkt importerats illegalt, måste bedömning av produkten göras av Livsmedelsverket. Brödtext Vad är sammansatta livsmedel? Ett sammansatt livsmedel innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung. Se definitionen i artikel 2 a) i beslut 2007/275/EG. Om det finns råa animalier i slutprodukten bedöms det som ett animaliskt livsmedel. Om vegetabilier, med en teknisk funktion i produkten, som behövs för tillverkningen (till exempel för att ge smak och konsistens) har tillsatts en animalisk produkt är slutprodukten inte ett sammansatt livsmedel. Den klassas då istället som ett animaliskt livsmedel. Produkter som ska gränskontrolleras Endast de produkter vars KN-nummer finns med i bilaga I, beslut 2007/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG ska gränskontrolleras. För följande sammansatta livsmedel finns krav på gränskontroll: Sammansatta livsmedel som innehåller bearbetade köttprodukter. Se artikel 4 a) i beslut 2007/275/EG. Sammansatta livsmedel som till minst hälften består av bearbetade produkter av mjölk, fisk eller ägg. Se artikel 4 b) i beslut 2007/275/EG. Sammansatta livsmedel som till högst hälften består av mjölkprodukter som inte är lagringståliga i rumstemperatur eller som har värmebehandlats i sin helhet. Se artikel 4 c) i beslut 2007/275/EG. Sammansatta livsmedel ska åtföljas av hälsointyget för sammansatta livsmedel. Av förordning (EU) nr 28/2012 om fastställande av intygskrav för import till och transitering genom unionen av vissa sammansatta produkter och om ändring av beslut 2007/275/EG och förordning (EG) nr 1162/2009 framgår vilket intyg som ska användas.