Af G. Lagerheim. Genom den år 1880 utkomna»pointsförteckning öfver Skandinaviens. Bidrag till Sveriges algflora.

Transkript

1 37 Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar, N:o 2. Stockholm. Bidrag till Sveriges algflora. Af G. Lagerheim. - Tafl. I. [Meddeladt den U Februari 1883.] Genom den år 1880 utkomna»pointsförteckning öfver Skandinaviens växter» erhöllo vi samladt på ett ställe namnen på de alger, soai af olika forskare blifvit funna i Skandinavien. Antalet af i detta arbete omnämnda i Sverige anträffade Nostocacéer och Chlorophyllophycéer uppgår till omkr Detta antal kommer utan allt tvifvel att i framtiden betydligt ökas, emedan säkerligen största delen af vårt land ännu ligger nästan alldeles oundersökt i algologiskt hänseende. Att man äfven uti förut ganska väl undersökta nejder, såsom TJpsala- och Stockholms-trakten, kan finna ganska många i Sverige icke förut observerade alger torde framgå af följande, hvilket till största delen är ett resultat af de exkursioner, som jag förlidet år företog på de ofvannämnda ställena. De för floran nya formerna, hvilka äro omkring 60, äro utmärkta med en * framför namnet. De öfriga i det följande upptagne algerna äro till största delen endast sådana, som i ofvannämnda»pointsförteckning» äro, såsom varande sällsynta, utmärkta med ett r. Flere här nedan uppräknade alger äro utdelade i Wittrocks och Nordstedts algexsiccater, fasciklarne 11 och 12.

2 38 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. Enumerantur algs suecicas novae vel mius cognitee. Fam. CHROOCOCCACE/E Näg. I. OHROOCOCCUS NÅG. * 1. C. MINOR NÅG. Stockholm, vid Rosendal och vid Skeppsholmen i svagt bräckt vatten. * 2. C. COH^RENS NÅG. Upsala, på kanten af en vattenreservoir i det mindre varinväxthuset i Botaniska trädgården. * 3. C. HELVETICÜS NÅG. Stockholm, i Hammarbysjön vid Danviken. * 4. C. CRASSUS (KÜTZ.) NÅG. Diam. cell. 3 7 ;U. Upsala, på en vägg i det större varmväxthuset i Botaniska trädgården. 5. C. TÜRGIDUS (KÜTZ.) NÅG. * ß. HOOKERII nov. var. t. 1, fig. 1, 2. C. cellulis maximis solitariis, vel binis vel quaternis in familiis consociatis, membrana crassa, distincte lamellata, cytioplasmate obscure coerulea. Diam. cell /li; crass. membr. 4 5 /n. Hab. ad Kristineberg in mare Bahusiensi. Bildade tillsammans med Merismopedia och Cohnia ett violett öfverdrag på fin sandbotten. Denna varietet är ganska utmärkt genom sin betydliga storlek och cellinnehållets färg, som är ultramarinblå; hos hufvudformen i sött vatten är cellinnehållet ljusblått.

3 ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 1883, N: En med denna varietet identisk form synes vara iakttagen förut. I Phycologia Britanica p. III har Harvey på tafl. CCLIV afbildat»roundisli bodies», som han antager vara sporer af den Calothrix, på hvilken de blifvit funna. Säkerligen är det den af mig ofvan beskrifna varieteten af Chroococcus turgidus (KÜTZ.) NÅG. Enligt Harvey är den först funnen af W. J. Hooker. IL GLOEOCH^TE nov. gen. Cellulse globosae vel subovales, bina vel quaternse in muco communi homogeneo vel indistinctissime lamelloso inclusae, utraque seto longissimo instructa. Cytioplasma serugineo- caerulea, subgranulosa. Divisio cellularum in duas directiones. * 1. G. WITTROCKIANA nov. spec. t. 1, fig. 3, 4. Character idem ac generis. Diam. fam (a', diam. cell [.i; diam. bas. set. 1 la. Hab. prope Upsaliam: ad»lassby backar» in Oedogoniis diversis epiphytica (April 1882); in palude prope Ultuna in Oedogoniis, Vaucheriis, Mougeotiis epiphytica (Oct. 1882). Hvad denna egendomliga algs slägtskaper beträffar, så är den, synes det mig, ganska väl skiljd från de hittills kända Chroococcacéerna. Den afviker nämligen från alla hithörande slägten genom närvaron af de högst karakteristiska slemhåren. Dessa hår, som tyckas utgå från en färglös punkt af cellen, kan man ganska tydligt skönja i den slemmassa, i hvilken cellerna ligga inbäddade. Slemmassan, som väl utgöres af de delvis upplösta cellväggarne, är vanligen fullkomligt homogen; stundom kan man dock iakttaga ett mycket svagt anlag till skiktning. Närmast slägt torde väl Gloeochcete nov. gen. vara med Chroococcus NÅG. och Gloeocapsa NÅG. Bland Palme! lacéerna finnes, såvidt jag vet, ej något motsvarande slägte. Möjligen kan denna alg vara identisk med Chcetococcus liyalinus KÜTZ., men som beskrifningen på denna alg är ofullständig och tvätydig, torde detta vara svårt att afgöra.

4 40 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. III. GLOEOOAPSA Någ. * 1. G. OPACA NÄG. Upsala, Lassby backar, bildande ett svartrödt öfverdrag på fuktiga bergssidor. * 2. G. CORACINA Kütz. Stockholm, pä fuktiga bergväggar vid Nacka qvarnar; Smal. Husqvarna, på fuktiga bergväggar bland Trentepohlia aurea (L.) Martius. IV. POLYCYSTIS KÜTZ. P. AERUGINOSA KÜTZ. Stockholm, i Hammarbysjön vid Danviken. V. OOELOSPHJERIUM NÄG. Stockholm, i Hammarbysjön vid Danviken. VI. GOMPHOSPH^RIA Kütz. G. APONINA KÜTZ. I Hammarbysjön vid Stockholm har jag funni en form med rödaktigt cellinnehåll, som synes mig vara identisk med G. aurantiaca Bleisch (in Rab. Alg. Eur. N:o 1810). Troligen är denna form ett hvilstadium af G. aponina KÜTZ. * ß. CORDIFORMIS Wolle. Diam. cell. 9 10, jli. Boh. Torson och Storön bland Väderöarne i salt och bräckt vatten. VII. MERISMOPEDIUM Meyen. 1. M. ELEGANS A. Br. * ß. MARINUM nov. var. Var. familiis minoribus e cellulis pallulum majoribus, plerumque 16, compositis. Cytioplasma seruginea. Long. cell /n; lat. cell. 6 in. Hab. ad Kristineberg in mare Bahusiensi.

5 . * ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 188 3, N: Bildade tillsammans med andra Merismopedia och Cohnia roseopersicina (KÜTZ.) WiNT. ett rödviolett öfverdrag på fin sandbotten. Varieteten är skiljd från hufvudformen, som förekommer i sött vatten, hufvudsakligen genom betydligt mindre cellfamiljer. I'ärgen på cellinnehållet synes vara något ljusare hos ß marinum nov. var. än hos forma a. 2. M. GLAUCÜM (Ehrenb.) Näg. Diam. cell. 6 u. Boh. Kristineberg tillsammans med föregående art. Hafsformen afviker från sötvattensformen genom oftare större cellfamiljer och genom vanligen något större celler. *AMETHYSTINUM nov. subspec. M. cellulis ovalibus vel subglobosis, plerumque 64 in familiis compositis. Cytioplasma pallide violacea non granulosa. Diam. cell. 7 /n. Hab. ad Kristineberg in mare Bahusiensi, in consortio antecedentis. Denna vackra form skiljer sig från M. glaucum (Ehrenb.) NÄG. genom större celler och annan färg på cellinnehållet. Möjligen förtjenar den att upptagas såsom sjelfständig art. 3. M. PÜNCTATUM Meyen. * f. MINOR nov. form. Diam. cell. 2 ^i. Hab. ad Kristineberg in mare Bahusiensi, in consortio antecedentis. Denna form afviker från den i sött vatten funna hufvudformen genom vanligen mindre cellfamiljer och mindre celler. 4. M. HYALINUM Kütz. * *WARMINGIANUM nov. subspec. M. cellulis approximatis subglobosis (angulato-globosis) in familiis 4 l6-cellularibus (plerumque 4 8) consociatis. Cytioplasma dilute coerulea, non granulosa. Diam. cell. 0,7 5 1 i^i. Hab. ad Kristineberg in mare Bahusiensi, in consortio antecedentis.

6 42 LAGEUHEIM, BIDRA& TILL SVERIGES ALGFLORA. Denna underart skiljer sig från den i sött vatten lefvande hufvadformen genom mer än hälften mindre celler och genom tätare liggande cell-lumina. I»Om nogle ved Danmarks Kyster levende bakterier» pag. 353 omnämner Warming, att han iakttagit en form af M. titoimle (Orst.) Warm, med»svagt blaagrönligt» cellinnehåll. Möjligen kan denna form vara identisk med ofvan beskrifna underart. 5. M. LITORALE (Örst.) Warm. Diam. cell. 1,5 ^t^ Sk. Skelderviken; Boh. Kristineberg, Fiskebäckskil och Väderö hamn. Rabenhorsts M. litorale är en helt annan art med större celler och blågrönt cellinnehåll. HOLOPEDIUM nov. subgen. M. familiis forma irregulari e cellulis irregulariter dispositis compositis. Divisio cellularum irregularis. Detta underslägte, af hvilket jag funnit tre arter, är i synnerhet utmärkt genom sin celldelning. Hos de förut kända arterna af slägtet Merismopedium Meyen sker, som bekant, celldelningen enligt regel på följande sätt. Först dela sig ett jemt antal (ofta alla) cellerna genom parallela rader af tvärväggar i en rigtning. Derefter dela sig de sålunda uppkomna dottercellerna i en rigtning, som är viukelrät mot den, i hvilken modercellerna delade sig. I följd af detta delningssätt komma cellfamiljerna att blifva begränsade af räta linier. Vanligen förslemmas de nybildade cellväggarne ganska starkt, så att cell-luraina komma att ligga ganska långt ifrån h varandra. Hos underslägtet Holopedium n. subg. är förhållandet annorlunda. Här sker nemligen familjens tillväxt på det sättet, att antingen en eller flere, antingen närliggande eller från hvarandra aflägsna celler dela sig med tvärväggar, som, om de tänkas utdragna, skära hvarandra. En följd häraf är, att familjen blir af en högst oregelbunden form. Den blir ej begränsad af en bruten linie, utan af en kroklinie. I motsats mot hvad förhållandet är hos hufvudslägtets arter ligga här oftast cell-lumina mycket nära

7 ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 18 83, N: livarandra. Att uppställa Holopedium n. subg. såsom ett sjelfständigt slägte vore orätt, emedan öfvergångar till Merismopedium Meyen ej saknas. Så t. ex. bildar M. convolutum Bréb. genom sina mycket tätt liggande cell-lumina en öfvergång till Holopedium n. subg. M. irreguläre bildar en öfvergång till hufvudslägtet, emedan cellerna i vissa delar af familjen dela sig som arterna af hufvudslägtet, men cellerna i andra delar af familjen dela sig på det sätt som är karakteristiskt för Holopedium n. subg. Dessutom äro cell-lumina hos denna art glest liggande. * 6. M. IRREGULÄRE nov. spec. t. 1, fig. 5, 6. M. familiis maximis, foliaceo-plicatis et convolutis, e cellulis minimis, numerosissimis et remotis et confertis, irregulariter dispositis, compositis. Cytioplasma pallide geruginea non granulosa. Diam. cell. 2 3 fx. Hab. Holmife in aquario inter alias algas aquse dulcis. Arten är särdeles utmärkt genom sina stora, för blotta ögat synliga, cellfamiljer, som äro på olika sätt veckade och böjda. Cell-lumina, som äro mycket oregelbundet anordnade, ligga på somliga ställen i familjen tätt, på andra ställen glest. * 7. M. SABULICOLÜM nov. spec. t. 1, fig. 7, 8. M. familiis granulis arense affixis e cellulis numerosis, irregulariter dispositis, confertis, compositis. Cytioplasma late seruginea, non granulosa. Crass. cell. 3 4 ^; long. cell. 6,«. Hab. ad Kristineberg in mare Bahusiensi, in consortio specierum supra dictarum eodem loco inventarum. Denna art, hvilken, så vidt mig är bekant, är den enda, som enligt regel är vidfästad, anträffades i den ofvannämnda kollekten från Kristineberg ganska ymnigt, tätt beklädande sandkornen. * 8. M. GEMINATÜM nov. spec. t. 1, fig M. familiis magnis libere natantibus e cellulis bacilliformibus, numerosis, irregulariter dispositis, confertis, compositis. Cytioplasma Itete öeruginea, non granulosa.

8 44 LAGERHEIM, BIDKAG TILL SVERIGES ALGFLORA. Crass. cell. 6 /.i; long, cell. 12 ji<. Hab. Holmiae, in lacu Hammarbysjön prope Danviken. Denna art (från sött vatten) står ganska nära föregående art (från salt vatten), men afviker genom sina stora, fritt simmande familjer, som äro bildade af tjockare och i synnerhet längre celler. VIII. APHANOTHECE NÄG. * 1. A. MOOREANA (Harv.) nob. Palmella Mooreana Harv. Man. of^brit. Alg. pag. 178; Coccochloris Mooreana Hass. Brit. Fr. Alg. pag. 315, t. 78, fig. 1 a, b; Aphanothece prasina A. Br. in Rab. Alg. Em*. N:o Upsala, i en grund vik af Fyris nära Ultuna dels flytande, dels liggande på bottnen. * 2. A. CURVATA nov. spec. t. 1, fig. 11. A. cellulis subsemilunatis, plus minusve confertis in familiis consociatis; familise in Stratum expausum crustiforme aggregatffi sunt. Cytioplasma a3ruginea, non granulosa. Long. cell. 12 (i; crass. cell. 4 5 (.i. Hab. in Bahusia ad Torson insularum Väderöarne supra folios putrides Zosterce marince in limite maris. Denna art, så vi dt jag vet den första, som iakttagits i salt vatten, är särdeles utmärkt genom sina böjda, nästan halfmånformiga celler. Utom denna art fanns flerestädes på Väderöarne på liknande lokaler en annan Aphanothece NÅG., som jag ännu ej bestämt. IX. GLOEOTHECE NÄG. * 1. G. TEPIDARIORUM (A. Br.) nob. t. 1, fig. 12. Gloeoeapsa tepidariorum A. Br. in Rab. Alg. Eur. N:o 221; Gloeothece decipiens A. Br. in Rab. Alg. Eur. N:o 2456 Gloeothece rupestris (Lyngb.) Bornet in WiTTR. et Nordst. Alg. aq. dulc. exs. fasc. 8, N:o.399.

9 ÖFTERSIGT AP K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 1883, N: Sporas hujus speciei memhrana tusca et granulosa instructae sunt. Long. cell. s. teg f.i; crass. cell. s. teg. 5 6 f.i. Long. fam. 4-cell. 30 /i; crass. fam. 4-cell. 21 (x. Long. sp. 4-cell. 30 f.i; crass. sp. 4-cell. 24 ii. Upsala, på kanten af aqvariet i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården; Lund, på en vägg i ett af Botaniska trädgårdens växthus (O. Nordstedt). Det torde icke vara lätt att med full visshet bestämma, hvilket namn denna alg bör hafva. Att, såsom Bornet, identifiera den med Lyngbyes Palmella rupestris anser jag väl vågadt, emedan den ingalunda öfverensstärnmer med Lyngbyes figurer eller beskrifning. Möjligen är den identisk med Pleurococcus thermalis Menegh. Nostoch. t. 3, fig. 2 c (de nedre figurerna). Hos denna art har jag på exemplar från flere lokaler (upsala, Kjöbenhavn, Dresden) iakttagit sporbildning. Sporerna, som kunna vara en till flercelliga, utmärka sig från de vegetatifva cellerna genom sin membran, som är brun och försedd med punktlika upphöjningar. I de exemplar, som äro lemnade (från Kjöbenhavn) i WiTTR. et Nordst. Alg. aq. dulc. exs. fasc. 8, N:o 399 förekomma sporer ganska talrikt. Förut äro sporer hos detta slägte iakttagna hos G. devia NÅG. (Gatt. einz. Alg. pag. 58, t. 1, G. 3) af artens auktor. Fam. CHAM/ESIPHONACE/E Bobzi. I. DERMOOARPA Crouan. * 1. D. VIOLACEA Crouan? Diam. cell. veg /<; diam sporar. 2 3 /<. f. cytioplasma coeruleo-violacea, Boh. Väderöhamn på Cladopliora rupestris (L.) KÜTZ. och Enteromorpha intestinalis (L.) Link.

10 46 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. Den af mig funna formen afvek från hufvudformen genom färgen på cellinnehållet. Hos Crouans form är nemligen färgen rödviolett, men hos min form blåviolett. På stenar och större alger funnos vid Kristineberg i Bohuslän flere former af detta slägte, hvilka jag, emedan de endast voro i vegetativt stadium, ej lyckats noggrant bestämma. II. OHAMJESIPHON A. Br. et Grun. * 1. C. INCRUSTANS Grun. Stockholm, Kastellholmen i svagt bräckt vatten på Cladophora. 2. C. CONFERVICOLA A. Br. Stockholm, Kastellholmen och Sundbyberg på CladopJiora; Upsala, i en vik af Fyris nära Ultuna på Vaucheria sessilis (Vauch.) DC. Fam. NOSTOCE/E (Menegh.) Thur. I. NOSTOC Vauch. 1. N. GREGARIUM Thur. * f. BALTICA nov. form. N. olivaceum vel fuscum, lapidibus affixum, trichomatibus externis vaginis amplis fuscis inclusis. Diam. cell. veg. 4^/o 6 lu; diam. heteroc. 7 /n. Hab. Holmise in lapidibus in aqua subdulci inter»lidingöbro» et»djurgårdsbrunnskanalen». Den af mig funna formen af denna sällsynta art afviker från hufvudformen genom annan färg och deri, att de yttre celltrådarne äro försedda med tjocka bruna slidor. 2. N. SPONGI^FORME Ag. F. diam. cell. veg. 6 /ii; diam. heteroc. 7 8 ^i; crass. sp. 8 f.i; long. sp ^i.

11 ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 1 88S, N: Upsala, på blomkrukor i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården. Denna form afviker från hufvudformen genom tjockare vegetativa celler och sporer. II. ANAB^NA (BoRY) Wittr. A. DOLIOHOSPERMUM Thwait. 1. A. HASSALLII (Kütz.) Wittr. «. GENUINA NOB. Diam cell. veg. 12 /.t; diam. heteroc. 14 in; crass. sp. Ib /n; long. sp f.i. Stockholm, i Hammarbysjön vid Danviken. Denna form skiljer sig från de två följande genom gröfre vegetativa celler och heterocyster och nästan njurformiga gröfre sporer. Dessutom äro trådarne hos «regelbundet spiralvridna, då de deremot hos ß och y äro oregelbundet slingrade om hvarandra. ß. CYRTOSPORA Wittr. Stockholm, vid Nackanäs, i Hammarbysjön vid Danviken. y. MACROSPORA Wittr. Stockholm, vid Nackanäs. B. SPH.3ER0ZYGA (Ag.) Ralfs. 2. A. TORULOSA (Carm.) nob. Belonia torulosa Carm. manuscr.; Harv. in HOOK. Brit. Flor. vol. 2, pag. 379; Sphoerozyga CarmichoiUi Harv. Phyc. Brit. pl. CXIII A. Boh. Kristineberg, Väderöarne, m. fl. ställen ej sällsynt. Namnet Anabcena torulosa (Carm.) nob. bör, i enlighet med prioritetsprincipen, användas i stället för det vanligen brukade Sphcerozyga CarmichcBlii Harv. III. AULOSIRA (KiRCHN.) nob. _ Detta slägte uppstäldes af Kirchner i Alg. v. Schles. pag. 238 med en art A. läxa (A. Br.) KiRCHN. En annan

12 48 LAGEUHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. alg, som bör räknas till detta slägte är Cylindrospermum polyspermum KÜTZ. Denna art har visserligen sporer och heterocyster gränsande omedelbart intill hvarandra, då deremot A. läxa (A. Br.) Kirchn. skall utmärka sig genom»grenzzellen von den cylindrischen Dauerzellen durch vegetative getrennt». Man skulle i följd häraf vara frestad att af Cylindrospermum polyspermum KÜTZ. göra ett eget slägte, men genom WiTT- ROCKS m. fl:s undersökningar har det visat sig, att de karakterer, genom hvilka detta nya slägte och slägtet Aulosira Kirchn. skulle skiljas åt, äro i hög grad vacklande. Under en exkursion i Upsalatrakten i Oktober 1882 i sällskap med Hr C. J. Johanson anträffade jag bland andra sällsynta alger (se sid. 39, 44) i en grund vik af Fyrisån nära Ultuna en alg, som bildar en öfvergång mellan Cylindrospermum polyspermum, KÜTZ. och Aulosira läxa (A. Br.) Kirchn. Sporerna hos denna form voro än omedelbart förenade med, än genom vegetativa celler skiljda från heterocysterna. I följd häraf anser jag mig hafva rättighet att till slägtet Aulosira Kirchn. hänföra icke blott denna form, utan äfven Cylindrospermum polyspermum KÜTZ. AULOSIRA (Kirchn.) nob. Trichomata moniliformia in vaginis inclusa. Sporse cylindricse; heterocystides intercalares a sporis proximas vel a sporis cellulis vegetativis remotse. 1. A. POLYSPERMA (KÜxz.) nob. Cylindrospet^mum polyspermum KÜTZ. Phyc. gener. pag. 212; Tab, Phyc. t. 99, fig. V, 1; Sphcerozyga polysperma Rab. Alg. Eur. N:o 204. Heterocystides a sporis proximae. Diam. cell. veg. 4 bf.i; crass. sp. 7 10^<; long. sp ,5,«. Ej funnen i Sverige. 2. A. LAXÅ (A. Br.) KiRdHN. Alg. v. Schles. pag. 238; Anahoina läxa A. Rr. herb. Sphcerozyga läxa Rab. Fl. Eur. Alg. s. 2, pag. 193.

13 cellulis ; ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 18 83, N:0 2, 49 Heterocystides a sporis cellulis vegetativis remotse. Diam. cell. veg. 5 7 f.i; diam. heteroc. 5 8 /.i; diam. sp. 5 7 fi; long. sp. 4 6 plo major. * /?. MICROSPORA nov. var. t. 1, fig. 13, 14. Heterocystides a sporis proxim«vel. remotce. vegetativis Diam. cell. veg. 4 6 ^<; diam. heteroc. 7 f,i; crass. sp. 8 ^< long. sp f.1. Hab. prope Upsaliam ad Ultuna in ämne Fyris inter Vau- CHERIAS et MOUGEOTIAS. Denna varietet afviker från hufvudformen genom förhållandet mellan sporerna och heterocysterna, genom de vegetativa cellernas något mindre tjocklek och genom kortare och tjockare sporer. Som af beskrifningen torde framgå bildar denna form en öfvergång till föregående art. Det vore derföre kanske rättast att betrakta A. folysperma (KÜTZ.) NOB. och Ä. läxa (A. Br.) Kirchn. såsom endast olika former af en art. III. HILSIA Kirchn. * 1. H. TENÜISS1MA (A. Br.) Kirchn. Upsala, tillsammans med föregående. Fam. OSGILLARIE^ (Ag.) I. OSCILLARIA (Bosc.) Kütz. 1. O. FRÖLICHII KÜTZ. * ß. ORNATA Rab. Diam. fil. 10 f.i. Upsala, i en dam i Botaniska trädgården tillsammans med Spirulina Jenneri (Hass.) KÜTZ. 2. O. SANCTA KÜTZ. f. CALDARIORUM (Hauck) nob. Oscillaria caldariorum Hauck in Oester. bot. Zeit. 1876, pag Öfoers. af K. Vet-Akad. Förh. Arg. 40. N:o 2. 4

14 50 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. F. tenestris, trichomatibus crassioribus. Diam. fil f.i; crass. cell. 3 4 /^i. IJpsala, på jorden i blomkrukor i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården. Afviker från hufvudformen genom annat växtsätt och gröfre celltrådar. * 3. O. INSIGNIS (Thwaites) Rab. Cytioplasma obscure violacea. Diam. fil /:i; crass. cell. 5 ^t. Boh. Kristineberg i hatvet, liggande på botten, eller bildande flytande svartvioletta massor. II. LYNGBYA (Ag.) Kütz.; Thur. 1. L. JULIANA Menegh. ß. PALUDIN^ WiTTR. Stockholm, i Bällstaviken vid Sundbyberg på Paludina vivipara. 2. L. ROSEOLA Richt. IJpsala, på ett fönster i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården. Fam. SCYTONEWIE/E (Kütz.) Thcr. I. CAPSOSIRA KÜTZ. 1. C. BREBISSONII Kütz. Upsala, Lassby backar på stenar i en bäck. Fam. DE8MIDIE/E (Kütz.) De By. I. CYLINDROCYSTIS Menegh. L C. DIPLOSPORA Lund. Upsala, Lassby backar i en bäck.

15 ÖFVERSIGT AF K. YETENSK.-AKAÜ. FÖRHANDLINGAU 18 83, N: C. BREBISSONII Menegh. F. conf. DE By. Unters, üb. Conjug. pag. 36, t. 7, E, fig. 14, 15. Upsala, Lassby backar tillsammans med föregående. Troligen bör denna form anses såsom egen art. II. MESOT^NIUM NÄ G. * 1. M. ENDLICHERIANÜM NÄG. Crass. cell i.i; lon^. cell (.i; crass. lam. chloroph. 6 8 (.i. Upsala, på blomkrukor i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården. Flere celler, som voro något böjda, anträffades. * 2. M. OBSCURUM nov. spec. M. cellulis libere natantibus, in muco communi non inclusis, cylindricis, utroque fine rotundatis, diametro 2 3-plo longioribus. Lamina chlorophyllacea lateralis, nucleis amylaceis binis; cytioplasma subatroviolacea. Long. cell ^m; crass. cell. 6 7 f.i. Hab. ad Kristineberg in Bahusia, in stagno turfoso. Skilj d från föregående art hufvudsakligen genom lateral chloropliyllskifva och mindre storlek. * 3. M. CHLAMYDOSPORUM de By. Stockholm, Danviken, Rosendal på fuktiga klippväggar. 4. M. VIOLASCENS de By. Stockholm, Danviken, Rosendal, Sundbyberg på fuktiga klippväggar; Upsala, Lassby backar bland våt mossa. III. 1. P. JENNERI Ralfs. PENIÜM (Bréb.) De By. Stockholm, Danviken på fuktiga klippor. * 2. P. ACANTHOSPORUM nov. spec. t. i, fig P. parvum, cellulis a latere visis ovoideis vel ovalibus, a vertice visis circularibus, in medio non constrictis, circiter di-

16 52 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. midia pars longioribus quam latioribus, apicibus rotuudatis, laminis chlorophyllaceis radiatim dispositis, uucleis amylaceis singulis vel binis; membrana achroa levi. Zygosporae (immaturae) aculeis instructfe sunt. Long. cell f.i; crass. cell f.i; crass. sp. s. ac /^i. Hab. in Lassby backar prope Upsaliam. Arten, om hvilken jag varit ganska tveksam, till hvilket slägte bland Desmidieerna den rätteligen borde föras, är i synnerhet utmärkt genom chlorophyllkroppens form och genom sina med taggar försedda sporer. Chlorophyllet är anordnadt på ungefär samma sätt som hos Cosmarium connatum, Bréb. (jemf. DE By. Unters, üb. Conjug. t. 6, fig. 47). Taggarue på sporerna, som jag endast sett i omoget tillstånd, äro enkla. Någon Penium med dylika sporer är, så vidt jag vet, ej förut anträöad. Den torde närmast kunna jemföras med P. cruciferum (DE By.) Wittr, ß pluriradians WlTTR. IV. SPIROT^NIA Bréb. Forma cellulis in utroque fine punctis binis rubris instructis. 1. S. PARVULA Arch. Stockholm, Rosendal på fuktiga klippor. 2. S. MINUTA Thur. ß. MINUTISSIMA KiRCHN. * f. ERYTHROPÜNCTATA uov. form. Long. cell f.i', crass. cell 3 4 /u. Hab. in Lassby backar prope Upsaliam. * 3. S. TRUNCATA Arch. Stockholm, Rosendal på fuktiga klippor. 4. S. MUSCICOLA de By. Stockholm, Sundbyberg på våt mossa. 5. S. CONDENSATA Bréb. Upsala, Lassby backar rikligt med sporer Juni 1882.

17 ÖFVERSIGT AF K. VETBNSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 1883, N: V. OLOSTERIUM Nitzsch. 1. C. LUNDELLII nob. C. gracile Lund. Desm. Suec. pag. 82, t. 5, fig. 15. Diam. cell. 4 (.i; diam. sp. s. ac. 21 f.i; long. ac. 10 (.i. Stockholm, uggleviken. Genom Archers (Dubl. Micr. Club. pag. 196) och Nord- STEDTS (Sydl. Norg. Desm. pag. 40) undersökningar har det blifvit ådagalagdt, att de Brébissons C. gracile har runda sporer. Den af Lundell 1. c. beskrifna formen, som har nästan fyrkantiga sporer med taggar i hörnen, kan derför ej räknas till denna art, utan måste erhålla ett eget namn. De mogna sporerna äro försedda med två membraner, af hvilka den inre, som är brun, är nästan fyrkantig med trubbiga hörn. Den yttre membranen, som är färglös, är i hvarje hörn utdragen till en ganska lång trubbig tagg. VI. COSMARIÜM (Corda) Ralfs. 1. C. BROOMEI Thwait.? Long. cell /<; lat. cell j.1; lat. isthm ^i. Stockholm, Godthem i svagt bräckt vatten. På samma ställe funnos utom en saltvattensalg, Enteromorpha clatlirata (ROTH.) Grév., äfven följande sötvattensalger: Oedogonium sp. ster., Stigeoclonium amoenum KÜTZ., Aplianoclicete repens A. Br., Pediastrum Boryanum (TURP.) Menegh., Scenedesmus Quadricauda (TuRP.) Bréb., *S. hijugatiis (TuRP.) KÜTZ., S. obliquus (TURP.) KÜTZ., Raphidium minutum NÅG., R. polymorpliwn Fresen., Spirogyra communis (Hass.) Wittr. (c. sp.), Cosmarium Menegldnii Bréb., Closterium Leihleinii KÜTZ.

18 54 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. 2. C, CONCINNÜM Rab. * ß. L^VE Wille. Long. cell. 12 in; lat. cell. 9 ^t', lat. isthm. 3 /n. üpsala, Lassby backar. * 3. C. CYMATOPLEURUM Nordst. Long, cell, 62 u; lat. cell. 48 // ; lat. isthm. 16 /n. üpsala, Lassby backar. 4. C. ORBICULATÜM Ralfs. üpsala, Lassby backar. * 5. C. SUBCOSTATÜM Nordst. üpsala, Lassby backar. VII. STAURASTRUM (Meyen) Ralfs. 1. S. MARGARITACEÜM (Ehrenb.) Menegh. * ß. HIRTUM Nordst. Forma 4 5 radiata. Long. cell. 36 j«; lat. cell. 45 in; lat. isthm. 14 ii. üpsala, Lassby backar. Vill. SPONDYLOSIUM Bréb. * 1. S. PüLCHELLüM Arch. üpsala, Lassby backar. IX. HYALOTHEOA Kütz. 1. H. MÜCOSA (DiLLW.) Ehrenb. Sporse globosse, membrana fusco-lutea praeditse. Diam. sp. 30 {.i. Smal. Sunnansjö i 0. Thorsas (c. sp.) (C. J. Johanson). Sporer af derma art tyckas vara ganska sällsynta. Jag har ej i något algologiskt arbete sett någon beskrifning öfver dem. De äro fullkomligt lika med sporerna hos H. dissiliens (Sm.) Bréb., om man frånser, att membranen är något ljusare färgad, och att de äro tätare omslutna af de conjugerande cellerna.

19 ÖFVERSIGT AP K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 18 83, N: O Farn. ZYGNEWIE/E Menegh. L ZYGNEMA (Ag.) De By. 1. Z. CYANOSPORÜM Clev. Boh. Storön bland Väderöarne. 2. Z. PELIOSPORUM Wittr. Upsala, Lassby backar; Smal. Sunnansjö i O. Thorsås (C. J. Johanson). Denna art är, hvad sporerna beträffar, i hög grad variabel. Hos formen från Småland voro de nästan klotrunda, men hos Upsala-formen voro de än nästan runda, än ovala, än nästan flaskformiga. De mogna sporernas mellersta membran är blåsvart, men innan den erhåller denna färg, genomlöper den flere färgskiftningar från gult genom gulbrunt, gråbrunt och svartbrunt. Liksom många andra Zygnemor eger äfven denna art ett slags hvilstadium bestående deri, att cellinnehållet i de vegetativa cellerna till största delen förändras till olja, och tråden omgifves af ett tjockt slemhölje. IL SPIROGYRA Link. 1. S. INFLÄTA (Vauch.) Rab. Upsala, Lassby backar. * 2. S. QUADRATA (Hass.) Petit. Upsala i ett dike på Luthagen. 3. S. MIRABILIS (Hass.) Kütz. Spor«oblongae vel ovales vel subglobosas, membrana media fusco-lutea, levi. Plantula germinans valde curvata, claviformis, cellula radicali basi elongata et attenuata. Stockholm, Stadshagen; Upsala, Lassby backar. Sporer samlade på det förra stället våren 1882 odlades inne i rum och grodde i Januari Groningen, hvilken

20 56 LAGEKHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. förut ej blifvit iakttagen hos denna art (jemf. de Bary Unters, üb. Conjug. pag. 7) försiggick på det för slägtet karakteristiska sättet.»grodden» var lång och smalt klubbformig samt vanligen starkt böjd. 4. S. MAXIMA (Hass.) Wittr. * f. MEGASPORA nov. form. 5. sporis lenticularibus, maximis, membrana media fusca cymatiis flexuosis instructa.i ' Diam. sp ^i. Hab. ad Rosendal prope Holmiam. Denna form är utmärkt genom sina stora, för blotta ögat synliga, sporer. S. crassa KÜTZ. är den enda hittils kända Spirogyra, som öfverträffar denna form i sporernas storlek. Af Hassall namnes intet om spormembranens beskaffenhet h(»s S. maxima (Hass.) Wittr. På figuren i Kützings Tabul«Phycologicse förefaller den vara punkterad. Denna karakter uppgifves af M. C. Cooke i British Freshwater Algce p. III, pag. 87. Detta är säkerligen beroende på felaktig observation; spormembranen har nemligen en helt annan beskaffenhet. Den mellersta membranen, som vid sporernas fullkomliga mognad ä]- mahognibrun, är nemligen försedd med en stor mängd tätt liggande slingrande ojemna upphöjningar, hvilka synas mycket tydligt, om sporens innehåll genom krossning blifvit utdrifvet. Man kan äfven ganska tydligt iakttaga, att den mellersta membranen består af två lager: ett inre tjockt gult och ett yttre mycket tunnt brunt. * 5. S. AREOLATA nov. spec. t. 1, fig S. cellulis extremitatibus replicatis et diametro 5 9-plo longioribus, vittis chlorophyllaceis singulis vel binis, anfractibus 4 9. Zygosporse ovoideab vel raro subglobosffi, latitudine vulgo U 2-plo longiores, raerabranis quaternis prseditse, prima externa tenuis hyalina, secunda achroa, crassa, dense areolata, tertia levi et fusco-lutea, quarta tenuis hylina. Cellul e sporiferfe inflatse, sporis plerumque 2\ 4-plo longiores, non persistentes.

21 ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDL UNGAR 1883, N: Crass. cell. veg. 36 (.i; lat. sp (.i; long. sp ^t. Hab. in fonte ad Sunnansjö par. O. Thorsås in Smolandia ubi cel. C. J. Johanson detexit. Inom den afdelning bland Spirogyrorna, der arterna ej hafva replikerade cellbottnar, står S. velata NORDST. högst genom byggnaden af sina sporer. Dessa äro omgifna af fyra membranen den yttersta tunn, slät, ofärgad och snart försvinnande, den derpå närmast följande tjock, ofargad och försedd med hål, den tredje i ordningen brun och slät samt slutligen den innersta tunn slät och ofärgad. Inom den andra afdelningen bland Spirogyrorna, der arterna utmärka sig genom replikerade celländar, motsvaras S. velata NoRDST. af S. areolata nov. spec. och S. protecta WOOD. Som af diagnosen öfver S. areolata nov. spec. torde framgå äro dess sporer byggda på ungefär samma sätt som sporerna hos S. velata NoRDST. Den innersta membranen är fullkomligt lika hos de båda arterna. Den andra (räknadt inifrån) är hos den senare arten till färgen något mörkare än hos den förra arten. Hos den tredje membranen förefinnas mera märkbara olikheter mellan de båda arterna. Sålunda äro hos S. velata Nordst. hålen i membranen temligen små. Hos S. areolata nov. spec. deremot äro hålen stora och ligga så tätt intill hvarandra, att sporerna vid en viss inställning af mikroskopet ofta synas vara försedda med sexkantiga facetter. Dessutom är denna membran hos S. areolata nov. spec. jemförelsevis tjockare än hos S. velata Nordst. Hos den senare arten försvinner den yttersta membranen snart, då den deremot hos *S. areolata nov. spec. är qvar äfven sedan de sporförande cellerna äro upplösta. De sporförande cellerna äro hos S. velata Nordst. icke alls eller endast föga svalda, hos S. areolata nov. spec. deremot äro de ganska starkt uppblåsta. De vegetativa cellerna äro i allmänhet längre och tjockare hos S. areolata nov. spec. än hos S. velata Nordst. Från S. protecta Wood, med hvilken»s. areolata nov. spec. ganska noga öfverensstämmer i anseende till de vege-

22 58 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. tativa cellerna, skiljer den sig genom sporväggens byggnad. Den tredje membranen, räknadt inifrån, är nemligen hos den senare arten försedd med fördjupningar, men hos den förra med upphöjningar enligt WOODS figurer (WoOD Contr. Hist. Fresh. W. Alg. of N. Am. in Smiths, contr. to know. vol. 19, t. 14, fig. 3). Fam. CHARACIE/E Näg. 1. C. MINUTÜM A. Br. I. CHARAOIUM A. Br. ß. DISCÜLIFERUM Wittr. Long. cell. 14 f.i: crass. cell. 4 f.i. Stockholm, Djurgårdsbrunnsviken på Oedogouier. Farn. VALONIE/E Kütz. I. VALONIA GiNNANi. 1. V. OVALIS (Lyngb.) Ag. Boh. Väderöarne. Farn. VOLVOCE/E. I. SPH^RELLA SOxMMERF. * 1. S. ALATA (Stein) nob. ChlamydocoGcus alatus Stein Org. des Infus. III, 1, t. 15, fig Long. cell. c. teg. 30 /<; lat. cell. c. teg. 21 f.i; long. cell, s. teg. 24 (.1-, lat. cell. s. teg. 18 fi; long. eil. 21 a. Stockholm i Hammarbysjön vid Danviken.

23 ÖFVERSIGT AF K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 1883, N: II. PHACOTUS Perty. * 1. P. LENTICULARIS (Ehrenb.) Stein. Upsala, i aqvariet i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården; Upl. Rydboholm. III. STEPHANOSPH.^RA Cohn. 1. S. PLUVIALIS Cohn. Smal. Hofmantorp; Sk. Bjerbolund i Välinge socken. IV. GONIUM (MÜLL.) Ehrenb, 1. G. SOCIALE (DujARD.) Warm. Stockholm, Stadshagen. Fam. PALMELLACE/E (Näg.) I. PLEUROOOCGUS Menegh. L P. VULGARIS (Grev.) Menegh. Chlorococcnm vulgare G REV. Scott. Crypt, vol. 5, t * ß. COHARENS WiTTR. Diam. cell. 3 5 fi. Upsala, Carolinaparken. Denna egendomliga form, som i synnerhet tyckes trifvas i kalla trakter, förekom på det ofvannämnda stället i snö under träden. Den torde der hafva uppkommit på det sätt, att under töväder invivid af den vanliga formen i vattendroppar nedfallit i snön och der sedan utvecklat sig till ß. cohcerens WlTTR. På samma ställe förekommo äfven exemplar liknande dem, som Famintzin beskrifvit och afbildat i Anorg. Salz. pag. 266, t. 3, fig. 96. Af dessa två former jemte hufvudformen hade snön på ofvannämnda ställe erhållit en gulgrön färg.

24 60 LAGERHEDI, BIDKAG TILL SVERIGES ALGFLORA. * 2. P. DISSECTÜS (KÜTZ.) Nag. Stockholm, Nacka qvarnar på fuktiga klippor. * 2. P. MINIATUS (KÜTZ.) Nag. Üpsala, på väggarne och blomkrukorna i Botaniska trädgårdens varmväxthus; Lund, på en vägg i ett varmväxthus i Botaniska trädgården (O. Nordstedt); Gröteborg, på en vägg i ett af Trädgårdsföreningens växthus (A. P. WiXSLOW) ; Stockholm, på en vägg i ett af Rosendals växthus. Af denna endast i varmväxthus lefvande art förekomma, liksom förhållandet är med många andra Palmellaceer, två former: en oljeförande röd, samt en grön, chlorophyllförande. Den förra formen förekommer nästan uteslutande på de jemförelsevis torra väggarne, den senare hufvudsakligen på de ständigt fuktiga blomkrukorna. Detta förhållande förklaras lätt, om man betraktar den röda formen såsom ett hvilstadium och den gröna såsom det vegeterande stadiet. Som bekant bilda en stor del alger oljeförande hvilceller, när de utsättas för intorkning. Celldelningen hos denna art tillgår på följande sätt. När en cell skall gifva upphof till en tvåcellig familj förlänger den sig något så att den biifver oval. Innehållet delar sig derefter medelst en tvärvägg midt itu. De sålunda bildade nästan halfklotformiga dottercellerna börja derefter allt mer och mer att afruuda sig. Det förefaller mig som om modercellens membran ej användes vid bildningen af dottercellernas. Troligen bildas denna genom nybildning. Detta förhållande är af vigt, emedan denna art troligen härigenom skiljer sig från de flesta arterna inom slägtet Pleurococcus Menegh., men öfverensstämmer med arterna af slägtet Oocystis NÅG. De på detta sätt bildade cellerna frigöras genom bristning af modercellens membran. Ofta händer det, att en af cellerna ej lyckats komma ut; när den derföre tillväxt allt mer och mer, synes den vara omgifven af två merabraner.

25 ÖFVERSIGT AF K. VETEXSK.-AKAD. FÖRHAXDLIXGAK ] SS3, ls: II. OOCYSTIS Xag. 1. O. SOLITARIA WiTTR. Upsala, Lassby backar; Stockholm, Stadshagen; Boh. Yäderöarne, Smögen; Smal. Sunnansjö i O. Thorsås (C. J. Jo- HANSOX). Denna art synes hafva en ganska vidsträckt utbredning. 2. O. CILIATA Lagerh. * ß. AMPHITRICHA nov. var. t. 1, fig. 25, cellulis solitariis, vel binis vel quaternis in familiis consociatis, oblougo-ovalibus vel perfecte ovalibus, a vertice visis circularibus, 10 setis longis instructis. Long. fam. quadricell. 20 ^u; crass. fam. quadricell. 10 u; long. cell /j.; crass. cell. 4 6 lu. Hab. in Lassby backar prope Upsaliam. Denna varietet skiljer sig frän hufvudarten genom mindre och proportionsvis smalare celler, samt hufvudsakligen deri, att hären, som här äro 10, ej äro samlade i celländarne, utan jemt fördelade rundt omkring cellen. Vid denna varietet gäller samma anmärkning, som jag gjort vid O. ciliata (jemf. Lagerh. Stockh. Ped. Prot. Palm. pag. 76). III. ACANTHOOOGOUS nov. gen. Cellulse adnltsb globosae vel subgloboste aculeis prjedita. Divisio succedanea multitudo cellularum filialiuui globosarum, non aculeatarum, in cellula matricali provenit, qua, membrana cellulse matricalis in mucum couversa, liberfe finnt. Cellulce perdurantes oleosee. 1. A. HIRTUS (Reinsch) xob. Palmella Urta Reixsch Xov. Alg. et Fun g. t. 24 D, fig. III: Pleurococcus vestitus Reixsch Algenfl. v. Frank. pag. 56, 57, t. 3, fig. a, b; Lagerh. Stockh. Ped. Prot. Palm. pag. 78, t. 3. fig. 38 a, b, 39; Wittr. et Xordst. Alg. aq. dulc. exs. fasc. 9, N:o 446.

26 62 Bagerheim, bidrag till sveriges algflora. Forma oleosa. Upsala, Lassby backar på fuktiga klippor bland Stigonemor. Forma chlorophyllacea. Stockholm, Nackanäs, Sundbyberg på fuktiga klippor bland mossa. Taggarne hos denna art äro jemförelsevis glest sittande, korta och pyramidformiga. På fig, 38 Lagerh. 1. c. äro taggarne tecknade för tätt. * 2. A. ACICULIFERUS nov. spec. t. 1, fig. 21. A. cellulis solitariis vei in familiis conglomeratis, globosis vel subglobosis raro fere ovalibus, magnitudine varia. Membrana cellularum crassa, aciculis numerosissimis dense vestita. Formam chlorophyllaceam tantum vidi. Diam. 30 ^u; long, ac 5 ^. Hab. ad Sundbyberg prope Holmiam in rupibus humidis inter rauscos. Arten är skiljd från föregående genom cellernas beväpning. Hos denna art äro nemligen taggarne längre och ej pyramidformiga såsom hos föregående art, utan jemntjocka och sitta mycket tätt. Cellerna äro i allmänhet större och oftare af något utdragen form. Ganska sannolikt synes det mig, att arter af detta slägte finnas, som hafva obeväpnade celler. Så t. ex. bör Protococcus caldariorum Magn. troligen räknas hit. Hos denna alg är nemligen endast vegetativ celldelning iakttagen, ej zoosporbildning, hvarföre den väl ej kan räknas till Protococcaceoe. IV. APIOCYSTIS NÅG. 1. A. BRAUNIANA NÄG. Upsala, Lassby backar på Oedogonier. * ß. LINEARIS NÅG. Upsala, Lassby backar tillsammans med föregående.

27 ÖPVERSIGT AP K. VETENSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 1883, N: V. PALMELLA (Lyngb.) Nag. 1. P. MUCOSA KÜTZ. Upl. Flottsund på murkna trädstubbar; Stockholm, Sundbyberg på fuktiga klippor. VI. GLOEOOYSTIS Nag. 1. G. VESICÜLOSA Nag. Upl. Flottsund på murkna trädstubbar. 2. G. GIGAS (KÜTZ.) nob. ProtoGOccus Gigas KÜTZ. Phyc. germ. pag. 145, N:o 11; Gloeocapsa cmupla KÜTZ. Spec. Alg. pag. 216; Tab. Phyc. I, t. 19, fig. I, 1, 2; Gloeocystis ampla Rab. Fl. Eur. Alg. s. 3, pag. 4, 29; Pleurococcus superhus Cienk. in Bot. Zeit. 1865, N:o 3, pag. 21, t. 1, fig Upsala, Lassby backar; Stockholm, Nackanäs. Bland eu Spirogyra, som jag insamlat på förstnämnda ställe, fanns i stor mängd den alg, som man hittils kallat Chlorococcum Gigas (KÜTZ.) Grun. Som jag en gång förut tyckt mig finna, att denna, alg hade vegetativ celldelning och derföre svårligen kunde föras till ProtococcacecB, beslöt jag att odla den för att närmare undersöka förhållandet. När jag insamlade den var den i det stadium, som Rabenhorst afbildat i FL Eur. ÅXg. s. 3, pag. 14. Flere klotrunda mörkgröna celler lågo vanligen tillsammans och voro försedda med tjocka oskiktade membraner. När algen en tid befunnit sig i detta stadium, började den tjocka utåt fastare cellväggen att allt mer och mer förslemmas. På samma gång började en liflig celldelning, som försiggick på det för slägtena Gloeocystis Nag. och Gloeocapsa NÄG. karakteristiska sättet. På detta sätt öfvergick så småningom ofvannämnda Chlorococcum Gigas (KÜTZ.) Grun. till Gloeocystis ampla (KÜTZ.) Rab. Utom detta stadium, som torde böra anses endast såsom ett tillfälligt hvilande tillstånd, eger G. Gigas (KÜTZ.) NOB.

28 64 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. äfven ett annat hvilstadium, der cellerna innehålla en röd olja. Detta stadium, som väl är det egentliga hviltillståndet är äfven kändt förut under namn af G. ampla (KÜTZ.) Rab. ß. rufescens A. Br. VII. DICTYOSPH^RIUM NÅG. 1. D. EHRENBERGIANÜM NÅG. Upsala, Lassby backar; Stockholm, Stadshagen. 2. D. PÜLCHELLUM WooD. upsala, Lassby backar; Stockholm, Stadshagen, uggleviken; Små). Sunnansjö i O. Thorsås (C. J. Johanson); Boh. Kristineberg. Denna art synes vara mycket allmännare än föregående. 3. D. RENIFORME Bulnh. upsala, Lassby backar. Möjligen bör denna art föras till slägtet Dinwrpliococcus A. Br. VIII. MISCOCOOCUS NÄG. * 1. M. CONFERICOLA NÅG. Upl. Bergsbrunna, på blad af vattenmossor; XJltuna på Oedogonier. IX. DACTYLOTHEOE nov. gen. Cellulae cylindrica vel oblong«, rectse vel leviter curvatae, utroque fine rotundatas, singulse-quaternee in familiis consociatss, tegumentis vesiculiformibus inclusae. Familia numerosas hoc modo formatab Stratum viride uliginosum formant. Divisio cellularum in unam directionem fit. Cytioplasma viridis. Zoospora; ignotae. D. BRAUNIP) nov. spec. t. 1, fig Character idem ac generis. ') In murls caldarii magni horti botanici berollnensis primus detexit clar. A. Braun (couf. Hab. Alg. Dec. 24G 248).

29 ÖFVUKSIGT AP K. VETENSK.-AKAU. FÖRHANDLINGAR 1883, N: Long. fam. bicell f.i; crass. fam. bicell f.i. Long. cell. s. teg, 6 9 jli; crass. cell. s. teg. 3 5 jli. Hab. Upsalise, in muris internis calceis caldariorum horti botanici. Den färgade delen af cellinnehället är parietal och rent grön. Utom färgad och ofärgad protoplasma förefinnas i cellen vanligen ett amylumkorn och en vakuol, såsom förhållandet är hos Gloeocystis NÅG., Tetraspora Link, Nephrocytiwn NÅG. m. fl. Palmellacéer. Amylumkornet och Vakuolen äro oftast belägna i den chlorophyllförande delen af protoplasman; stundom påträffar man dock celler, hos hvilka de ligga i den ofärgade delen. Cellväggens byggnad hos denna alg erbjuder flere punkter af intresse. I det yngsta, starkast vegeterande, stadiet är den yttre delen af cellväggen upplöst i ett slem, som allsidigt omgifver cellen (t. 1, fig. 22). I ett längre framskridet stadium synes i den delvis förslemmade cellmembranen flere lager på samma karakteristiska sätt, som hos slägtena Gloeocystis NÄG., Gloeocapsa (KÜTZ.) NÅG, och Gloeothece NÄG. (t. 1, fig. 2.3). Vid det tredje stadiets bildning försiggår, som jag tror, en förtätning af cellväggens inre del, sä att cell-lumen synes omgifven af en fastare vägg (t. 1, fig. 24). Den yttre delen af cellväggen synes äfven blifva något fastare. I följd häraf ser det ut som om cellumen vore omgifven af en, om uttrycket tillåtes, sekundär vägg. Cellerna ligga ganska löst i sitt slemhölje, så att vid svag tryckning de lätt utträda. Detta kan äfven åstadkommas genom omväxlande intorkning och befuktning. Af en på detta sätt»föryngrad» cell uppstår troligtvis det första stadiet (t. 1, fig. 22) genom membranens delvisa förslemning. Några oljeförande hvilceller, hvilka, som bekant, förekomma hos många andra Palmellacéslägten t. ex. Pleurococcus Menegh., Tetraspora Link, Botryococcus Kütz., m. fl., har jag ej observerat. Man torde dock kunna betrakta det tredje stadiet såsom ett slags hvilstadium. Öfversigt af K. Vet.-AJcad. Förli. Arg. 40. N:o 2. O

30 LAGEKHEISr, 66, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLORA. Hvad detta slägtes plats i systemet ocli slägtskaper beträffar, så står det utan tvifvel närmast Palmellacéslägtena Sti^ chococcus NÄG., Inoderina KÜTZ., Gloeocystis NÅG. och Palmella (Lyngb.) NÅG. Frän det föista af dessa fyra slägten, med livilket Dactylothece nov. gen. nära öfverensstämmer beträffande celldelningen, afviker mitt slägte genom närvaron af ett, stundom skiktadt, slemliylle, hvilket, som bekant, alldeles saknas hos Stichococcus NÅG. Afven cellinnehållet är olika hos de båda slägtena. Hos Stichococcus NÄG. är nemligen hela cellinnehållet homogent och ljusgrönt, då deremot hos Dactylothece nov. gen. enligt regel ett amylumkorn och en vakuol forefinnas, och chlorophyllkroppen intager endast en del af cellen. Från slägtet Inoderma KÜTZ. afviker Dactylothece nov. gen. deri, att cellerna, som hos båda slägtena äro af samma form och dela sig på samma sätt, hos det förra slägtet ligga inbäddade i ett gemensamt oskiktadt slemhylle. Hos detta slägte förekommer derföre ej någon bildning af. cellfamiljer. Från slägtet Gloeocystis NÅG. afviker Dactylothece nov. gen. deri, att cellerna hos det senare slägtet endast dela sig i en rigtning, då deremot cellerna hos det förra slägtet dela sig i, flera rigtningar. Samma förhållande råder äfven hos det närstående slägtet Palmella (Lyngb.), men detta slägte skiljer sig dessutom från Dactylothece nov. gen. genom förekomsten af oljeförande hvilceller och deri, att cellerna ej bilda några familjer, utan ligga utan synbar ordning i en amorf sleramassa. Stundom kan man dock efter nyss skedd celldelning t. ex. hos P. miccosa KÜTZ. och P. läxa KÜTZ. samt, att döma af KÜT- ZINGS Tabulse Phycologicse, äfven hos flere arter iakttaga ett svagt försök till bildning af familjer. Som bekant forefinnas hos Palmellacéerna å ena sidan och hos Chroococcacéerna å den andra sidan ganska många analoga slägten. Af nedanstående uppställning af några slägten inom de båda familjerna torde framgå, med hvilka Dactylothece nov. gen. närmast öfverensstämmer.

31 ÖFVERSIGT AF K. VETE?xSK.-AKAD, FÖRHANDLINGAK 1883, N: PALMELLACE^. ' CHROOCOCCACE^. Sticliococcus NÅG. Synechococcus NÅG, Dactylothece nov. gen. Gloeothece NÅG. Inoderma KÜTZ. Aphanothece NÄG. Gloeocijstis NÅG. Gloeocapsa (KÜTZ.) NÅG. Falmella (Lyngb.) NÅG. Aphanocapsa NÅG. JHäraf se vi, att Dactylothece nov. gen. bland Palmellacéerna motsvaras af Gloeothece NÅG. bland Chroococcacéerna. Den art af det senare slägtet, med hvilken D. Braunii nov. spec. närmast öfverensstämmerj synes mig vara G. linearis NÅG. Gloeothece NÅG. skiljes från de närstående slägtena, Synechococcus NÅG., Aphanothece NÅG., Gloeocapsa (KÜTZ.) NÅG och Aphanocapsa NÅG. genom alldeles samma karakterer som Dactylothece nov. gen. från Stichococciis NÅG., Inoderma KÜTZ., Gloeocystis NÅG. och Pcdmella (LynGB.) NÅG. X. DACTYLOCOCCUS NÅG. 1. D. INFUSIONUM NÅG. Stockholm, i ett aqvarium. * 2. D. HOOKERIl Reinsch. üpsala, Lassby backar, pä en Cyclops-art. Hela djuret var så öfvervuxet af denna alg, att det för blotta ögat syntes alldeles grönt. XI. RHAPHIDIUM Kütz. i. R. MINUTÜM NÅG. Stockholm, Djm'gardsbrunnsviken i svagt bräckt vatten; Upsala, Lassby backar. 2. R. FALCULA A. Br. Upsala, Lassby backar. XIL SELENASTRUM Reinsch. L S. GRACILE Reinsch. Upsala, Lassby backar.

32 68 LAaERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFi;ORA. XIII. GEMINELLA (Turp.) nob. Cellulffi vegetativae cylindricae et tubo gelatinoso inclusge. Cellulee perdurantes contractione tubi ortse, oblongo-cylindricse, membrana crassa, fusca, aspera instructse. * 1. G. INTERRÜPTA (Turp.) nob., t. 1, fig Mém. du Mus. d'hist. nat. tom. 16, pag. 329, t. 13, fig. 24; KÜTZ. Spec. Alg. pag. 191; Hormospora minor XÅG. Gatt, einz. Alg. pag. 78, t. 3, B. Long. cell jt<; crass. cell. 6 /.<; long. sp. 15.<.; crass. ~sp ^i. Upsala, i en dam i Botaniska trädgården. Hos denna art har jag iakttagit sporbildning. I det vegetativa stadiet består G. interrupta (Turp.) nob. af cylindriska celler anordnade i en enkel rad och omslutna af ett gemensamt slerahylle. An ligga cellerna lika långt från hvarandra, än äro de närmade två och två. Chlorophyllkroppen, som är lateral, bildar vanligen ett band tvärs öfver cellen ungefär på samma sätt som hos många arter af slägtet Ulothrix KÜTZ. Första antydningen till hvilsporbildning är, att slemskidan på vissa ställen blir något sammansnörd (t. 1, fig. 31). Denna sammansnöring fortgår allt mer och mer, så att tråden får ett nästan perlbandslikt utseende. Slutligen blir tråden afdelad i segment, hvarje inneslutande två celler. Dessa celler omslutas allt närmare och närmare af det gelatinösa höljet, som så småningom antager en fastare konsistens och brunaktig färg. När cellerna nästan äro omslutna, afdelas slemhyllet på midten i två delar, som hvar och en innesluter en cell. På detta sätt blir den förut starkt förslemmade cellmembranen allt mer och mer förtätad och oragifver slutligen cellei'na mycket tätt. Under tiden har äfven chlorophyllet ökats och blifvit betydligt kornigt. De färdigbildade sporerna sammanhänga två och två i långa rader, äro till formen ovalt-cylindriska samt hafva en tjock brun

33 ÖFVERSIGT Af K. VETEXSK.-AKAD. FÖRHANDLINGAR 18 83, N: membran med skroflig yta. Någon slags groning eller vidaie utveckling har jag ej observerat. Säsom ofvan synes har jag återupptagit TuRPixs slägtnamn Geminella tor denna alg, som i det vegetativa stadiet torde vara identisk med NÅGELIS Hormospora minor. KÜTZINGS diagnos öfver TURPINS Geminella är ganska god och visar tydligen, att detta slägte är identiskt med de Brébissons si. Hormotipora (uppstäldt 1835 i Algues de Falaise), Fam. PROTOCOCCåCE/E (Menkgh.) Rab. I. PROTOCOCCUS (AG.) LP. CALDARIORUM Magx. Upsala, på biad af flere växter i det mindre varmväxthuset i Botaniska trädgården; Göteborg, på blad af ormbunkar i ett växthus i Trädgårdsföreningens trädgård (A. P. ^YIXSLOw). II. POLYEDRIUM Någ. 1. P. MINIMUM A. Br., t. 1, fig. 27. F. Pinacidium Reixsch Algenfl. v. Frank. pag. 80, t. 3, fig. 3 a e. Diam. cell f,i. Upsala, Lassby backar. 2. P. TETRAGONUM NÅG. * ß. PÜNCTATUM (KiRCHX.) xob., t. 1, fig. 28. P. trigonum NÄG. e. punctatum KiRCHX. Alg. v. Schles. pag Diam. cell. 26 u. Stockholm, uggleviken. 3. P. CAUDATUM (Corda) xob. Astericium caudatum CoRDA obs. s. 1. Euastr. et 1. Cosm. t. 1, fig. 1, 2 (Alm. d. Carlsb. 1839); Polyedrium pentagonum Reixsch. Algenfl. v. Frank. pag. 76, t. 3, fig. 2 a~g.

34 70 LAGERHEIM, BIDRAG TILL SVERIGES ALGFLOKA. f. INCISA Lage RH. üpsala, Lassby backar. III. CHLOROOHYTRIUM Cohn. * 1. C. LEMN^ Cohn. üpsala, i en dam vid Botaniska trädgården; Stockholm, Sundbyberg. * 2. C. KNYANÜM Cohn et Szym. üpsala, i en dam vid Botaniska trädgården. IV. PHYLLOBIUM Klebs. 1. P. DIMORPHÜM Klebs. üpsala, i en dam vid Botaniska trädgården i bladen af Callitriche autumncdis L. och Glyceria aquatica (L.) Wahlb. Fam. PEDIåSTRE/E (Näg.) I. SCENEDESMUS Meyen. * 1. S. ALTERNANS Reinsch. üpsala, Lassby backar; Stockholm, Nackanäs. Af denna art har jag iakttagit hvilcoenobier, som innehöllo en röd olja. II. COELASTRUM NÅG. 1. C. MICHOPORÜM NÄG. üpsala, Lassby backa i'; Stockholm, Stadsbagen. III. PEDIASTRUM Meyen. L P. INTEGRUM NÄG. * (i. DENTICULATUM nnv. var., t. 1, tig. 29. Reinsch Algenfl. v. Frank. pag. 91, t. 7, iig. 3. P. cellulis in coenobium continuum siiborbiculare consociatis, central ibu.s polygonis, periphericis polygonis vel extrorsuin