Juridiska institutionen

Transkript

1 Juridiska institutionen Adresser m.m. Besöksadresser Lokalerna vid Riddartorget, Trädgårdsgatan 1: (Terminskurserna 2 5, Utbildningskansli) Lokalerna vid Gamla torget 6: (Terminskurserna 1 och 6, Miljörätt, Rättshistoria och Allmän rättslära) Postadress: Box 512, UPPSALA Telefon: (vx) direktval Telefaxnummer Lokalerna vid Riddartorget: Lokalerna vid Gamla torget: Hemsida På vår hemsida publiceras all information angående antagning, kurser, schema m.m. Utbildningskansli Studierektorer med ansvar inom grundutbildning Hans Eklund, Trädgårdsgatan 1, 3 tr., tel , fax E-post Hans.Eklund@jur.uu.se Ansvarar för grundutbildningsfrågor, främst pedagogiska sådana Sverker Scheutz, Trädgårdsgatan 1, ½ tr., tel , , fax E-post Sverker.Scheutz@jur.uu.se Chef för utbildningskansliet, bl. a. för ärenden rörande enskilda studenter Studerandeexpedition: Trädgårdsgatan 1, ½ tr., tel E-post jurstudexp@jur.uu.se Telefontid: må to 9 10, i mån av tid även Mottagning: må to (lunchstängt ) Universitetsadjunkter/Studievägledare: Trädgårdsgatan 1, ½ tr. Telefontid: må o on 15 16, ti o to Mottagning: må o on , ti o to Förfrågningar till studievägledarna via e-post ställs till jurstudexp@jur.uu.se Maria Aarflot Lundgren Wivica Dahlberg, tfn , fax Christer Niklasson, tfn , fax

2 Internationell koordinator: Carina Jensen, tfn , fax Examensärenden och tillgodoräknanden Administratör Ruth Tärnström, Trädgårdsgatan 1, ½ tr., tel , e-post Administrativ assistent Maria Palsander, tel , e-post (tjänstledig ht 2005) Övriga anställda vid utbildningskansliet Administrativ assistent Maria Arwidsson, tel e-post Administrativ assistent Anna Ankarberg, tel e-post Administrativ assistent Birgitta Brolin, tel , e-post Administrativ assistent Ingalill Bülow, tel , e-post Kursadministratör Agneta Klahr, tel , ansvarar för kurser som har sin hemvist vid Gamla Torget e-post Kursadministratör Anita Kolmodin, tel , ansvarar för kurser som har sin hemvist vid Riddartorget e-post Administrativ assistent Titti Lundmark, tel , e-post Administrativ assistent Eva Oinas, tel , e-post Administrativ assistent Eeva-Liisa Pilvinen, tel e-post Administrativ assistent Angélica Tibbling, tel , e-post 2

3 Amanuenser För varje kurs finns en amanuens. Se informationsmaterial för respektive kurs. Bibliotek Klostergatan 3, tel Informationsdisk: må fr Läsesalarna: må fr , sö

4

5 Innehållsförteckning Adresser m.m Utbildningskansli... 1 Bibliotek INLEDNING BRUKSANVISNING BEHÖRIGHET OCH ANTAGNING Antagning via fristående kurs JURISTUTBILDNINGENS UTBILDNINGSPROGRAM ÖVERSIKT Studieordningen Juristutbildningens mål Nivå 1: obligatoriska kurser Nivå 2: valfria kurser, Rättshistoria och Allmän rättslära och examensarbete Högskoleexamen i juridik Forskarutbildning Fristående kurser KURSBESKRIVNINGAR Nivå 1: obligatoriska kurser Terminskurs 1: grundläggande juridisk metod, statsrätt och internationell rätt, 18 poäng Terminskurs 2: civilrätt, 22 poäng Terminskurs 3: civilrätt, 18 poäng Terminskurs 4: straff- och processrätt, 22 poäng Terminskurs 5: associationsrätt, ekonomi och skatterätt, 18 poäng Terminskurs 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 22 poäng Förkunskapskrav vid studier på nivå Studierna på nivå Fördjupningskurser 2005/2006 preliminärt oförbindande utbud Examensarbete samt Rättshistoria och allmän rättslära Examensarbete med praktik, 20 poäng UNDERVISNINGEN

6 5.1 Några pedagogiska grundidéer...22 Studentansvar Målstyrning Problemorientering Lärarens roll Något om undervisningsformerna Gruppundervisning i seminarieform Lektionsundervisning Handledning och annan undervisning i basgrupper Föreläsningar Examination Jämställdhet Stöd vid studieproblem Studenter med funktionshinder JURIDICUMS ORGAN OCH PERSONAL Bakgrund: universitetets organisation Juridiska fakulteten Fakultetsnämnden Dekanus Prefekten Utbildningsutskottet Övriga besluts- och ledningsorgan Kursföreståndarna Utbildningskansliet Studierektorerna Dispensnämnden Lärare och forskare Bibliotekarierna Övrig personal på Juridicum

7 7 STUDENTSERVICE Studerandeexpeditionen Studievägledare Amanuenser Allmänt om Juridiska institutionens lokaler Studieråd och kursråd Bibliotek Juridiska biblioteket Andra bibliotek Anslagstavlor/ Hemsida STUDIEADMINISTRATIV INFORMATION Adressändring UpUnet-S Uppsala universitets datornät för studenter Registrering Ansökan och urval till fördjupningskurser Anmälan till tentamen Att läsa utomlands Allmänt Norden Europa USA Auckland, Nya Zeeland Minor Field Studies Ansökningstider till kurser utomlands Internationella kansliet vid Uppsala universitet Tillgodoräknande av kurser Studieuppehåll och studieavbrott Registerutdrag Studieortsbyte Att ta ut examen

8 9 ALLMÄN STUDIEINFORMATION Centrala studievägledningen m m Studenthälsan Uppsala studentpräster Kårtillhörighet Föreningar Amnestys juristgrupp ELSA världens största studentorganisation för unga jurister och juridikstudenter Juridiska Föreningen i Uppsala Jusek juridikstuderande SUJK Studiemedel Stipendier Bostad Notariemeritering KURSANSVARIGA OCH KURSADMINISTRATION Utdrag ur Regler för genomförande av skriftliga prov fastställda av rektorsämbetet

9 1 Inledning bruksanvisning Syftet med denna studiehandbok är att ge information om juristutbildningens uppläggning och om Juridiska institutionens besluts- och serviceorgan. I handboken finns också en mängd studieadministrativa sakupplysningar och en allmän studieinformation. En hel del frågor du kan ha om studierna finns det direkt svar på i handboken. I vissa fall kanske du behöver veta mer. Ett viktigt syfte med handboken är därför att göra klart vart du ska vända dig för att få svar på olika slags frågor. Allt du behöver veta om själva studierna står dock inte i handboken. För att få en fullständig kännedom om dem måste du ha ytterligare material: 1 Varje kurs ger ut sin egen information med detaljerade uppgifter om lärare, kursplan, schema, tentor, arbetsuppgifter, litteraturanvisningar m.m. Detta material får man av vederbörande kursamanuens eller sekreterare, oftast i samband med kursstart. Informationen finns även tillgänglig ofta före kursstart på institutionens hemsida. 2 Upplysning om de valfria kurserna m.m. under terminerna 7, 8 och 9 presenteras i ett särskilt informationshäfte som utkommer terminsvis i god tid före anmälningstidens utgång (den 15/10 resp. 15/4). 3 Det finns också ett särskilt informationshäfte om ämnesval och handledning i samband med det examensarbete som ingår i studieordningen. Informationen finns i utbildningskansliets väntrum, Trädgårdsgatan 1. Information om utlandsstudier finns på studerandeexpeditionens internationella avdelning, Trädgårdsgatan 1. Utöver den nu nämnda basinformationen får varje nyantagen student med posten uppgifter om vad som gäller vid terminsstarten första terminen. Detta utskick innehåller också kursinformation för hela första terminens studier. Studiehandboken utkommer en gång per läsår med pressläggning i juni. Vissa uppgifter kan behöva ändras under året. Vid behov kommer ett kompletteringsblad att framställas i mitten av läsåret. Alla synpunkter på hur studiehandboken kan förbättras tas tacksamt emot av assistent Birgitta Brolin, adress se sidan 2. 9

10 2 Behörighet och antagning Till juris kandidatprogrammet i Uppsala antas årligen mer än 300 studenter. Antagning sker bara till höstterminen. Anmälan till studierna skall inges till Verket för högskoleservice (VHS) senast den 15 april. Den som vill studera inom juris kandidatprogrammet måste ha dels grundläggande behörighet till högskolestudier, dels särskild behörighet till just juristutbildningen. Den grundläggande behörigheten som alltså inte är tillräcklig för tillträde till juris kandidatprogrammet är gemensam för de flesta utbildningar inom högskolan. Grundläggande behörighet har du om du har svensk eller utländsk förutbildning eller uppfyller den s.k. 25:4-regeln: Svensk förutbildning Du har slutbetyg från ett nationellt program eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som motsvarar 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg från Komvux eller samlat betygsdokument från Komvux som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg eller avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje i gymnasieskolan, avgångsbetyg från Komvux eller motsvarande och kunskaper i svenska motsvarande Svenska B eller slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller Komvux etapp 2 och kunskaper i engelska motsvarande engelska A eller slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller Komvux etapp 2 eller folkhögskoleutbildning med intyg om behörighet för högskolestudier. 25:4-regeln Du fyller 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar och har varit yrkesverksam på minst halvtid i minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar och kunskaper i engelska motsvarande engelska A med lägst betyget Godkänd eller slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller Komvux etapp 2 och 10

11 kunskaper i svenska motsvarande Svenska B med lägst betyget Godkänd eller slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller Komvux etapp 2. Om du har annat modersmål än svenska, norska, danska, isländska eller färöiska se Utländsk förutbildning nedan. Utländsk förutbildning Du har avgångsbetyg från en avslutad utländsk gymnasieutbildning med vidimerade kopior av betyget på originalspråket och en översättning (om inte betyget är på danska, norska, engelska, tyska eller franska). Avslutas utbildningen med en examen ska du bifoga kopior på både examensbevis och betygsöversikt. Alla betyg ska vara utfärdade av landets officiella utbildningsmyndighet eller annan utsedd instans och kunskaper i svenska motsvarande Svenska B eller Svenska som andraspråk B med lägst betyget Godkänd eller betyg från Komvux etapp 2 (betyg 3) eller motsvarande eller godkänt resultat på Rikstest eller godkänt resultat på TISUS (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) eller godkänt resultat på preparandutbildningen i svenska för utomnordiska invandrarstuderande och betyg i engelska motsvarande engelska A med lägst betyget Godkänd eller Komvux etapp 2. Vill man läsa inom juris kandidatprogrammet räcker det som nämnts inte med grundläggande behörighet. Det krävs också särskild behörighet, nämligen: Standardbehörighet B.1: svenska kurs B eller Svenska som andraspråk, kurs B eller 3 åk HSENT eller etapp 3 historia kurs A eller 3 åk HSN eller 2 åk ETN (med alternativt ämne) MuSoEp eller etapp 2 samhällskunskap kurs A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från tre-årig linje eller etapp 2 Kunskaperna i dessa ämnen skall avse minst betyget 3/G. De angivna kunskapskraven uppfylls även av den som har motsvarande kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk skola eller läroanstalt enligt föreskrifter som VHS meddelar. Kraven är också uppfyllda om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. Vid urval bland de sökande till juris kandidatprogrammet finns två urvalsgrupper: betygsurval och provurval. 60 % av platserna fördelas på grundval av betyg och 40 % på grundval av genomgånget högskoleprov. Detta prov ger maximalt 2.0 po- 11

12 äng. Vid provurval tillgodoräknas arbetslivserfarenhet med 0.5 poäng om den uppgår till minst fem års halvtidsarbete. Kortare tid ger ingen poäng alls och längre tid höjer inte poängen. Antagning via fristående kurs Ett ytterligare sätt att komma in på juris kandidatprogrammet i Uppsala är att läsa den fristående kursen Juridik II (18 p). Därefter finns möjlighet att antas till programmet och ansluta till Terminskurs 2. Angående behörighet och urvalsregler, se Uppsala universitets utbildningskatalog. Är du intresserad, kontakta någon av Juridiska institutionens studievägledare, se sidan 1. 12

13 3 Juristutbildningens utbildningsprogram Översikt 3.1 Studieordningen Den fullständiga juristutbildningen omfattar 180 poäng, dvs. 4,5 års studier. Examenstiteln är juris kandidat (JK). Den översätts till engelska med Master of Laws (LL.M.). Ett kortare utbildningsprogram på minst 80 poäng ger Högskoleexamen i juridik. Någon särskild antagning till detta program sker inte utan examen kan ses som en etappavgång från juristprogrammet. Utbildningen för juris kandidatexamen är indelad i två nivåer. Den första består av sex obligatoriska terminskurser omfattande 120 poäng. Den andra nivån, omfattande 60 poäng, består av valfria fördjupningskurser 30 eller 40 poäng, ett avslutande examensarbete 10 eller 20 poäng och en teoretisk fördjupningskurs 10 poäng. Kurser vid annan fakultet kan tillgodoräknas i examen med högst 20 poäng om de är ägnade att komplettera den juridiska utbildningen, se nedan avsnitt 8.7. För varje kurs skall finnas en av utbildningsutskottet fastställd kursplan. Alla bindande föreskrifter om examinations- och närvarokrav måste stå i kursplanen. Den innehåller däremot ingenting om undervisningens uppläggning eller om kurslitteraturen. Kursplanen kompletteras därför med olika slag av mera detaljerad kursinformation. Studieordningen ser ut på följande sätt: Den första nivån omfattar följande obligatoriska kurser: Terminskurs 1: Grundläggande juridisk metod, statsrätt och internationell rätt, 18 poäng, Terminskurs 2: civilrätt, 22 poäng, Terminskurs 3: civilrätt 18 poäng, Terminskurs 4: straff- och processrätt, 22 poäng, Terminskurs 5: associationsrätt, ekonomi och skatterätt, 18 poäng, Terminskurs 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 22 poäng. Den andra nivån omfattar följande kurser: 1 en valfri terminslång fördjupningskurs, 20 poäng, som inkluderar ett självständigt arbete motsvarande 10 poäng, 2 ytterligare en valfri 20 poängs fördjupningskurs eller två valfria fördjupningskurser om vardera 10 poäng, 3 en obligatorisk kurs: Rättshistoria och allmän rättslära, 10 poäng, 4 examensarbete 10 eller 20 poäng eller examensarbete med praktik 20 poäng. För den som väljer examensarbete om 20 poäng minskas kravet under punkten 2 till 10 poäng. 13

14 3.2 Juristutbildningens mål Högskolelagen anger i 1 kap. 9 följande allmänna mål: 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt utskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Juristutbildningens uppgifter kan karakteriseras på följande sätt. En demokrati och rättsstat kännetecknas av rättssäkerhet, öppen och kontrollerad maktutövning, fri åsiktsbildning och respekt för medborgarnas övriga fri- och rättigheter. I en sådan stat måste det finnas jurister med ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot regelsystemet och ett historiskt, internationellt och rättsteoretiskt perspektiv. Juristutbildningens främsta uppgift är att tillgodose detta allmänna samhällsbehov av en kvalificerad juristprofession. Juristutbildningen har vidare till ändamål att ge den studerande en god överblick över rättssystemet och de teoretiska kunskaper som fordras för kvalificerat arbete med frågor som rör rättsordningen och dess tillämpning. Den studerande skall också genom hela utbildningen fortlöpande tränas i sådana färdigheter som är väsentliga i juridisk yrkesutövning. I enlighet härmed skall juristutbildningen utformas så att den hos den studerande utvecklar förmåga att identifiera och analysera juridiska problem och att förstå rättssystemets roll nationellt och internationellt, självständigt söka juridiskt källmaterial, muntligen och skriftligen redovisa källmaterial och egen argumentering i rättsliga och rättspolitiska frågor, praktiskt tillämpa inhämtad kunskap, arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra. Utbildningens undervisningsformer skall vara problemorienterade. Det innebär att den röda tråden i studierna är en rad problemställningar. Vidare skall studieprocesserna baseras på de studerandes egna aktiviteter. Utbildningen skall kräva initiativ och ansvar av varje studerande. 3.3 Nivå 1: obligatoriska kurser Som framgår av översikten i avsnitt 1 i detta kapitel består 120 poäng av utbildningen av sex obligatoriska terminskurser utan valfrihet för studenterna. Dessa obli- 14

15 gatoriska ämnesstudier är inriktade på att ge studenterna den överblick över rättssystemet och de teoretiska, systematiska och metodiska redskap som krävs för fortsatta mera avancerade studier på den andra nivån. Kurserna har olika längd beroende på om de är hösttermins- eller vårterminskurser. De förra är på 18, de senare på 22 poäng. Höstterminens kurser avslutas med tentamen strax före jul och vårterminskurserna börjar omedelbart efter trettonhelgen. De obligatoriska kurserna måste läsas i angiven ordning. Vid behov kan dock ordningsföljden mellan terminskurserna 5 och 6 kastas om. Föranmälan till nästa terminskurs är obligatorisk. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2005 respektive 15 april Du måste registrera dig på varje kurs för att få delta i undervisningen. Studieuppehåll måste anmälas och följa vissa regler. Detta tas upp i avsnitt 8.8 i studiehandboken. Lägg märke till att det i praktiken är omöjligt att göra studieuppehåll under bara en termin på studiernas första nivå. Det beror på att undervisning i en terminskurs bara ges en gång om året. Se dock avsnitt 8.7 om möjligheten att låta utbyteskurser vid andra fakulteter ingå i utbildningen. Jämför också föregående stycke om möjligheten att kasta om ordningen mellan Terminskurs 5 och Terminskurs Nivå 2: valfria kurser, Rättshistoria och Allmän rättslära och examensarbete Den andra nivån ägnas till två tredjedelar (40 poäng) åt valfria fördjupningskurser. Hälften av denna studietid skall ägnas åt en terminslång 20-poängskurs med tematisk inriktning; den andra hälften studeras två valfria 10-poängskurser eller ytterligare en 20-poängskurs. Den resterande tredjedelen (20 poäng) av nivå 2 ägnas åt dels den obligatoriska 10-poängskursen Rättshistoria och Allmän rättslära (RoA) 10 poäng, dels examensarbete (författande av en uppsats) 10 poäng. Du kan även skriva ett examensarbete om 20 poäng. Detta gäller oavsett du läser 30 eller 40 poäng valfria fördjupningskurser. Om du skriver examensarbete om 20 poäng minskas dock kravet på valfria kurser till 30 poäng. Observera att en 20 poängs tematisk kurs alltid ska ingå i examen. Examensarbete om 20 poäng kan kombineras med praktik. 3.5 Högskoleexamen i juridik Studierna för en högskoleexamen med inriktning mot juridik (tidigare grundläggande rättsutbildning, GRU), omfattar som tidigare nämnts minst 80 poäng och består av de fyra första obligatoriska terminskurserna. Den som börjat studera inom juris kandidatprogrammet i avsikt att ta högskoleexamen i juridik har, efter att ha uppnått detta mål, rätt att fortsätta utbildningen till juris kandidatexamen. 15

16 3.6 Forskarutbildning Efter avslutad grundutbildning finns det möjlighet att söka till forskarutbildning för doktorsexamen. Denna utbildning består av inhämtande av en litteraturkurs, deltagande i doktorandkurser och seminarier samt författande av en vetenskaplig avhandling. Utbildningen motsvarar studier om sammanlagt 160 poäng, av vilka 40 poäng avser litteraturstudier, kurs- och seminarieverksamhet samt återstoden avser doktorsavhandlingen. Varje forskarstuderande har en handledare och möjlighet till en biträdande handledare utsedd av fakultetsnämndens forskningsutskott. Det finns en av fakultetsnämnden antagen särskild studieplan för forskarutbildningen. Det finns också en kortare forskarutbildning som leder fram till juris licentiatexamen (jur. lic.). Dessa studier kräver normalt två år av heltidsarbete. Av utbildningstiden skall sammanlagt en och en halv termin ägnas åt obligatoriska kurser och två och en halv terminer åt författande av en mindre avhandling. Frågor om forskarutbildningen besvaras av studierektor Minna Gräns, tel , e-post Minna.Grans@jur.uu.se. Se vidare på Juridiska institutionens hemsida Fristående kurser Fristående kurser är kurser i juridiska ämnen som normalt vänder sig till högskolestuderande som inte studerar inom juris kandidatprogrammet. Under läsåret ges bl. a. Börsrätt, Immaterialrätt, Internationella organisationer: folkrätt, säkerhet, ekonomi, Internethandelsjuridik (nätkurs distans), Juridik I, Juridisk översiktskurs med IT-stöd (nätkurs distans), Makt och rätt konstitutionella problem i dagens samhälle, Mervärdeskatterätt (även nätkurs distans), Miljörätt I, Miljörätt II, Praktisk börsrätt (nätkurs distans) och Principer för egendomsskyddet som fristående 10-poängskurser och Juridik II som fristående kurs om 18 poäng samt Internationella organisationer: folkrätt, säkerhet, ekonomi om 20 poäng. Flertalet av dessa kurser är också valfria kurser på juris kandidatprogrammet nivå 2. Den som följer juris kandidatprogrammet kan också läsa fristående kurser vid andra fakulteter. Vissa av dessa kurser kan tillgodoräknas i juristutbildningen, se närmare avsnitt 8.7. Alla fristående kurser vid Uppsala universitet presenteras i en särskild katalog som universitetet ger ut årligen. 16

17 4 Kursbeskrivningar 4.1 Nivå 1: obligatoriska kurser Terminskurs 1: grundläggande juridisk metod, statsrätt och internationell rätt, 18 poäng Kursen ger grundläggande insikter om vilka arbetsmetoder som jurister använder sig av och hur man som jurist kan agera och argumentera utifrån frågeställningar och material på för kursen relevanta områden. Rättstekniken att kunna söka upp och använda juridikens källmaterial är en viktig del av terminen och skall genomsyra studierna. I övrigt innehåller kursen statsrätt med stark koncentration till grundläggande frågor. Grundprinciper för politiska beslutsprocesser och styrningsformer, grundlagsregleringen av fri- och rättigheter, normgivningsmakten, kontrollmakten och sambandet med det internationella rättssystemet. I kursen studeras också Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Slutligen behandlas EU och dess institutioner och förhållandet mellan det svenska systemet och EG-rätten. Terminskurs 2: civilrätt, 22 poäng Kursen är den första av civilrättskurserna och omfattar rättsområdena skadeståndsrätt, allmän obligationsrätt, avtalsrätt, kontraktsrätt, fastighetsrättens obligationsrättsliga delar, fordringsrätt, skuldebrevsrätt och arbetsrätt. Inom avtalsrätten och kontraktsrätten behandlas ämnenas centrala frågeställningar i anslutning till ett urval av sådana avtal och andra rättshandlingar som är betydelsefulla från principiell eller praktisk synpunkt. Kursen indelas i fyra grundperioder. Under period 1 behandlas skadeståndsrätten, under period 2 allmän avtalsrätt, under period 3 speciell obligationsrätt och under period 4 arbetsrätt. Under period 2 läggs grunden för många av de resonemang som förs under period 3. Period 3 är uppdelad genom tematiseringar där en frågeställning behandlas djupare under en hel vecka. Kunskaper som inhämtats under Terminskurs 2 utgör ofta en förutsättning för förståelsen av frågeställningarna under Terminskurs 3. Terminskurs 3: civilrätt, 18 poäng Den tredje terminskursen är en påbyggnad på det första årets kurser och avser att utveckla de kunskaper och färdigheter studenterna där skaffat sig. Inom kursen behandlas sakrätt, familjerätt samt immaterialrätt och marknadsrätt. Inom delämnet sakrätt studeras främst den dynamiska sakrätten och där framför allt skyddet mot motpartens borgenärer. I statisk sakrätt studeras äganderättens skydd och inskränkningar, huvudsakligen i fast egendom. Ämnet omfattar också grundläggande studier av förfarandet vid utmätning och konkurs. I familjerätten stu- 17

18 deras äktenskaps- och samborätt, barn- och föräldrarätt samt successionsrätt. Delämnet immaterialrätt omfattar studier i upphovsrätt, varumärkesrätt och patenträtt samt även immaterialrätternas betydelse och ställning inom förmögenhetsrätten. Marknadsrätt omfattar studier i marknadsföringsrätt och konkurrensrätt. Terminskurs 4: straff- och processrätt, 22 poäng Kursen skall ge ingående kunskaper om uppbyggnaden av de straff- och processrättsliga systemen, grundläggande kunskaper om rättsreglernas innehåll samt förmåga att tillämpa reglerna även i komplicerade fall. Straff- och processrätt läses parallellt under terminen och mot slutet eftersträvas en integration av de båda ämnena. Terminskurs 5: associationsrätt, ekonomi och skatterätt, 18 poäng Av kursens studietid ägnas cirka hälften åt skatterätt, en fjärdedel åt associationsrätt och en fjärdedel åt ekonomi. I likhet med föregående terminskurser syftar terminskurs fem till att utveckla de studerandes förmåga till juridisk analys, problemlösning och rättspolitisk diskussion. Särskild vikt läggs vid att träna de studerande att muntligen och skriftligen presentera argument och förslag till lösningar på ekonomiska och juridiska problem. Terminens huvudfrågor är av rättslig och företagsekonomisk karaktär. Frågorna studeras dels från ett ägarperspektiv, dels från ett företagsperspektiv. Terminens olika delämnen läses både var för sig och integrerade med varandra. Syftet med det förstnämnda är att ge grundkunskaper i de olika delämnena och förståelse för ämnenas särart. Syftet med ämnesintegrationen är, att ge insikter i hur ämnena samspelar och träning i att beakta flera olika rättsområden samt ekonomiska överväganden, vid lösningen av ett visst problem. Kursen innehåller inslag av EG-rätt och annan internationell rätt. Terminskurs 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 22 poäng Av kursens studietid ägnas cirka tio veckor åt förvaltningsrätt och tolv åt den internationella rättens ämnen folkrätt, EG-rätt och internationell privaträtt. Studierna organiseras huvudsakligen parallellt eller integrerat. Kursen uppdelas i tre perioder. Inledningsvis studeras under tre veckor grunderna i allmän förvaltningsrätt, kommunalrätt och offentlighetslagstiftning. Därefter följer parallella studier av folkrätt och EG-rätt samt grunderna i internationell privat- och processrätt. Under den tredje och avslutande perioden studeras förvaltningsrätten och den internationella rätten integrerat och med fördjupningar inom vissa områden, t.ex. miljörätt. Förkunskapskrav vid studier på nivå 1 Principen är att man för att kunna läsa en terminskurs skall ha dels fullgjort den obligatoriska undervisningen i samtliga föregående terminskurser, dels med godkänt 18

19 resultat tenterat samtliga föregående terminskurser utom en. Det går alltså att släpa med tentamen på en terminskurs. 4.2 Studierna på nivå 2 För tillträde till fördjupningskurser krävs godkänd tentamen på fem av de obligatoriska terminskurserna och fullgjort obligatorium på den sjätte kursen. Dessutom kan det finnas speciella förkunskapskrav för vissa fördjupningskurser. Detta anges i kursbeskrivningarna i det särskilda informationshäftet om kurserna. För tillträde till RoA krävs godkända betyg på terminskurserna 1 6. På nivå 2 skall läsas fördjupningskurser om sammanlagt 40 poäng. Dessutom ingår kursen Rättshistoria och allmän rättslära (RoA) 10 poäng och Examensarbete 10 poäng. Examensarbete om 20 poäng kan också göras. Då minskas kravet på fördjupningskurser till 30 poäng. Examensarbete om 20 poäng kan kombineras med praktik. 20-poängskurserna skall vara ämnesöverskridande och ämnesintegrerande. De skall vidga perspektivet och inte följa traditionella ämnesuppdelningar, gängse systematik i kursböcker eller dylikt. Det är detta som är huvudinnebörden av begreppet tematiska kurser. Studierna skall genomgående präglas av en hög grad av självverksamhet hos kursdeltagarna men de närmare formerna för denna verksamhet skall kunna variera. Självständigt arbete (individuellt eller i grupp) ingår till en omfattning motsvarande 10 poäng. Kurserna skall ge träning i argumentation, inbegripa ett rättshistoriskt/rättssociologiskt perspektiv och i märkbar grad anknyta till komparativ eller internationell rätt. Studieordningen på nivå 2 är mycket flexibel och tillåter många olika inplaceringar av dessa kurser. Vidare kan en eller två terminers studier förläggas utomlands. Observera att studier inom ERASMUS-, NORDPLUS-, Minnesota- och Auckland Nya Zeeland-programmen inräknas i fördjupningskursutrymmet. Nivå 2 är vidare flexibel i den meningen att man kan läsa olika kurser vid andra fakulteter, juridiska kurser vid Stockholms universitet och göra examensarbetet delvis i ett land i tredje världen med stöd av SIDA-stipendier. Programmet för fördjupningskurser fastställs för ett läsår i taget. Utbudet för läsåret 2005/2006 fastställdes alltså i slutet av Därefter utkommer också ett informationshäfte som utförligt presenterar kurserna. För läsåret 2005/2006 ser planeringen ut så här (förändringar kan komma att ske, de meddelas på institutionens hemsida Fördjupningskurser 2005/2006 preliminärt oförbindande utbud 20-poängskurser: Aktiebolagsrätt/Bolagsrätt Empirisk rättsforskning* Europaprocessrätt Företagsbeskattning Förhandling och medling Förmögenhetsrättslig familjerätt 19

20 Immaterialrätt Information och rätt International and Comparative Trade Law International Law: Classical Concepts Internationella organisationer Kommersiell avtals- och processrätt Komparativ rättshistoria* Miljörätt II Modern Approaches to Legal Reasoning* Mänskliga rättigheter, humanitär rätt och asylrätt Polisrätt Progressiv process: Rättskipningens gränser Straffrättsliga strukturer * Några av de tematiska kurserna (markerade med *) inbegriper kursen Rättshistoria och allmän rättslära, RoA. Studerande som läst en sådan kurs skall ej läsa 10- poängskursen RoA utan ytterligare en valfri kurs om 10 poäng. 10-poängskurser: Arbetsrätt med EG-rättslig inriktning Biomedicine and Law Börsrätt Childrens Rights Comparative Corporate Law with Corporate Finance Comparative Legal History and Contemporary Jurisprudence (RoA på engelska) Comparative Procedural Law Democracy and Human Rights in European Context EU Competition Law EC/EU Constitutional Law European Labour Law European Law and Procedure Förhandling och medling Försäkringsrätt Immaterialrätt International Commercial Arbitration Internationell skatterätt Internationella organisationer Internet Trading Law Introduction to American Law Kredit- och obeståndsrätt Law and Gender Law and Psychology Likabehandling och diskriminering Makt och rätt konstitutionella problem i dagens samhälle Mervärdesskatterätt Mänskliga rättigheter, humanitär rätt och asylrätt 20

21 Nyttjanderätt till fast egendom Principer för egendomsskyddet Påföljdsbestämning Rättshistoria och allmän rättslära (RoA) Special Topics of Public International Law Speciell fastighetsrätt The Modern Law of Russia with Special Emphasis on Civil and Commercial Law Examensarbete samt Rättshistoria och allmän rättslära RoA kan läsas när som helst under nivå 2. Kursen skall dock läsas innan examensarbete skrivs. Du kan i allmänhet välja om du vill läsa kursen på svenska eller i en variant på engelska. Även examensarbete (författande av en uppsats) kan placeras in olika under nivå 2, dock inte redan under första hälften av sjunde terminen. Examensarbete med praktik, 20 poäng Du kan välja att kombinera ditt examensarbete med praktik på företag, advokatkontor, myndighet eller annan arbetsplats, vilket ger dig en inblick i yrkeslivet och träning i praktiskt juridiskt utredningsarbete. För behörighet till examensarbete med praktik krävs att du tenterat 160 poäng inklusive RoA. Du måste själv ordna en praktikplats. På anslagstavlan utanför studerandeexpeditionen finns en lista över arbetsplatser som tagit emot praktikanter tidigare. Denna kan ge tips om lämpliga praktikplatser. För att bli registrerad på examensarbete med praktik ska du lämna in en projektbeskrivning till en av studievägledarna. Denna behövs för planeringen av din praktik och ska mycket kort innehålla alla formella uppgifter om dig själv, en kort ämnesbeskrivning, arbetsuppgifter på praktikplatsen, handledare på institutionen och kontaktperson på praktikplatsen samt telefonnummer och adress dit. Du måste också lämna in en registreringsblankett samt en överenskommelse om praktik underskriven av praktikgivaren. Dessa blanketter finns att hämta i studerandeexpeditionen. Det finns ett särskilt häfte med information om examensarbete. 21

22 5 Undervisningen 5.1 Några pedagogiska grundidéer Det finns många undervisningsformer i juristutbildningen och det pågår ständigt experiment med nya metoder. Någon heltäckande översikt över pedagogiska grepp i juristutbildningen är därför knappast möjlig att ge i detta sammanhang. Närmare upplysningar om hur undervisningen är upplagd i de olika kurserna ges i respektive kursinformationshäfte. Det finns dock ett antal allmänna grundprinciper för hur undervisningen bör vara upplagd som de allra flesta lärare på Juridiska institutionen ansluter sig till och som åtminstone översiktligt bör redovisas i en studiehandbok. Dessa principer utgår från den i kapitel 3 ovan nämnda kortfattade målbeskrivningen rörande pedagogiken: Utbildningens undervisningsformer skall vara problemorienterade. Det innebär att den röda tråden i studierna är en rad problemställningar. Vidare skall studieprocesserna baseras på de studerandes egna aktiviteter. Utbildningen skall kräva initiativ och ansvar av varje studerande. Vi kan sammanfatta vår pedagogiska grundsyn i följande punkter. Studentansvar Den bestämmande utgångspunkten för undervisningen måste vara att inlärningen sker genom att varje student tar ansvar för sina studier och genom egen aktivitet inhämtar kunskaper och färdigheter i de olika ämnena. Det innebär att det förutom orienterande introduktioner till ämnesstudierna inte bör förekomma någon undervisning som inte förutsätter aktivt självständigt arbete av studenterna. Målstyrning För en inlärning grundad på studenternas självverksamhet behövs att målen för varje kurs och moment i en kurs formuleras klart. Mål i detta sammanhang kan definieras som formuleringar om det inlärningsresultat som man vill uppnå genom undervisningen. En målbeskrivning blir dock inte särskilt användbar om den inte är kopplad till examinationen. Den skall alltså vara en beskrivning av examinationskraven och givetvis reellt styra hur tentamensuppgifterna utformas. Målbeskrivningen måste också styra utformningen av allt det arbetsmaterial som förekommer i kurserna. Slutligen måste målbeskrivningen vara basen för en kontinuerlig utvärdering av studierna genom individuell kursvärdering och kursrådsverksamhet. För närvarande är målen i vissa kurser eller kursdelar rätt vagt utarbetade men det pågår ett utvecklingsarbete för att få fram mera substantiella och klargörande mål. Det handlar bl. a. om att klargöra och omsätta i konkret undervisning att juristutbildningen inte bara sysslar med faktakunskaper eller rent tillämpande problemlösning. Därutöver skall utbildningen öva förmågan och benägenheten till självständig och 22

23 kritisk hållning. Det är viktigt att våra studenter inte utan vidare godtar de beskrivningar av olika företeelser som utbildningen kan ge. De bör stimuleras till att själva försöka pröva hållbarheten i de teorier och betraktelsesätt som presenteras samt värdet och nyttan av gällande regler etc. I många ämnen försöker man inom en mycket snäv resursram utveckla pedagogiska former som ger tillfälle till diskussion av t.ex. de värderingar som rättssystemet vilar på och de intressen de anses böra skydda. Problemorientering Undervisningen bör i enlighet med målbeskrivningen i inledningen till detta kapitel vara problemorienterad. Det betyder att den röda tråden i studieprocessen bör vara en räcka problemställningar utformade i enlighet med en konkret målbeskrivning som kursdeltagarna skall arbeta med fortlöpande under kursen och redovisa på seminarier eller andra gruppövningar. Dessa kurspaket försöker man i de olika ämnena utveckla så att de inte bara innehåller preciserade tekniska tillämpningsfrågor utan även uppgifter inriktade på vad som är det väsentligaste för en jurist: strukturera ett faktamaterial, förmåga att i ett sammansatt skeende se vad som egentligen är problemet, argumentera och pröva argument, kritisera och ifrågasätta samt komma till en motiverad lösning. Man försöker organisera studieprocessen så att undervisningen blir ett komplement till studenternas egen problemlösning och samtidigt ett forum för kontinuerlig redovisning av denna aktivitet. Formerna för detta är många och växlar med olika kurser. Lärarens roll I enlighet med de ovanstående punkterna försöker vi komma bort ifrån den seglivade akademiska lärarroll där lärarens främsta uppgift varit att lära ut, dvs. att i sammanfattad form redovisa kursstoffet och så att säga flytta det från litteraturen till studenternas hjärnor. Lärarens viktigaste uppgift i den problemorienterade modellen är att vara en organisatör av studieprocesser, att arrangera situationer som är gynnsamma för inlärning. Läraren skall visa hur man skaffar sig kunskaper men i övrigt först och främst fungera som en resonerande förebild. Han/hon skall kommentera, kritisera, lägga till rätta, sammanfatta men inte lära ut. Enligt detta synsätt är det inte självklart att studenterna lär sig mera ju mera undervisning i form av lärartimmar de får. Inlärningen ligger hos studenten själv. Detta perspektiv utesluter ingalunda föreläsningen som undervisningsform. Men det betyder att man inte kan se denna form som någon drivande kraft i en inlärningsprocess. 5.2 Något om undervisningsformerna Efter denna korta presentation av några pedagogiska huvudprinciper som vi har som ledstjärnor kan vi litet översiktligt titta på de vanligaste undervisningsformerna: gruppundervisning i seminarieform, lektioner, handledning och föreläsningar. Det 23

24 bör dock poängteras att undervisningsformerna är mycket skiftande och att det finns stort utrymme för variationer i de olika kurserna. Gruppundervisning i seminarieform Undervisningen sker normalt i grupper på cirka 25 studenter. Kursdeltagarna får ut ett antal uppgifter av vilka de flesta har formen av konstruerade fall eller frågeställningar med anknytning till rättsfall. Under kursen arbetar man sig igenom detta material. Undervisningen förbereds i mindre arbetsgrupper (basgrupper) och i inledningsfasen sker en indelning i sådana grupper. Undervisningen i hela undervisningsgruppen har formen av en kontinuerlig redovisning av arbetet med detta material med åtföljande diskussion och kommentarer från läraren. Lärarens roll är för det första kritiskt kommenterande: att ställa de frågor som är nödvändiga för att få fram de centrala principerna, reglerna och argumenten i kursmomentet. För det andra skall läraren i efterhand i ämnets systematik sammanfatta ämnesstoffet och inlärningsresultaten. För det tredje har läraren en viktig organiserande funktion: planera fördelningen av uppgifter, utnyttjande av vissa arbetsgrupper för specialuppgifter, se till att alla grupper får lägga fram sina resultat och vara verksam för att få sviktande grupper att fungera normalt. Ofta bryts olika basgruppers resultat mot varandra och leder till en diskussion som kan vara givande från metodsynpunkt. Smågruppsaktiviteten inför seminarieundervisningen blir i denna form basen för inlärningen och samtidigt det instrument som skapar aktivitet i den stora gruppen. Arbetet i basgruppen ger träning i samarbete och i att ge och ta argument. Studenterna lär av varandra under arbetet med kursuppgifterna. Basgruppsarbetet ger alltså en extra inlärningseffekt. Eftersom basgruppsarbetet förutsätter grundlig enskild förberedelse för att kunna vara effektivt innebär denna arbetsform också en träning i individuellt arbete och utvecklar goda studievanor. Det är något som den som är skeptisk till grupparbete bör tänka på. Fördelen med att det individuella arbetet har anknytning till gruppförberedelser är att grupparbetet kan vara ett stöd för de studenter som har svårigheter att komma in i eller bibehålla goda studievanor. All undervisning i seminarieform kännetecknas av att aktivitetskravet riktas mot studenterna i första hand. Mest djupgående blir diskussionerna på seminarierna när dessa ägnas åt något eller ett par mera sammansatta problem. Särskilt när man måste använda rättskällor utanför kurslitteraturen blir det möjligt att nå högre kunskapsmål (analys, syntes, värdering) och det skapas då utrymme för en juridisk metodträning utöver ordinär lagläsning/tillämpning. Oftast är det till seminarierna knutet speciella krav på aktivitet från studenternas sida (enskilt eller i grupp). Det kan röra sig om PM-författande, föredragningsuppgifter och upprättande av förslag till domar och beslut. Seminarieundervisningen är troligen den undervisningsform som bäst utvecklar de formella färdigheter som man vill att en jurist skall ha. Det finns många olika varianter av seminarieundervisning. Närmare uppgifter får du i de olika kursernas informationsmaterial. 24

25 Lektionsundervisning Denna form innebär en undervisning i grupper om cirka 25 studenter med läraren som dominerande aktör. Förr var denna undervisningsform den helt förhärskande inom juristutbildningen. Men i en utbildning där problemorientering och krav på studentaktivitet anses vara viktiga förutsättningar för framgångsrika och meningsfulla studier är traditionell lektionsundervisning något marginellt. Den används huvudsakligen för att introducera undervisningsperioder, orientera om litteratur och andra källor och för att planera självständig aktivitet, fördela uppgifter och dylikt. I vissa kurser tillämpas den sokratiska metoden, som är en form av lektionsundervisning med höga krav på studentaktivitet. Denna metod kännetecknas av korta, intensiva lektioner där man med utgångspunkt i rättsfall arbetar efter principen korta frågor svar. Handledning och annan undervisning i basgrupper En undervisningsform som vuxit fram i anslutning till den nya juristutbildningen är handledningssamtal, varvid varje basgrupp träffar läraren och resonerar om problem i samband med seminarier, skrivuppgifter eller andra undervisningsuppgifter. Basgruppen kan också användas som ram för feed-back på skriftliga och muntliga redovisningsuppgifter. Föreläsningar Föreläsningsformen kännetecknas av en i stort sett ensidig aktivitet från lärarens sida. Frågor från auditoriet kan dock givetvis förekomma. Oftast ges föreläsningar som storföreläsningar för samtliga studenter på en kurs, eventuellt sker en uppdelning på två grupper. Föreläsningsformen är svår. Få metoder är så effektiva som en riktigt bra föreläsning men samtidigt finns det inget som är så dåligt, så passiviserande och så meningslöst som en dålig föreläsning. När det gäller juristutbildningen i Uppsala är nog i stort sett trista, slentrianmässiga föreläsningar ett övervunnet stadium. Föreläsningen används i regel som en noga övertänkt metod i ett varierat undervisningsupplägg där aktiviteter i mindre grupper dominerar. Det råder en ganska allmän enighet om att föreläsningsformen kan vara användbar i följande fall, av vilka de två första är vanligast i de obligatoriska kurserna. 1. Orienterande föreläsningar i introduktionsfasen av en kurs eller ett kursmoment med syfte att peka ut problem och dra upp en ram för studenternas kommande självständiga arbete. 2. Föreläsningar om problemfält som dels är viktiga, dels svåra eller i kurslitteraturen uppenbart otillfredsställande behandlade. Återkoppling sker sedan genom gruppundervisning eller seminarier. 3. Föreläsningar av praktiker. 4. Föreläsningar på hög abstraktionsnivå för väl förberedda studenter under slutskedet av en kurs. 25

26 Examination Examination sker som regel delvis genom ett skriftligt avslutande prov med för olika kurser varierande hjälpmedel. Ofta krävs för tillträde till den skriftliga sluttentamen att man fullgjort vissa uppgifter under kursen, t.ex. obligatorisk seminarieundervisning, PM-skrivande, föredragningar och processpel. I de allra flesta kurserna påverkas examinationen och betyget av prestationer under kursens gång. Examinationens former och moment varierar mycket och framgår av kursinformationen från respektive ämne. Betyg över en kurs utfärdas inte förrän alla examinationsmoment är genomförda och godkända samt alla obligatoriska undervisningsmoment genomförda. Inom juris kandidatprogrammet tillämpas graderad betygsättning. Följande betyg finns: Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (Ba), Godkänd (B) och Underkänd (U). 5.3 Jämställdhet Enligt 1 kap. 5 högskolelagen skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. För att erhålla juris kandidatexamen skall studenterna enligt examensordningen ha förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser samt förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män. Institutionen strävar efter att uppfylla dessa målsättningar. Undervisningsmaterialet ses kontinuerligt över, så att det inte speglar gamla könsroller och i undervisningssituationen försöker lärarna se till att alla studenter kommer till tals. Ett arbete pågår vid institutionen för att förbättra genusperspektivet i alla obligatoriska kurser. Institutionen har en jämställdhetsplan som bl.a. finns på Juridicums hemsida ( Det finns även en central jämställdhetsplan för hela Uppsala universitet. Den återfinns på jämställdhetskommitténs hemsida ( Om du upplever att du eller någon annan på kursen behandlas på ett kränkande sätt t.ex. i samband med undervisningen av lärare, andra studenter eller någon annan vid institutionen, bör du kontakta din kursföreståndare eller någon annan lärare på kursen. Du kan också kontakta någon av studievägledarna eller studierektor Sverker Scheutz. Andra kontaktpersoner är jämställdhetsgruppens ordförande eller institutionens prefekt. Den sistnämnde är ytterst ansvarig för att jämställdhetslagen och jämställdhetsplanen iakttas. Vid alla former av trakasserier är det av största vikt att ansvarig berörd personal får kännedom om det för att kunna agera. 5.4 Stöd vid studieproblem En bra grundutbildning måste också innehålla komponenter som introducerar studenterna i aktiva och krävande studieformer enligt ovan och som fångar upp och stöttar dem som av en eller annan anledning får studieproblem. För att underlätta övergången från skolmässiga former till självständiga akademiska studier innehåller studierna i början av utbildningen något mera av lärardominerad undervisning. En- 26

27 skilda studenters problem med studiesvårigheter försöker Juridiska institutionen hjälpa till att lösa genom studievägledare som även har till uppgift att bedriva en aktivt uppsökande verksamhet. Man kan också alltid tala med sin lärare eller kursföreståndare om man har problem med sina studier. Våga-tala-kurser. Varje läsår ger studievägledarna en kurs i att Våga tala. Kursen vänder sig till de studenter som har stora problem att klara av att hålla föredrag och tala på seminarier. 5.5 Studenter med funktionshinder Institutionens målsättning är att alla studenter ska kunna studera på så lika villkor som möjligt. För studenter med funktionshinder utarbetas därför efter kontakt med studievägledare en särskild handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen varierar beroende på studentens behov men kan t.ex. innehålla information om behov av särskilda undervisningslokaler, extra tentamenstid, annan examinationsform, talböcker från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) m.m. En sådan handlingsplan kan också upprättas tillfälligt vid sjukdom eller om någon olycka inträffat. 27

28 6 Juridicums organ och personal 6.1 Bakgrund: universitetets organisation Det övergripande ansvaret för verksamheten vid vårt universitet ligger hos universitetsstyrelsen, konsistoriet, som har ansvar för universitetets vetenskapliga, pedagogiska, ekonomiska och administrativa angelägenheter. I konsistoriet ingår representanter för lärare/forskare, övrig personal och studerande samt för allmänna intressen. Under konsistoriet leds universitetets verksamhet av rektor, professor Bo Sundqvist. Till sin hjälp har rektor en prorektor, professorn i förvaltningsrätt Lena Marcusson samt tre vicerektorer som är ordförande i var sin områdesnämnd. Dessa nämnder leder verksamheten för de tre vetenskapsområdena teknik och naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap samt medicin med farmaci. Juridiska fakulteten tillhör, tillsammans med fakulteterna för teologi, historia/filosofi, språk och samhällsvetenskap, området för humaniora och samhällsvetenskap. Ursprungligen grupperades fakulteterna kring de olika utbildningsmålen och tillkom för att främja samarbetet mellan de lärare som arbetade på samma område. Ordet fakultet används i dagligt tal i en ganska vidsträckt bemärkelse: om alla de människor lärare, administratörer och andra anställda, studenter som sysslar med utbildning och forskning inom ett område, i vårt fall juridiken. I en mera formell mening är det fakulteternas styrelser, fakultetsnämnderna, som ansvarar för forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Ordet fakultet används också som en snävare samlingsbeteckning för en grupp fast anställda forskare och lärare. Institutionen Juridicum är beteckningen på den egentliga akademiska produktionsenheten där forskning, utbildning och utveckling bedrivs. De flesta fakulteter har många institutioner men på vårt område finns det bara en (men en ovanligt stor) institution. När dessutom de båda företeelserna fakulteten och institutionen har gemensamma beslutande organ är det ofrånkomligt att begreppen sammanblandas. 6.2 Juridiska fakulteten Fakultetens medlemmar är de personer som, för en tid av minst två år och på minst halvtid är anställda som professor, forskarassistent eller lektor. Fakulteten har uppgifter i samband med utseende av rektor och dekanus och val av fakultetsnämndens ledamöter. Den behandlar också frågor om att utse hedersdoktorer. 6.3 Fakultetsnämnden Juridiska Fakultetsnämnden är det ledande kollektiva beslutsorganet för Juridiska fakulteten och institutionen. Nämnden leder utvecklingen på både forsknings- och utbildningssidan. Den har viktiga planerande uppgifter: att med ledning av gjorda erfarenheter överblicka forskningens och grundutbildningens behov och för högre 28