E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas AB. Miljöriskanalys för planerad kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp

Transkript

1 Miljöriskanalys för kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas AB Miljöriskanalys för planerad kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp Postadress Ragn-Sells Miljökonsult AB, Box 744, Sollentuna. Besöksadress Hammarbacken 4A Telefon Telefax Org nr

2 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: Sid 2 Projekt: P4634 (37) Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 6 3 SYFTE OCH UTFÖRANDE 6 4 ANLÄGGNINGS LÄGE OCH OMGIVNING 6 5 BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET Kraftvärmeanläggningen Biogasanläggning 15 6 RISKANALYS Grovanalys Fördjupad riskanalys 28 7 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Inställelsetiden för Räddningstjänsten Planerade förebyggande och skadebegränsande åtgärder 35 8 SEVESOLAGEN 36 9 OSÄKERHETER DOMINOEFFEKTER REFERENSER 37

3 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) 1 Sammanfattning Bakgrund E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB har beslutat inkomma med en ansökan om miljötillstånd för en planerad kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands Bro kommun. Föreliggande miljöriskanalys ingår som en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning som utgör en del av ansökan. Syfte Syftet med föreliggande miljöriskanalys är att utreda om miljöriskerna inom den planerade anläggningen är acceptabla. Analysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor som kan orsakas av de planerade verksamheterna. Med miljöolyckor avses olyckor som kan leda till skada på 3:e person och naturmiljö. Skyddsobjekt Skyddsobjekt i omgivningen är: I riktning VSV till SSO om anläggning ligger fyra fastigheter som används till fritidsboende. Avståndet till anläggningen är mellan 600 och 880 m. De ligger alla på andra sidan av E18 sett från anläggningen. I riktning SO ligger två fastigheter med permanentboende på avståndet 1,2 respektive 1,3 km från anläggningen. De ligger på var sin sida om väg 269. I riktning NO ligger en fastighet med permanentboende på avståndet 1,5 km. Närmaste bostäder i Bro samhälle ligger 2-3 km från planerad anläggning. Motsvarande avstånd till bostäder i Bålsta samhälle är 4-5 km. I närområdet finns också Ragn-Sells anläggning för avfallsbehandling. Till denna kommer avfall av olika slag per bil. Inga andra verksamheter finns i närområdet. Ungefär 5 km sydöst om den planerade anläggningen finns ett Natura område (Broviken) som inbegriper området kring Broviken. Anläggningen ligger inom dess tillrinningsområde via Sätrabäcken/Brobäcken. Avrinningen mot detta område ska därför skyddas mot risk för påverkan. Grovanalys En inledande grovanalys utfördes för anläggningen. Inga händelser med höga eller medelhöga risknivåer (gult eller rött området enligt riskmatrisen) har identifierats inom den planerade anläggningen. I riskmatrisen nedan har identifierade scenarier lagts in.

4 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) KONSEKVENS 1 2 P4, P8 3 4 M6 SANNOLIKHET P7, P10, M7, M9 P6, P9, P11, P12, M2, M4, M5 P5, M8, M10 M3 P1, P2 P3, M1 5 Riskmatrisen visar att miljöriskerna för den planerade anläggningen är tolerabla. Anledningar till att risknivåerna bedömts som så låga är: Lokaliseringen till ett område med få boende och stora avstånd till de boende Få kemikalier som kan orsaka personskada vid en olycka och dessutom hanteras begränsade volymer av dessa Endast en annan verksamhet finns i närheten men personer inom denna verksamhet uppehåller sig normalt på betydande avstånd Miljöstörande ämnen i större volymer, som Eo 1 och ammoniaklösning, skyddas med invallningar eller dubbelmantlade kärl Läckage av biogödsel eller material från rötkammare kommer att kunna omhändertas i t ex invallningar eller lågpunkter En utjämnings- och avskiljningsdamm kommer att byggas. Till dammen leds dagvatten, vissa typer av processavloppsvatten och eventuellt spill av olika slag, där de kan omhändertas och även renas. Dammen kan stängas om en extrem situation skulle uppstå. Vid en brand kan dammen användas för hantering av släckvatten. Dammen kan också användas för uttag av brandvatten Fördjupad analys För fyra identifierade händelser har en fördjupad analys utförts. Händelser som analyserats och motiv för detta är: Scenario P1, P2: Brand i balat hushållsavfall och löst lagrat verksamhetsavfall. En stor brand kan resultera i stora mängder giftig brandrök som påverkar personer runt anläggningen samt giftigt släckvatten som kan påverka Natura2000- området. Scenario M6, P7: Tankbilsolycka med ammoniaklösning där ammoniak rinner ut på marken, ner i diket och delvis vidare till Sätrabäcken och Broviken. Ammoniak är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Ammoniak förångas också och bildar ett giftigt gasmoln som kan förgifta personer nära olycksplatsen. Scenario M7, P8: Tankbilsolycka med Eo1 där vätskan rinner ut och antänds. Värmestrålningen från en brand kan innebära brännskador på personer nära

5 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) olyckan. Brandröken är giftig och kan förgifta personer i närområdet. Olja som inte brinner kan rinna ner i diket och delvis vidare till Sätrabäcken och Broviken. Oljan är giftigt för vattenlevande organismer. Scenario P10: Trafikolycka med flaskpaket med fordonsgas. Utsläpp av gasen innebär ett utsläpp av växthusgaser. Om gasen antänds kan detta innebära brännskador på personer nära olyckan. Resultatet av den fördjupade analysen pekar på att samtliga de analyserade scenarierna innebär låga risknivåer. Förebyggande och skadebegränsande åtgärder Ett antal skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder har planerats. Nedan redovisas några av de viktigaste Beredskapsplan för hur en brand, kemikaliespill utsläpp av miljöfarliga ämnen i samband med trafikolyckor mm kommer att finnas framtagen när anläggningen tas i drift. Personalen kommer att vara utbildad beträffande agerande före, under och efter olyckor. Tillräckligt antal personer inom verksamheten kommer att med kort varsel kunna starta en insats. Brandskyddet inom samtliga delar av verksamheterna kommer att utformas så att säkra verksamheter skapas. Det kan innebära vattensprinkler, brandlarm, gnistsläckningssystem, brandsektionering mm Avfallet på bränsleplan kommer att lagras i limpor med tillräckligt avstånd mellan dessa. Spridning av brand till andra delar av lagret kan då förhindras och räddningstjänstens insats möjliggörs. Om brand uppkommer kan maskiner användas för att sära på avfallet i limporna. Lastmaskiner med förare för omdisponering av avfallshögar ska finnas att tillgå med kort varsel. Lagringsytorna är hårdgjorda. En utjämnings- och avskiljningsdamm på cirka m 3 planeras. Hit kommer dagvatten och processavloppsvatten att ledas och behandlas. Om en släckningsinsats startas kommer dammen att kunna användas för uttag av brandvatten. Dammen kommer också att ta emot det släckvatten som rinner av från ytorna. Utformningen av nya infarten är viktig ur olyckssynpunkt. Riskerna kommer att beaktas vid utformningen. Hastighetsbegränsning, ljussignaler, skyltning mm kan övervägas. Kemikalier inom verksamheterna som förvaras i större mängder och som kan ge negativa miljöeffekter förses med invallningar. Läckage från biogödsellager och rötkammare kommer att tas om hand med hjälp av vallar eller liknande. Sevesolagen Anläggningen berörs inte av Sevesolagen. Dominoeffekter De olyckshändelser som identifierats inom den planerade anläggningen har bedömts att inte kunna resultera i dominoeffekter.

6 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) 2 Inledning På uppdrag av E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB har Ragn-Sells Miljökonsult AB upprättat föreliggande miljöriskanalys avseende en planerad kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands Bro kommun. Rapporten ingår som en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning som utgör en del av ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten. Kontaktperson hos Ragn-Sells Miljökonsult AB i detta ärende är Ulf Liljequist, tfn , Syfte och utförande Syftet med föreliggande miljöriskanalys är att utreda om miljöriskerna inom den planerade anläggningen är acceptabla. Analysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor som kan orsakas av de planerade verksamheterna. Med miljöolyckor avses olyckor som kan leda till skada på 3:e person, dvs personer utanför den planerade verksamheten, och naturmiljö. Arbetet har utförts genom att R-S M har Studerat underlag som tagits fram inom ramen för ansökan. Underlag som studerats är: Beskrivningar av planerat kraftvärmeverk från E.ON Värme Beskrivningar av planerad biogasanläggning från BioMil AB Dagvattenhantering. Sweco Environment AB, Klas Hedman, Henrik Alm, Stockholm Anläggnings läge och omgivning Kraftvärme- och biogasanläggningen planeras att lokaliseras mellan E18 i sydväst och väg 269, Sigtunavägen, i öster samt i anslutning till Ragn-Sells avfallsanläggning. I Figur 4-1 visas lokaliseringen med omgivning.

7 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Bålsta samhälle Permanent bostad Avfallsanläggning Planerad anläggning Väg 269 Permanent bostad Permanent bostad Bro Trafikplats Bro samhälle Figur 4-1 Kraftvärme- och biogasanläggningen med omgivning Bostäder I den planerade anläggningens närområdet finns ett fåtal fastigheter med boende. I riktning VSV till SSO om anläggning ligger fyra fastigheter som används till fritidsboende. Avståndet till anläggningen är mellan 600 och 880 m. De ligger alla på andra sidan av E18 sett från anläggningen. I riktning SO ligger två fastigheter med permanentboende på avståndet 1,2 respektive 1,3 km från anläggningen. De ligger på var sin sida om väg 269. I riktning NO ligger en fastighet med permanentboende på avståndet 1,5 km Andra verksamheter I anläggningens närområde finns en annan verksamhet, Ragn-Sells anläggning för avfallsbehandling. Till denna kommer avfall av olika slag per bil. Vissa typer av avfall

8 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) kan innebära en potentiell miljörisk i samband med en olycka. Det är främst fråga om. brandfarligt, giftigt och miljöfarligt avfall samt brännbart avfall som plast, papper, trä mm. Inga andra verksamheter finns i närområdet Recipient Ungefär 5 km sydöst om den planerade anläggningen finns ett Natura 2000-område (Broviken) som inbegriper området kring Broviken. Anläggningen ligger inom dess tillrinningsområde via Sätrabäcken/Brobäcken. Avrinningen mot detta område ska därför skyddas mot risk för påverkan Trafik Den planerade anläggningen nås via väg 269 som går längs med verksamheten i nordsydlig riktning. Väg 269 trafikeras av tung trafik, vissa med farligt gods, varav omkring hälften går till Högbytorps avfallsanläggning. Väg 269 trafikeras av fordon/dygn varav ca 15 % tung trafik. Omkring hälften av dessa till Högbytorps avfallsanläggning. Antalet bilar med farligt gods till avfallsanläggningen är i dagsläget ca bilar/år. Vägen är av landsvägskaraktär med ett körfält i vardera riktningen. Hastighetsbegränsning förbi planerad infart till kraftvärme- och biogasanläggningen kan förväntas. Även Ragn-Sells avfallsanläggning kommer att använda planerad infart. Resterande del av väg 269 har en hastighetsbegränsning på 80 km/tim. 5 Beskrivning av planerad verksamhet 5.1 Kraftvärmeanläggningen Nedan följer en kort beskrivning av den planerade kraftvärmeanläggningen. Beskrivningen fokuserar på den utrustning, de aktiviteter och de kemikalier som kan utgöra en potentiell risk för miljöpåverkan i händelse av en olycka Översiktlig beskrivning Den planerade anläggningen kommer huvudsakligen att eldas med olika typer av avfall men med möjlighet att elda även andra typer av bränslen. Anläggningen kommer bland annat att bestå av ångpanna, turbin, rökgasrening, rökgaskondensering och system för hantering och lagring av bränslen. En tänkt utformning av kraftvärme- och biogasanläggningen visas i Figur 5-1. De delar som hör till kraftvärmeanläggningen är brandgula och de delar som tillhör biogasanläggningen är gröna.

9 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Figur 5-1 Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggningen Bränslen De bränslen som planeras är främst fasta bränslen som hushållsavfall och verksamhetsavfall. Även impregnerat trä kan komma att användas för inblandning i bränslet. Det kommer dessutom att finnas möjlighet att elda deponigasen från Högbytorp. Vid uppstart och störningar i anläggningen kommer eldningsolja att användas. Samtliga leveranser av avfall till anläggningen planeras ske med lastbil. Vid ankomst tippas avfallet normalt sett i en bränslebunker placerad i en ventilerad mottagningshall. För perioder med lågt fjärrvärmebehov, eller när pannan stängs för underhåll, finns möjligheter att lagra bränslen utomhus i ett bränslelager på en hårdgjord yta om totalt cirka m 2. Vid behov att lagra hushållsavfall kommer detta att balas. Behovet av lagringsvolym för balat hushållsavfall bedöms till cirka ton och ytan för detta till cirka m 2. Verksamhetsavfall kommer att lagras med spridningsskydd för att förhindra kringblåsning. Verksamhetsavfallet är av sådan art som inte bedöms innebära risk för självantändning. Det innehåller till största delen brännbart material som trä, plast, kartong och papper. Lagringen av bränslen utomhus kommer av säkerhetsskäl att ske i form av limpor som minskar lagringshöjden. Det skapar också gator mellan limporna för brandbekämpning och minskar risken för brandspridning.

10 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Transporten av avfall och bränsle från bränsleplan till mottagningshallen kommer att ske med hjullastare Panna med kringutrustning Anläggningen kommer att bestå av en panna av rostertyp med en totalt avgiven effekt på mellan 85 och 100 MW. Pannan kommer att uppfylla villkor enligt gällande förordningar och föreskrifter för förbränning av avfall. Det kommer att finnas möjlighet att elda deponigas från avfallsanläggningen i en separat panna på cirka 5 MW. En oljeeldad panna på ca 5 MW kommer att installeras som reserv. Reservkraft för att driva gas- och oljepannorna vid strömavbrott kommer också att installeras. För att jämna ut variationerna i fjärrvärmenätets värmebehov kommer det att finnas en hetvattenackumulator. Ångan som produceras i pannan går till en ångturbin som i sin tur driver en elgenerator. För att minska utsläppen av svavel och andra försurande ämnen kommer anläggningen att förses med våttorr eller torr rökgasrening där kalk tillsätts för att reducera utsläppen av försurande ämnen. Stoftet i rökgaserna från pannan kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. För att ytterligare rena utsläppen i rökgaserna kommer även ett efterföljande vått skrubbersteg att installeras, en så kallad polerskrubber Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning. Kraftvärmeanläggningen utrustas med rökgaskondensering. Föroreningarna som hamnar i kondensatet renas och återförs till anläggningen. Vid eventuella driftstörningar kan rökgaskondensat ledas till en utjämnings- och avskiljningsdamm. Sommartid kan det vara aktuellt att producera mer el än det finns möjlighet att kyla bort till fjärrvärmenätet. För detta ändamål byggs en kylanläggningen med luftkylning som innehåller en vattenblandning med ca 40-procentig glykol Avloppsvatten- och vattenhantering Vattnet från verksamheten kan delas in i processavloppsvatten, dagvatten från hårdgjorda ytor, dagvatten från takytor, spolvatten från golvbrunnar i byggnader och sanitärt avloppsvatten. Vattenflöden som uppstår vid anläggningen kommer att återanvändas i processen i så stor utsträckning som möjligt. Sanitärt avloppsvatten kommer att via det kommunala avloppsnätet ledas till Käppala reningsverk. För att ta hand om vattnet kommer en utjämnings- och avskiljningsdamm, gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen, att anläggas. Den kommer att ha en volym på cirka m 3 och en yta på cirka m 2. Dammens läge framgår av Figur 5-1 och i Bilaga 5 [Ref 1]. beskrivs dammen och dess funktion mer i detalj. Dammen planeras ha en permanent volym på ca m 3 och en reglervolym på ca m 3 (vid 10-årsregn).

11 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) I dammen kommer en viss rening av vattnet att ske med avseende på metallinnehåll, kväve, fosfor, suspenderade ämnen och olja. Dammen kommer även att fungera som en oljeavskiljare vid olyckor med oljeutsläpp och ta hand om flödestoppar vid kraftig nederbörd eller vid nödsituationer, t.ex. släckvatten vid brand. Det går även att stänga utloppet från dammen vilket skapar möjlighet att besluta om eventuell extra behandling av vattnet. Vattnet i dammen kan eventuellt användas som brandvatten i händelse av brand på området. Ett principiellt schema för hantering av vatten från kraftvärme- och biogasanläggningen visas i Figur 5-2. Återanvändning i processer Principschema avloppsvatten Ev. lokal infiltration Processvatten Reningsanläggning Renat rökgaskondensat Utjämning och avskiljningsdamm (avstängningsbar) Recipient Dagvatten från hårdgjorda ytor Slamavskiljare Oljeavskiljare Dagvatten från takytor Spolvatten från golvbrunnar i anläggningen Oljeavskiljare Ev. lokal infiltration Sanitära avloppsvatten Kommunalt spillvattennät Principschema avloppsvattenhantering för kraftvärme- och biogasan- Figur 5-2 läggningen Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer efter slamavskiljare och oljeavskiljare att ledas till dammen. Dagvatten från takytor kommer att ledas till lokal infiltration eller till dammen. I byggnaderna kommer att finnas spolmöjligheter. Golvbrunnar för spolvatten kommer att förses med oljeavskiljare och vattnet kommer att ledas till dammen. Processavloppsvatten består främst av avtappning av pannvatten, bottenblåsning och avtappning av fjärrvärmevatten från nätet. Dessa flöden är kontinuerliga. Rökgaskondensat uppkommer de perioder när rökgaskondenseringen är i drift. Mängden rökgaskondensat beror på flera faktorer såsom fukthalt i bränslet och temperaturer på rökgaserna. Bildat rökgaskondensat kommer att renas och återanvändas i processen tillsammans med övrigt processavloppsvatten. Det renade flödet kommer att användas

12 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) till spädmatning av fjärrvärmenätet och pannan. Flödet med föroreningar kommer att återföras till olika processteg som t.ex. rökgasrening eller förbränning. Normalt kommer allt processavloppsvatten inklusive rökgaskondensat att återanvändas i processen. Rökgaskondensatet kommer därför inte att belasta dammen. Vid eventuell driftstörningssituation kan dock rökgaskondensat ledas till dammen. Det kommer trots återanvändning av processvatten och rökgaskondensat att råda ett underskott av vatten i kraftvärmeanläggningen. Därför kommer även renat vatten från dammen att användas i processen. Normalt kommer allt vatten som kommer till dammen att återanvändas i processen. Ett extra reningssteg kommer att installeras innan vattnet går in till processen, t ex ett sandfilter. Det renade vattnet från utjämnings- och avskiljningsdammen kommer att anslutas till ett befintligt dikningsföretag. Vattnet från dikningsföretaget mynnar i Sätrabäcken och går därefter vidare till Broviken i Mälaren. Det kan eventuellt som ett alternativ vara möjligt att leda ut vattnet från dammen via infiltration. Normalt kommer inget avloppsvatten att gå till recipienten. Vid vissa situationer, som exempelvis driftstörningar eller stora dagvattenmängder, ska det dock vara möjligt att släppa vatten till recipient Avfall och restprodukter Slagg från pannan matas ut i containrar och rökgasreningsprodukterna transporteras i ett slutet system till en silo. Botten- och flygaska kommer att hanteras i slutna system. Bottenaskan i slutna containrar, flygaskan i ett slutet system till en silo. Askan omhändertas vid Högbytorps avfallsanläggning. Transporterna planeras ske med lastbil. Avfallet och hanteringen av detta bedöms inte utgöra en miljörisk Kemikalier - egenskaper, hantering, mängder Inom verksamheten hanteras ett antal kemikalier. Dessa används i huvudsak för att rena rökgaser och vatten. Anläggningen berörs inte av Lagen om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor. Nedan presenteras de kemikalier som ur miljörisksynpunkt bedöms som viktiga. Kriterier för urvalet har varit att de mängder som kan spridas är tillräckliga för att orsaka betydande miljöpåverkan och: Att de kan bilda giftiga gasmoln som kan orsaka förgiftning av personer i verksamhetens närområde genom att de kan spridas luftburet. Att de kan bilda brännbara gasmoln som kan leda till brand/explosion som primärt eller sekundärt leder till skador Att de via avloppssystemen eller på annat sätt kan rinna till Sätrabäcken/Brobäcken och vidare till Broviken och där orsakar förgiftning eller annan miljöpåverkan Att de kan hamna i mark Storleksordning på förväntade förbrukningar av respektive kemikalie för normalfall samt planerade lagringsvolymer redovisas i Tabell 5-1. Presenterade kemikalier är sådana som bedömts kunna utgöra en potentiell miljörisk.

13 Tabell 5-1 Förbrukningar/lagringsvolymer och egenskaper, normalfall Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper ton/år Lagring BILAGA B6 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Eldningsolja 1 Diesel Ammoniaklösning 25 % -ig Natriumhydroxid (ca 50 % - ig) 250 Tank, invallad 50 m3 inomhus. Lossningsplatta med spillhantering. Smörjoljor Eldningsolja 1 är en lättflytande oljeprodukt klassad som brandfarlig vätska klass 3. Flampunkt på <61ºC, vilket innebär att oljan måste förvärmas innan den når brännbarhetsområdet. Således ingen överhängande brand- eller explosionsrisk. Klassad R51/53 (giftig för vattenorganismer) och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Dieselolja är en lättflytande oljeprodukt klassad som brandfarlig vätska klass 3. Används för interna bränsletransporter inom anläggningsområdet. Samma egenskaper som Eo1. Ammoniaklösning utnyttjas för NOx-reduktion. Kan vid ett utsläpp ge upphov till ett giftigt gasmoln av ammoniak pga. ämnets flyktighet. 100 ppm: Besvärande att vistas i utan andningsskydd, lindriga ögonirritationer 2400 ppm: Dödlig vid 30 minuters exponering ppm: Dödlig vid kort exponering Ammoniak är också mycket giftigt för vattenlevande organismer, t ex. Eko-tox: Fisk LC50: 0,53 mg/l 96h Natriumhydroxid utnyttjas för ph-justering i rökgaskondenseringen. Klassad R35 och starkt frätande. Även utspädda vätskor och ångor är frätande. Natriumhydroxid reagerar med aluminium, zink eller andra lättmetaller under bildandet av vätgas, som kan utgöra en antändningsrisk i slutna utrymmen. Är ej riskklassad. Sannolikt ej skadlig för vattenlevande organismer. Förväntas inte ackumuleras biologiskt genom näringskedjor i miljön. 300 Tank, invallad 150 m 3 25 Tank 5 m 3, invallad eller dubbelmantlad Tank 70 m 3, invallad eller dubbelmantlad Tank, invallad 2 m 3 Låg förbrukning Hydrauloljor Aktivt kol Etylenglykol Olika oljor finns. Ett exempel. Är ej riskklassad. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Kan inte uteslutas att produkten bioackumuleras. LC50 > 1000 mg/l. Produkten kan bilda en hinna på vattenytan. Hinnan kan fysiskt skada vattenlevande organismer och minska syreomsättningen. Utnyttjas för rökgasrening. Kolet lagras i silo och bedöms inte utgöra någon miljörisk annat än vid brand då det kan orsaka utsläpp av brandgaser och släckvatten. Luftkylarnas kylkrets innehåller en glykol-/vattenblandning med cirka 40 procentig glykol. Bioackumulation låg. Lätt biologiskt nedbrytbar. Antas ej vara giftig för vattenlevande organismer. LC50 Fisk 96h: mg/l. Explosionsgränser: 3,0-15,3 %. Ångtryck: 0,007 kpa (20 ). Således normalt sett inte brand- eller explosionsfarlig Låg förbrukning Ett antal invallade aggregat med någon m 3 per aggregat 90 Silo 40 m 3 Låg förbrukning Ett antal m 3 glykollösning Hantering av släckvatten Byggnader Brand i byggnader kommer inte att medföra några stora mängder släckvatten då dessa inte innehåller några stora mängder brännbart material. I processbyggnaderna är det

14 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) främst fråga om det bränsle som för tillfället finns i bränslesystemen, dvs. förhållandevis små mängder brännbart material. I kontorsdelarna är det möbler, papper, plast och kablar som kan brinna, men även här är det fråga om små mängder brännbart material. Yttre släckvatten vid brand i byggnader hamnar på de asfalterade ytorna runt byggnaderna och rinner till utjämnings- och avskiljningsdammen. Inre släckvatten rinner dels via golvbrunnar och oljeavskiljare till dammen, dels ut genom dörrar och portar till de hårdgjorda ytorna och vidare till dammen. Hantering av olja och aktivt kol Vid oljebrand i cistern för eldningsolja eller i oljespill inom invallning eller i pannhuset kommer sannolikt skum att utnyttjas. Om vatten används för att undvika spridning av branden kan detta vatten innehålla olja, oljeemulsion och partiellt förbrända kolväten (PAH och liknande). Utjämnings- och avskiljningsdammen fungerar som en oljeavskiljare med stor volym. Brand i cistern eller cisterninvallning för Eo1 är mycket osannolik då oljan är svårantändlig och inga potentiella tändkällor finns i närheten. Oljeläckage på rörledningar kan antändas men även här är sannolikheten liten. Det rör sig i så fall om begränsade mängder olja som snabbt bedöms kunna släckas. Brand i silo för aktivt kol innebär i stort sett samma typ av utsläpp i släckvattnet som vid brand i träbränsle med undantag för att PAH-mängden torde bli mindre. Om släckvatten uppkommer och i så fall i vilka mängder beror på vilken släckningsmetod som väljs. Brand i avfall Brand i lagrat avfall genererar, på grund av de ogynnsamma förbränningsbetingelserna, mycket sot samt mindre mängder partiellt oxiderade ämnen bl a PAH som ansamlas på sotet. Avfallets innehåll av olika miljöpåverkande ämnen kan inte förutsägas utan varierar. Vid släckning med vatten kommer dessa ämnen delvis att kunna hamna i släckvattnet. Det kan röra sig om stora mängder påfört vatten under en kort tidsrymd. Den helt dominerande andelen av släckvattnet torde antingen förångas eller sugas upp av avfallet varför endast begränsade vattenmängder måste omhändertas. Denna mängd kommer att via de hårdgjorda ytorna kunna rinna till dammen och vidare till recipienten om inte dammen stängs. Huruvida vatten, skum eller en blandning av dessa utnyttjas vid en släckinsats kan inte förutses utan styrs av brandens karaktär, dess utveckling, räddningstjänstens bedömning etc Transporter Bränsle- och kemikalietransporter till verksamheten kommer att ske med bil. Transporterna kommer från E18 via väg 269 till anläggningen och passerar inte genom tätbebyggda områden. En ny infart planeras. Denna kommer att bli gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen och för Ragn-Sells avfallsanläggning. I Figur 5-3 visas den planerade infarten.

15 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Figur 5-3 Ny planerad infart till kraftvärme- och biogasanläggningen De kemikalier med störst potential att orsaka miljöstörningar vid en transportolycka är Eo 1, dieselolja, ammoniaklösning och natriumhydroxid som samtliga levereras med tankbil. Nedan i Tabell 5-2 visas mängden av respektive ämne/produkt som en bil lastar samt bedömt antal transporter per år till anläggningen. Tabell 5-2 Innehåll i bil samt bedömt antal transporter per år Ämne/produkt Innehåll i bil (ton) Antal bilar per år Eldningsolja Diesel 5 5 Ammoniak NaOH 30 8 Den helt dominerande andelen transporter till och från verksamheten utgörs av hushålls- och verksamhetsavfall som har låg påverkan på miljön i händelse av en transportolycka där materialet exponeras. Inte heller restprodukter som slagg och rökgasreningsprodukter bedöms ha annat än en marginell påverkan i händelse av en olycka. 5.2 Biogasanläggning Översiktlig beskrivning Förutom en planerad kraftvärmeanläggning planeras också en biogasanläggning för att producera fordonsgas samt biogödsel från källsorterat organiskt hushållsavfall och verksamhetsavfall.

16 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Hela biogasanläggningen planeras för att kunna kontrolleras från ett centralt kontrollrum som kan samordnas med kraftvärmeverkets kontrollrum. Vid normal drift av anläggningen ska den vara fullt automatiserad och personal ska endast behövas finnas tillgänglig för att hantera övervakning, service och underhåll. I Figur 5-4 visas biogasanläggningens lokalisering inom området markerad i grönt. Figur 5-4 Biogasanläggningens olika delar I Figur 5-5 visas ett flödesschema för en tänkt anläggning.

17 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Figur 5-5 Flödesschema för biogasanläggning Mottagning av råvaror, förbehandling och lagring All mottagning av råvaror kommer att ske i mottagningshallen, som är sammanbyggd med mottagningshallen för kraftvärmeanläggningen. Flytande verksamhetsavfall kommer att lossas till en mottagningstank på ca m 3, delvis placerad inomhus i en ventilerad mottagningshall. Lagervolymen är tillräcklig för att hantera uppkomna variationer i inkommande flöde, men också hantera driftstopp. Organiskt fast hushållsavfall tippas i en tippficka i mottagningshallen och transporteras vidare till förbehandling, som består av sönderdelning och homogenisering, innan också detta transporteras till mottagningstanken. Ventilationsluften från mottagningshallen används som förbränningsluft till kraftvärmeanläggningen eller renas för att undvika luktstörningar i omgivningen Hygienisering och rötning Blandningen hygieniseras vid 70 0 C under 1 timme i en eller flera mindre tankar. Även luften från dessa tankar behandlas för att undvika luktstörningar i omgivningen. Slurryn pumpas därefter till rötkammare. Anläggningen kommer att förses med flera rötkammare med en sammanlagd volym på ca m 3. För att öka uttaget av biogas finns också en efterrötkammare på ca m 3. Under rötningen avgår biogasen som innehåller ca 65 % metan och resten koldioxid. Dessutom innehåller biogasen kraftigt luktande svavelföreningar, främst svavelväte. Vid skumning tillsätts skumdämpande medel. Vid överjäsning i en rötkammare kommer skummet att transporteras vidare till efterrötkammaren. För att hantera kraftig överjäsning kommer anläggningen att förses med system för uppsamling av överjäst

18 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) material. Det överjästa materialet leds till uppsamlingstank alternativt till biogödsellager. För att förebygga konsekvenserna av en olyckshändelse som medför läckage från någon av tankarna, rötkamrarna eller rörledningarna kommer området kring dessa att utformas så att läckaget samlas i t ex invallningar eller lågpunkter och kan pumpas upp Biogödsel Den rötrest som återstår utgörs av vatten med med ca 5-10 % TS (torrsubstans). Rötresten innehåller alla näringsämnen i inkommande material som kväve, fosfor och kalium, och benämns biogödsel. Rötresten pumpas till biogödsellager med en maximal sammanlagd volym på m 3 för uttag till tankbil och transport till satellitlager nära lantbruket. Biogödseln kommer nu att vara nedkyld och utrötad varför ingen metanbildning längre ska förekomma. Lagret kommer också att täckas för att förhindra ammoniakavgång Hantering av biogasen Den biogas som produceras ska uppgraderas till fordonsgas vilket innebär att koldioxid, vatten och svavelväte tas bort. Därefter högtryckkomprimeras gasen och lagras på gasflaskor. Behov finns att buffra gas innan uppgraderingen. Detta kan ske genom att ett dubbelmembrantak byggs på efterrötkammaren eller att ett separat gaslager byggs på anläggningen. Lagervolymen av ej uppgraderad biogas beräknas till maximalt 2000 m 3. Uppgraderingen kan ske med olika tekniker, teknik är ännu inte vald i projektet. Exempel på tekniker är: Vattenskrubber. Koldioxid och svavelväte absorberas till största delen i vattnet. PSA (Pressure Swing Adsorption). Bygger på att koldioxid och metan adsorberas olika starkt på zeoliter eller aktivt kol. Adsorptionsmedlen adsorberar vatten och svavelföreningar irreversibelt, varför svavelrening och torkning av biogasen måste ske före PSA-anläggningen. En PSA-anläggning producerar därför alltid en gas med lågt svavelinnehåll och låg fukthalt. Kemisk absorption. Här används en kemikalielösning som absorptionsmedel. Kemikalier reagerar med den komponent som skall avskiljas, i detta fall koldioxid. Vanligast förekommande kemikalier är olika typer av etylaminer. Regenerering av absorptionsvätskan sker med hjälp av ånga eller hetvatten. Eftersom avskiljningen av koldioxid sker med en kemisk reaktion, krävs ingen trycksättning av gasen, utan reningen kan ske vid atmosfärstryck. Kryoteknik. Om kryoteknik, kylning av gasen med flytande kväve, används är det inte nödvändigt att kondensera metan utan kondensering av koldioxid är tillräckligt. I uppgraderingsprocessen avskiljs koldioxid som en flytande fas. Kryoteknik kan också utnyttjas för att producera flytande metan (LBG). Antingen genom kondensering av koldioxid och metan eller kondensering av redan uppgraderad metan. Om denna teknik används kommer ingen högtryckskomprimering av metan att krävas.

19 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Tryckhöjning av gasen sker med en kompressor till minst 200 bar. Gasen tankas på speciella containerbaserade mobila gasflak och transporteras sedan vidare till tankstationer för fordonsgas. Generellt rymmer en container med gasflak mellan och Nm 3 fordonsgas. Omkring 20 flakplatser planeras att byggas vilket ger en lagerkapacitet på totalt ca Nm 3. I praktiken kommer lagervolymen att bli lägre då flaken med gasflaskor kommer att befinna sig i olika grader av fyllnad. Gassystemet ska även vara anslutet till pannan för avledning och förbränning av gasen då behov uppstår, t ex vid driftstörningar. Detta görs för att undvika metanutsläpp direkt till atmosfären. För tidpunkter då pannan inte är i drift finns en fackla Kemikalier och gas- egenskaper, hantering, mängder Kemikalier kan komma att användas för vissa delar i processen. Det kan t ex röra sig om järnklorid för svavelvätebegränsning, skumdämpare vid skumning i rötkammarna, monoetylamin vid uppgradering av gasen samt ett odöriseringsmedel för den uppgraderade gasen. Järnklorid kan komma att användas i något större omfattning men för övriga kemikalier rör det sig om små hanterade och lagrade mängder och de bedöms inte utgöra en miljörisk. Storleksordning på förväntad förbrukning av järnklorid samt tillverkad mängd fordonsgas för normalfall redovisas i Tabell 5-3. Tabell 5-3 Förbruknings- och produktionsmängder samt lagringsvolymer och egenskaper, normalfall Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper ton/år Lagring Järnklorid Fordonsgas Ämnet är frätande vid hudkontakt. Bioackumuleras ej. Utsläpp sänker ph-värdet. Kan ge lokala skador i vattenrecipient. EC50=320 mg/l (daphnia) Extremt brandfarlig komprimerad eller kondenserad gas, R12. >97 % metan. Kan bilda explosiva blandningar med luft. Brännbarhetsgränser [vol-% i luft] : ca 5-15 % gasinblandning i luft. Lättare än luft, stiger vid utsläpp. Innehåller växthusgasen metan Avloppsvatten 320 Tank invallad 30 m Nm 3 fordonsgas i flaskflak Dagvatten från anläggningen och spolvatten från golvbrunnar kommer att hanteras gemensamt med kraftvärmeanläggningen och avledas till utjämnings- och avskiljningsdammen, se avsnitt Det kommer också att uppkomma små mängder vatten vid tvättning av fordon. Dessutom bildas små mängder kondensvatten från gassystemet. Båda dessa vattenströmmar återförs direkt till processen. Vid lossning av råvara eller vid hämtning av biogödsel kan spill uppkomma. Spolvatten från rengöring av spill förs in i mottagningstanken för substrat.

20 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Hantering av släckvatten Biogasanläggningen innebär en hantering av våta produkter i tankar och rörledningar. De byggnader som finns har som syfte att inrymma mottagning av råvara med utrustning och tankar. I princip finns inget brännbart material i biogasanläggningen förutom biogasen och fordonsgasen. Vid brand i utläckt biogas eller flasklager med fordonsgas uppkommer sannolikt inget släckvatten men vatten från kylning av flaskpaket kan uppkomma. Eventuellt släck- eller kylvatten bedöms inte komma att innehålla ämnen som utgör en miljörisk Transporter Bränsle- och kemikalietransporter till verksamheten kommer att ske med bil. Transporterna kommer från E18 via väg 269 till anläggningen. Transporterna kommer från E18 via väg 269 till anläggningen och passerar inte genom tätbebyggda områden. I Figur 5-3 visas den planerade infarten. De in- respektive uttransporter med störst potential att orsaka miljöstörningar är järnklorid med risk för störningar i recipienten och uppgraderad fordonsgas med brand- och explosionsrisker. Biogödsel är inte giftigt men innehåller kväve och fosfor med risk för övergödning som effekt. Det organiska inkommande materialet skulle vid något tillfälle också kunna utgöra en miljörisk beroende på vilken råvara det rör sig om. Om biogödsel eller inkommande material vid en olycka hamnar i diket vid den planerade infarten kan det inte uteslutas att små mängder kan transporteras till recipienten. Miljöpåverkan bedöms dock som liten. Nedan i Tabell 5-4 visas mängden av respektive ämne/produkt som en bil lastar samt bedömt antal transporter per år. Tabell 5-4 Innehåll i bil samt bedömt antal transporter per år Ämne/produkt Innehåll i bil (ton) Antal bilar per år Järnklorid in 40 8 Biogödsel ut Fordonsgas ut Riskanalys 6.1 Grovanalys Metodik Under detta avsnitt presenteras identifierade risker. De scenarier som presenteras under detta avsnitt är de som bedömts som viktiga att presentera, antingen för att: den sammantagna risken är betydande relativt övriga risker konsekvensen är hög sannolikheten är hög risken av andra anledningar bedömts som intressant att redovisa Följande kriterier har använts vid skattning av sannolikheter och konsekvenser

21 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Skala för sannolikhet Mindre än 1 gång på 1 gång per gång per Mer än 1 gång per 1 gång per 1-10 år 1000 år 1000 år år år Skala för konsekvens Arbetsmiljöskada, skada på 3:e person Övergående lindriga obehag Miljöskada Liten miljöpåverkan, liten utbredning kortvariga skador Enstaka skadade, varaktiga obehag Måttlig miljöpåverkan, liten utbredning kortvariga skador Enstaka svårt skadade, svåra obehag Stor miljöpåverkan, stor utbredning, övergående/ långvarig skada Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Flera dödsfall 10- tals svårt skadade Stor miljöpåverkan, mycket stor utbredning, långvarig skada Oerhörd miljöskada, mycket stor utbredning, permanent skada Skalan för miljöskada är anpassad för normala recipienter. I detta fall med ett Natura 2000-område har konsekvensnivån skattats något högre då skyddsvärdet är högre. För att värdera riskerna som identifierats används ofta en riskmatris. Kriterierna för vad som är tolerabel och icke tolerabel risk kan variera och är upp till varje verksamhetsutövare att fastlägga. Nedan visas en riskmatris med kriterier som är relativt vanliga inom industriella verksamheter. Vid värdering av om skattade risknivåer i grovanalysen är tolerabla eller inte har denna riskmatris använts. KONSEKVENS SANNOLIKHET Försumbar risk Tolerabel risk Viss risk Allvarlig risk Mycket allvarlig risk Behöver inte åtgärdas. Åtgärder ska övervägas Fördjupad utredning eller omedelbar åtgärd

22 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Nedan presenteras de ur miljörisksynpunkt viktigaste skadehändelserna. Det rör sig om skadehändelser med dels hög risknivå, dels hög konsekvensnivå och dels sådana som av andra skäl bedömts som intressanta att redovisa, exempelvis giftiga ämnen och bränder. En uppdelning har gjorts mellan skada på 3:e person och naturmiljö. Sannolikhets- och konsekvensnivåerna i grovanalysen är också korrigerade med hänsyn till de resultat som framkommit i den fördjupade analysen i avsnitt Skada på 3:e person Skadehändelser som kan påverka 3:e person redovisas nedan. Scenarierna är numrerade med ett P = Personskada framför numret. Skadehändelser vid planerad kraftvärmeanläggning Skadehändelser inom kraftvärmeanläggningen som kan påverka 3:e person redovisas i Tabell 6-1.

23 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Tabell 6-1 Scenarier för 3:e person vid kraftvärmeanläggningen Scenario Konsekvens S K P1. Brand i bränslelager med balat uppkomma. En brand utvecklas dock långsamt eftersom Lagring i limpor Brand i balat hushållsavfallet som lagras utomhus kan 3 2 Vidtagna åtgärder: hushållsavfall utomhus. Orsak kan Det blir också en begränsad mängd som brinner pga. att vatten finns att tillgå avfallet är fuktigt och hårt packat med låg syretillförsel. Stora mängder brand- vara brand i maskin, sabotage, Giftig brandrök i marknivå som följd av att bränslet är på högarna lagringen sker i limpor. Maskiner för att sära självantändning, fuktigt men begränsad mängd brandrök. Boende i närmaste bostäder kan störas. volym i limpor och Åtgärdsförslag: Utred spridning från annan brand. skyddsavstånd mellan P2. Brand i bränslelager med verksamhetsavfall utomhus. Orsak kan vara brand i maskin, sabotage, spridning från annan brand. P3. Brand i bränslebunker. Orsak kan vara aska, glöd etc. som följer med avfallet in till bunkern, heta arbeten, självantändning Brand i lagrat verksamhetsavfall är inte lika sannolikt som brand i hushållsavfall. Avfallet som tas in ska vara förhållandevis rent från organiskt material varför risken för självantändning är låg. Om antändning sker kan branden spridas förhållandevis snabbt inom en limpa. Giftig brandrök med god lyftkraft eftersom brandeffekten blir hög. Påverkar inte närområdet i någon större omfattning. Däremot kan plymen nå marknivå längre bort från anläggningen. En brand upptäcks snabbt, släcksystemet aktiveras och branden släcks. Mycket osannolikt att det leder till en stor brand, endast om släcksystemet är ur funktion. limpor 3 2 Vidtagna åtgärder: Lagring i limpor Stora mängder brandvatten finns att tillgå Maskiner för att sära på högarna Hårdgjord yta, släckvatten rinner till dammen Åtgärdsförslag: Utred volym i limpor och skyddsavstånd mellan limpor 4 1 Vidtagna åtgärder: Släcksystem i bunker, troligen skum. Branddetektion. P4. Brand i invallning för Eo1. Utsläpp från skadad tank eller rörledningar P5. Skada på tank eller rörledningar kring tank med ammoniaklösning. Vätskan rinner ut i invallningen P6. Skada på bil eller felhantering vid lossning av ammoniaklösning. Skada på bilens tank genom på- Brand i invallningen kommer att generera giftig brandrök. Tanken är dock liten, 100 m 3, varför även invallningen har en liten yta liksom därmed den pölarea som kan brinna. Mängden brandrök kommer därmed att bli begränsad. Avståndet till närmaste boende är förhållandevis stort varför personskaderisken är låg. Ammoniaklösningen hamnar i invallningen och ett gasmoln av giftig ammoniak bildas. Liten pölarea pga invallningen medför begränsad förångning. Tanken placeras i ett sådant läge att den ligger i skydd av byggnader. Gasmolnet bedöms inte orsaka allvarlig skada på boende i närmaste bostäder men kan vara irriterande. Vid vindriktning mot avfallsanläggningen ligger deponin som en skyddande kulle. Ammoniaklösningen hamnar på marken och ett gasmoln av giftig ammoniak bildas. Gasmolnet bedöms inte orsaka allvarlig skada på boende i närmaste bostäder men kan förnimmas. Vid vindriktning mot avfallsanläggningen ligger deponin som en hög skyddande kulle. Att bilens tank helt skulle tömmas bedöms som extremt 1 2 Vidtagna åtgärder: Invallning Kommentar: Sannolikheten för en skada på tanken med tillhörande rörledningar är mycket låg. 2 2 Vidtagna åtgärder: Tanken invallad, pölarean blir begränsad 2 1

24 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) körning eller att ett slangbrott inträffar vid lossningen. P7. Bil med ammoniaklösning, kollision eller singelolycka. P8. Bil med Eo1, kolliderar eller singelolycka. Antändning av spillet. osannolikt och har inte behandlats. Personer kan sätta sig i säkerhet. En tankbil med ammoniaklösning kolliderar eller råkar ut för en olycka vid nya infarten eller på vägen till eller inom anläggningen och tanken skadas. Ett giftigt ammoniakmoln bildas vid olycksplatsen och kan leda till förgiftning av personer som uppehåller sig nära olyckplatsen, t ex bilister på väg 269. Farliga koncentrationer av ammoniak bedöms endast uppstå inom 100 m från en olycksplats, även vid relativt stora utsläpp som får anses som extremt ovanliga Motsvarande trafikolycka med Eo1 eller diesel där oljan antänds. Giftig brandrök kan leda till förgiftning av personer nära olycksplatsen (ca 100 m). Få personer i närområdet. 1 3 Kommentar: Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga. låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. 1 2 Kommentar: Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga. låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Skadehändelser vid biogasanläggning Skadehändelser inom biogasanläggningen som kan påverka 3:e person redovisas i Tabell 6-2. Tabell 6-2 Scenarier för 3:e person vid biogasanläggningen Scenario Konsekvens S K P9. Ett flaskpaket med fordonsgas skadas inom anläggningen. Slang- eller rörbrott. Utsläppet begränsas till en slangvolym pga slangbrottsventiler. Ett brännbart gasmoln uppkommer. Gasmolnet antänds omgående. Ingen påverkan utanför anläggningen P10. Bil med gasflaskor innehållande fordonsgas kolliderar eller det inträffar en singelolycka vid infarten. Flaskpaketet skadas, gas läcker ut och antänds P11. Läckage på rör innehållande trycksatt biogas. P12 Gasläckage på lågtryckssida. Gasen antänds. Omedelbar eller fördröjd antändning sker. Brännskada från värmestrålning kan skada personer inom m från olycksplatsen. Kan beröra förare i lastbilar till avfallsanläggningen. Mycket osannolikt att kollision sker i kombination med utsläpp. Ett brännbart gasmoln uppkommer. Gasmolnet driver iväg och antänds fördröjt inom biogasanläggningens område. Gasen stiger snabbt. Små lagrade volymer i rörledningarna. Personer utanför biogasanläggningen bedöms inte brännskadas av värmestrålningen. Flamstrålning påverkar omgivningen. Ingen påverkan utanför anläggningen. 2 1 Kommentar: Gasen är lätt och stiger uppåt 1 3 Vidtagna åtgärder: Flaken sektionerade Kommentar: Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga. låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Gasen är lätt och stiger uppåt

25 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Skada på naturmiljö Skador på naturmiljön som kan uppkomma är främst sådana som leder till negativ påverkan i Natura 2000-området i Broviken, Mälaren. Anläggningen och dess närområde avvattnas till Broviken via Sätrabäcken/Brobäcken. Skador i naturen orsakade av att bränder vid verksamheterna sprids kan förekomma men återkoloniseringen bedöms gå snabbt och påverkan blir endast kortvarig. Inte heller effekter av brandrök från bränder inom verksamheterna har bedömts utgöra en miljörisk. Spill av miljöpåverkande ämnen som rinner ner i marken är också ett möjligt scenario. Tillkommande verksamheter förutsätts planeras och uppföras på ett sådant sätt att spill till mark kan undvikas. Sammantaget har därför spill till mark inte bedömts utgöra en miljörisk. Scenarierna är numrerade med ett M = Miljöskada framför numret. Skadehändelser vid kraftvärmeanläggningen Skadehändelser inom kraftvärmeanläggningen som kan påverka naturmiljön redovisas i Tabell 6-3.

26 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Tabell 6-3 Scenarier för naturmiljön vid kraftvärmeanläggningen Scenario Konsekvens S K M1. Spill av kemikalier som ammoniaklösning, lut, glykol, oljor till golv inomhus. M2. Hetvattenackumulator skadas, stor mängd hetvatten rinner ut. M3. Brand i lager med balat hushållsavfall utomhus M4. Brand i lager med verksamhetsavfall utomhus M5. Skada på bil inom kraftvärmeanläggningen eller felhantering vid lossning av ammoniaklösning M6. Bil med ammoniaklösning, kolliderar eller singelolycka. M7. Bil med Eo1, kolliderar eller singelolycka. Rör sig om små mängder, större mängder upptäcks. Kan via golvbrunnar ledas till dammen där ämnena späds ut och bryts ned och bedöms inte utgöra en miljörisk för recipienten. Oljor fångas i dammen. Hetvatten rinner ner i marken och kyls. Ingen miljöpåverkan Brand i balat hushållsavfall som lagras utomhus kan uppkomma. En brand utvecklas dock långsamt eftersom bränslet är fuktigt. Begränsad mängd brinner pga. lagring i limpor och att bränslet omfördelas med frontlastare Erfarenheter pekar på att endast bränder av begränsad omfattning uppkommer. Brandvatten som påföres förångas till viss del samtidigt som en stor del sugs upp av bränslet. Återstående mängd förorenat vatten tas om hand i dammen. Påverkan i recipienten bedöms därför som marginell. Brand i verksamhetsavfall som lagras utomhus kan uppkomma. En brand utvecklas normalt sett snabbt. Mängden brinnande material kan omfördelas med frontlastare samtidigt som avfallet lagras i limpor. Brandvatten finns men det kan av miljöskäl vara bättre att undvika släckning. Om brandvatten uppkommer är detta förorenat men kan tas om hand i dammen. Påverkan i recipienten bedöms därför som marginell. Skada på bilens tank genom påkörning (utsläpp bedömt till 10 m 3 ) eller ett slangbrott (utsläpp bedömt till 50 liter) inträffar. Ammoniaklösningen hamnar på en spillplatta och kan omhändertas. En tankbil med ammoniaklösning kolliderar eller råkar ut för en singelolycka vid nya infarten eller på vägen till anläggningen och tanken brister (utsläpp bedömt till 10 m 3 ). Ammoniaklösning (vattenlöslig) rinner ut i diket och delvis vidare till Sätrabäcken och Broviken. Låga Eko-tox värden (LC50=1 mg/l) varför spillet kan innebära en betydande påverkan i Natura 2000-området. Motsvarande trafikolycka med Eo1 eller diesel där oljan sprids till diket och vidare till Sätrabäcken och recipienten. Oljan har en kletande tendens varför små mängder bedöms rinna direkt till recipienten. Sanering bedöms kunna utföras längs bäcken men inte fullständigt. Innebär i praktiken ett långvarigt utsläpp av små mängder till recipienten genom att osanerad olja successivt dras med av vattnet. 4 1 Vidtagna åtgärder: Oljeavskiljare på golvbrunnar Vidtagna åtgärder: Lagring i limpor Stora mängder brandvatten finns att tillgå Maskiner för att sära på högarna 2 1 Vidtagna åtgärder: Lagring i limpor Stora mängder brandvatten finns att tillgå Maskiner för att sära på högarna 2 1 Vidtagna åtgärder: Lossningsplatta för spillhantering 1 4 Kommentar: Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga. låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. 1 3 Kommentar: Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga. låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Skadehändelser vid biogasanläggning Skadehändelser inom biogasanläggningen som kan påverka naturmiljön redovisas i Tabell 6-4.

27 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Tabell 6-4 Scenarier för naturmiljön vid biogasanläggningen Scenario Konsekvens S K M8. Skada på rötkammare eller biogödsellager där innehållet rinner ut på marken. M9. Tankbil med flytande organiskt material in eller biogödsel ut, kolliderar eller singelolycka. M10. Syre kommer in i en rötkammare, explosiv halt och antändning Några tusen m 3 vätska innehållande kväve, fosfor och organiskt material hamnar på marken inom området. Ska stanna i lågpunkter eller invallningar och sugas upp. Kan möjligen i samband med kraftigt regn delvis rinna till dammen och i utspädd form eventuellt vidare till recipienten om det inte upptäcks. Stor sanering. Ger tydliga luktstörningar i omgivningen. Begränsad miljöpåverkan i recipienten. En tankbil med materialet kolliderar eller råkar ut för en singelolycka vid nya infarten eller på vägen från anläggningen och tanken brister. Biogödsel eller organiskt material rinner ut på marken. Viss del kan under vissa omständigheter rinna till Sätrabäcken/Brobäcken. Material innehållande kväve, fosfor och suspenderade ämnen kan dras med till Broviken om omedelbara motåtgärder inte kan vidtas. Explosionen kan skada rötkammaren så att innehållet rinner ut på marken. Stor sanering. Ger tydliga luktstörningar i omgivningen Resultat av grovanalys 2 2 Vidtagna åtgärder: Anläggningen förses med möjlighet att omhänderta den volym som kan läcka ut. Kan vara invallning, lågpunkter etc. 1 3 Kommentar: Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga. låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. 2 2 Vidtagna åtgärder: Anläggningen förses med möjlighet att omhänderta den volym som kan läcka ut. Kan vara invallning, lågpunkter etc. Inga händelser med höga eller medelhöga risknivåer (gult eller rött området enligt riskmatrisen) har identifierats inom den planerade anläggningen. I riskmatrisen nedan har de identifierade scenarierna lagts in. KONSEKVENS 1 2 P4, P8 3 4 M6 SANNOLIKHET P7, P10, M7, M9 P6, P9, P11, P12, M2, M4, M5 P5, M8, M10 M3 P1, P2 P3, M1 5 Riskmatrisen visar att miljöriskerna för den planerade anläggningen är tolerabla. Värderingarna bygger dock på att vissa riskreducerande åtgärder genomförs. Anledningar till att risknivåerna bedömts som så låga är: Lokaliseringen till ett område med få boende och stora avstånd till de boende

28 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Få kemikalier som kan orsaka personskada vid en olycka och dessutom hanteras begränsade volymer av dessa Endast en annan verksamhet finns i närheten men personer inom denna verksamhet uppehåller sig normalt på betydande avstånd Miljöstörande ämnen som Eo 1 och ammoniaklösning skyddas med invallningar/dubbelmantlade kärl Läckage av material från rötkamrar kommer att kunna omhändertas i t ex invallningar eller lågpunkter En utjämnings- avskiljningsdammen kommer att byggas. Hit kommer dels förorenat dagvatten, dels spill av olika slag att omhändertas och även renas. Dammen kan stängas om en extrem situation skulle uppstå. Vid en brand kan dammen användas för hantering av släckvatten. Dammen kan också användas för uttag av släckvatten 6.2 Fördjupad riskanalys För fyra i grovanalysen identifierade scenarier har en fördjupad analys utförts. Scenarier som analyserats och motiv för detta är: Scenario P1, P2: Brand i balat hushållsavfall och löst lagrat verksamhetsavfall. En stor brand kan resultera i stora mängder giftig brandrök som påverkar personer runt anläggningen samt giftigt släckvatten som kan påverka Natura2000- området. Scenario M6, P7: Tankbilsolycka med ammoniaklösning där ammoniak rinner ut på marken, ner i diket och delvis vidare till Sätrabäcken och Broviken. Ammoniak är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Ammoniak förångas också och bildar ett giftigt gasmoln som kan förgifta personer nära olycksplatsen. Scenario M7, P8: Tankbilsolycka med Eo1 där vätskan rinner ut och antänds. Värmestrålningen från en brand kan innebära brännskador på personer nära olyckan. Brandröken är giftig och kan förgifta personer i närområdet. Olja som inte brinner kan rinna ner i diket och delvis vidare till Sätrabäcken och Broviken. Oljan är giftigt för vattenlevande organismer. Scenario P10: Trafikolycka med flaskpaket med fordonsgas. Utsläpp av gasen innebär ett utsläpp av växthusgaser. Om gasen antänds kan detta innebära brännskador på personer nära olyckan. Scenario Scenario P1, P2: Brand i bränslelager med avfall Brand i bränslelager med löst lagrat verksamhetsavfall eller balat hushållsavfall utomhus. Orsak kan vara brand i maskin, sabotage, självantändning, spridning från annan brand. Sannolikhet för brand i avfallsbränsle Följande orsaker är exempel på händelser som kan leda till brand på lagringsytorna:

29 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Självantändning. Gäller [Ref 2] främst för fuktiga träbränslen men också fuktigt avfall (hushållsavfall). Antändning i relativt torrt avfall som papper, plast och tyg är mindre vanligt. Gnistor, både mekaniska och elektriska men även varmgång, kan uppkomma i maskiner (krossmaskin, hjullastare etc.). Extern brand som gräs/skogsbrand, fordons/byggnadsbrand. En brand i något brännbart intill anläggningen skulle kunna leda till en brand i bränslet. Spridning kan ske genom påverkan med flammor eller genom strålning. Anlagd brand. Person med uppsåt, eller som visar oaktsamhet vid annat tilltag, kan starta en brand på en läggning. Aska, glöd etc. som följer med avfallet in på anläggningen. Ofullständig sortering eller oaktsamhet vid sortering, exponering av avfall för heta arbeten kan innebära att en brand startar. Erfarenheter från avfallsanläggningar pekar på att sannolikheten för att en brand ska uppkomma i balat hushållsavfall är förhållandevis hög och sannolikhetsnivån bedöms ligga på 4, dvs. en brand på 1-10 år. Det rör sig dock oftast om mycket begränsade bränder som följd av dålig tillgång på syre. Sannolikhetsnivån för en brand som kan innebära mer än marginell miljöpåverkan bedöms till 3, dvs. en brand på år. Sannolikheten för att en större brand ska starta i löst lagrat verksamhetsavfall av den karaktär som avses är lägre men även denna har bedömts till nivån 3, dvs. en brand på år. Konsekvensbedömning Som underlag för värdering av konsekvenserna av en brand har [Ref 2] och [Ref 3] använts. Nedan redovisas de förutsättningar, beräkningar och slutsatser som dragits. Den brandrök som utvecklas innehåller huvudsakligen sot, koldioxid och kolmonoxid. Röken kan dock även innehålla saltsyra (från ämnen innehållande klor) och vätecyanid (från ämnen innehållande polyuretan). Dessutom kan en rad miljöfarliga ämnen bildas som PCDD (dioxiner), PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) dock i små mängder [Ref 2]. I [Ref 2] har ett antal simuleringar avseende rökspridningen utförts för olika typer av avfall. Nedan visas exempel från tre simuleringar vid brand i löst lagrat verksamhetsavfall med olika storlek på brandarean. Simuleringarna visar halten av saltsyra då ingående andel klorerad plast i just detta fall var stor. Den viktiga informationen i simuleringarna är hur rökplymen uppträder och vilka områden som kan beröras.

30 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (37) Figur 6-1 Brandrökspridning vid brandarea 25 m2 Figur 6-1 ovan visar att vid en liten brand rör sig plymen i marknivå inom 2 km från branden. Plymen är dock smal eftersom vinden för detta fall är kraftig. En liten brand medför låg effekt och därmed liten lyftkraft för brandröken. Figur 6-2 Brandrökspridning vid brandarea 100 m2 Figur 6-2 ovan visar situationen vid en brandarea på 100 m 2. Här är brandeffekten större liksom lyftkraften hos plymen. Marknivån nära branden påverkas i princip inte alls men en viss påverkan kan ske på längre avstånd om topografin är ogynnsam eller plymen sjunker. Ju större brandarean är ju svårare blir det, med hänsyn till strålningseffekten, att separera bränslet med maskiner. Därmed ökar också spridningsrisken. Figur 6-3 Brandrökspridning vid brandarea m2