Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 Sverigedemokratisk Ungdom Normalstadgar 2012 Antagna 16 mars 2013 SDU Väst

11 2 Innehållsförteckning 1. Syfte Säte Namn Verksamhet Omfattning Konstitution Arbetsgrupper Medlemskap Förbundskongress Extra förbundskongress Distriktsårsmöte Lokalavdelningsårsmöte Extra distrikts- eller lokalavdelningsårsmöte Förbundsstyrelse Distrikt- och lokalavdelningsstyrelse Styrelseutskott Revision Valberedning Arkiv Rapporter Bidrag till kampanjfond Stadgarna Upplösning Syfte Det övergripande syftet för Sverigedemokratisk Ungdom är att verka för sverigedemokratins tillväxt och ett ökat politiskt engagemang bland ungdomar i Sverige samt stärka den svenska identiteten och öka intresset för svensk historia och kultur. 2. Säte Riksorganisationen har sitt säte i Stockholm. Distriktens och lokalavdelningarnas säten fastställs lokalt.

12 3 3. Namn 3. Mom. 1. Riksorganisationen Sverigedemokratisk Ungdom är riksorganisationens fullständiga namn. Det förkortas SDU. Riksorganisationens styrelse benämns förbundsstyrelsen. 3. Mom. 1. Distrikt och lokalavdelningar Ett distrikt eller en lokalavdelning skall heta enligt sin geografiska bestämning, lämpligen enligt motsvarande riksdagsvalkrets respektive kommunnamn. Exempel är: Sverigedemokratisk Ungdom Värmland. Detta förkortas SDU Värmland. Om det är organisatoriskt eller historiskt motiverat kan andra namn också användas. Exempel på detta är: Sverigedemokratisk Ungdom Sjuhärad. I de fall då namnet avviker från grundformen krävs godkännande av förbundsstyrelsen. 4. Verksamhet Förbundets verksamhet består i att: värva och aktivera medlemmar. anta politiska program. utbilda och skola ungdomar. bedriva utåtriktad verksamhet. anordna sociala och gemenskapshetsstärkande aktiviteter. förbereda och genomföra kampanjer. upprätthålla kontakt med likasinnade ungdomsförbund i andra länder. aktivt motarbeta agerande inom förbundet som strider mot programmens och stadgarnas anda. söka samverkan med Sverigedemokraterna. 5. Omfattning 5. Mom. 1. Riksorganisationen Riksorganisationen verkar inom hela Sverige. Riksorganisationen ansvarar även för utlandsmedlemmar. 5. Mom. 2. Distrikten Ett distrikt verkar inom en eller flera angränsande riksdagsvalkretsar, vilket beslutas av dess årsmöte. Alla distrikt tillhör förbundet Sverigedemokratisk Ungdom. 5. Mom. 3. Lokalavdelningar En lokalavdelning verkar inom en kommun eller inom flera intilliggande kommuner i samma län, vilket beslutas av dess årsmöte. Alla lokalavdelningar tillhör förbundet Sverigedemokratisk Ungdom. Lokalavdelning skall inte finnas med samma område som ett distrikt. 6. Konstitution

13 4 6. Mom. 1. Allmänt Förbundets, distriktens, lokalavdelningarnas och arbetsgruppernas konstitution vilar på dess tillblivelse och stadgarna. Alla distrikt skall godkännas av förbundsstyrelsen. Varje lokalavdelning skall godkännas av förbundsstyrelsen samt att överordnat distrikt skall ges tillfälle att yttra sig. 6. Mom. 2. Interimsstyrelse för distrikt och lokalavdelning Innan distrikt eller lokalavdelning ges officiell status, vilket endast kan ske genom årsmöte under den stadgereglerade årsmötesperioden, skall interimsstyrelse leda verksamheten. Interimsstyrelse för distrikt skall godkännas av förbundsstyrelsen. Interimsstyrelse för lokalavdelning skall godkännas av distriktsstyrelsen och förbundsstyrelsen. 6. Mom. 3. Insynsmöte Förbundsstyrelsen kan kalla till gemensamt möte med styrelse för distrikt eller lokalavdelning om särskilda skäl föreligger. Kallelse till sådant möte bör vara hos ledamöterna tre dagar före mötet. Förbundsstyrelsen har inte rösträtt, men yttrande- och förslagsrätt vid insynsmöte. 6. Mom. 4. Sammanslagning eller delning av lokalavdelningar och distrikt Vid sammanslagning av två intilliggande lokalavdelningar inom samma län kan, om båda lokalavdelningars styrelser är överens om sammanslagningens nytta, detta göras på ett gemensamt årsmöte, dit samtliga medlemmar i båda lokalavdelningarna kallas. Tillgångarna och eventuella skulder från de båda tidigare lokalavdelningarna tillfaller den nybildade föreningen. Eventuellt kan kommunerna välja att redovisa varje kommuns ekonomi separat. För att en sådan sammanslagning skall vara giltig krävs att förbundsstyrelsen godkänt den nya lokalavdelningen. Delning av ett distrikt skall godkännas av förbundsstyrelsen. 7. Arbetsgrupper 7. Mom. 1. Omfattning En lokal arbetsgrupp verkar inom en kommun eller inom flera intilliggande kommuner i samma län. 7. Mom. 2. Mål De lokala arbetsgruppernas mål är att värva nya medlemmar. undersöka möjligheten att bilda distrikt eller lokalavdelning genom årsmöte. söka samverkan med Sverigedemokraterna. 8. Medlemskap 8. Mom. 1. Allmänt Varje person som inte tillhör annan partipolitisk och därmed jämförbar organisation på nationell nivå och som vill verka för SDU:s syften samt ställer sig dessa stadgar till efterrättelse kan vara medlem i förbundet. Medlemskapet gäller såväl riksorganisationen som det distrikt och den lokalavdelning där vederbörande är registerskriven. 8. Mom. 2. Åldersgräns Medlem kan man endast vara från det kalenderår man fyller tretton fram till det kalenderår man fyller trettio. Medlemskapet upphör automatiskt per den 1 januari det kalenderår man fyller trettio.

14 5 8. Mom. 3. Utträde Medlem har rätt att genom skrivelse till riksorganisationen begära omedelbart utträde ur förbundet. Medlem som begär utträde förlorar i och med detta alla eventuella förtroendeposter inom förbundet. 8. Mom. 4. Uteslutning Medlem som inte uppfyller kraven eller som genom sitt uppträdande eller på annat sätt skadar förbundet kan uteslutas. Uteslutning av medlem kan endast ske genom beslut i förbundsstyrelsen. Innan beslut tas, skall medlemmen samt dennes distrikt och lokalavdelning beredas möjlighet att yttra sig inom 14 dagar från den dag förbundsstyrelsen kontaktat den berörde. Utesluten medlem som ånyo söker medlemskap skall ansöka om återinträde och godkännas av förbundsstyrelsen innan dennes medlemskap blir giltigt, dock tidigast ett år efter beslutet om uteslutning. Lokalavdelning, distrikt eller ledamot av förbundsstyrelsen kan väcka förslag om att öppna personärende. 8. Mom. 5. Utestängning En person som överträder kraven eller som i övrigt bedöms vara klassificerat olämplig som förbundsmedlem kan registreras som utestängd. Utestängning avser en person som inte är medlem men som alltjämt finns registrerad hos förbundet i egenskap av till exempel före detta medlem eller medlemsansökare. Utestängning verkställs av registeransvarig på anmodan av förbundsstyrelse, distrikt eller lokalavdelning. En utestängd person kan vända sig till förbundsstyrelsen och begära att utestängningen upphävs. 8. Mom. 6. Medlemsperiod Medlemsansökan avser medlemskap för kalenderår (från den 1 januari till den 31 december). Ansökan som inkommer från och med den 1 oktober gäller dock både för innevarande samt nästkommande år. Medlemskap som inte förnyas förfaller 1 april året efter dess giltighet. 8. Mom. 7. Medlemmars rösträtt För rösträtt vid ordinarie lokalavdelningsårsmöte och distriktsårsmöte krävs att medlemskapet är ansökt senast den 31 december. För rösträtt vid förbundskongress krävs dels att medlemskapet är ansökt senast den 31 mars, dels att medlemmen är vald till delegat. Medlem kan under verksamhetsperioden endast uppbära rösträtt på ett distriktsårsmöte liksom på ett lokalavdelningsårsmöte. Samtliga medlemmar är berättigade att delta i medlemsomröstningar. 8. Mom. 8. Registrering av medlemskap Sverigedemokratisk Ungdom förbehåller sig rätten att registrera och geografiskt klassificera varje medlem i enlighet med den folkbokföringsadress som förbundet får kännedom om. Förbundet registrerar en medlems folkbokföringsadress oberoende av vilken kontaktadress som därutöver upprättas. En medlem anses tillhöra det distrikt och den lokalavdelning som motsvarar den aktuella folkbokföringsadress som anges i förbundets medlemsregister. Ett fullvärdigt medlemskap förutsätter därmed att medlemmen tillkännager sin identitet. En medlem kan dock ansöka om att bli registrerad på annan ort än sin folkbokföringsadress. En sådan ansökan beviljas av förbundsstyrelsen. 8. Mom. 9. Medlemsavgift Medlemskap i Sverigedemokratisk Ungdom är kostnadsfritt. Medlemsavgift på distrikts- eller lokalavdelningsnivå får inte förekomma. 8. Mom. 10. Förtroendepost

15 6 Endast medlem äger rätt att inneha förtroendeuppdrag inom förbundet, undantaget uppdrag inom revisionen, valberedningen eller uppdrag av sådan karaktär att medlemskap utgör hinder för uppdragets utförande. Övriga undantag från kravet på medlemskap kan beviljas av förbundsstyrelsen. 8. Mom. 11. Utdrag ur medlemsregister Varje distrikt och lokalavdelning skall utse en registeransvarig som kan begära ut lokala registerutdrag. Registeransvarig för distrikt och lokalavdelning får även per automatik nya medlemmar om så önskas. Alla som gör ett utdrag ur ett medlemsregister kommer att dokumenteras. Förfrågan om registerutdrag från registeransvarig på distriktsnivå görs via e-post till den utnämnde registeransvarige i riksorganisationen. Förfrågan om registerutdrag på lokalavdelningsnivå görs via e-post till registeransvarig på distriktsnivå. Ett register är ett personligt utdrag och får inte skickas vidare till annan än registeransvarig på lägre nivå. Förbundsstyrelsen kan besluta om att ge ut registerutdrag till annan vid särskilda skäl. 9. Förbundskongress 9. Mom. 1. Förbundskongressens status Förbundets högsta organ är förbundskongressen. 9. Mom. 2. Kallelse till förbundskongress Kallelse till förbundskongress skall skickas ut av förbundsstyrelsen senast trettio dagar före förbundskongress. Motioner, framställningar, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse och valberedningens förslag skickas ut senast fjorton dagar före förbundskongressen. Om handlingarna finns att tillgå på internet kan hänvisning till dessa göras i andra kallelsen istället för att skicka ut dessa. Dock måste förbundet tillhandahålla handlingarna i traditionellt format för de delegater som så önskar. Till förbundskongressen kallas alla valda delegater, ersättare, förbundsstyrelsen, valberedningen samt revisionen. 9. Mom. 3. Datum för förbundskongress Riksorganisationen skall hålla ordinarie förbundskongress varje år inom perioden 1 juli till 30 november. 9. Mom. 4. Val av styrelse Vid ordinarie förbundskongress skall förbundsstyrelse för ett år väljas, bestående av fem till tretton ledamöter jämte högst sex suppleanter. Bland ordinarie ledamöter skall förbundsordförande, vice förbundsordförande och andre vice förbundsordförande väljas. 9. Mom. 5. Fyllnadsval av styrelse Förbundsstyrelseledamöter och -suppleanter som avgått får ersättas vid extra förbundskongress. Antalet förbundsstyrelseledamöter och -suppleanter får inte utökas vid extra förbundskongress. 9. Mom. 6. Rösträtt vid förbundskongress Vid förbundskongressen äger varje närvarande delegat och ersättare rösträtt under förutsättning att man dels uppfyller kriterierna i 8, dels alltjämt finns registrerad inom det distrikt som man är vald att representera. Ledamot och suppleant i förbundsstyrelsen äger tillika rösträtt. I omröstning angående ansvarsfrihet och vid val av revisorer får inte förbundsstyrelsen deltaga. Ersättare har vid

16 7 förbundskongressen rätt att närvara, yttra sig och inlämna förslag. Det åligger den som sammankallar till förbundskongress att uppställa aktuella listor på vilka som har tillträde och rösträtt. En medlem som inte förmår göra sin identitet sannolik kan nekas såväl rösträtt som tillträde. 9. Mom. 7. Omröstning vid förbundskongress All omröstning vid förbundskongress skall ske öppet med undantag av votering vid personval som skall vara sluten. Oavgjord omröstning avgörs genom lottning. Röstberättigad har rätt att föra reservation avseende förbundskongressbeslut till protokollet. Vid omröstning i personval sker först slutet provval för att se om absolut majoritet finns för valberedningens helhetsförslag. Om sådan majoritet finns anses valberedningens helhetsförslag ha vunnit. Om inte absolut majoritet uppnås för valberedningens förslag skall de röstberättigade föra upp det antal namn på en valsedel som valet avser. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vid omröstning tillämpas enkel majoritet av inlämnade giltiga valsedlar. Om omröstningen avser flera platser, utan inbördes rangordning, är de personer valda vars namn finns med på mer än hälften av de giltiga valsedlarna. skall flera platser tillsättas med inbördes rangordning skall varje plats betraktas som separat val, om valberedningens helhetsförslag inte vinner absolut majoritet i provval. Om inte enkel majoritet uppnås för samtliga platser görs valet om för de platser som kvarstår. Den kandidat som fanns med på minst antal valsedlar är dock inte längre valbar. Om det är oavgjort vem som fanns med på minst antal valsedlar avgör lotten. Om två eller flera kandidater inte finns med på någon valsedel är ingen av dessa valbar. Om kandidaterna är mer än dubbelt så många som antalet platser är de två som fanns med på minst antal valsedlar inte längre valbara i nästa valomgång. Valet görs om tills alla platser är tillsatta med enkel majoritet. 9. Mom. 8. Motionsrätt vid förbundskongress Vid förbundskongressen har delegat, ersättare, enskild ledamot och suppleant i förbundsstyrelsen motionsrätt. Distrikt och lokalavdelning äger också motionsrätt. Enskild medlem kan få motion anmäld till förbundskongress om anmälan stöds av någon av ovannämnda. 9. Mom. 9. Datum för motioner, förslag och nomineringar Alla motioner, framställningar och övriga förslag som behandlas vid förbundskongress skall vara föranmälda. Vid förbundskongress gäller detta även nomineringar till förtroendepost. Motioner, propositioner och framställningar skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast en månad innan kongressen, motioner som inkommer senare än detta, behandlas till nästa kongress. Nomineringar till förtroendepost samt revisorer skall vara valberedningen skriftligen tillhanda senast 60 dagar före förbundskongressen. Nomineringar till val av valberedning skall vara förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast 60 dagar före förbundskongressen. Ledamot av valberedning är skyldig att delge övriga valberedningsledamöter inkomna nomineringar. Vid nyval till förtroendepost skall dessutom kandidaten skriftligen godkänna sin kandidatur. Med skriftligen avses såväl e-post som skrivet meddelande. Godkännandet ska ske senast en vecka efter att datum för nomineringar löpt ut. 9. Mom. 10. Styrelsens yttrande över motioner Förbundsstyrelsen skall lämna yttrande över motionerna till förbundskongressen. 9. Mom. 11. Inbjudningar till förbundskongressen Verkställande utskottet eller om detta inte finns, förbundsordförande, äger rätt att särskilt inbjuda personer att närvara vid förbundskongress. Inbjudna till förbundskongress kan beviljas yttrande- och närvarorätt men inte rösträtt. 9. Mom. 12. Förbundskongressens dagordning Vid ordinarie förbundskongress skall förekomma: 1. Förbundskongressens öppnande.

17 8 2. Val av mötesordförande att leda förhandlingarna. 3. Val av mötessekreterare. 4. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare. 5. Upprop av delegater, ersättare och fastställande av röstlängd. 6. Godkännande av mötets stadgeenliga utlysande. 7. Godkännande av dagordningen. 8. Styrelsens och revisorernas berättelse. 9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 10. Fastställande av antal ledamöter i styrelsen. 11. Fastställande av antal suppleanter i styrelsen. 12. Val av förbundsordförande. 13. Val av vice förbundsordförande. 14. Val av andre vice förbundsordförande. 15. Val av övriga ledamöter. 16. Val av suppleanter. 17. Val av revisorer. 18. Val av revisorssuppleanter. 19. Val av valberedning, tre till fem ledamöter. 20. Framställningar, propositioner och motioner. 21. Förbundskongressens avslutande. 22. Övriga ärenden för diskussion. 9. Mom. 13. Fullmakter vid förbundskongress Delegat får inte ge fullmakt åt annan att rösta. 9. Mom. 14. Konstituerande styrelsemöte Efter årsmöte skall styrelsen snarast möjligt hålla konstituerande styrelsemöte. Vid konstituerande styrelsemöte skall förekomma: 1. Mötets öppnande. 2. Val av a) mötesordförande, b) mötessekreterare, c) två justeringsmän, tillika rösträknare. 3. Upprättande av närvaro och röstlängd. 4. Godkännande av kallelse. 5. Godkännande av dagordning. 6. Antagande av stadgar. 7. Val av sekreterare. 8. Val av kassör. 9. Val av firmatecknare. 10. Val av internationell sekreterare. 11. Val av registeransvarig. 12. Mötets avslutande. 13. Övriga ärenden för diskussion. 10. Extra förbundskongress 10. Mom. 1. Beslut om extra förbundskongress Förbundsstyrelsen kan besluta om att kalla till extra förbundskongress. 10. Mom. 2. Dagordning vid extra förbundskongress Förbundsstyrelsen beslutar om dagordning vid extra förbundskongress. Förbundsstyrelsen kan meddela att motionsrätt föreligger.

18 9 10. Mom. 3. Övriga bestämmelser vid extra förbundskongress Kallelse, rösträtt, fullmakter och inbjudningar följer samma regler som vid ordinarie förbundskongress. 11. Distriktsårsmöte 11. Mom. 1. Årsmötets status Distriktens högsta organ är distriktsårsmötet. 11. Mom. 2. Kallelse till årsmöte Kallelse och handlingar till årsmöte skall skickas ut av styrelse senast 14 dagar före årsmötet. Motioner, framställningar, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse och valberedningens förslag ska ingå. I kallelsen skall tid och plats anges. Kallelse skickas via e-post samt via vanlig post. Kallelse får dock inte skickas via post till dem som valt ej utskick. Om handlingarna finns att tillgå på internet kan hänvisning till dessa göras. Till distriktsårsmöte kallas alla medlemmar registerskrivna i respektive distrikts område. Varje medlem har en röst. 11. Mom. 3. Datum för årsmöte Distrikten skall hålla ordinarie årsmöte inom perioden den 1 februari till den 31 mars. 11. Mom. 4. Val av styrelse Vid ordinarie årsmöte skall styrelse väljas, bestående av fem till elva ledamöter, jämte högst fem suppleanter. Bland ordinarie ledamöter skall ordförande och vice ordförande väljas. Distrikt kan om årsmötet så beslutar välja att utse andre vice ordförande. 11. Mom. 5. Fyllnadsval av styrelse Styrelseledamöter och suppleanter som avgått får ersättas vid extra årsmöte. Antalet styrelseledamöter och suppleanter får inte utökas vid extra årsmöte. 11. Mom. 6. Val av delegater Ett distriktsårsmöte skall utse delegater samt ersättare för de riksdagsvalkretsar distriktet omfattar. Delegaterna fungerar till dess nya delegater och ersättare valts på nästkommande ordinarie distriktsårsmöte. Alla delegater och ersättare skall vara registerskrivna i det distrikt de väljs för. Delegat får bara väljas vid distriktsårsmöte i distriktets egen regi och inom distriktets område. Varje distrikt är berättigat en kongressdelegat per påbörjat 50-tal medlemmar enligt fastställd röstlängd till ordinarie distriktsårsmöte. Dock erhåller ett distrikt minst två och högst sju delegater. För varannan delegat väljs också en ersättare. Exempel: 2 delegater ger 1 ersättare, 3 ger 1, 4 ger 2, 5 ger 2 och 6 ger 3. Undantag får inte medges. 11. Mom. 7. Fyllnadsval av delegater Fyllnadsval av delegat vid extra distriktsårsmöte får göras då delegat avgått, däremot får ej delegat fyllnadsväljas för tidigare vakanta delegatsplatser. 11. Mom. 8. Rösträtt vid årsmöte

19 10 Varje person som uppfyller kriterierna för medlemskap och för rösträtt har rösträtt vid distriktsårsmöten. Varje medlem har rösträtt exklusivt i det distrikt man tillhör. En medlem får under ett verksamhetsår endast uppbära rösträtt vid ett ordinarie distriktsårsmöte. I omröstningar som rör ansvarsfrihet och tillsättande av revisorer får styrelseledamöter inte delta. Det åligger den som sammankallar ett möte att uppställa aktuella listor på vilka som har tillträde och rösträtt. En medlem som inte förmår göra sin identitet sannolik kan nekas såväl rösträtt som tillträde. 11. Mom. 9. Omröstning vid årsmöte All omröstning vid årsmöte skall ske öppet med undantag av votering vid personval som skall vara sluten. Oavgjord omröstning avgörs genom lottning. Röstberättigad har rätt att föra reservation avseende årsmötesbeslut till protokollet. Vid omröstning i personval sker först slutet provval för att se om absolut majoritet finns för valberedningens helhetsförslag. Om sådan majoritet finns anses valberedningens helhetsförslag ha vunnit. Om inte absolut majoritet uppnås för valberedningens förslag skall de röstberättigade föra upp det antal namn på en valsedel som valet avser. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vid omröstning tillämpas enkel majoritet av inlämnade giltiga valsedlar. Om omröstningen avser flera platser, utan inbördes rangordning, är de personer valda vars namn finns med på mer än hälften av de giltiga valsedlarna. skall flera platser tillsättas med inbördes rangordning skall varje plats betraktas som separat val, om valberedningens helhetsförslag inte vinner absolut majoritet i provval. Om inte enkel majoritet uppnås för samtliga platser görs valet om för de platser som kvarstår. Den kandidat som fanns med på minst antal valsedlar är dock inte längre valbar. Om det är oavgjort vem som fanns med på minst antal valsedlar avgör lotten. Om två eller flera kandidater inte finns med på någon valsedel är ingen av dessa valbar. Om kandidaterna är mer än dubbelt så många som antalet platser är de två som fanns med på minst antal valsedlar inte längre valbara i nästa valomgång. Valet görs om tills alla platser är tillsatta med enkel majoritet. 11. Mom. 10. Motionsrätt vid årsmöte Vid distriktsårsmöte har varje medlem registerskriven i området motionsrätt. 11. Mom. 11. Datum för motioner, förslag och nomineringar Alla motioner, framställningar och övriga förslag som behandlas vid årsmöte skall vara föranmälda. Detta gäller även nomineringar till förtroendepost inklusive delegat- och ersättarplatser till förbundskongress. Motioner samt nomineringar till val av valberedning skall vara distriktsstyrelsen skriftligen tillhanda senast den 31 december. Nomineringar till förtroendepost inklusive delegat- och ersättarplatser samt revisorer skall vara valberedningen skriftligen tillhanda senast den 31 december. 11. Mom. 12. Styrelsens yttrande över motioner Styrelsen skall lämna yttrande över motionerna till årsmötet. 11. Mom. 13. Inbjudningar till årsmöte Verkställande utskottet eller om detta inte finns, styrelsens ordförande, äger rätt att särskilt inbjuda personer att närvara vid årsmöte. Inbjudna till årsmöte kan ges yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Riksorganisationens valberedning äger rätt att delta på distriktsårsmöte. 11. Mom. 14. Årsmötets dagordning Vid ordinarie årsmöte skall förekomma: 1. Årsmötets öppnande. 2. Val av mötesordförande att leda förhandlingarna. 3. Val av mötessekreterare. 4. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare. 5. Fastställande av röstlängd.

20 11 6. Godkännande av dagordningen. 7. Godkännande av mötets stadgeenliga utlysande. 8. Styrelsens och revisorernas berättelse. 9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. (Styrelsen äger ej rösträtt.) 10. Antagande av stadgar. 11. Fastställande av antal ledamöter i styrelsen. 12. Fastställande av antal suppleanter i styrelsen. 13. Val av ordförande. 14. Val av vice ordförande. 15. Val av andre vice ordförande (valfritt) 16. Val av övriga ledamöter. 17. Val av suppleanter. 18. Val av en revisor. (Styrelsen äger ej rösträtt.) 19. Val av en revisorssuppleant. (Styrelsen äger ej rösträtt.) 20. Val av delegater. 21. Val av ersättare. 22. Val av valberedning, tre till fem ledamöter. 23. Framställningar och propositioner från styrelsen. 24. Motioner. 25. Framställningar från medlemmar och sympatisörer. 26. Årsmötets avslutande. 27. Övriga ärenden för diskussion. 11. Mom. 15. Fullmakter vid årsmöte Röstberättigad medlem får inte ge fullmakt åt annan att rösta. 11. Mom. 16. Konstituerande styrelsemöte Efter årsmöte skall styrelsen snarast möjligt hålla konstituerande styrelsemöte. Vid konstituerande styrelsemöte skall förekomma: 1. Mötets öppnande. 2. Val av a) mötesordförande, b) mötessekreterare, c) två justeringsmän, tillika rösträknare. 3. Upprättande av närvaro och röstlängd. 4. Godkännande av kallelse. 5. Godkännande av dagordning. 6. Val av sekreterare. 7. Val av kassör. 8. Val av firmatecknare, en till tre samt om dessa tecknar gemensamt eller var och en för sig. 9. Val av registeransvarig.

21 Mötets avslutande. 11. Övriga ärenden för diskussion. 12. Lokalavdelningsårsmöte 12. Mom. 1. Årsmötets status Lokalavdelningarnas högsta organ är lokalavdelningsårsmötet. 12. Mom. 2. Kallelse till årsmöte Kallelse och handlingar till årsmöte skall skickas ut av styrelse senast 14 dagar före årsmötet. Motioner, framställningar, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse och valberedningens förslag ska ingå. I kallelsen skall tid och plats anges. Kallelse skickas via e-post eller vanlig post. Kallelse får dock inte skickas via post till dem som valt ej utskick. Om handlingarna finns att tillgå på internet kan hänvisning till dessa göras. Till lokalavdelningsårsmöte kallas alla medlemmar registerskrivna i respektive lokalavdelnings område. Varje medlem har en röst. 12. Mom. 3. Datum för årsmöte Lokalavdelningarna skall hålla ordinarie årsmöte inom perioden den 1 februari till den 31 mars. 12. Mom. 4. Val av styrelse Vid ordinarie årsmöte skall styrelse väljas, bestående av tre till nio ledamöter, jämte högst fyra suppleanter. Bland ordinarie ledamöter skall ordförande och vice ordförande väljas. Lokalavdelning kan om årsmötet så beslutar välja att utse andre vice ordförande. 12. Mom. 5. Fyllnadsval av styrelse Styrelseledamöter och suppleanter som avgått får ersättas vid extra årsmöte. Antalet styrelseledamöter och suppleanter får inte utökas vid extra årsmöte. 12. Mom. 6. Rösträtt vid årsmöte Varje person som uppfyller kriterierna för medlemskap och för rösträtt har rösträtt vid lokalavdelningsårsmöten. Varje medlem har rösträtt exklusivt i den lokalavdelning man tillhör. En medlem får under ett verksamhetsår endast uppbära rösträtt vid ett ordinarie lokalavdelningsårsmöte. I omröstningar som rör ansvarsfrihet och tillsättande av revisor får styrelseledamöter inte delta. Det åligger den som sammankallar ett möte att uppställa aktuella listor på vilka som har tillträde och rösträtt. En medlem som inte förmår göra sin identitet sannolik kan nekas såväl rösträtt som tillträde. 12. Mom. 7. Omröstning vid årsmöte All omröstning vid årsmöte skall ske öppet med undantag av votering vid personval som skall vara sluten. Oavgjord omröstning avgörs genom lottning. Röstberättigad har rätt att föra reservation avseende årsmötesbeslut till protokollet. Vid omröstning i personval sker först slutet provval för att se om absolut majoritet finns för valberedningens helhetsförslag. Om sådan majoritet finns anses valberedningens helhetsförslag ha vunnit. Om inte absolut majoritet uppnås för valberedningens förslag skall de röstberättigade föra upp det antal namn på en valsedel som valet avser. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vid omröstning tillämpas enkel majoritet av inlämnade giltiga valsedlar. Om

22 13 omröstningen avser flera platser, utan inbördes rangordning, är de personer valda vars namn finns med på mer än hälften av de giltiga valsedlarna. skall flera platser tillsättas med inbördes rangordning skall varje plats betraktas som separat val, om valberedningens helhetsförslag inte vinner absolut majoritet i provval. Om inte enkel majoritet uppnås för samtliga platser görs valet om för de platser som kvarstår. Den kandidat som fanns med på minst antal valsedlar är dock inte längre valbar. Om det är oavgjort vem som fanns med på minst antal valsedlar avgör lotten. Om två eller flera kandidater inte finns med på någon valsedel är ingen av dessa valbar. Om kandidaterna är mer än dubbelt så många som antalet platser är de två som fanns med på minst antal valsedlar inte längre valbara i nästa valomgång. Valet görs om tills alla platser är tillsatta med enkel majoritet. 12. Mom. 8. Motionsrätt vid årsmöte Vid lokalavdelningsårsmöte har varje medlem registerskriven i området motionsrätt. 12. Mom. 9. Datum för motioner, förslag och nomineringar Alla motioner, framställningar och övriga förslag som behandlas vid årsmöte skall vara föranmälda. Detta gäller även nomineringar till förtroendepost. Motioner samt nomineringar till val av valberedning skall vara distriktsstyrelsen skriftligen tillhanda senast den 31 december. Nomineringar till förtroendepost inklusive revisorer skall vara valberedningen skriftligen tillhanda senast den 31 december. 12. Mom. 10. Styrelsens yttrande över motioner Styrelsen skall lämna yttrande över motionerna till årsmötet. 12. Mom. 11. Inbjudningar till årsmöte Verkställande utskottet eller om detta inte finns, styrelsens ordförande, äger rätt att särskilt inbjuda personer att närvara vid årsmöte. Inbjudna till årsmöte kan ges yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. 12. Mom. 12. Årsmötets dagordning Vid ordinarie årsmöte skall förekomma: 1. Årsmötets öppnande. 2. Val av mötesordförande att leda förhandlingarna. 3. Val av mötessekreterare. 4. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare. 5. Fastställande av röstlängd. 6. Godkännande av dagordningen. 7. Godkännande av mötets stadgeenliga utlysande. 8. Styrelsens och revisorernas berättelse. 9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. (Styrelsen äger ej rösträtt.) 10. Antagande av stadgar. 11. Fastställande av antal ledamöter i styrelsen, tre till nio ledamöter. 12. Fastställande av antal suppleanter i styrelsen. 13. Val av ordförande. 14. Val av vice ordförande. 15. Val av övriga ledamöter. 16. Val av suppleanter.

23 Val av en revisor. (Styrelsen äger ej rösträtt.) 18. Val av en revisorssuppleant. (Styrelsen äger ej rösträtt.) 19. Val av valberedning, tre till fem ledamöter. 20. Framställningar och förslag från styrelsen. 21. Motioner. 22. Framställningar från medlemmar och sympatisörer. 23. Årsmötets avslutande. 24. Övriga ärenden för diskussion. 12. Mom. 13. Fullmakter vid årsmöte Röstberättigad medlem får inte ge fullmakt åt annan att rösta. 12. Mom. 14. Konstituerande styrelsemöte Efter årsmöte skall styrelsen snarast möjligt hålla konstituerande styrelsemöte. Vid konstituerande styrelsemöte skall förekomma: 1. Mötets öppnande. 2. Val av a) mötesordförande, b) mötessekreterare, c) två justeringsmän, tillika rösträknare. 3. Upprättande av närvaro och röstlängd. 4. Godkännande av kallelse. 5. Godkännande av dagordning. 6. Val av sekreterare. 7. Val av kassör. 8. Val av firmatecknare, en till tre samt om dessa tecknar gemensamt eller var och en för sig. 9. Val av registeransvarig. 10. Mötets avslutande. 11. Övriga ärenden för diskussion. 13. Extra distrikts- eller lokalavdelningsårsmöte 13. Mom. 1. Beslut om extra årsmöte Styrelsen kan besluta om att kalla till extra årsmöte. 13. Mom. 2. Dagordning vid extra årsmöte Styrelsen beslutar om dagordning vid extra årsmöte. Styrelsen kan meddela att motionsrätt föreligger. 13. Mom. 3. Rösträtt vid extra årsmöte Rösträtt vid extra årsmöte på har ingen medlem som under verksamhetsåret röstat på årsmöte för ett annat distrikt eller lokalavdelning. 13. Mom. 4. Övriga bestämmelser vid extra årsmöte Kallelse, fullmakter och inbjudningar följer samma regler som vid ordinarie årsmöte.

24 Förbundsstyrelse 14. Mom. 1. Förbundsstyrelsens status Förbundsstyrelsen handhar riksorganisationens ledning och är förbundets högsta organ då förbundskongressen inte är samlad. Förbundsstyrelsen är ansvarig inför förbundskongressen. 14. Mom. 2. Adjungerade vid förbundsstyrelsemöten Förbundsstyrelsen har rätt att till sig adjungera det antal personer den så finner lämpligt. Till styrelsen adjungerade personer beviljas yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. 14. Mom. 3. Förbundsstyrelsens funktionärer Förbundsstyrelsen utser inom sig förbundssekreterare, förbundskassör, firmatecknare, registeransvarig och internationell sekreterare. Registeransvarig och internationell sekreterare behöver inte vara invald i förbundsstyrelsen. 14. Mom. 4. Kallelse till förbundsstyrelsemöten Förbundsstyrelsen sammanträder på kallelse av förbundsordförande eller förbundssekreterare. Denne skall snarast och senast inom en månad kalla till sammanträde om minst hälften av förbundsstyrelsens ledamöter så begär. Suppleanterna kallas till förbundsstyrelsens sammanträden. Förbundsstyrelsen skall sammanträda minst åtta gånger mellan ordinarie förbundskongresser. Kallelsen skall skickas ut två veckor före förbundsstyrelsemötet. Samtliga handlingar för anmälda ärenden skall skickas till ledamöterna senast tre dagar före. 14. Mom. 5. Förbundsstyrelsens beslutsmässighet Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då hälften av förbundsstyrelsen är närvarande. Ärenden skall vara föranmälda för att kunna beslutas. Sista dag att anmäla ärenden framgår av förbundsstyrelsens egen arbetsordning. 14. Mom. 6. Rösträtt vid förbundsstyrelsemöten Varje ordinarie ledamot har en röst. Närvarande suppleanter erhåller rösträtt i de fall de inträder som ledamöter. Alla ärenden avgörs genom öppen omröstning och förbundsordföranden har utslagsröst. En ledamot har rätt att föra reservation avseende förbundsstyrelsebeslut till protokollet. Suppleanterna har yttrande- och förslagsrätt samt rätt att anteckna sin mening till protokollet. 14. Mom. 7. Förbundsstyrelsens åligganden Det åligger förbundsstyrelsen att: handha ekonomin och söka statliga bidrag. till förbundskongressen lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. inom sig utse maximalt tre och minimalt en firmatecknare. protokollföra fattade beslut och verkställa dessa. dokumentera styrelsemötesprotokoll, förbundskongressprotokoll, årsredovisning och andra viktiga handlingar. stödja distrikt, lokalavdelningar och arbetsgrupper. stödja kommuner där varken arbetsgrupper, lokalavdelningar eller distrikt verkar. föra medlemsregister. utge regelbunden medlemsinformation. utse utskottsledare för områden motsvarande de politiska programmen.

25 Distrikt- och lokalavdelningsstyrelse 15. Mom. 1. Styrelsens status Styrelsen handhar distriktets respektive lokalavdelningens ledning och är högsta organ då dess årsmöte inte är samlat. Styrelsen är ansvarig inför årsmötet. 15. Mom. 2. Adjungerade vid styrelsemöten Styrelsen har rätt att till sig adjungera det antal personer den så finner lämpligt. Adjungerad person kan ges yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. 15. Mom. 3. Styrelsens funktionärer Styrelsen utser inom sig sekreterare, kassör, registeransvarig och firmatecknare. 15. Mom. 4. Kallelse till styrelsemöten Styrelsen sammanträder på kallelse av dess ordförande. Denne skall snarast och senast inom en månad kalla till sammanträde om minst hälften av styrelsens ledamöter så begär. Suppleanterna kallas till styrelsens sammanträden. Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per verksamhetsår. Kallelsen skall skickas ut en vecka före styrelsemötet. Samtliga handlingar för anmälda ärenden skall skickas till ledamöterna senast tre dagar före. 15. Mom. 5. Styrelsens beslutsmässighet Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av styrelsen är närvarande. Ärenden skall vara föranmälda för att kunna beslutas. Sista dag att anmäla ärenden framgår av den enskilda styrelsens egen arbetsordning. 15. Mom. 6. Rösträtt vid styrelsemöten Varje ordinarie ledamot har en röst. Närvarande suppleanter erhåller rösträtt i de fall de inträder som ledamöter. Alla ärenden avgörs genom öppen omröstning, med undantag av votering i personval som skall vara sluten. Vid öppen omröstning har styrelsens ordförande utslagsröst, oavgjord sluten omröstning avgörs genom lottning. En ledamot har rätt att föra reservation avseende styrelsebeslut till protokollet. Suppleanterna har yttrande- och förslagsrätt samt rätt att anteckna sin mening till protokollet. 15. Mom. 7. Styrelsens åligganden Det åligger styrelsen att: handha ekonomin. till årsmöte lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. inom sig utse maximalt tre och minimalt en firmatecknare. protokollföra och verkställa fattade beslut. dokumentera styrelsemötesprotokoll, årsmötesprotokoll, årsredovisning och andra viktiga handlingar. 16. Styrelseutskott 16. Mom. 1. Verkställande utskott Styrelse kan välja ett verkställande utskott som sköter det dagliga arbete som annars skulle åligga styrelsen att besluta. Verkställande utskott arbetar under samma regler som övriga styrelseutskott.

26 Mom. 2. Övriga styrelseutskott För handläggning av olika typer av ärenden kan styrelse inom sig utse utskott. Ett utskott sammanträder på kallelse av utskottets ordförande och är beslutsmässigt om minst tre fjärdedelar av dess ledamöter är närvarande. Det åligger varje utskott att protokollföra fattade beslut, vilka skall delges styrelsemöte för godkännande i efterhand. I ett utskott skall samtliga förtroendevalda vara medlemmar i förbundet. 16. Mom. 3. Politiska utskott Riksorganisationen ansvarar för att politiska utskott finns inom varje sakpolitiskt område. Det åligger förbundsstyrelsen att tillsätta utskottsledare. Förbundsstyrelsen kan efter behov utöka antalet utskott eller slå ihop utskott. Respektive utskottsledare ansvarar för att i möjligaste mån knyta till sig erforderlig kompetens. 17. Revision 17. Mom. 1. Årsredovisning Räkenskaperna avslutas per verksamhetsår. Styrelsen skall i god tid före årsmötet överlämna årsredovisningen och övriga handlingar som berör förvaltningen till revisorerna. 17. Mom. 2. Budget och verksamhetsplan Styrelse kan upprätta budget och verksamhetsplan. Om styrelse gör detta skall budgeten räknas per kalenderår och ingå i årsredovisningen. Årsmöte får inte fastställa budget. 17. Mom. 3. Revisorer Förbundskongress utser två revisorer jämte två revisorssuppleanter. Distriktsårsmöte utser en revisor jämte en revisorssuppleant. Lokalavdelningsårsmöte utser en revisor jämte en revisorssuppleant. Förbundets interna revisorer äger rätt att tillsätta externa revisorer när så fordras. 17. Mom. 4. Revisionsberättelse Revisorerna skall lämna revisionsberättelsen med av- eller tillstyrkan av ansvarsfrihet för styrelsen i god tid före årsmötet. Revisionsberättelsen skall grunda sig på granskning av styrelsens och utskottens protokoll samt årsredovisningen. 18. Valberedning 18. Mom. 1. Allmänt Personval vid årsmöte skall förberedas av en valberedning bestående av tre till fem ledamöter valda vid föregående förbundskongress respektive årsmöte, varav en ledamot är sammankallande. Valberedningens förslag skall presenteras i handlingarna inför förbundskongressen och årsmötet. Övriga nomineringar presenteras separat. Valberedningen äger rätt att ta del av styrelsens och utskottens protokoll samt räkenskaperna. Ledamot av valberedningen får inte samtidigt vara ledamot av styrelse. Valberedningen utser inom sig en sammankallande. Ledamot av valberedning är skyldig att delge övriga valberedningsledamöter inkomna nomineringar. 18. Mom. 2. Uppgifter Valberedningens uppgifter är att

27 18 bereda inom förbundet förekommande val. presentera förslag inför förbundskongress respektive årsmöten presentera övriga nomineringar inkomna i tid i handlingarna. aktivt söka nomineringar till förtroendeuppdrag. protokollföra fattade beslut. 18. Mom. 3. Valberedningsmöten Valberedningen ska snarast efter att den har valts hålla ett möte där sammankallande väljs. Valberedningen ska sedan hålla regelbundna möten och sammanträder på sammankallandes kallelse. Valberedningen är beslutmässig då minst majoriteten är närvarande. 18. Mom. 4. Samråd med styrelsen Valberedningens arbete ska genomföras i samråd med styrelsen som även ska yttra sig över valberedningens förslag. 19. Arkiv Riksorganisationen skall arkivera egna styrelsemötesprotokoll och förbundskongressprotokoll samt de från distrikten och lokalavdelningarna inskickade årsmötesprotokollen. Likaså skall revisorsberättelserna och valberedningarnas förslag arkiveras i förbundsarkivet. Distrikten och lokalavdelningarna skall arkivera egna styrelsemötesprotokoll och årsmötesprotokoll. Likaså skall revisorsberättelserna och valberedningarnas förslag arkiveras i distriktens respektive lokalavdelningarnas arkiv. 20. Rapporter 20. Mom. 1. Distrikt Distrikten skall skicka en vidimerad kopia av distriktsårsmötesprotokoll till riksorganisationen. Röstlängden skall ingå eller bifogas distriktsårsmötesprotokoll för att detta skall vara giltigt. Distrikten skall också skicka en vidimerad kopia av konstituerande styrelsemötesprotokoll till riksorganisationen. Om inte distriktsårsmötesprotokoll och konstituerande styrelsemötesprotokoll inkommit till riksorganisationen den 1 juni förlorar delegaten valda i distriktet rösträtten vid förbundskongressen men behåller dock närvaro- och förslagsrätt. Distrikt som inte inkommer med distriktsårsmötesprotokoll före den 1 juni skall förberedas för upplösning av förbundsstyrelsen. 20. Mom. 2. Lokalavdelningar Lokalavdelningar skall skicka en vidimerad kopia av lokalavdelningsårsmötesprotokoll till riksorganisationen samt en vidimerad kopia av lokalavdelningsårsmötesprotokoll till överordnat distrikt. Röstlängden skall ingå eller bifogas lokalavdelningsårsmötesprotokoll för att detta skall vara giltigt. Lokalavdelningar skall också skicka en vidimerad kopia av konstituerande styrelsemötesprotokoll till riksorganisationen samt en vidimerad kopia av konstituerande styrelsemötesprotokoll till överordnat distrikt. Lokalavdelning som inte inkommer med lokalavdelningsprotokoll och konstituerande styrelsemötesprotokoll före den 1 juni skall förberedas för upplösning av förbundsstyrelsen. 21. Bidrag till kampanjfond Distrikt och lokalavdelningar skall överföra ett belopp som motsvarar 25 procent av ekonomiskt stöd från landsting, regioner och kommuner till riksorganisationen. Detta bidrag avsätts till en särskild kampanjfond

28 19 och används till riksorganisationens verksamhet och valrörelse samt utgör ersättning för tjänster och material som riksorganisationen tar fram och tillhandahåller distrikt och lokalavdelningar. Distrikt och lokalavdelningar som uppehåller ett ekonomiskt stöd lägre än kronor årligen betalar inget bidrag. Även riksorganisationen avsätter 25 procent av sitt ekonomiska stöd till kampanjfonden. Bidraget inbetalas senast den 1 juli. Betalar distrikt eller lokalavdelningar inte bidraget väcks ett ärende om upplösning. Ekonomiskt stöd från Sverigedemokraterna och andra privata bidrag omfattas inte av reglerna. Förbundsstyrelsen skall senast den 15 januari årligen till inbetalande distrikt och lokalavdelningar redogöra för den ekonomiska fördelningen av kampanjfonden. Riksorganisationen skall även vid förbundskongressen redogöra om den ekonomiska fördelningen av kampanjfonden. 22. Stadgarna 22. Mom. 1. Ändring av stadgarna Ändringar av förbundet Sverigedemokratisk Ungdoms stadgar kan endast beslutas av förbundskongressen med tre fjärdedelars majoritet eller med två tredjedelars majoritet av två på varandra följande ordinarie förbundskongresser. 22. Mom. 2. Lokala stadgar Lokala stadgar får inte förekomma separat från förbundets stadgar. 23. Upplösning 23. Mom. 1. Upplösning av riksorganisationen Upplösning av riksorganisationen fattas med två tredjedelars majoritet av två på varandra följande förbundskongresser, varav minst en ordinarie, med minst en månads mellanrum. Vid upplösning av riksorganisationen upplöses därmed hela förbundet, vilket innefattar alla lokalavdelningar och alla distrikt. Förbundets tillgångar skall vid en upplösning disponeras av förbundskongressen. Lämpligen skall förbundets tillgångar doneras till en organisation vars syften står i överensstämmelse med Sverigedemokratisk Ungdoms syfte. 23 Mom. 1. Upplösning av distrikt Distrikt som inte inkommer med distriktsårsmötesprotokoll och konstituerande styrelsemötesprotokoll före den 1 juni skall förberedas för upplösning. Upplösning sker genom beslut av förbundsstyrelsen. Upplösning av distrikt kan också fattas av distriktet självt. Sådant beslut fattas med två tredjedelars majoritet på ett ordinarie årsmöte. Vid upplösning av distrikt tillfaller alla tillgångar och handlingar riksorganisationen. 23. Mom. 1. Upplösning av lokalavdelning Lokalavdelning som inte inkommer med lokalavdelningsprotokoll och konstituerande styrelsemötesprotokoll före den 1 juni skall förberedas för upplösning. Upplösning sker genom beslut av överordnat distrikts styrelse eller då distrikt saknas, av förbundsstyrelsen. Upplösning av lokalavdelning kan också fattas av lokalavdelningen själv. Sådant beslut fattas med två tredjedelars majoritet på ett ordinarie årsmöte. Vid upplösning av lokalavdelning tillfaller dess tillgångar och handlingar överordnat distrikt.