MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN. Utvecklande av tingsrättsnätverket
|
|
- Britt Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN Utvecklande av tingsrättsnätverket
2
3 MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN Utvecklande av tingsrättsnätverket
4 Justitieministeriet, Helsingfors 2015
5 PRESENTAT TIONSBLAD Publikation Sammanställt av Utvecklande av tingsrättsnätverket Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket Ordförande biträdande avdelningschef, regeringsrådet Heikki Liljeroos, sekreterare överinspektör Jennimari Huovinen Justitieministeriets 31/2015 publikation Betänkanden och utlåtanden OSKARI nummer URN Bestående adress Ämnes och nyckelord ISSN L ISSN (PDF) ISBN (PDF) OM 17/31/ URN:ISBN: tingsrätt, tingsrättsnätverket, tingsrätternas verksamhetsställen, domkretsar Referat Justitieministeriet tillsatte enn arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/ /31/2014). Tingsrättsnätverket har bedömts som enn helhet, ochh därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Arbetsgruppen föreslår två olikaa modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Enligt den ena modellen är antalet tingsrätter 17 och enligt den andra modellenn är antalet 14. Arbetsgruppenss mål har varit att stärka tingsrätternaa genom att bilda större administrativa enheter, för att arbetsmängden och resurserna ska kunna fördelas effektivare och jämnare än idag.
6 KUVAILULEHTI Julkaisun nimi Tekijä Käräjäoikeusverkoston kehittäminen Käräjäoikeusverkoston kehittämistyöryhmä Puheenjohtaja apulaisosastopäällikkö, hallitusneuvos Heikki Liljeroos, sihteeri ylitarkastaja Jennimari Huovinenn Oikeusministeriön 31/2015 julkaisu Mietintöjä ja lausuntoja OSKARI numero URN Pysyvä osoite ISSN L ISSN (PDF) ISBN (PDF) Asia ja avainsanat OM 17/31/ URN:ISBN: käräjäoikeus, käräjäoikeusverkosto, käräjäoikeuksienn toimipaikat, tuomiopiirit Tiivistelmä Oikeusministeriöö asetti työryhmän, jonkaa tehtävänä oli laatia ehdotus käräjäoikeusverkoston jatkokehittämiseksi (OM 17/31/2014). Käräjäoikeusverkostoa on arvioitu kokonaisuutena, mistä syystä työryhmä ehdottaa muutoksia lähes kaikkien käräjäoikeuksien tuomiopiireihin tai toimipaikkoihin. Työryhmä on päätynyt ehdottamaan kahta erilaistaa mallia käräjäoikeusverkoston jatkokehittämiseksi. Työryhmä ei ole asettanut malleja etusijajärjestykseen. Toisen mallin mukaan käräjäoikeuksia olisi 17 ja toisen mallin mukaan 14. Työryhmän tavoitteena on ollut vahvistaa käräjäoikeuksia muodostamalla hallinnollisesti suurempia yksiköitä, jotta työmäärä ja resurssit voidaan jakaa nykyistä tehokkaammin ja tasaisemmin.
7 Till justitieministeriet Arbetsgruppens uppdrag Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/31/2014). Betänkandet skulle överlämnas till justitieministeriet senast den 28 februari Arbetsgruppens namn blev Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket. Syftet med arbetsgruppens arbete var att ta fram information för de kommande regeringsförhandlingarna. I enlighet med sitt uppdrag skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till reform av tingsrättsnätverket så att rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten också i fortsättningen håller en hög nivå under de aktuella ekonomiska ramvillkoren. Arbetsgruppen skulle också beakta språkliga rättigheter, medborgarperspektivet och geografiska synpunkter.
8 Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter ur flera synvinklar. Bland annat skulle placeringen av andra aktörer inom rättsvården beaktas. Enligt uppdraget stärker placeringen av en tingsrätt till områden där det sedan tidigare finns andra aktörer inom rättsvården förutsättningarna för en högklassig rättskipning och kostnadseffektiv verksamhet samt möjliggör synergieffekter när det gäller lokaler, säkerhet, stärkt specialkunnande och olika stödfunktioner. Med tanke på medborgarnas rättsskydd förutsätts dock att tingsrättsnätverket ska vara tillräckligt täckande geografiskt sett. Utan vägande skäl ska tingsrätternas kanslifunktioner eller sammanträden enligt uppdraget inte fördelas mellan olika verksamhetsställen. Vid bedömningen att tingsrätternas domkretsar skulle planerna om att öka användningen av videofilmning i hovrätten samt möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt, via videokonferenser eller med hjälp av annan modern teknologi beaktas. Enligt lagen om landskapsindelning ska den administrativa områdesfördelningen mellan statliga myndigheter grunda sig på landskapsindelningen. I utredningen skulle tingsrätternas domkretsar också betraktas med tanke på indelningens operativa ändamålsenlighet bland annat genom att beakta fördelningen av åklagarnas och polisens verksamhetsområden. Av grundad anledning kunde man avvika från landskapsgränserna. Med grundad anledning avses bland annat skäl som hänför sig till trafik, kultur eller språk. Arbetsgruppen skulle bedöma den strukturella reformens kostnadsbesparingar och personalkonsekvenser. Vid bedömningen av tingsrätternas behov av lokaler ska arbetsgruppen iaktta statens lokalstrategi och lokalkonceptet för justitieministeriets förvaltningsområde. I arbetet skulle arbetsgruppen dessutom bedöma behovet av tingsrätternas kanslier och sammanträdesplatser. Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen bestod av justitieministeriets tjänstemän. Som arbetsgruppens ordförande utsågs biträdande avdelningschef, regeringsrådet Heikki Liljeroos. Arbetsgruppens medlemmar var regeringsrådet Ahti Penttinen, regeringsrådet Anne Hallavainio, regeringssekreterare Jarkko Mannerhovi, planeringschef Raimo Ahola, specialplanerare Ari Pajuniemi och planerare Sami Pajukangas. Arbetsgruppens sakkunniga var lokalchef Lasse Koponen och arbetsgruppens sekreterare var överinspektör Jennimari Huovinen.
9 Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen sammanträdde 13 gånger. Utöver detta har medlemmarna även sammanträtt flera gånger i mindre grupper. Arbetsgruppen har under arbetet hört riksåklagare Christer Lundström på Riksåklagarämbetet, riksfogde Juhani Toukola på Riksfogdeämbetet samt polisöverinspektör Niina Uskali på Polisstyrelsen. Därutöver har arbetsgruppen hört styrelsemedlemmen och tingsdomaren Minna Hällström på Finlands domareförbund rf, kommunikationschef Juhana Harju på Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf samt ordförande och tingssekreterare Tuija Heino på Personalföreningen vid Justitieförvaltningen PJF rf som representanter för olika personalgrupper. Dessutom har arbetsgruppen hört fullmäktigeordföranden och advokaten Antti Vainio på Finlands Advokatförbund. Hällström och Vainio har även lämnat in skriftliga promemorior om hörandet. Arbetsgruppen lät genomföra en enkät som skickades till alla de tingsrätter som för närvarande har flera verksamhetsställen. I enkäten efterfrågades antalet ärenden, ordnade sammanträdesdagar och kundbesök på kansliet eller sammanträdesplatsen under åren 2013 och Man var även intresserad av antalet anställda på verksamhetsstället samt hyreskostnader och andra kostnader för verksamhetsstället. Tingsrätterna ombads även lämna uppgifter om avstånd och trafikförbindelser mellan verksamhetsställena. Likaså bad man tingsrätterna bedöma huruvida personalen som arbetar på verksamhetsstället och sammanträdena som ordnas där kan lokaliseras till andra kanslier. Uppgifter om nivån på säkerhetstekniken efterfrågades också. Arbetsgruppen har dragit nytta av svaren vid bedömningen av tingsrättsnätverkets omfattning. Ett sammandrag över enkätsvaren finns som bilaga till betänkandet. Vid bedömningen av utvecklandet av tingsrättsnätverket har arbetsgruppen först gått igenom olika alternativ för att utveckla nätverket. Arbetsgruppen har utöver den geografiska täckningen fäst vikt vid antalet invånare inom tingsrätternas domkretsar samt tingsrätternas ärendemängder och personalstorlek. Arbetsgruppen har bedömt personalbehovet vid de föreslagna tingsrätterna utifrån antalet inkomna och avgjorda ärenden år 2014 och den viktade arbetsmängden baserat på ärendegruppernas svårighetsklasser. Efter detta har man beräknat behovet av kontors och salutrymmen för de föreslagna tingsrätterna.
10 Arbetsgruppens centrala förslag Domkretsar Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätternas struktur så att tillgången till rättsskydd och kvaliteten på rättskipning kan tryggas i en föränderlig verksamhetsmiljö även i framtiden. Detta har eftersträvats genom att bilda större administrativa enheter, där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än idag. Arbetsgruppen har eftersträvat att bilda sådana tingsrätter att befolkningsmängden i tingsrätternas domkretsar, och därigenom antalet ärenden, ska fördelas jämnare mellan tingsrätterna än idag. Även domarnas specialkunnande kunde utnyttjas på ett större geografiskt område än idag. Tingsrättsnätverket har bedömts som en helhet, och därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag till detta utgörs av Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands, Birkalands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter, vars domkretsar förblir oförändrade. Arbetsgruppen föreslår två olika modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Den ena modellen har utgått från tingsrätter med mindre antal ärenden och mindre personalstorlek samt att vissa andra tingsrätter ska slås samman. Enligt modellen finns det 17 tingsrätter. Den andra modellen motsvaras i stor utsträckning av polisens och åklagarväsendets verksamhetsområden. Inom vissa polis och åklagardistrikt verkar fortfarande fler än en tingsrätt. Enligt modellen finns det 14 tingsrätter. Båda modellerna följer landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga anledningar även i fortsättningen hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets. Arbetsgruppen föreslår även att domkretsindelningen för ärendegrupper som har behandlats av bestämda tingsrätter ska kontrolleras. Enligt förslaget ska även antalet tingsrätter som behandlar sjörätts, jordrätts, utsökningsbesvärs, företagssanerings, grupptalans och militära rättegångsärenden minska från det nuvarande. Verksamhetsställen Arbetsgruppen har eftersträvat att placera domstolarna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgången till rättsskydd med hänsyn till geografiska avstånd och befolkningens tyngdpunktsområden. Vid bedömningen av placeringen av verksamhetsställen har man beaktat att behovet av att personligen uträtta ärenden minskar samt att elektroniska tjänster och andra tekniska lösningar möjliggör distanstjäns
11 ter. Man har även beaktat att tingsrätternas samtliga verksamhetsställen i framtiden bör utrustas med AIPA och videoteknik, liksom även tillräcklig säkerhetsutrustning för att garantera kundernas och personalens säkerhet. Arbetsgruppen föreslår att antalet verksamhetsställen för tingsrätter ska minskas från det nuvarande 57 till 33. Förutom 17 eller 14 administrativa kanslier föreslås tingsrätterna ha 7 eller 10 andra kanslier. Därutöver föreslås sammanträdesplatser på 9 orter. Största delen av de nuvarande sammanträdesplatserna läggs ned, eftersom deras användningsgrad är låg, säkerheten är bristfällig och tekniska utrustningsnivån som krävs innebär stora investeringar i förhållande till användningsbehovet. Sammanträdesplatser bevaras främst i Lappland, där behovet är platser är störst på grund av de långa avstånden. Dessutom bevaras sammanträdesplatsen på vissa orter där tingsrättens kansli läggs ned. Faktorer som ska beaktas under den fortsatta beredningen Arbetsgruppen har i sin bedömning beaktat möjligheten till att summariska ärenden överförs från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller centraliseras till några tingsrätter på det sätt som föreslås i utredningsmännens rapport (Utredningar och anvisningar 52/2014) som lämnades till justitieministeriet i oktober Arbetsgruppen har även fäst vikt vid andra projekt som syftar till att minska antalet ärenden vid tingsrätter. Arbetsgruppens förslag är emellertid inte beroende av hur behandlingen av summariska ärenden eller till exempel trafikbrott ordnas i framtiden. En utgångspunkt har även varit att de elektroniska tjänsterna kommer att öka i och med projektet för att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas ärende och dokumenthantering (AIPA). Därutöver anser arbetsgruppen att det är viktigt att användningen av videokonferenser ökas i enlighet med tidigare förslag så att svarande i brottmål och bötesomvandlingar kan höras via videoförbindelse oftare än i nuläget. Vid utrustandet av tingsrätternas verksamhetsställen ska man i framtiden även beakta möjligheterna till videoupptagning. Arbetsgruppen anser det vara motiverat att utredningen av även detta projekt startar så snabbt som möjligt. Arbetsgruppen har även beaktat förslaget i reformprogrammet för rättsvården om att framtiden för systemet med nämndemän ska utredas. Bevarandet av systemet utgör dock inte ett hinder för att genomföra det föreslagna tingsrättsnätverket. Under den fortsatta beredningen ska man likaså ta hänsyn till avancemanget i projekt gällande andra myndigheters strukturer och de lösningar som genomförs i dem. Detta gäller i synnerhet rättshjälpsbyråer och utsökningsväsendet.
12 Betänkandet innehåller regeringsrådet Ahti Penttinens avvikande mening. Efter avslutat arbete överlåter arbetsgruppen högaktningsfullt sitt betänkande till justitieministeriet. Helsingfors den 27 februari 2015 Heikki Liljeroos Ahti Penttinen Anne Hallavainio Jarkko Mannerhovi Raimo Ahola Ari Pajuniemi Sami Pajukangas Lasse Koponen Jennimari Huovinen
13 SAMMANFATTNING Arbetsgruppensuppgifter och bakgrund Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/31/2014). Betänkandet skulle överlämnas till justitieministeriet senast den 28 februari Arbetsgruppens namn blev Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket. Syftet med arbetsgrupens arbete var att ta fram information för de kommande regeringsförhandlingarna. I enlighet med sitt uppdrag skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till reform av tingsrättsnätverket så att rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten också i fortsättningen håller en hög nivå under de aktuella ekonomiska ramvillkoren. Arbetsgruppen skulle också beakta språkliga rättigheter, medborgarperspektivet samt geografiska synpunkter. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter ur flera synvinklar. Bland annat placeringen av andra aktörer inom rättsvården skulle beaktas. Enligt uppdraget stärker placeringen av tingsrätt till områden där det sedan tidigare finns andra aktörer inom rättsvården förutsättningarna för en högklassig rättskipning och kostnadseffektiv verksamhet samt möjliggör synergieffekter när det gäller lokaler, säkerhet, att stärka specialkunnandet och de olika stödfunktionerna. Med tanke på medborgarnas rättsskydd förutsätts dock att tingsrättsnätverket ska vara tillräckligt täckande geografiskt sett. Utan vägande skäl ska tingsrätternas kanslifunktioner eller sammanträden enligt uppdraget inte fördelas mellan olika verksamhetsställen. Vid bedömningen att tingsrätternas domkretsar skulle beaktas planerna om att öka användningen av videofilmning i hovrätten samt möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt, via videokonferenser eller med hjälp av annan modern teknologi. Enligt lagen om landskapsindelning ska den administrativa områdesfördelningen mellan statliga myndigheter grunda sig på landskapsindelningen. I utredningen skulle tingsrätternas domkretsar också betraktas med tanke på indelningens operativa ändamålsenlighet och beakta bland annat fördelningen av åklagarnas och polisens verksamhetsområden Av grundad anledning kunde man dock avvika från landskapsgränserna. Med grundad anledning avses bland annat skäl som hänför sig till trafik, kultur eller språk.
14 Arbetsgruppen skulle bedöma den strukturella reformens kostnadsbesparingar och personalkonsekvenser. Vid bedömningen av tingsrätternas behov av lokaler ska arbetsgruppen iaktta statens lokalstrategi och lokalkonceptet för justitieministeriets förvaltningsområde. Arbetsgruppen skulle också bedöma tingsrätternas behov av kanslier och sammanträdesplatser. För detta lät arbetsgruppen utföra en enkät hos alla de tingsrätter som har flera verksamhetsställen. Arbetsgruppens förslag till utveckling av tingsrättsnätverket Förslagens utgångspunkter och mål Förslagens utgångspunkter Arbetsgruppen har i sin bedömning beaktat möjligheten till att summariska ärenden på det sätt som föreslås i utredningsmännens rapport (Utredningar och anvisningar 52/2014) överförs från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller centraliseras till några tingsrätter. Detta har en avsevärd betydelse för antalet ärenden i tingsrätterna och tingsrätternas behov av personal i framtiden. Effekten av andra anhängiga projekt som syftar till att minska antalet ärenden är inte lika betydande. Arbetsgruppens förslag är emellertid inte beroende av hur behandlingen av summariska ärenden eller till exempel trafikbrott ordnas i framtiden. Likaså har en utgångspunkt varit att den elektroniska ärendehanteringen kommer att öka i och med projektet för att utveckla ärende och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna (AIPA). Arbetsgruppen anser det vara viktigt att även användningen av videokonferenser ökas i enlighet med videokonferensarbetsgruppernas förslag till den del som dessa inte ännu har genomförts. Vid utrustandet av tingsrätternas verksamhetsställen ska man i framtiden även beakta möjligheterna till videoupptagning. Arbetsgruppen anser det vara motiverat att utredningen av även detta projekt startar så snabbt som möjligt.
15 I sin bedömning har arbetsgruppen även fäst vikt vid säkerheten i tingsrätternas lokaler. En utgångspunkt måste anses vara att samtliga återstående verksamhetsställen i reformen ska förses med tillräcklig säkerhetsutrustning. Arbetsgruppen har även beaktat förslaget i reformprogrammet för rättsvården om att framtiden för systemet med nämndemän ska utredas. Bevarandet av systemet utgör dock inte ett hinder för att genomföra det föreslagna tingsrättsnätverket. Förslagens mål Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätternas struktur så att tillgången till rättsskydd och kvaliteten på rättskipning kan tryggas i en föränderlig verksamhetsmiljö även i framtiden. Detta förutsätter att tingsrätterna är tillräckligt stora. Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätterna genom att bilda större administrativa enheter, där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än idag. Enligt arbetsgruppens uppfattning utgör en decentralisering av verksamheter mellan flera verksamhetsställen inte ett hinder för en god och effektiv verksamhet i tingsrätten. Detta medför dock utmaningar för både ledningen och personalen. Av denna anledning ska man fästa särskild vikt vid ledningen och vid personalens välbefinnande när reformen genomförs. Arbetsgruppens mål har varit att bilda tingsrätter av jämnare storlek än idag. Således har arbetsgruppen eftersträvat att bilda sådana tingsrätter att befolkningsmängden i tingsrätternas domkretsar, och därigenom antalet ärenden, ska fördelas jämnare mellan tingsrätterna än idag. Även domarnas specialkunnande kunde utnyttjas på ett större geografiskt område än idag. Arbetsgruppen har eftersträvat att placera domstolarna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgången till rättsskydd med hänsyn till geografiska avstånd och befolkningens tyngdpunktsområden. Syftet har således varit att placera domstolarna inom de områden där det största behovet av dem finns och där de kan nås inom skälig tid och med skäliga kostnader. Domstolstjänster behövs mest där befolkningsmängden är störst. Befolkningen har koncentrerats och kommer i framtiden att koncentreras till landets södra delar. Målet har dock varit att bilda ett tingsrättsnätverk som är tillräckligt täckande geografiskt sett. Eftersom betydelsen av geografisk täckning redan har minskat till följd av att personligt uträttande av ärenden har minskat och kommer att minska ytterligare till följd av möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt och videokonferensförbindelser, har man strävat efter att koncentrera funktionerna i allt större utsträckning. Man har försökt se till nätverkets geografiska täckning genom ett tillräckligt antal verksamhetsställen.
16 Arbetsgruppen har även haft som mål att klargöra domkretsindelningen och koncentrera kunnandet även i de ärendegrupper som har centraliserats till vissa tingsrätter. Arbetsgruppen har även strävat efter att se till att de språkliga rättigheterna tillgodoses trots att sammanslagningen av domstolar och utvidgningen av domkretsarna kan ändra språkförhållandena inom vissa domkretsar. Arbetsgruppen anser att både den finsk och svenskspråkiga befolkningens rättigheter i fortsättningen kan tryggas genom att tillsätta ett tillräckligt antal språkdomartjänster i tingsrätterna. Även den samiska befolkningens språkliga rättigheter tryggas. Arbetsgruppens förslag till tingsrätternas domkretsar och verksamhetsställen Domkretsar Tingsrättsnätverket har bedömts som en helhet, och därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag till detta utgörs av Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands, Birkalands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter, vars domkretsar förblir oförändrade. Arbetsgruppen föreslår två olika modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Den ena modellen har utgått från tingsrätter med mindre antal ärenden och mindre personalmängd samt vissa andra tingsrätter ska slås samman. Enligt modellen finns det 17 tingsrätter. Den andra modellen motsvaras i stor utsträckning av polisens och åklagarväsendets verksamhetsområden. Inom vissa polis och åklagardistrikt verkar fortfarande fler än en tingsrätt. Enligt modellen finns det 14 tingsrätter. Båda modellerna följer även landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga anledningar även i fortsättningen hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets. Arbetsgruppen föreslår även att domkretsindelningen för ärendegrupper som har behandlats av bestämda tingsrätter ska kontrolleras. Enligt förslaget ska antalet tingsrätter som behandlar sjörätts, jordrätts, utsökningsbesvärs, företagssanerings, grupptalans och militära rättegångsärenden minska från det nuvarande.
17 Verksamhetsställen Arbetsgruppen föreslår att antalet verksamhetsställen för tingsrätter ska minskas från det nuvarande 57 till 33. Förutom 17 eller 14 administrativa kanslier har tingsrätterna 7 eller 10 övriga kanslier. Därutöver finns sammanträdesplatser på 9 orter. Självständiga tingsrätter eller kanslier upphör på 12 orter. Tre av dessa orter är sådana som har tingsrättens administrativa kansli. Bland de övriga kanslierna upphör de fem kanslier som bevarades i 2010 års reform och de fyra som har haft verksamhet under övergångsperioden. På en del orter av bevaras emellertid en sammanträdesplats. Redan anhängiga nedläggningar genomförs enligt plan. Största delen av de nuvarande sammaträdesplatserna läggs ned, eftersom deras användningsgrad är låg, säkerheten är bristfällig och de en krävda tekniska utrustningsnivån kräver stora investeringar i förhållande till användningsbehovet. Sammanträdesplatser bevaras främst i Lappland, där behovet är platser är störst på grund av de långa avstånden.
18 INNEHÅLL 1 INLEDNING Domstolarnas verksamhetsmiljö och förändringar i den Strukturreformen av tingsrätterna Det ekonomiska läget och reformprogrammet för rättsvården Övriga pågående projekt 26 2 TINGSRÄTTSNÄTVERKETS HISTORISKA UTVECKLING OCH NULÄGE Utvecklingen av domstolsväsendets struktur Nuläget i tingsrättsnätverket Tingsrätterna Tingsrätternas ärendemängder och behandlingstider Domkretsarna och tingsrätternas behörighet i vissa ärenden Kanslier och sammanträdesplatser Tingsrätternas språkliga indelning Sökande av ändring i tingsrättens avgörande Bedömning av nuläget 44 3 ANDRA MYNDIGHETERS STRUKTURER OCH DERAS UTVECKLING Principer för myndigheternas områdesindelning och förändringar i denna Allmänt Grunder för statsförvaltningens områdesindelning Grunderna för indelningen av tingsrätternas domkretsar Ändringar i lokalförvaltningen Kommunstrukturreformen Polisförvaltningen Strukturreformer inom justitieministeriets förvaltningsområde Åklagarväsendet Utsökningsväsendet Rättshjälpsbyråerna Brottspåföljdsmyndigheten 59 18
19 3.2.5 Hovrätterna 60 4 FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED NÄTVERKSREFORMEN Fördelar Rättskipningens tyngdpunkt och medborgarnas jämlikhet Rättskipningens kvalitet samt utveckling av yrkeskunskap och kompetens Ledning och förvaltning Utjämning av arbetsmängd, resursfördelning och små enheters sårbarhet Elektronisk ärendehantering Samarbete med andra myndigheter Lokaler och säkerhet ICT-investeringar Nackdelar Ökade avstånd att uträtta ärenden Utmaningar gällande verksamhet på flera ställen för ledning och personal Konsekvenser för andra rättsliga tjänster Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna 68 5 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG Utgångspunkter och mål för arbetsgruppens förslag Utgångspunkter Mål Tingsrätternas domkretsar MODELLEN MED 17 TINGSRÄTTER MODELLEN MED 14 TINGSRÄTTER Tingsrätternas verksamhetsställen Tingsrätternas ärendemängder Tingsrätternas personalstorlek Tingsrätternas lokaler Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna Språkliga rättigheter för svenskspråkiga Samernas språkliga rättigheter 86 19
20 5.8 Domkretsar för koncentrerade grupper av ärenden Jorddomstolarna Sjörättsdomstolarna Grupptalan Företagssaneringsärenden och utsökningsbesvärsärenden Militära rättegångsärenden 90 6 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN Förverkligande av rättsskyddet Ekonomiska konsekvenser Personal Parters och biträdens resekostnader Lokaler Investeringar som förutsätts av AIPA Säkerhetsarrangemang Personalkonsekvenser Konsekvenser av verksamhet på flera ställen för ledning och personal Konsekvenser för andra myndigheters och intressentgruppers verksamhet _ 98 7 FASER I GENOMFÖRANDET AV FÖRSLAGEN 100 AVVIKANDE MENING 101 BILAGOR
21 1 Inledning 1.1 Domstolarnas verksamhetsmiljö och förändringar i den Domstolsväsendets och i vidare bemärkelse hela rättsväsendets uppgift är att förverkliga rättsskyddet som hör till de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Rättsskyddet som grundläggande rättighet omfattar vars och ens rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Domstolarna har till uppgift att producera korrekta och motiverade avgöranden inom skälig tid och till rimliga kostnader. Domstolarnas verksamhetsförutsättningar påverkas även av förändringar i verksamhetsmiljön, såsom ändrade befolknings och näringsstrukturer samt internationalisering. Även utvecklingen inom teknik och arbetsredskap förändrar domstolarnas verksamhet och arbetssätt. Den allt mer komplicerade rättsliga miljön och globaliseringen förutsätter att domstolarnas personal har ett starkt allmänt kunnande och specialkunskaper och även språklig och teknisk kompetens. Den pågående pensioneringen av domstolsväsendets personal är både en utmaning och en möjlighet för utvecklandet av domstolarnas verksamhet och organisationer. Den rådande statsfinansiella situationen och därigenom de allt knappare resurserna sätter även press på domstolarnas verksamhet. En förändring av domstolarnas verksamhetsmiljö förutsätter åtgärder för att säkerställa tryggandet av rättsvårdens kvalitet även i framtiden. Även de minskade resurserna för domstolar förutsätter nya, effektivare sätt att ordna domstolarnas verksamhet och ledning. Sådana åtgärder föreslås även i reformprogrammet för rättsvården för åren , givet år Som en metod nämns reformen av domstolsväsendets strukturer. 1 1 Se kapitel 1.3 för mer information om reformprogrammet för rättsvården. 21
22 1.2 Strukturreformen av tingsrätterna Den senaste strukturreformen av tingsrätterna genomfördes från och med början av år I reformen minskades antalet tingsrätter från det tidigare 51 till det nuvarande 27. I samband med strukturreformen överfördes fastighetsinskrivningsärenden och personalen som handhade dessa till Lantmäteriverket. Dessförinnan hade antalet tingsrätter minskats avsevärt 2. Målet för strukturreformen var att förflytta rättskipningens tyngdpunkt till den första rättsinstansen genom att bilda allt starkare tingsrätter vad gäller antal anställda och deras kompetens och därigenom även rättskipningens kvalitet. Tingsrätternas domkretsar fastställdes så att de i huvudsak följer landskapsgränserna. Målet var att fokusera verksamheterna till ett och samma ställe i den mån det var möjligt. Hos tingsrätterna kvarstod emellertid fem andra kanslier och två experimentkanslier. Därutöver kvarstod över tio andra kanslier och sammanträdesplatser under den övergångsperiod som krävdes av lokalarrangemangen. Övergångsperioden pågår fortfarande eftersom hyresavtalen för lokalerna i allmänhet har ingåtts för en längre tid. Våren 2013 upprättades en begränsad utvärderingsrapport över strukturreformen av tingsrätterna, där genomförandet och framgången av strukturreformen utvärderades 3 för tre olika slags tingsrätter. Enligt rapporten var resultaten i huvudsak positiva. I rapporten konstateras bland annat att verksamheten i de tingsrätter som undersökningen berörde som helhet betraktat har effektiviserats avsevärt. I de utvärderade tingsrätterna syntes en klart högre effektivitet än tidigare, men resultaten kan dock inte generaliseras utifrån tre olika tingsrätter. Enligt rapporten bidrar ett systematiskt genomförande av reformen, gott ledarskap och personalens delaktighet till positiva resultat. Enligt rapporten belastas dock personalen och resultatet av den långa övergångsperioden och tillfälliga lokalarrangemang. Av denna anledning bör man särskilt satsa på att klargöra verksamhetsmodellerna under framtida övergångsperioder. I fråga om resultat förefaller fungerande administrativa strukturer, gott ledarskap och arbetets organisering ha en nyckelposition. I rapporten konstateras större enheter lyfta fram behovet av yrkesmässig ledning. De utmaningar som flera lokaler ställer på ledarskapet har även identifierats. En väsentlig minskning av ärenden som uträttas personligen minskar betydelsen av kansliernas placering ur medborgarnas perspektiv. Den geografiska tillgången till domstolstjänster har således inte försvagats på ett betydande sätt. Däremot har 2 Se kapitel 2.1 för mer information den historiska utvecklingen av tingsrättsnätverket. 3 Tingsrätterna var Norra Savolax (bildades av Idensalmi, Varkaus och Kuopio tingsrätter), Birkalands (bildades av Tammerfors och Toijala tingsrätter) samt Österbottens tingsrätt (bildades av Vasa och Korsholms tingsrätter). Se HMV PublicPartner Oy:s utvärderingsrapport , Utvärdering av strukturreformen av tingsrättsnätverket (OM 3/0152/2013). 22
PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom
PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation
Läs merOSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010
20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk
Läs merDomstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi
15.6.2010 Publikationens titel Domstolspraktikanters behörighet Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör
Läs merOrdförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012
14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012
Läs merUtvecklande av tingsrättsnätverket
MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN 46 2015 Utvecklande av tingsrättsnätverket Remissammanställning Utvecklande av tingsrättsnätverket Remissammanställning Betänkanden och utlåtanden 46/2015
Läs merPRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för tingsrätternas sammansättning Ordförande: lagstiftningsrådet
Läs merTINGSRÄTTERNAS DOMKRETSAR I VISSA KONCENTRERADE ÄRENDEGRUPPER
Justitieförvaltningsavdelningen Domstolsenheten Överinspektör Jennimari Huovinen BEDÖMNINGSPROMEMORIA 2.9.2016 JM 3/31/2016 TINGSRÄTTERNAS DOMKRETSAR I VISSA KONCENTRERADE ÄRENDEGRUPPER SAMMANDRAG 1 Inledning
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 november 2011 Lag om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om alternativa påföljder
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2009 Nr 1751 1764 INNEHÅLL Nr Sidan 1751 om ändring av tingsrättslagen... 7347 1752 om ändring av 18 och 24 kap. i aktiebolagslagen...
Läs merBetänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010
30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen
Läs merRP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna
RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 68/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 17 tingsrättslagen och 8 lagen om häradsåklagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merRP 71/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om högsta förvaltningsdomstolen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om högsta förvaltningsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i lagen om
Läs merArbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela
8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio
Läs merSAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET. 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet
SAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet Utvecklingen av tingsrättsnätet utgör ett led i omstruktureringen av tingsrätterna. I den ingår också överföring
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut
RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål
RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål Ärende Regeringen har till 2009 års riksmöte överlämnat sin proposition
Läs merStatsbudgeten Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro.
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 254 823 000 euro. Anslaget får också användas till utgifter som föranleds av lagen om rättegångsbiträden
Läs merBetänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011
19.10.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Mirja Salonen 63/2012 Betänkanden och utlåtanden
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 17 maj 2011 439/2011 Lag om åklagarväsendet Utfärdad i Helsingfors den 13 maj 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av och i lagen om rättegång i brottmål PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 147/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. fartyg och 1 i lagen om verkställighet av böter.
RIKSDAGENS SVAR 147/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om förhindrande av miljöförorening från fartyg och 1 i lagen om verkställighet av böter Ärende Regeringen
Läs merPRESENTATIONSBLAD. Nyckelord Vård oberoende av den åtalades vilja, verkställighet av påföljder, rättspsykiatrisk vård
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Vårdpåföljdsarbetsgruppen Orförande Katariina Jahkola Sekreterare Sanna
Läs merTingsrätternas avgöranden i civilmål 2013
Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året
Läs mer22.4.2014. Justitieministeriets publikation. 26/2014 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 13/31/2011 HARE nummer OM036:00/2011
22.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Ny domstolslag Arbetsgruppen för domstolslagen ordföranden hovrättspresidenten Mikko Könkkölä, viceordföranden förvaltningsdomstols
Läs merRP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering
RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs mer37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011
20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo
Läs merRP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner
RP 220/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en förlängning av förbehållen till Europarådets I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner en förlängning av förbehållen till
Läs merRP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 28/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merRP 45/2009 rd. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2010.
RP 45/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av tingsrättslagen och 12 i lagen om utnämning av domare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merNyckelord EG-lagstiftning, rättegångsförfarande, internationell processrätt, verkställighet av utländska domar, utsökningsrätt
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för ett europeiskt betalningsföreläggande Ordförande: lagstiftningsdirektör
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att det stiftas en ny lag om landskapsfogdeämbetet
Läs merPRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Delgivningsarbetsgruppen Ordförande: lagstiftningsrådet Tatu Leppänen Sekreterare:
Läs merArbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010
14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura
Läs mer2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om högsta domstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ny lag om högsta domstolen. I lagen skall tas in centrala
Läs merRP 202/2006 rd. För att förfarandet skall kunna inledas i hovrätten krävs det tillstånd av högsta domstolen.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om överföring av besvärsärenden till en annan hovrätt för handläggning och avgörande samt om ändring av 26 kap. 13 i rättegångsbalken PROPOSITIONENS
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar samt till lagar om ändring av 17 kap. 23 i rättegångsbalken
Läs merPublikation (även den finska titeln) Rättegångens offentlighet i förvaltningsrättskipningen (Oikeudenkäynnin julkisuus hallintolainkäytössä)
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för rättegångars offentlighet i förvaltningsrätts kipningen
Läs merGenomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto
29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014
Läs merRP 11/2017 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 58 i lagen om utlämning för brott mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merFörfarande i militära rättegångsärenden
Förfarande i militära rättegångsärenden ALLMÄN ANVISNING Dnr 19/31/14 12.2.2015 I kraft 16.2.2015 -tills vidare Upphäver RÅ:2010:2 dnr 17/31/10 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan
Läs merGenomförande av medlingsdirektivet. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 36/2010
20.4.2010 Publikationens titel Genomförande av medlingsdirektivet Författare Justitieministeriets publikation Medlingsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare lagstiftningsrådet Maarit Leppänen Betänkanden
Läs merRevidering av bestämmelserna om naturskydds- och miljöbrott
15.10.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Revidering av bestämmelserna om naturskydds- och miljöbrott Arbetsgruppen för naturskydds- och miljöbrott Ordförande Lena Andersson,
Läs merPRESENTATIONSBLAD. Nyckelord civilprocessrätt, rättegångsförfarande, konsumentskydd, miljöskada
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgrupp IV om grupptalan Ordförande: lagstiftningsråd Asko Välimaa
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 maj 2012 214/2012 Lag om lagring av straffregisteruppgifter och om utlämnande av sådana uppgifter mellan Finland och de övriga medlemsstaterna
Läs merRP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen
RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas
Läs merTingsrätternas avgöranden i civilmål 2012
Rättsväsende 203 Tingsrätternas avgöranden i civilmål 202 Rekordantal civilmål avgjordes i tingsrätterna år 202 År 202 slutbehandlades 469 000 civilmål i tingsrätterna, vilket är en femtedel fler än året
Läs merÖvervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president
7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets
Läs merRP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 15 i lagen om fordonstrafikregistret och 105 b i vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merYttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden
25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012
Läs merLag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394
Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och
Läs merRP 111/2010 rd. meddelanden ska kunna undertecknas maskinellt. Lagen avses träda i kraft den 1 december 2010.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att
Läs merRP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen
Läs merRIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet
Läs merFörslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
Läs merRP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 7 och 14 kap. 1 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merUnderrättelse till åklagaren om brott som kommit för undersökning, förfarandet och åklagarens åtgärder
Underrättelse till åklagaren om brott som kommit för undersökning, förfarandet och åklagarens åtgärder ALLMÄN ANVISNING 12.6.2013 Gäller fr.o.m. 1.1.2014 tills vidare Upphäver RÅ:2008:2 Besöksadress Postadress
Läs merFörvaltningsdomstolarna
Resumé 275/54/06 Förvaltningsdomstolarna Med revisionen klarlades förvaltningsdomstolarnas verksamhetssätt och arbetsmetoder. Avsikten var att på detta sätt finna orsakerna till förvaltningsdomstolarnas
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 184/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merLag. om ändring av körkortslagen
Lag om ändring av körkortslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i körkortslagen (386/2011) 65 3 mom., ändras 64 1 mom. och 2 mom. 3 och 4 punkten, det inledande stycket i 65 1 mom., 66 2 mom.,
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 19 01 31 - D 10 19 01 35 Helsingfors/Mariehamn 22.7.2019 Nr 32/19 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 12.6.2019, nris 116, 118, 120, 122 och 124/2019. Till Justitieministeriet
Läs merARBETSGRUPPSBETÄNKANDE 2008:4. Kommunernas deltagande i den automatiska trafikövervakningen
ARBETSGRUPPSBETÄNKANDE 2008:4 Kommunernas deltagande i den automatiska trafikövervakningen ARBETSGRUPPSBETÄNKANDE 2008:4 Kommunernas deltagande i den automatiska trafikövervakningen JUSTITIEMINISTERIET
Läs merRP 168/2005 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot
RP 168/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om parkeringsbot
Läs merU 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson
U 88/2013 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga
Läs merRP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 193/1998 ni Regeringens proposition till Riksdagen med f"ömlag till lag om ändring av namnlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att namnlagen skall ändras, genom lagändringen
Läs merSTATISTIK. Uppgifter och åtgärder. Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder
STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merUppgifter och åtgärder
7 Statistik Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden Statsrådets allmänna sammanträde
Läs merRegistrering av brottmål med saksamband
Registrering av brottmål med saksamband ALLMÄN ANVISNING Dnr 25/31/15 15.10.2015 I kraft 1.11.2015 -tills vidare Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180 Helsingfors
Läs merRP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
Läs merRP 48/2011 rd. förordning av justitieministeriet. Också straffregisterutdrag som lämnas till klassificerare av bildprogram ska vara avgiftsbelagda.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i straffregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att straffregisterlagen ändras så
Läs merFörordnande av två eller flera åklagare till samma ärende
Förordnande av två eller flera åklagare till samma ärende ALLMÄN ANVISNING Dnr 13/31/13 Gäller fr.o.m. 1.4.2013 tills vidare Upphäver RÅ:2007:5 (såvitt gäller åklagarpar) Besöksadress Postadress Telefon
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 27 maj 2008 en proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
Läs merRP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.
Läs merRP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det
Läs merBarn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111
-- SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (6) 2009-02-18 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25618 Till Socialtjänst-
Läs merKlaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.
28.6.2018 EOAK/963/2017 Beslutsfattare: Oikeusasiamies Petri Jääskeläinen Föredragande: Esittelijäneuvos Mikko Sarja ARVSSKATTEBESLUTS SPRÅK 1 KLAGOMÅLET Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 25 och 25 a kap. i rättegångsbalken och av 3 i militära rättegångslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merUppgifter och åtgärder
7 Statistik Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden Statsrådets allmänna sammanträde
Läs merAtt tillgodose offrets behov vid det straffrättsliga förfarandet. Brottsofferdirektivet, central lagstiftning och god praxis.
Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen 2018 Att tillgodose offrets behov vid det straffrättsliga förfarandet. Brottsofferdirektivet, central lagstiftning och god praxis. Mervi Sarimo, konsultativ
Läs merNödcentralsverket Strategi
Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4
Läs merRP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
RP 71/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om försvarsmakten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att övergångsbestämmelsen
Läs mertill åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:4 till åklagarna Dnr 38/31/06 Utfärdad Normbas 13.12.1006 AÅL 3 2 mom. Upphäver I kraft RÅ:1998:3 1.1.2007 - tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt 1 Bakgrunden till
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut; SFS 2005:500 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens
Läs merRP 39/2011 rd. rätt att få uppgifter om en anmälan som Skatteförvaltningen
RP 39/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet
Läs merRP 30/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 30/2012 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 och 12 i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merär inte längre densamma sedan systemet med
1994 rd- LaUB 26- RP 231 Lagutskottets betänkande nr 26 om regeringens proposition med förslag till ändring av lagar angående högsta domstolens domförhet Riksdagen remitterade den 21 oktober 1994 den i
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare
Läs merSärskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning
Särskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning ALLMÄN ANVISNING Dnr 28/31/15 29.2.2016 I kraft 1.3.2016 -tills vidare Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180
Läs merRP 270/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av domstolslagen och vissa andra lagar
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av domstolslagen och vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar i domstolslagen,
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om allmänna åklagare och lagen om internationell rättshjälp i straffrättsliga ärenden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 268/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. samt vissa lagar som har samband med den. Beredning i utskott
RIKSDAGENS SVAR 268/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar samt vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen
Läs mer