SCHAKTKONTROLL AV BOPLATSEN LUNDA 138:1

Transkript

1 Arkeologiska skrifter 2014:3 SCHAKTKONTROLL AV BOPLATSEN LUNDA 138:1 Lunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län SAMMANFATTNING RAÄ Lunda 138:1 är en förhistoriska boplats där sju stenyxor, skärvsten (eldpåverkad sten), kvartsavslag från redskapstillverkning och metallslagg tidigare har registrerats. Vid den aktuella schaktövervakningen av dikesoch dräneringsåtgärderna framkom, några skärvstenar, kvartssplitter samt ett bryne av röd sandsten i dikesskärningen. Anette Färjare

2 Layout och kartmaterial: Anette Färjare Fotograf: Mats Grimfot och Anette Färjare ISBN Underlag från digitala Fastighetskartan samt digitala Översiktskartan Lantmäteriet Medgivande R Trosa 2014: ELDRUN arkeologiska skrifter 2014:3 1

3 Innehåll Sammanfattning av undersökningen... 3 Bakgrund... 3 Natur- och kulturlandskap... 4 Syfte... 5 Genomförande... 5 Metod och dokumentation... 5 Resultat och slutsats... 6 Referenser... 7 Bilagor... 7 Bil 1 Schaktbeskrivning... 7 Bil 2 Fyndlista... 7 Bil 3 Översikt över schakt och fynd, skala 1: Bil 4 Översikt, skala 1:

4 Sammanfattning av undersökningen ELDRUN arkeologi & landskap har genomfört en arkeologiska förundersökning i form av en schaktövervakning i samband med dikesförbättring och dräneringsåtgärder längs väg D504 i Nyköpings kommun. Undersökningen utfördes på uppdrag av Trafikverket region Öst efter beslut av Länsstyrelsen i Södermanlands län, dnr Vid arbetsföretaget berördes nordvästra delen av fornlämningen RAÄ Lunda 138:1. Fornlämningen utgörs av en boplats med okänd utsträckning där fem stenyxor, skärvsten, kvarts och slagg tidigare har registrerats. Vid den aktuella schaktövervakningen framkom, några skärvstenar, kvartssplitter samt ett sandstensbryne. Fynden framkom i dikesskärningen nordväst om den nuvarande markeringen av Lunda 138:1 i Fornsök. Undersökningen indikerar att boplatsen följer höjdkurvan ut i vägen och ligger förutom i betesmarken även delvis under Tallbackens tomtmark. Samtliga fynd och skärvstenar inmättes med RTK-GPS. Fynden återdeponerades, förutom sandstensbrynet som tillvaratogs. Bakgrund Samråd hölls i februari 2014 mellan länsstyrelsen i Södermanlands län och Trafikverket (dnr ) angående återställning av dräneringsfunktion, förstärkning samt beläggning av väg D504 i Nyköpings kommun. Trafikverket avsåg att korrigera södra sidan av vägen bl.a. vid Tallbacken i Lunda socken. Vägen passerar där omedelbart norr om fornlämningen Lunda 138:1, en boplats med okänd utsträckning. Inom Lunda 138:1 har tidigare framkommit skärvstenar, bitar av kvarts samt fem stenyxor. Länsstyrelsen bedömde att de av Trafikverket aviserade markingreppen skulle kunna beröra intakta lämningar och föremål på boplatsen. Länsstyrelsen beslutade därför med stöd av 2 kap. 12 Kulturmiljölagen (KML 1998:950) att en förundersökning i form av en schaktövervakning skulle genomföras. Schaktövervakningen genomfördes av ELDRUN arkeologi & landskap den 14 augusti

5 Figur 1. Översikt av del av Kiladalen med undersökningsområdet markerat som en röd stjärna. Nyköping ligger längst upp till vänster i kartan. Ska 1: Natur- och kulturlandskap Undersökningsområdet ligger söder om det fornlämningsrika riksintresset Kilaåns dalgång. Boplatsen tillhör en fornlämningsbygd i Lunda socken kring Fadabäcken - en av Kilaåns biföden. Området utgörs av en småskalig, varierad och småkuperad odlings- och skogsbygd. I närområdet är förhistoriska gravar registrerade, varav den största gruppen som utgörs av minst åtta stora sk. stensättningar (6-9 meter i diameter och 0,2-0,8 meter höga) flacka stenfyllda gravar. Dessa ligger på en flack moränhöjd norr om gården Lasätter (bil 4). Dock dominerar fornlämningsbilden av de många fynden av stenyxor. Förutom Tallbackens 5 yxor har på Lasätters ägor hittats 6 stenyxor, på Laggartrops 14 stycken och på Harlunda (Åkerstas by) finns en fyndsamling på 17 yxor. Yxorna har framkommit vid jordbruksarbetet kring Fadabäckens dalgång. Fynden indikerar en rik stenåldersbygd. (bil 4). 4

6 Syfte Syftet med utredningen var att kontrollera om boplatsen Lunda 138:1 berördes av förbättringsåtgärderna samt dokumentera de fynd och anläggningar som framkom vid vägarbetsföretaget. Om möjligt skulle också en datering (c-14) genomföras. Figur 2. Lunda 138:1 från väster (boplatsen utsträckning markerad i FMIS före undersökningen). Genomförande Metod och dokumentation En förbättringsåtgärd av diket på båda sidor av vägen (D540) genomfördes med en dikesskopa. I södra dikets södra slänt genomfördes en korrigering av slänten (samt även dikets djup) mot Tallbackens tomt och betesmark. I västligaste delen av diket skars 0,3-0,5 m bort i släntskanten. Där berördes boplatsen Lunda 13. I östra delen skars 0,5-0,7 m bort av dikeskanten. Där är också ett par överfarter till betes- och odlingsmarken där dräneringsrör lades ned och täcktes över. På norra sidan vägen genomfördes likadana åtgärder. Där berördes inga fornlämningar. Diken och fynd mättes in med RTK-GPS (SWEREF 99 TM). Samtliga redovisas på kartor och beskrivs kortfattat i tabeller. Samtliga finns också digitala som shapedataset. Figur 3. Schaktningen genomfördes med en dikesskopa. Bilden visar södra diket och den del som berörda Luna 138:1. Fotograf Mats Grimfot, Väg och Miljö. Figur 4. Därefter rensades kanten med skärslev. Fotot visar när F3, brynet hittades. Fotograf Mats Grimfot, Väg och Miljö. 5

7 Resultat och slutsats Fornlämningen Lunda 132:1 utgörs av en boplats med okänd utsträckning där fem stenyxor, skärvsten, kvarts och slagg tidigare har registrerats. Norr om boplatsen finns ytterligare två fyndplatser för yxor, Lunda 133 och 134 (bil 3). I närområdet av boplatsen är ett flertal stenyxor påträffade (bil 4). Vid den aktuella schaktövervakningen framkom, några skärvstenar (gula trianglar), enstaka keramikfnyk (F2), fyra kvartssplitter (F1 och F4) samt ett sandstensbryne (F3). Fynden framkom i dikesskärningen nordväst om den nuvarande markeringen av Lunda 138:1 i FMIS. Samtliga fynd och skärvstenar inmättes med RTK-GPS och återdeponerades förutom sandstensbrynet som omhändertogs. Inget daterande material kunde insamlas vid underökningen. Inte heller de nya fynden kan dateras med säkerhet även om kontexten talar för stenåldersdatering. Boplatsens läge, fynd och områdets fornlämningsbild talar för en lång bosättningskontinuitet. Intressanta fornlämningsområden i Södermanland att jämföra med är t.ex. Kjula i Eskilstuna (undersökt av SAU och Sörmlansmuseum) och Ramundsbäcken i Kila (undersökt av Patrik Gustafsson, Sörmlands museum). Undersökningen indikerar att boplatsen följer höjdkurvan och ligger förutom i betesmarken även delvis under Tallbackens tomtmark. Boplatsen tillhör en rik fornlämningsmiljö runt Fadabäcken där boplatslägen med påtagligt många fynd av stenyxor är kända och registrerade i FMIS (bil 4). Figur 6. Området där boplatsmaterialet framkom ligger i sydöstra delen av undersökningsområdet, mot Tallbackens tomt. Figur 5. F3 Brynet fotograferat direkt på fyndplatsen. Fotograf Mats Grimfot, Väg och Miljö. 6

8 Referenser FMIS - Fornminnesinformationssystemen, Riksantikvarieämbetet. Gustafsson Patrik, Rösäng. Rösäng 3:1, Lunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län. Särskild utredning. Nyköping. Sörmlands museum, 2012:06. Sörmlands museum, Arkeologiska nyheter, artiklar om stenålder, SAU - Societas Archaeologica upsaliensis, SAU bloggen om Kjulaundersökningarna. Bilaga 1-4 Bil 1 Schaktbeskrivning DIKE TYP BESKRIVNING D1 västra delen D1 östra delen D2 Bil 2 Fyndlista Maskin, skärslev Maskin, skärslev Maskin, skärslev Torv 0, m tj, Därunder brunfärgad grusig och sandig morän. Fynd av kvarts, keramik och bryne. Torv, 0,1-0,15 m tj. Plöjlager 0,15-0,2 m. Därunder tät och lerig mjäla. Inga fynd. Torv, 0,1-0,15 m tj. Därunder finkornig mjäla med gruslinser. Delvis påförda lager i västra delen. Inga fynd. FYND NR TYP ANTAL/STORLEK KONTEXT / MÖH ANM F1 Kvarts 1, splitter D1, Höjd: 48,04 m.ö.h. Återdepot F2 Keramikfnyk 3, odefinerbar. D1, intill övergången, Återdepot i gammalt dike. Höjd: 47,08 m.ö.h. F3 Bryne, sandsten 1, D1, Höjd: 48,76 m.ö.h. Tillvaratagen F4 Kvarts 3, splitter D1, Höjd: 48,87 m.ö.h. Återdepot 7

9

10