Energilots 2.0. Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk.

Transkript

1 SOLENERGI BIOENERGI BIOGAS VINDKRAFT VATTENKRAFT Energilots 2.0 Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk.

2 Tre år med Energilots 2.0 Efter tre år är Energilots 2.0, som drivits av LRF i Dalarna och Gävleborg, nu avslutat. Projektet pågick mellan augusti 2011 och december 2014 och finansierades av EU:s landsbygds program och LRF. Syftet var att stötta landsbygdsföretagare i affärer på förnybar energi och energieffektivisering. På längre sikt ville vi främja en bättre ekonomi i de gröna näringarna och samtidigt göra miljö och samhälle en tjänst. Hur har det då gått? Energimarknaderna Vi kan konstatera att föränderliga energimarknader innebär utmaningar för dem som vill satsa på förnybar energi. Tidigare fanns all anledning till optimism kring de gröna näringarnas förnybara energislag. Bland annat hade priserna på bioenergi stigit stabilt under flera år, precis som oljepriser och elpriser. Men snart mattades marknaderna väsentligt och det som såg ut att bli en explosion av förnybar energi blev snarare en kinapuff. Några har kunnat starta verksamheter och driva dem framgångsrikt, men för det stora flertalet har affären inte blivit verklighet. För att så skulle ske behövdes bättre lönsamhet i kalkylen och högre priser på icke förnybar energi. Dessa omvärldsfaktorer, i kombination med vad som faktiskt efterfrågades av landsbygdsföretagen i våra län, gjorde att projektet fick anpassa sig. Resultatet blev fler aktiviteter för inspiration istället för affärsutveckling. Vi ser det som en förberedelse inför tider då de gröna näringarnas energislag återigen blir intressanta på marknaden. Energieffektivisering alltid lönsamt Att utnyttja den energi man betalar för så smart som möjligt är trots allt ändå intressant. Hur litet eller stort företaget än är, är det alltid lönsamt att inte använda mer energi än vad som faktiskt behövs. Man ska alltså försöka spara energi utan att behöva minska sin produktion. Ett populärt, nyttigt och ganska enkelt sätt är att använda lantbrukstraktorerna mer energieffektivt. Projektets kurser i sparsam körning har gett lantbrukare en bra start i att komma igång med ett effektivare körsätt. Det gör att många droppar dyr diesel kan sparas utan tapp i produktion eller tid. er att till låg kostnad få en överblick över gårdens energiförbrukning har funnits under 2013 och 2014 via Greppa Näringen och vidare med stöd från Länsstyrelserna. Energikartläggningar har gjorts med hjälp av en energirådgivare, som har expertkunskaper inom lantbrukets energianvändning. Förhoppningsvis fortsätter detta stöd att finnas även från 2015 och framåt. Den gröna energin framtiden? På sidan här brevid sammanfattas de intryck och lärdomar vi plockat upp under projektet. Inom flera områden finns möjligheter för företag inom de gröna näringarna. Vissa kan vara lönsamma redan idag, men då kräver det ofta att man har möjlighet att lägga mycket tid och eget arbete på att bygga och underhålla. På kort sikt är möjligheterna för den förnybara energin svåra att bedöma. Det verkar nu som att det stora genombrottet för de gröna näringarnas energiaffärer får vänta några år. Men trots det finns möjligheterna och tekniken för att ta tillvara den förnybara energin. Längre fram kommer troligtvis flödet av den relativt billiga oljan att minska. Kärnkraftverken kommer att behöva stängas på grund av ålder och behöver då antingen ersättas med ny kärnkraft eller av bioenergi, vindkraft, solenergi och kanske vattenkraft. Då, om inte innan, kan ett rejält lyft komma för de gröna näringarnas energi. Så på längre sikt ser framtiden ljus ut, även om den inte kommer så snart som vi hoppats. Men till dess, gör inte av med mer energi än vad som behövs och producera så mycket du kan med så liten energiinsats som möjligt. Det är alltid lönsamt. Christian Blanck, LRF Dalarna/Gävleborg, projektledare De gröna näringarnas energislag med kommentarer utifrån projektets erfarenheter Bioenergi Valfrihet mellan flis, brännved, salix med mera. Med egen skog eller salix kan man värma egna fastigheter kostnadseffektivt och miljömässigt. att sälja värme till grannar med värmebehov. Svårt att komma in på marknaden för stora värmeverk då efterfrågan minskat. Hård prispress då många värmeverk eldar returträ och sopor till lägre kostnad än flis. Vindkraft Äga andelar i stort vindkraftverk eller eget småskaligt nära gården. Bäst ekonomi och nytta i stora kraftverk. Vid småskalig snurra är det bättre ju större och högre den är. Viktigt att vara överens med grannar och myndigheter, samt kolla upp referenser på leverantörer. Småskalig vindkraft sällan lönsam i jämförelse med storskalig vindkraft, men bra på ställen där fast anslutning till elnät saknas. Solenergi Främst elproduktion men även solfångare för varmvatten. till egen elproduktion. Passar många och lantbrukare har ofta stora ytor att placera anläggningar på. God ekonomi på givet bra avtal med köpare av den producerade elen, men ganska stor investering och lång avskrivningstid. Stor miljönytta och lite underhåll av utrusningen. Välj utrustning och fästanordningar noggrant. Biogas Djurgårdar kan bygga egen eller gemensam anläggning. Energi till egna gården i form av värme och elektricitet eller i större skala kan biogasen förädlas till fordonsgas. Stöd från samhället för biogassatsningar. Mycket stora investeringar och svårt att få lönsamhet nu på grund av låga elpriser och relativt låga priser på bensin och diesel. Stigande priser på olja kan ge ett lyft för biogasen. Vattenkraft Äldre kvarnar och dammar kan rustas med modern småskalig vattenkraft. Risk för svåra, dyra och utdragna tillståndsprocesser. Hög investering och lång avskrivningstid men god lönsamhet på lång sikt. Osäkert politiskt och juridiskt i nuläget kring miljölagstiftning. 2 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

3 röster från projektet röster från projektet Nu har vi samma totalkostnad som vi tidigare hade bara för värme till fastigheterna Varje deltagare kan spara 5-10 % av dieseln genom att gå sparsam körning-kursen Lennart Öhlund, spannmålsodlare i Hedemora. Kursledaren Christer Johansson från LRF Konsult. På Eriksdals Gård utanför Hedemora är Lennart och Anton Öhlund andra och tredje generationen lantbrukare. På gården odlas 365 hektar spannmål och brukas 120 hektar skog. Dessutom har de investerat i en fliseldad panna som ersatt oljan i spannmålstorken. Redan nu har det inneburit en besparing. Lennart deltog i början av 2012 på en kurs i energieffektiv spannmålshantering och 2013 invigde gården en ny torklösning för spannmål, med flispanna. Systemet är helt vattenburet och Lennart Öhlund tycker att det är väldigt tillförlitligt. Framöver är planen att använda den egna skogen som bränsle i pannan men till att börja med har de köpt in massaved. Trots det är investeringen i pannan redan lönsam. Investeringen var en ren kostnadsfråga egentligen. Vi ville minska våra energikostnader och det kan vi redan nu se att vi gör. Nu har vi samma totalkostnad som vi tidigare hade bara för värme till fastigheterna. Och avbetalningsplanen är nu på 10 år, hade vi kunnat räkna av allt direkt hade det nog blivit fyra till fem år. Lennart Öhlund har både tagit emot studiebesök på gården då han berättat om sin torklösning och också deltagit på studiebesök själv. Jag talar mig såklart varm för vår lösning, men man ska tänka på att det passar just vår verksamhet. Något jag lärt mig under resan är att ska man göra en sådan här investering så ska man göra det fullt ut, men också efter sina egna förutsättningar. Jag tycker att det är intressant att vi kan bli helt oberoende av fossil energi. Teknik- och energirådgivaren Christer Johansson på LRF Konsult i Linköping har varit utförare åt Energilots 2.0 med fokus på energikartläggningar, sparsam körning och spannmålstorkning. Han redovisade också en del av sina kartläggningar på Energirally, studiebesök på gårdar som tänkt energismart. Under projektets gång har Christer märkt ett ökande intresse för energifrågorna och också att det finns mycket att göra. Beroende på gårdens inriktning finns det olika saker man som lantbrukare kan se över när det gäller energieffektivisering. På exempelvis mjölkgårdar, som Christer gjort många energikartläggningar för, börjar man titta på hur förbrukningen av energi ser ut i form av el, diesel och eldningsolja. Jag har fokus på belysning och återvinning av värme. Men ofta kartlägger vi också gårdens möjlighet att producera energi, till exempel om det finns takytor för solceller, gödsel till biogas eller möjlighet att installera en fliseldad panna för spannmålstorkning och uppvärmning. kan förbrukningen minska. Varje kursdeltagare kan spara 5 10 % av dieseln genom att gå kursen. Christer menar att det ofta är ekonomi och möjligheten att spara pengar som är incitament för lantbrukarna att tänka energieffektivt. Den här typen av projekt gör det möjligt att se vilka besparingar som går att göra och hur mycket man kan spara. Projektet har också gett inspiration och stimulans, någonting som ger dem en knuff. De kan titta på andras lösningar och få konkreta tips. Vi har ett EU-krav på oss att minska våra utsläpp och jag ser gärna att vi fortsätter utnyttja Energikollen hos Greppa Näringen och Energimyndighetens energikartläggningscheckar. Intresset finns hos lantbrukarna. Spannmålstorken värms med en flispanna. Här ser vi luckan till spannmålsförrådet på byggnaden med flispannan som är öppen för inspektion. Studiebesök i februari I framtiden tror Lennart att lantbruket behöver fortsätta utveckla energieffektiva lösningar, både för lönsamheten och oberoendet av fossila bränslen. Själv vill han utvidga sitt värmesystem så att de även kan värma de två grannfastigheterna han äger. Så småningom finns det förhoppningsvis möjlighet att bygga ytterligare en spannmålstork också, så att han kan öka kapaciteten. En kurs i sparsam körning innebär att man kartlägger hur man kör sina maskiner och sedan ser över vilka förändringar som kan spara bränsle. Det kan till exempel vara att växla vid rätt antal motorvarv. Kurserna i sparsam körning har varit välbesökta och intresset har ökat under året. Många får nog perspektiv på sin förbrukning när de kan se mängden bränsle de gör av med. Med dokumentationen så märker de att med små medel Christer Johansson, energi- och teknikrådgivare på LRF Konsult vid förvärmningsbatteri till en spannmålstork. Bild är tagen under studiebesök i Norrala (Gävleborg) vid kurs i energieffektiv spannmålshantering augusti ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

4 Regional energilots och nationell strategi blev nytt projekt I maj 2011 antogs en nationell energistrategi av LRF. I enlighet med LRFs vision om hållbar lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft inom de gröna näringarna ska strategin verka för för lönsamma affärer med förnybar energi, omställning till förnybar energi samt energieffektivisering på gården. Det blev startskottet för en andra omgång av projektet Energilots, Energilots 2.0. Två gånger Energilots Mellan år 2008 och 2010 genomfördes det första Energilotsprojektet i Dalarna av LRF. Projektet syftade till att undersöka möjligheter att utveckla verksamheter inom förnybar energi på landsbygden. Vid projektslut fanns önskemål om fortsatt arbete med att stötta energieffektivisering och utveckla energiföretagande. Utifrån LRFs beslut om en nationell energistrategi startades en uppföljare på Energilotsprojektet i form av Energilots 2.0. Denna gång skulle både Dalarna och Gävleborg vara arbetsfält för projektet. Fokus skulle nu gå från undersökning och kartläggning till konkret verksamhet med stöd för, och främjande av, affärer och energieffektiviseringar. Aktiviteter och aktivitetsmål Mål, antal Genomfört, antal Lotsprocesser på företagsnivå Expertbesök på studiecirkel effektivisering 6 6 Inspirationsträffar på gårdsföretag, exempelvis småskalig förnybar energi Kurser i sparsam körning med lantbrukstraktor Biogaslotsar/cirklar för att stötta biogasgrupper Studieresor 6 10 Energieffektiviseringsgenomgångar Energigårdar som exempel i länen, olika verksamhetsinriktning Lotsprocesser i grupp gruppträffar kompetensutveckling inom exempelvis energieffektivisering Stöttningsinsatser för befintliga och nya erfarenhetsgrupper Processer för utveckling av affärsmodell för lokal bioenergi Några av målen har under projektets gång reviderats och omprioriterats beroende på omvärldens förändringar. De huvudsakliga effektmålen och huvudsyftena med projekt målen har ändå varit desamma. Aktiviteter och samarbeten Ambitionen har varit att stötta de gröna näringarnas företag genom att coacha och lotsa till satsningar inom förnybar energi och energieffektivisering. Därför har vi i första hand arbetat med aktiviteter som syftar till att ge landsbygdsföretag möjlighet att öka sin kunskap och kunna möta energimarknaderna, såsom kurser, visa goda exempel och förmedling till experter. För att möta aktuell efterfrågan och behålla fokus på lönsamhet har vi behövt anpassa projektplanens aktiviteter utifrån verkligheten. Till exempel har vi jobbat mer mot inspiration och kunskapsutveckling inom flera energiområden istället för att genomföra direkt affärsutveckling mot energiaffärer, vilket var ett av huvudspåren från början. Vi har också haft samarbeten med nätverk och partnerskap inom de gröna näringarna, och även privata och offentliga organisationer samt myndigheter. Samarbetet har skett bland annat med kommunala energi- och klimatrådgivare, regionala energinätverk och det regionala biogasnätverket. Konkret innebär detta att vi använt oss av följande aktiviteter för att nå målgruppen och sträva mot projektets målsättningar: Enskilda lotsprocesser: Projektledningen stöttar, för dialog, tillhandahåller information och kontakter till enskilda eller grupper av företagare Målsättningar och måluppfyllnad De långsiktiga effektmål som eftersträvades, och som kommer som följd av projektets genomförande, var: Öka användningen av förnybar energi i Dalarna och Gävleborg Öka produktionen och användningsmöjligheterna av energigrödor odlade på åkermark Öka kunskapen om och tillämpning av energieffektivisering hos lantbruksföretagen. Mer konkreta mål, processmål eller projekt mål, är grunden för aktivitetsplaneringen och for mulerades i projektplanen som på nästa sida. Efter målet står vad som har genomförts inom projekttiden. Målgrupp och prioriteringar Målgruppen för projektet formulerades till: 1. Lantbruks- och landsbygdsföretag i Dalarna och Gävleborg med möjlighet till affärer inom förnybar energi, leverans av energi råvara och/ eller energieffektivisering i befintlig verksamhet. 2. Köpare av energi och energiråvara närvärmeföretag, kommuner, kommunala energibolag, förvaltningar och liknande. Den första målgruppen prioriterades under projektet. Marknaderna för förnybar energi hade börjat ge vika när projektet kommit igång vilket gjorde att stora inköpare köpte energi råvara från andra håll än de gröna näringarna. Projektet fokuserade då på andra möjligheter för landsbygdsföretagen än leveranser av energiråvara. Biogaslotsar: Som ovan men fördjupat mot grupper som planerar eller har startat biogassatsningar Kurser inom olika områden: Fokus på sparsam körning av lantbrukstraktorer och andra kurser inom energieffektivisering (bland annat spannmålshantering) Seminarier och temadagar: Lyfta frågor och erbjuda kunskap kring ämnen som solenergi, ved företagande, småskalig vindkraft med mera Minimässor: Med utställare inom bioenergi och andra typer av förnybar energi på gårdsnivå, kombinerat med expertföreläsningar Studieresor och studiebesök: Intressanta besöksmål för att visa på goda exempel och ge inspiration samt kunskap. Exempelvis solenergi, biogas och småskalig vattenkraft 6 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

5 röster från projektet Energieffektiv spannmålshantering genom ombyggd oljepanna. Studieresa april 2014 På Ölsta gård utanför Sala såg spannmålsodlaren Robert Eriksson, tillika erfaren biobränsleeldare sedan många år, möjligheten att konvertera sin oljeeldade varmluftspanna. Under 2013 kom Robert i kontakt med företaget Pelltec, som tagit fram en lösning för att byta ut befintlig oljebrännare i varmluftspannor mot pelletsbrännare. Erikssons gård kom att bli den första som fick en Pelltec pelletsbrännare installerad. Efter en del inställningar och finjusteringar har försöken visat goda resultat och både Robert och Pelltec tycker att konverteringen gått riktigt bra. I skrivande stund finns ytterligare tre pannor i södra Sverige som konverterats från olje eldning till pelletseldning med Pelltec-brännare. Som alltid om man byter till eldning av fast biobränsle tillkommer en del underhåll, främst behovet av att aska ur brännaren och pannan. Det är dock inget besvärande menar Robert Eriksson, då man i alla fall måste titta till pannan och torken emellanåt. De lägre Solel i Bleka, Jämtland. Studieresa augusti 2014 LRF Energilots 2.0 arrangerade tillsammans med LRF:s rikstäckande energiprojekt Goda Affärer på Förnybar Energi en studieresa till Bleka söder om Östersund i Jämtland. Målet var att besöka landsbygdsföretag som satsat på produktion av solel. Örjan Nilsson, nötköttsbonde i Bleka, är ett lysande exempel på energiföretagande. Han har både Oljebrännare kan bytas ut och ersättas med pelletsbrännare i befintliga varmluftspannor för spannmålstorkning. På Ölsta Lantbruk utanför Sala har just detta gjorts. driftskostnaderna (och miljönyttan) väger upp det lilla extra underhållet som krävs. Ungefär var tredje dygn brukar Robert aska ur och det har fungerat utan problem. installerat solceller på ladugårdstaket och optimerat logistiken på gården, vilket gör att drivmedelsförbrukningen är hälften av genomsnittet i regionen. Investeringen på 31 kw solceller gjordes sommaren 2013 och Örjan konstaterar nöjt att anläggningen producerar över beräknad energimängd. Dessutom har juli 2014 varit en rekordmånad. Som lantbruksföretag är lönsamheten bäst när sol elen levereras ut på nätet till ett elhandelsbolag, och avtalat pris är högre än spotpriset på el. Får du inte återbetalning av energiskatt i din verksamhet är den bästa lönsamheten att ersätta inköpt el. En normal återbetalningstid ligger mellan år. Detta ska jämföras med att solcellerna förväntas leverera el i 25 år eller mer. På Janpers lantbruk i Stora Skedvi driver makarna Elin och Rickard en mjölkgård med 300 årskor plus rekrytering. Under projektet Energilots 2.0 har gården genomgått en energikartläggning och varit värd för studiebesök. Paret Janpers anmälde sig till LRF för att vara med på aktiviteter och hålla studiebesök och blev kontaktade när projektet Energilots 2.0 drog igång. De genomgick då bland annat en energikartläggning och var värdar för Energirally där flera gårdar tog emot studiebesök och berättade om sin verksamhet. Och energi är en ständigt närvarande tanke i verksamheten säger Elin: Man tänker på energi hela tiden, det handlar ju både om miljö, spara pengar och vara effektiv. Det var en väl värd investering att låta ett proffs göra en kartläggning på gården, tycker hon. Det kom fram många bra tips. Den största förändringen hittills är att de sett över vilka tider på dygnet som energislukande maskiner körs. Det visade sig att under elintensiva timmar, effekttoppar, kan elbolaget ta ut en straffbetalning när kvoten överstigs. Efter att detta påtalats kan de nu justera vilka tider som maskinerna körs så att elåtgången sprids jämnare över dygnet. Energi handlar både om miljö, spara pengar och vara effektiv Elin och Rickard Janpers på Stora Skedvi. Ett annat förslag till förbättringar som Elin och Rickard fick var att byta ut ljuskällor mot mer energisnåla alternativ och se över användningen. Utöver det fick de också tips om att byta vakuumpumpen mot en frekvensstyrd sådan, ett lägligt förslag då den äldre pumpen tidigare gått sönder. Då förändringarna hos Janpers skett nyligen väntar de fortfarande på att se resultat av effektiviseringen. Men tänka smart kring energi kommer Elin fortsätta med: Vi funderar på att delta i kurser om sparsam körning. Och byta belysningen såklart, det kommer så småningom. Dessutom har vi byggt en flispanna för att värma upp bostadshus och verkstad, och där fick vi förslag att bygga en kulvert så att vi kan ut nyttja värmen även i personalbostäderna och mjölkanläggningen. Elin framhåller också hur viktigt det kan vara att få hjälp med en kartläggning av någon utifrån, som kommer med nya perspektiv. Utan det hade de aldrig upptäckt elbolagets straffbetalning vid effekttopparna. Men hon säger också att man inte behöver känna sig överväldigad av att göra allt på en gång. Genom att fokusera på ett område och åstadkomma något där så har man kommit en liten bit på vägen. Besökare för samtal om markbaserad solcellsanläggning i Bleka. Fler gårdar besöktes under dagen i Bleka, som blivit något av ett center för energisatsningar. Här finns även solceller installerade på marken istället för på tak. Installationskostnaden blir betydligt lägre och eventuell service av anläggningen förenklas. 8 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

6 Hej Mats Selin, länsstyrelsen i Gävleborg! Bakgrund inom LRF, samarbetspartner för Energilots 2.0 genom länsstyrelsen. Biogas ett särskilt fokus inom Energilots 2.0 Gårdsbiogas i Jämtland Studieresa april 2013 Hej Martin Henriksson, länsstyrelsen i Dalarna! Ansvar för klimatoch energifrågor, styrgruppen för Energilots 2.0. Varför är sådana här projekt viktiga? Det har funnits ett stort intresse för den här frågan och genomförts många bra aktiviteter. Till exempel inom spannmålstorkning och sparsam körning. Jag har mitt egna lilla mål om att vi ska ersätta 100 kubikmeter olja i regionen. Nu är vi uppe i 25. Hur har arbetet fungerat? Det har fungerat mycket bra. Samarbetet har varit väldigt bra och det har varit en bra uppdelning med LRF som projektägare och länsstyrelsen som partner. Vad händer hos er framöver? Förhoppningsvis kan vi fortsätta samarbeta med LRF. Och det finns mycket mer att göra inom energiområdet så vi får hoppas på en fortsättning. Hej Jan Tholerus, LRFs regionstyrelse i Dalarna! Vice ordförande, ansvar för energifrågor, styrgruppen för Energilots 2.0. Driver Knutsbo Gård som är självförsörjande på uppvärmning. Varför satsar LRF på ett sådant här projekt? Energi är ett angeläget område, det finns både företagsmöjligheter och pengar att spara. Ett sådant här projekt är ett bra tillfälle att utveckla sin verksamhet, säger Jan. Vilken nytta har projektet haft? Det har genomförts många aktiviteter och många lantbrukare har både kunnat förverkliga idéer och fått nya. Det har varit ett väldigt lyckat projekt trots att vi haft konjunkturen emot oss. Men sådana här investeringar gör man på lång sikt. När konjunkturen vänder upp igen är man redo att tjäna pengar. Ett särskilt arbetsområde inom projektet har varit stöttande av olika satsningar på biogas inom lantbruk. Henrik Axelsson, projektmedarbetare i Energilots 2.0, har haft ett särskilt uppdrag att jobba med biogasfrågor som berör de gröna näringarna. Henrik är mycket kunnig och har dels samverkat med olika nätverk men framförallt arbetat direkt mot enskilda och grupper av landsbygdsföretagare som vill satsa på biogas. Denna särskilda hjälp och stöttning har i projektet kallats biogaslotsar, utifrån att projektet lotsat biogasgrupperna. Lantbruket har mycket att ge vad gäller råvara, eller substrat som det kallas, till biogasanläggningar. Bäst affär blir det om man även kan äga och driva en biogasanläggning istället för att bara leverera in råvaran (som oftast är ko- eller grisgödsel). För detta har projektet bland annat samordnat seminarietillfällen, kunskapshöjande och nätverksfrämjande träffar samt studieresor. Många av de biogassatsningar som påbörjats var igång innan Energilots 2.0 startade. Vid flera av dessa har Henrik varit med i olika sammanhang, såsom förstudier och särskilda projekt. Logistik, produktionsförutsättningar och ekonomi är exempel på saker som projektet genom Henrik kunnat hjälpa intressenter med. Flertalet biogassatsningar i länen ligger mer eller mindre på is då marknadsförutsättningar och möjlig lönsamhet inte varit särskilt goda. Några arbetar dock vidare och har kommit långt i planeringen av en lantbruksbaserad biogasanläggning. På initiativ av kommungruppen i Nordanstig anordnade Energilots 2.0 en studieresa med fokus på gårdsbiogas anläggningar i Jämtland. Framgångarna för Jämtländsk gårdsbiogas startade 2009 då Dan och Mats Gustafsson från Yttergärde lantbruk satsade på att utveckla och bygga en egenkonstruerad anläggning. Mats som också är konsult på MMG har sedan dess lett byggandet av två anläggningar som är i drift samt i skrivande stund har ytterligare 4 stycken under uppstart/konstruktion. Konceptet bygger på kostnadseffektiva lösningar och på att bonden är egen byggherre. Produktutvecklingen sker kontinuerligt och på bilden nedan demonstreras den nya svavelrenaren som gör att kraftvärmeaggregaten ska gå bättre och hålla längre. Studiebesökets deltagare var nyfikna på Mats och Dans arbete och flera av dem fick säkerligen med sig bra idéer och uppslag att fundera vidare på. Vy från taket på Mats Gustafssons biogasanläggning på gården i Yttergärde i Jämtland. Studieresa dit genomfördes april Varför är sådana här projekt viktiga? Att driva sådana här projekt är ett bra sätt att nå ut. Vi har fått igång efterfrågan på till exempel energieffektiviseringar. Bland annat genom aktiviteterna, som Energirally, där man fick besöka gårdar som genomgått en kartläggning. Hur har arbetet fungerat? Det har fungerat mycket bra, projektet har varit väldigt lyckat. Samarbetet har varit bra, alla har bidragit med relevant kunskap och vi har haft ett öppet klimat. Vad händer hos er framöver? Självklart hoppas jag att vi har möjlighet att vara med på fler satsningar i energifrågan. Det är ett viktigt område där det finns mycket att göra. Men just nu får vi invänta det nya landsbygdsprogrammet. Hej Lars Norlund, LRFs regionstyrelse i Gävleborg! Ledamot, ansvar för energifrågor. Driver Norränge lantbruk i Söderala. Varför satsar LRF på ett sådant här projekt? Energi är viktigt eftersom allt är energi. Man behöver tänka på kostnaden som det innebär att använda energin men också på vilka sätt man kan spara pengar. Som lantbrukare sitter man också på en förnybar energitillgång som bör utnyttjas på ett bra sätt. Och därför blir det också en viktig fråga för LRFs medlemmar. Vilken nytta har projektet haft? Det har genomförts så många bra aktiviteter, solenergidagar, vattenkraftsdagar, kurser i sparsam körning. Det här har varit ett väldigt bra projekt, bredden har gjort att vi nått många och det är viktigt att tänka på även framåt. Svavelrenare som renar biogasen från svavelämnen. 10 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

7 Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm. Telefon LRF 2015