Arkeologisk utredning

Transkript

1 Arkeologisk utredning TUNA PROSTGÅRD 1:9 vid grävning för service-, cykel- och gångväg sat pupstation nära Stora Tuna kyrka och fornläningarna 417:1 och 508:1 i Stora Tuna socken, Borlänge koun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr 114/15 David Fahlberg

2 Lantäteriet i2014/00618 Dalarnas useu, Falun,

3 Inledning Trafikverket avser att utöka riksväg 70 till fyra filer, en breddning av vägen från 10 eter till 16,5 eter ellan Roeholen och Gyllehesvägen i Stora Tuna socken (bilaga 2 och 3). Breddningen av vägen innebär även en flytt av den befintliga pupstationen vid Stora Tuna kyrka och den serviceväg so leder fra till denna. Utöver detta behöver också gång- och cykelvägar längs riksvägen flyttas. Arbetsorådet ligger ca 300 eter från den edeltida Stora Tuna kyrka ed tillhörande kyrkogård, sat intill två registrerade fornläningar. Fornläning Stora Tuna 508:1 utgörs av en slaggförekost nordöst o riksvägen och fornläning 417:1 en gårdstot hörande till pastorsbostället intill kyrkogården vägen. Inför exploateringen har Dalarnas useu genofört en arkeologisk utredning etapp 2 enligt Länsstyrelsen Dalarnas beslut, dnr Fältarbetet genofördes under två dagar i oktober 2015 och berörde ett oråde söder o bron över Tunaån oedelbart sydväst o riksvägen. Kunskapsläge Tunaslätten utgörs av lättbrukade sedientjordar vilket gör den till Dalarnas viktigaste jordbruksbygd. Tunabygden är också rik på fornläningar och sannolikt finns det fler fornläningar dolda under åkerarken. Kända fornläningar finns från äldsta stenålder till nyare tid och består av allt från boplatser och gårdar till blästplatser och gravhögar. Det aktuella undersökningsorådet ligger på prostgårdens ark intill Stora Tuna Kyrka ed tillhörande kyrkogård. I Stora Tuna skall det ha uppförts en rektangulär gråstenskyrka någon gång efter år Denna kyrka byggdes sedan ut i början på 1300-talet och den nuvarande kyrkan började byggas vid itten av 1400-talet (Mogren & Svensson 1988). Invid kyrkan har också en tingsplats legat so också troligen varit i bruk även innan den tidigaste kyrkan. Tinget i Tuna otalas ofta i de skriftliga källorna från 1300-talet och fraåt och det är alltid platsen vid Tuna kyrka so onäns. Tingsgården i Tuna onäns först 1480 och har sannolikt legat vid Frostbrunnsbäcken (Mogren & Svensson 1988). Tuna ting frastår under edeltiden so landsting för Dalarnas lagsaga, vilket bör ha otsvarat dagens landskap Dalarna. Idag finns få bevarade förhistoriska gravar i Stora Tuna socken en gravbeståndet från yngre järnåldern i Borlängeorådet antas ha varit betydligt större än vad det nu frastår. Från 1666 finns anteckningar o ett sextiotal gravhögar i Stora Tuna socken (Ståhle 1960) vilka idag inte återfinns i landskapet. Många gravar har troligen grävts av eller bortplöjts under århundraden av jordbruk, vilket påpekades av Abraha Sahlstedt redan på 1700-talet då ett flertal högar ännu fanns bevarade (Hyenstrand 1974: 30; Carlsson 1994: 103). Till stöd för detta antagande har också flera kantrännor efter gravhögar påträffats i Stora Tuna i och ed uppdragsarkeologiska undersökningarna sedan 1990-talet och fraåt 3

4 (Carlsson 1994: ; Paghold & Carlsson 1996; Lögdqvist 2009; Bennströ & Helgesson 2010). Probleet ed bortodling av fornläningar bör också beröra andra fornläningstyper så so slaggvarp en även läningar so inte varit anifesta i landskapet, efterso ploglagren ofta går ned till naturlig ark. Den vanligaste fornläningskategorin i orådet är slaggförekoster. Fornläning 508:1 so ligger invid den norra sidan av riksvägen är registrerat i forninnesregistret so ett eventuellt slaggvarp från järnålder-edeltid, det rör sig est sannolikt o slagg från edeltida bergsbruk och inte äldre blästbruksslagg (FMIS). För en översikt över tidigare arkeologiska undersökningar i orådet hänvisas till Dalarnas useus rapport för utredningen av den aktuella vägsträckan (Wehlin 2015). Syfte Syftet ed utredningen var att ta reda på o eventuella fornläningar berörs av vägbygget, sat att översiktligt fastställa läningarnas karaktär ofattning och ålder. Utredningens resultat ska bilda kunskapsunderlag för Länsstyrelsens beslut o- sat upprättande av en undersökningsplan för, en eventuellt arkeologisk förundersökning. Målgrupp för utredningen var Länsstyrelsen Dalarna och Trafikverket. Metod och genoförande Utredningen utfördes geno sökschaktsgrävning, det vill säga steg 2 i en arkeologisk utredning. Schakten förlades invid och väster o service-, gång- och cykelvägar där de nya vägdragningarna planerats. Det totala utredningsorådet var ca fördelat över två oråden (bilaga 3). Oråde 1 av vilket ca 81 2 av totalt ca undersöktes ed sju schakt, anslöt till servicevägen till det befintliga puphuset och låg i en slänt ned ot Tunaån. Oråde 2 var ca varav undersöktes geno fyra indre schakt i parkorådet närast servicevägen och ett längre, ca 130 eter långt schakt geno åkerarken längre åt sydöst. Schakten grävdes ed planskopa skiktvis ned till eller naturlig ark. Schaktens botten och utvalda sidor handrensades, anläggningar och kulturlager dokuenterades i plan och undersöktes när det ansågs befogat. Schakt och anläggningar ättes in ed RTK-GPS. Resultat Schakt, anläggningar och fynd I de tolv sökschakten påträffades vad so bedöts so spår av anläggningar eller kulturlager endast i tre. I oråde 1, och i huvudsak i slänten verkade arken ha banats av och utfyllts ed orörda lager av atjord sand, sten och raseringsassor i saband anläggningen av den 4

5 befintliga servicevägen, varför endast få rester av äldre lager fanns bevarade ovan den naturligt förekoande leran. Utfyllnadslagren hade längst upp i slänten en tjocklek okring 1 eter och längre ned okring 0,5 eter. Under utfyllningslagret i schakt 6 ovan slänten fanns ett äldre arklager eller odlingslager under de sentida utfyllnaderna. I schakt 4 i slänten fanns ovanför bottenleran en koncentration av sten, tegel och slagg A2 ed fynd av stenkol (bilaga 4). Direkt nedanför slänten fanns ett lager ed atjord, okring 0,1-0,3 eter tjockt, över den naturliga leran. I schakt 2 fanns även en recent utfyllnad av stenkross och under denna frako fläckvis spår efter ett äldre kulturlager A1, innehållande slaggkross, bränd lera, stenkol och enstaka djurben. I schakt 1 (bilaga 5) längst i nordväst var lagerföljden under atjorden påverkad av åvattnet eller en äldre bäckfåra och bestod av utfyllnader av atjord och lera sat svälager ned till ett djup av 2,3 eter innan den naturliga leran tog vid. I de nedre lagren fanns fynd av recent karaktär, varför utfyllnaderna tolkas so sentida. Den större delen av utredningsorådet har brukats hårt av senare tids jordbruk och även delvis utjänats och anlagts so parkoråde (bilaga 6 och 7). Lagerföljden i oråde 2 var därför uteslutande atjord ner till ett djup av 0,1-0,45 eter följt av den naturliga silten eller leran. Spår efter recenta plogfåror syntes i bottenleran i åkerstycket (bilaga 8), vilket tyder på att eventuella äldre lager grundligt genoplöjts. Inga anläggningar eller kulturlager kunde urskiljas ino orådet. I ploglagret i det långa schaktet hittades enstaka lösfynd av slagg av olika typer, sat ugnsväggsfragent, eller ässjafodring av bränd och delvis förglasad lera. Slutsatser och utvärdering De grävda sökschakten visar att arken i utredningsorådet geno jordbruk och arkanläggningar störts ned till naturligt förekoande nivå. Endast sporadiska spår efter kulturlager eller anläggningar kunde ses i kontaktytan till bottenlagret i två schakt i utredningsoråde 2. Dessa utgjordes av slaggförekoster ed inslag av stenkol och härrör troligen från sidesverksahet efter Dalarnas useu anser inte att arbetsföretag ino angivet oråde riskerar att göra åverkan på några fornläningar och förordar inga ytterligare arkeologiska insatser. Saanfattning Med anledning av Trafikverkets planerade breddning av riksväg 70 till fyra filer ellan Roeholen och Gyllehesvägen i Stora Tuna socken har arkeologer från Dalarnas useu utfört en arkeologisk utredning etapp 2, så kallad sökschaktsgrävning, enligt beslut från Länsstyrelsen Dalarna. Undersökningen bestod av 12 sökschakt, so delades upp på två huvudoråden, ett i anslutning till den slänt so vätter ot Tunaån, och ett so korsar park- och åkerarken längre åt sydöst. Endast sporadiska 5

6 spår efter kulturlager eller anläggningar fanns närast det naturliga bottenlagret i det norra orådet en bedös inte vara tillkona innan I övrigt är orådena grundligt genogrävde ned till naturlig nivå vid sentida arkarbeten. Dalarnas useu anser inte att det aktuella arbetsföretaget riskerar att göra åverkan på några fornläningar och förordar därför inga ytterligare arkeologiska insatser. Referenser Bennströ, Greger & Helgesson, Charlotta (2010). Arkeologiska undersökningar Sör Roe, gravfält och kolningsanläggning, Stora Tuna 372:2 och 969, Borlänge koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2010:2. Dalarnas useu. Falun. Carlsson, E. (1994). Med vindens hjälp koer han fortare till paradiset. Dalarna, 64, ss Hyenstrand, Åke (1974). Järn och bebyggelse: studier i Dalarnas äldre kolonisationshistoria. Dalarnas useu. Falun. Lögdqvist, Anna (2009). Arkeologiska undersökningar, Islingby, inför byggandet av infartsväg till SSAB Tunnplåt, raä nr 22:1, 218:1 och 223:1, Borlänge stad och koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2009:1. Dalarnas useu. Falun. Mogren, Mats & Svensson, Kenneth (1988). Bondeplågarens borg: o och kring undersökningen av fogdefästet Borganäs i Dalarna. Stockhol: Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieäbetet (UV) i saarbete ed Borlänge koun och Dalarnas useu. Pagoldh, Monika & Carlsson, Eva (1996). Roeholen, bytot och gravfält. Arkeologisk undersökning av raä 413A och 780 i Stora Tuna socken, Borlänge koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 1996:8. Dalarnas useu. Falun. Ståhle, C, I (red.) (1960). Rannsakningar efter antikviteter. Bd 1, Uppland Västanland, Dalarna, Norrland, Finland, H. 1, Text. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. Stockhol. Wehlin, Joaki (2015). Arkeologisk utredning Roeholen-Gyllehesvägen breddning av riksväg 70, Stora Tuna socken, Borlänge koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2015:8. Dalarnas useu. Falun. Arkiv FMIS. Riksantikvarieäbetets forninnesinforation. 6

7 Tekniska och adinistrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienuer: Socken: Stora Tuna Fornläning, raä nr: 417:1; 508:1 Fastighet: Tuna Prostgård 1:9 Koordinater, centralt i UO: N (SWEREF99 TM) E Höjd (RH 2000): 109,5-128,1 öh Inätning: RTK-GPS Utförandetid: Total yta (undersökt): 561 kvadrateter DM projektnuer: A1594 DM diarienuer: 114/15 DM fotoaccession: 2015/13 Arkeologisk personal: Jiy Axelsson Karlqvist, David Fahlberg Fältarbetsledare: Jiy Axelsson Karlqvist Projektansvarig: Joaki Wehlin Dokuentationsaterialet förvaras på Dalarnas useu. Inga fynd tillvaratogs. Bilagor 1. Schaktbeskrivning 2-3. Kartor 4-8. Foton 7

8 Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt Längd Bredd Djup Riktning Lagerföljd Anl./fynd/övrigt 1 7 2,3 2,3 NÖ-SV Matjord 0,1-0,3 Utjäningslager 0,45-1 Utjäningslager 0,07-0,1 Vattenavsatt lager 0,5 Lerlager 0,3-0,4 Naturlig lera I alla lager uto den naturliga leran föreko enstaka kolbitar. Det vattenavsatta lagret hade flera horisonter av lera. I den undre delen hittades recenta fynd av flaskglas och ett teroslock, sat en bit skivad lättrunnen slagg. 2 0,25 Matjord 0,1 Utfyllnadslager 0,05 Naturlig lera 0,05 3 4,5 2,2 1,3 NÖ-SV Matjord 0,3 Naturlig lera 1,10 4 0,55 Utfyllnadslager 0,5 Naturlig lera 0,05 5 3,4 2 1 NV-SÖ Matjord 0,15 Utjäningslager 0,4 Utfyllnadslager 0,3 Utjäningslager 0,13 Marklager 0,12 Naturlig lera 0, ,10 NÖ-SV Matjord 0,3 Utjäningslager 0,45 Odlingslager/ arklager 0,35 Direkt under atjordslagret låg en recent utfyllnad av stenkross ovan den naturliga leran. Enstaka fläckar fanns kvar efter kulturlager A1 innehållande slaggkross, stenkol och ben. Ovan den naturliga leran fanns en koncentration av sten, tegel och slagg A2, fynd av vad so ev. är stenkol Schaktet innehöll recenta utfyllnader och utjäningar so bildar en terrass i slänten för servicevägen. I schaktet fanns en 0,5 bred och 0,2 djup nedgrävning. 8

9 Naturlig lera 7 1,2 Utfyllnadslager 0,75 Marklager 0,1 Matjordslager 0,35 Naturlig lera 8 3,6 2 0,9 NV-SÖ Matjord 0,1 Naturlig silt 0,8 9 4,2 2 0,35 N-S Matjord 0,1 Naturlig silt 0, , ,5 NV-SÖ Matjord 0,8 Naturlig silt 0, ,45 NV-SÖ Ploglager/atjord 0,45 Naturlig silt Den understa delen av utfyllnadslagret bestod av 0,03 raseringsaterial, est kalkbruk, tegel och sot. Det underliggande arklagret innehöll fynd av talskaraktär, t.ex porslin. Silten var örkbrun ned till ca 0,5 djup, därefter beige. Silten var örkbrun ned till ca 0,1-0,15 djup, därefter beige. Silten var örkbrun ned till ca 0,3 djup, därefter beige. I NV delen av schaktet frako en örkfärgning efter en rotvälta. Fyra utstickare, ellan 5-10 långa gjordes från huvudschaktet ot GC-vägen i nordöst, lagerföljden överensstäde ed övriga schaktet. 12 6,1 2 0,4 NV-SÖ Matjord 0,4 Naturlig silt 9

10 Bilaga 2. Utdrag ur fastighetskartan ed utredningsorådet arkerat. Skala 1:

11 Bilaga 3. Utdrag ur fastighetskartan ed utredningsoråden, planerade vägdragningar och schakt. Skala 1:

12 Bilaga 4. Slaggkoncentration (A2) i schakt 4. Fotograf: David Fahlberg. Bilaga 5. Översiktsbild över svälager i schakt 1, från norr. Fotograf: Jiy Axelsson Karlqvist. 12

13 Bilaga 6. Översiktsbild över schakt 10 i parkorådet, från nordväst. Fotograf: Jiy Axelsson Karlqvist. Bilaga 7. Översiktsbild över schakt 11 i åkerstycket, från nordväst. Fotograf: David Fahlberg. 13

14 Bilaga 8. Plogfåror i bottenlagret i schakt 11, från norr. Fotograf: Jiy Axelsson Karlqvist 14