Varför blir vindsbränder så ofta storbränder? Linus Eriksson & Magnus Mattsson

Transkript

1

2

3

4 Varför blir vindsbränder så ofta storbränder? Linus Eriksson & Magnus Mattsson

5 Kommer ni ihåg? Resultat: 93 familjer hemlösa i 2 år 150 miljoner i skadesomkostnader Okänt antal barn tvingades byta skola

6 Varför?

7 Vad är en vind?

8 Vad är det som gör en vind speciell? Hög, ibland tom mycket hög, brandbelastning Brännbara konstruktioner Stora brandceller Stora volymer (brandgaser) Oftast inga förberedda ventilationsmöjligheter Svårt att direkt se vart branden är placerad Höjden!

9 Vad är en vindsbrand?

10 Mycket kraftiga brandförlopp/bränder Viktigt att kunna läsa både byggnad och brandförlopp Långvariga insatser (> 1 h) med aktiv rökdykning Stor risk för kollaps av byggnadskonstruktioner Arbete/håltagning på hög höjd Långvarigt eftersläckningsarbete Spridning i konstruktioner, ventilationssystem etc.

11 Är vi verkligen utformade för att hantera detta?

12 + + = Eller?

13 Det finns en oförmåga hos oss som räddningstjänst att koppla ihop scenario, byggnadstyp, brandens placering och förlopp med våra beslut, lämpliga metodval och tillgänglig resurs. Citat ur Taktikboken 2010

14 Vart går det ofta fel vid vindsbränder? Brand Resurs Tidpunkt

15 Vart går det ofta fel vid vindsbränder? Brand Resurs A. Tidpunkt

16 Läge A. Tidigt i förloppet. Kritisk resurs

17 Vart går det ofta fel vid vindsbränder? Brand Resurs A. B. Tidpunkt

18 Läge B. Branden växande. Understark resurs

19 Läge B. Branden växande. Understark resurs

20 Vart går det ofta fel vid vindsbränder? Brand Resurs C. A. B. Tidpunkt

21 Läge C. Branden fullt utvecklad. Tillräcklig/kritisk resurs

22 ½ Hur uppnår man ett bra resultat vid vindsbrand?

23 Kritiska faktorer 1.Tiden! 2.Rätt verktyg/metodik till rätt insats! 3.Uthållighet!

24 Skapa tid!

25 Skapa tid - IR Scanning

26 Skapa tid - flexibel begränsningslinje

27 Skapa tid kunskap/erfarenhetsåterföring!

28 Kritiska faktorer 1.Tiden! 2.Rätt verktyg/metodik till rätt insats! 3.Uthållighet!

29 Använd rätt metod/verktyg vid rätt insats!

30 Våga loopa! Läsa olyckan Omedelbara och förberedande åtgärder Utse ledningsplats Klargöra resursbehov Fördjupad riskbedömning, Fastställa yttre gränser för olyckan Beslut om MMI Sätta organisation och kommunikationsvägar Tilldela resurser Skapa uthållighet i åtgärder Förfina organisation Följa upp effekt Omfallsplanera Skapa mervärde Första insats Etableringsfas Fortsatt insats

31 Kritiska faktorer 1.Tiden! 2.Rätt verktyg/metodik till rätt insats! 3.Uthållighet!

32 Skapa uthållighet! Du behöver kunna försörja dina beslut! Hela insatsen Resursplan Insatslogistik 30 min 2-3 h Nyckelfunktioner? Avlösning Omfall Förstärkning

33

34

35

36

37

38

39

40 Alltså: Vid vindsbrand, ha koll på: 1.Tiden! 2.Rätt verktyg/metodik till rätt insats! 3.Uthållighet!

41 Du har en spännande konferens framför dig!

42

43 Tack för oss!!

44

45 Är det du ser det du tror? Cecilia Uneram Brandskyddsföreningen

46 Har vi rätt kunskap för att dra nytta av de byggnadstekniska förutsättningarna vid en insats? Använder vi oss av den? Lär vi oss av andras erfarenheter? Förbereder vi oss? Gör vi taktik- och metodval utifrån det byggnadstekniska brandskyddet för effektivare räddningsinsatser?

47 Bikupa dvs prata med varandra två och två! Byggnadsteknik vad behöver jag kunna?

48 Byggreglernas utveckling Bjärkarätten, vår 1:a stadslag från äldre medeltiden avstånd mellan byggnader, släckta ljus vid kvällsringning 1300-talet, Magnus Erikssons stadslag föreskrifter om brandförsvar, krav på hållande av brandredskap 1734 Sveriges Rikes Lag, byggningabalken Husägaren ska hålla fastigheten i gott skick så att eldsvåda förebyggs 1874 Byggnadsstadga krav på brandordning och ordnat brandväsen i varje stad 1931 ny byggnadsstadga brandmur, brandsäkra väggar och bygglov 1947 ny bygglag och byggnadsstadga utrymme för lokala variationer inskränktes 1950 BABS 50 (Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan) 1960 BABS 60 stad och land fick gemensamma bestämmelser 1967 SBN 67 (Revidering 75 och 80) (Svensk Byggnorm) 1987 Plan- och bygglagen (1947 års byggnadslag och 1959 års byggnadsstadga upphör att gälla) 1989 Nybyggnadsreglerna, NR 1. (Nr , NR , NR ) 1994 ändras PBL stort BVL, BVF och BBR. Brand får ett eget kapitel EKS 7 ersätter BKR /5 Ny PBL, BBR Ny BBR, 1 januari (?)

49 Skyldigheter bistå med en utrymningsväg, undsätta människor i brandcellen, begränsa spridning utanför brandcellen, släcka branden i brandcellen undsätta människor i övriga brandceller

50 Motstridiga lagstiftningar! Olika förväntningar! Försäkringsbranschen Boverket Arbetsmiljöverket MSB Räddningstjänsten

51 BRAND 2011 Seminarie: Ska vi släcka? Brandskadorna i Sverige har ökat under en femårsperiod och ligger på drygt fyra miljarder exklusive avbrott. Under 2010 skedde drygt 3000 insatser med rökdykning. Mindre än 10% av rökdykningen syftade till livräddning, resten till att rädda egendom. Vad händer med brandskadorna om invändig släckning inte längre kan tillämpas?

52 Slutsatser från deltagarna på BRAND 2011: Det behövs samordning mellan myndigheterna, så att motstridiga krav undviks. Den enskilde måste släcka, räddningstjänsten är alltid 2-a. Men okunskap hos den enskilde förhindrar släckning. Utveckling kring alternativa metoder behövs. Skärsläckare, irkamera, robotar? AFS-en behöver nyanseras. En väl genomförd riskbedömning krävs. När man har uteslutit alla andra metoder och endast rökdykning återstår - då rökdyker man. Räddningstjänstens arbete borde bygga på mer vetenskaplighet.

53 Debatten fortsätter

54 Rättigheter Byggnadstekniska anordningar för brandbekämpning Tillträdesväg Brandgasventilation Anordningar för manuell brandsläckning Åtkomlighet för räddningstjänsten, dvs räddningsväg

55 Bärighet yttertak Tak och vindar - Villa Brandtekniska avskiljningar ingen avskiljning mellan bostad och vind. (30 min till garage) Brandgasventilation - inget förberett. Håltagning gäller! OBS! se upp för prefabricerade takstolar med spikplåtar!

56 Tak och vind - Radhus Brandtekniska avskiljningar bostäder ska alltid avskiljas i 60 minuter! Tomtgräns mellan varje lägenhet räknas som flera småhus och vinden ska vara avdelad. Radhus på gemensam tomt räknas som ett småhus med flera lägenheter. Gemensam vind är då OK. Vind eller undertak? Undertak upp till 400 kvm. Bärighet yttertak R0! Brandgasventilation inget förberett, håltagning gäller!

57 Tak och vind - Flerbostadshus Brandtekniska avskiljningar Varje bostadslägenhet ska avskiljas 60 minuter Vind avskiljes från lägenheter. Bärighet tak R30 vid branta tak R0 i övrigt

58 Tak och vind - flerbostadshus Brandgasventilation Vind som kan utnyttjas för förvaring Byggnad med fem eller fler våningar Brandventilation från varje avdelat utrymme Tillträdesväg vind. Vinden och varje avdelad sektion av vinden ska vara tillgänglig Byggnad med 3 eller fler våningsplan

59 Tak och vind - Stora enplansbyggnader Brandtekniska avskiljningar beror på verksamhet och konstruktion. Industrier, idrottshallar, lagerlokaler har oftast ingen avskiljning mellan vind/undertak och själva verksamheten. Bärighet R0!!!! Varken tak eller väggar har något krav på bärighet. Brandgasventilation. Finns ofta, men är inte en självklarhet.

60 eller som Tony Irwing skulle ha sagt MEN

61 Är det du ser det du tror? Funktionsbaserade byggregler Nya materiel Nya konstruktionslösningar

62 Sänkt ambitionsnivå? Nej, egentligen inte det är bara det att nu används material som uppfyller mininivåerna såsom R0 och R15. Det som förut var i teorin är nu praktik. Marginalerna är borta!

63 Är det du ser det du tror? Vad brinner här?

64 Svaret är: CELLPLAST

65 Vad är cellplast? Cellplast är ett samlingsnamn Frigolit är ett handelsnamn Heter egentligen EPS Expanderad Polystyren Cellplast indelas i mjuk och hård cellplast. Den mjuka cellplasten används i madrasser och möbelstoppning. Den hårda cellplasten används som förpackningsmtrl, isolering mm. Cellplast har fått en stor betydelse i byggindustrin, till exempel vid isolering av husgrunder eller väggar, och även som putsbärare på fasader.

66 Dorocell thermomur Cellplast som form Cellplastformarna läggs på plats och därefter sker gjutning. Efter gjutning har man en färdig vägg med dubbelsidig isolering utan köldbryggor.

67 Thermokub Cellplast som form

68 Strängbetong Sandwich

69 Cellplastskivor

70

71 Varför har cellplast blivit så populärt?

72 Billigt!

73 Lätt att hantera

74 Lätt att bearbeta

75 Fuktsäkert

76 Återvinningsbart - mjukplast

77 Möjliggör nya former

78 Mycket bra isolerförmåga

79 Lågenergihus Kataloghusen erbjuder nu detta som en standardlösning Lågenergibyggnader är ett samlingsbegrepp för byggnader som använder mindre energi än byggnader byggda enligt gängse praxis eller enligt vad byggnormen kräver, alltså byggnader med god energiprestanda. Det finns många olika begrepp och definitioner för lågenergibyggnader. Passivhus, Green Buildings, Minergie, A-klassad byggnad, plushus, nära nollenergibyggnader m.m.

80 MEN det är inte lika känt att det är mycket stora brandrisker med EPS!

81 Brandegenskaper EPS Börjar mjukna vid +80 C. Övergår till flytande form vid +150 C Vid +230 C kan antändning ske i en öppen flamma. Vid ca C kan antändning ske utan närvaro av flamma. Det bildas en mycket kraftig svart rök när den brinner!

82 Metod- och teknikval vid EPS-bränder. Det går att släcka, men. problemet är den cellplast som blivit uppvärmd och i rinnande form flyter iväg inuti konstruktionen och antänds på andra ställen en bra bit bort från initialbranden. Ta till rejält! Kapa tak och väggar långt från branden.

83 Mycket snabbt brandförlopp! The Station Nightclub, USA

84 Fasadbrand, Dijon Frankrike

85 KRAUTA i Gävle

86 KRAUTA i Gävle Gestrike Räddningstjänst Utredare: Per Ringqvist Pontus Löfving Utredningen visar att orsaken till den onormalt snabba brandspridningen härrör till att K-Rautas ytterväggar vid primärbrandplatsen var isolerat med 150 mm frigolit. Även taket till Jysk och ICA var till stora delar isolerat med frigolit och kork. Just det här problemet med frigoliten gjorde att hela varuhuset K- Rauta blev rökfyllt från golv till tak inom 2 minuter och 30 sekunder. Detta kan ses på flera av de 25 bevakningskamrer som fanns runt om i butiken.

87 Brand i garage i Vallentuna Utredare: Per Norén, Hans Lardner mfl, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund

88 Nybyggnation i Huskvarna Utredare: Fredric Jonsson, Räddningstjänsten Jönköping

89 Saluhallen i Lund Läsarbild från Sydsvenskan. Rickard Willman

90 Byggarbetsplats Mariestad

91 Ska re va så här?!

92 Uppdraget till Boverket inför revidering av BBR Regler för byggnaders brandskydd Verifierbara funktionskrav EU-harmonisering Inga organisatoriska krav Fokus på personskydd Dagens säkerhetsnivå acceptabel

93 Alltså i nya BBR är det fortfarande OK att byggnader brinner ner, dvs att en liten brand blir en storbrand. Byggreglerna reglerar ej egendomsskyddet.

94 Några nyheter i nya BBR Br0 Verksamhetsklasser 1-5 Sprinkler i vårdverksamhet Utrymningslarm aktiveras automatiskt i nattklubbar och liknande Dock blev det inte krav på nätanslutna brandvarnare Ökad tillgänglighet ställer ökade krav på frångänglighet Publika lokaler Utrymningsplats eller sprinkler i publika lokaler Optiska larm i hygienutrymmen

95 Bikupa dvs prata med varandra två och två! Hur kan vi förbereda oss? Vad kan vi göra för att förändra?

96 Vi kan förbereda oss genom Övning - Objektsorientering Genomgång med gruppen på station Larmplan/Fordonsval/Utrustning. Lämplig färdväg/alternativa färdvägar. Brytpunkt/halvhalt. Titta på insatsplanen/ritningar. Gå igenom taktikpunkterna. Under färd Ta körtider. Lokalisera brytpunkt/halvhalt. På plats utvändigt Fordonsordning. Räddningsvägar/uppställningsplatser. Angreppsvägar/tillträdesvägar. Uppsamlingsplats. Brandposter. Spridningsrisk mellan byggnader. På plats invändigt Titta på: Byggnadskonstruktionen/byggnadsmaterial. Uppföljning på station Redovisa/gå igenom orienteringen Dokumentera informationen för revidering/upprättande av insatsplan. Förmedla risker, brister och åtgärdsförslag till de andra skiften, tillsynsförrättaren och objektsägaren. Gör upp med Bärighet vid brand. tillsynsförrättaren om vem som följer upp Avskiljning och brandcellsindelning. bristerna! Begränsningslinje/brandvägg. Förmedla ev. övningsbehov till Brandspridning inom brandcell. utbildningsansvarig. Utrymningsstrategi. Automatiskt brandlarm/släcksystem. Strategi för brandgasventilation. Kontrollera: Utrymningsvägar. Rökluckor. Stigarledningar. Angreppstid till sämsta platsen. Särskilda risker. Akuta brister tas upp på en gång med kontaktpersonen!

97 Norm insatsplan Arbete pågår på Brandskyddsföreningen med en gemensam norm för insatsplanering.

98 Våga ifrågasätta!!!! Våga ställ krav! Sluta mesa och be om ursäkt! Brandskydd får kosta! För vems skull!! Ni vågar aldrig! Vem ska driva brandskyddsfrågorna om inte ni gör det? Vem ska tillse att ni har bra förutsättningar för en insats om inte ni gör det?

99 Vad gör Brandskyddsföreningen? Driver just nu frågan om egendomsskydd Belyser okunskapen kring cellplast Föreslår en brandkommission det saknas kunskap om hur effektivt brandskyddet är, t ex: När uppstod farlig situation och planerad utrymning omöjliggjordes? Kunde förutsatt reservutrymning (stege) genom räddningstjänstens försorg tillämpas? Är det lämplig storlek på brandcellerna? Är brandcellsgränserna effektiva? Varför fungerar inte brandcellsgränserna? Har ytbeklädnaden kraftigt bidragit till ett snabbt brandförlopp? Vid vilken tid inträffade kritiska förhållanden? Hur hade branden utvecklats om inte invändig insats genomförts? Verkar för en samsyn

100 Nyckeln till framgång! Byggnadsteknisk kunskap Objektskännedom Insatsstöd Kunskap om metod- och teknikval Uppföljning/utredning Erfarenhetsåterföring Våga ifrågasätta!!!

101 Lästips! Så byggdes husen Handbok BBR Taktikboken Skydd mot brand

102 Tack för visat intresse! Mail: Tele:

103