Sammandrag av Naturhistoriska centralmuseets (Zoologiska museet) och Finska Vetenskaps-Societetens fenologiundersökning från åren 2008 och 2009

Transkript

1 1 FENOLOGI Uppföljningsrapport 2009 Sammandrag av Naturhistoriska centralmuseets (Zoologiska museet) och Finska Vetenskaps-Societetens fenologiundersökning från åren 2008 och 2009 Juhani Terhivuo Helsingfors universitet Naturhistoriska centralmuseet Zoologiska museet 2009

2 2 Observationsmaterial Observationer av fenomen rörande arternas årliga livscykel gjordes såsom tidigare. År 2009 resulterade i sammanlagt 5010 observationer från 122 observatörer. Allt som allt 1792 observationer gällde djur (35,8%) och 3218 (64,2%) växter. Motsvarande siffror från år 2008 var 1911 djur- och 3407 växtobservationer (sammanlagt 5318 observationer från 129 observatörer). Observationerna från år 2009 har införts på kartan i 10 x 10 km rutor enligt enhetskoordinatsystemet (bild 1). Bild 1. De fenologiska observationerna från år 2009 införda i 10 x 10 km rutor. Rutorna gäller både djur- och växtobservationer.

3 3 Månadernas medeltemperatur och fenologiska observationer I tabell 1 visas månadernas medeltemperatur uppmätt på fyra observationsstationer åren 2008 och Tabellen ger en bild av temperaturförhållandena i zonerna A-D (bild 1). Året 2009 började klart kallare än året 2008 (januari och februari). I mars varierade medeltemperaturen zonerna emellan, men april 2009 var i hela landet svalare än april Perioden från maj till september var i Mellersta och Norra Finland (zonerna B-D) varmare år 2009 än under I Södra Finland (zon A) var juni och juli 2009 något svalare än året innan, medan augusti och september var klart varmare än år I hela landet var oktober 2009 mycket svalare, men november 2009 åter något varmare än motsvarande månader föregående år. December 2009 var en ovanligt kall period i hela landet. Tabell 1. Månadernas medeltemperatur i zonerna A-D 2008 och (De meteorologiska stationerna inom parentes). Fet stil anger den månad, då medeltemperaturen varit högre under de två åren. (Källa: Meteorologiska institutet). År / plats Månad medelja fe ma ap ma ju ju au se ok no de värde Zon-A (Helsingfors-Vanda): 2008: : Zon-B (Jyväskylä): 2008: : Zon-C (Uleåborg): 2008: : Zon-D (Sodankylä,obs.): 2008: :

4 4 Tabell 2 visar tidpunkterna för snösmältningen, islossningen och isläggningen, samt för det första snöfallet åren 2008 och För varje zon har angivits ett mediandatum, det vill säga ett datum för den mittersta iakttagelsen av alla iakttagelser av en viss företeelse. Mediandatum visar alltså när företeelsen var allmän inom zonen. Tabell 2. Is- och snöförhållandena i zonerna A-D under åren 2008 och (Källa: Meteorologiska institutet). Zon (se bild 1) Fenomen År A B C D Ingen snö på öppen 2008: mark 2009: Islossning 2008: : Första snöfallet 2008: : Isläggning 2008: : I Södra och Mellersta Finland (zonerna A-C) inföll tidpunkten för islossningen och snösmältningen år 2009 senare eller samtidigt än år 2008; i Lappland (zon D) var förhållandet det motsatta. Det första snötäcket fick hela landet mycket tidigare år 2009 än föregående år och med undantag av Södra Finland (zon A) frös också vattendragen tidigare år De fenologiska observationerna för år 2009 fördelar sig på följande sätt: Zon A: 702 djurobservationer / 1333 växtobservationer, B: 688 / 1203, C: 272 / 480 och D: 130 / 202 observationer. Med hjälp av tabell 3 kan man jämföra tidpunkten för olika händelser i djur- och växtvärlden mellan åren 2008 och Angivet datum är ett mediandatum, vilket innebär att företeelsen var allmän inom zonen ifråga. Inom djurriket kan vi lägga märke till att talgoxen sjöng, orren spelade, knipan anlände, grodan lekte och igelkotten observerades senare år 2009 än 2008 i Södra och Mellersta Finland. I Lappland (zon D) kan den tidigare våren 2009 skönjas bland de flesta iakttagelserna av djuren, bl.a. knipa och gök. Skogsharens byte till vinterpäls korrelerar inte med den tidigare ankomsten av vintern förutom i Lappland. Bland växterna kan vi speciellt uppmärksamma, att de flesta växter i Södra Finland (zon A) började blomma senare år 2009 än Då vi förflyttar oss norröver eller framåt under årets gång, minskar skillnaden och övergår i den rakt motsatta. Således kan vi även i Södra Finland se att bärens mognad år 2009 uppnåddes samtidigt eller tidigare än under det föregående året. Speciellt i de södra delarna av landet (zon A och B) dröjde trädens lövfällning längre in på hösten år 2009 än under 2008.

5 5 Tabell 3. Mediandatum för fenomen i djur- och växtvärlden i olika delar av landet (zon A-D) åren Datum utan parenteser grundar sig på minst 4 iakttagelser, de som är inom parentes baserar sig på 1-3 iakttagelser. Siffror i fet stil visar under vilket år händelsen inträffade tidigare. Fenomen i År Zon (bild 1) djurvärlden A B C D Talgoxen sjöng 2008: : Kråkan bar kvistar 2008: till boet 2009: (5.4) Orren spelade 2008: (10.4) 2009: (11.4) Knipan anlände 2008: : Sädesärlan anlände 2008: : Skogsödlan observerades 2008: (28.5) 2009: (25.5) (18.5) Grodan lekte 2008: (25.5) 2009: (16.5) Igelkotten observerades 2008: (14.5) 2009: (9.5) Skogsharen bytte till 2008: sommarpäls 2009: Ladusvalan anlände 2008: (20.5) 2009: Göken gol 2008: : Mörten lekte 2008: 30.4 (15.5) (27.5) (4.6) 2009: (24.5) (24.5) Tornsvalan anlände 2008: (25.5) 2009: (24.5) Braxen lekte 2008: : (18.5) - Tornsvalan flyttade 2008: (24.8) bort 2009: (11.8) (31.8) Ladusvalan flyttade 2008: bort 2009: (11.9) Sidesvanen anlände 2008: (hösten) 2009: (27.9) Skogsharen bytte till 2008: (3.12) vinterpäls 2009: (20.11)

6 6 Fenomen i växt- År Zon (se bild 1) och svampvärlden A B C D Gråalen i blom 2008: (2.5) 2009: (8.5 Hästhovsörten i blom 2008: (13.5) 2009: (10.5) Vitsippan i blom 2008: (5.5) 2009: _ Björken med mössöron 2008: : Stenmurkla sågs 2008: : (22.5) Aspen i lövsprickning 2008: (8.6) 2009: Blåbären i blom 2008: (6.6) 2009: Häggen i blom 2008: : Smultronen i blom 2008: (11.6) 2009: Hjortronen i blom 2008: : Rönnen i blom 2008: : Syrenen i blom 2008: (21.6) 2009: (27.6) Röda vinbär i blom 2008: (1.6) 2009: (27.5) Smultron med mogna bär 2008: : (25.7) Hjortron med mogna bär 2008: : Blåbär med mogna bär 2008: : Röda vinbär mogna 2008: (29.8) 2009: Skäggriska 2008: : (6.8) Asp, lövfällningen slut 2008: : (28.9) Björk, lövfällningen slut 2008: :

7 7 Observatörer i fenologiundersökningen år 2009 Aaltonen Mauri, Aartolahti Hannu, Airola Sami, Alatossava Maarit, Ala-Viikari Veikko, Autere Yrjö, Elovaara Mauri, Entonen Marketta, Entonen-Sirainen Terhi, Fluuri Petri, Hackman Jussi, Hakanpää Hannu, Halminen Antti, Happo Virpi, Havunen Hannu, Heikkilä Liisa, Helastie Ilkka, Hemminki Ossi, Hietala Jussi, Hiltunen Lea, Hiltunen Martti, Hirsto Jarmo, Hirvelä Juhani, Hirvikoski Gösta, Hjelt Anu, Holck Hannu, Huhtala Mauri, Jämsä Iikka, Järnberg Tuula, Kaari Marketta, Kangas Sinikka, Karasuo Sirpa, Karjalainen Eino, Kiho Pekka, Koivu Maija-Liisa, Kolari Juhani, Kolehmainen Orvokki, Komula Kaarina, Korhonen Lauri, Krook Juhani, Käkelä Aune, Käär Kalevi, Könkkölä Pentti, Laakkonen Hannu, Laakso Olli, Laamanen Heikki, Lahti Elina, Lammi Leo, Laurentz Minna, Lausama Maire, Lehtola Jorma, Lindqvist Markku, Liukkonen Vikke, Lukkarinen Sirkka, Makkonen Marja, Malkavaara- Kallinen Elina, Marttinen Ossi, Marttinen Tuomo, Meriläinen Anna, Merivirta Eija, Miettinen Matti, Mustonen Eero, Mäkineva Jarkko, Mäntylä Kalevi, Mäntysaari Petteri, Nieminen Pentti, Nieminen Virpi, Niinimäki Taina, Nikkinen Anja, Nylund Thor, Närvänen Jorma, Oikarainen Markus, Paananen Ulla, Parkkari Markku, Pekkala Seppo, Persson Ingegerd, Pesonen-Prüfrock Eeva, Piekkari Sirpa, Piispanen Arja, Pitkäsilta Unto, Pohja Markku, Pulliainen Arja, Rainio Sinikka, Rautava Jaakko, Ruovinen Maija, Ruoppila Jukka, Saari Pentti, Saarinen Inkeri, Sainio Venla, Saksa Juhani, Salo Maria, Salo Sirpa, Salonen Eija, Savander Tapani, Sihvola Viljo, Siira Eila, Sipola Heikki, Sipponen Kaarina, Sirkka Liisa, Sjöholm Marja-Leena, Soukkanen Maija-Liisa, Soutukorva Esko, Soutukorva Jaakko, Särkilahti Elina, Sävilammi Paavali, Takkinen Osmo, Terhivuo Juhani, Terho Ahti, Tiensuu Kalervo, Tiittanen Veera- Maria, Tikkanen Sulo, Tuomisto Reijo, Turoma Olli, Vierelä Marja-Leena, Virkkula Seija, Virtanen Veera, Vuokko Kaarina, Vuorinen Markku, Väre Timo, Värriön tutkimusasema, Ylinen Jorma, Ylisirniö Maila, Äyräs Pirkko.

8 8 Till deltagarna i fenologiundersökningen 2010 Man talar numera mycket om klimatförändringen. Tvekande röster hörs också. De mätningar av temperaturen, som Finska Vetenskaps-Societeten påbörjade i mitten av 1800 talet, visar dock att vårt klimat har blivit varmare. Också fenologiska observationsserier, både från Finland och från många andra länder i Europa, visar att många årliga händelser i naturen, såsom trädens lövsprickning och inledningen av grodleken, har blivit tidigare än vad de varit förut. Denna information skulle vi sakna, om ej generationerna före oss hade rört sig med öppna ögon i naturen och bokfört sina observationer. Tack vare det arbete som de frivilliga observatörerna har gjort, finns nu en enastående lång tidsserie av fenologiska observationer. Detta unika material har även presenterats på internationella forum. Vi fortsätter att bygga vidare på denna långa serie av observationer i samarbete mellan observatörerna, Finska Vetenskaps-Societeten och Naturhistoriska centralmuseet. Nu vaknar naturen åter efter den tidvis stränga vintern. Zoologiska museet hoppas igen på att så många observatörer som möjligt skulle röra sig ute i naturen och göra observationer år De bifogade blanketterna för år 2010 borde returneras så snabbt som möjligt, senast i början av januari Zoologiska museet kommer att sammanställa en rapport, som skickas till alla deltagare i februari-mars Fenologirapporterna från tidigare år såsom från år 2009 finns till hands på Internet både på finska och på svenska På Zoologiska museets hemsidor hittar du också en elektronisk naturdagbok som heter HATIKKA. Den kan du använda för rapportering av all slags naturobservationer, både gjorda i hemlandet eller utomlands. Fenologiundersökningen fortsätter effektivt bara om det finns observatörer i de olika delarna av Finland. Därför är nya observatörer speciellt välkomna. Känner du någon som gör årligen naturobservationer, välkomna dem hjärtligt med i undersökningen. Undersökningen är inte till sin natur krävande utan alla observationer är värdefulla. Observationer i naturen gör dock vårt sinne gott och bidrar till vårt mentala välbefinnande. Jag tackar alla deltagare i fenologiundersökningen 2009 och tillönskar er allt gott för år 2010, som ju redan kommit i full gång. Juhani Terhivuo Doc., Zoologiska museet Blanketter och information rörande undersökningen: Juhani Terhivuo (tel.: , fax: e-post: juhani.terhivuo@helsinki.fi Blanketter returneras till följande adress: Naturhistoriska centralmuseet / Zoologiska museet, PB 17 (N. Järnvägsgatan 13) Helsingfors universitet

9 9 Om de fenologiska iakttagelserna Genom fenologiska observationer får man datum på sådana fenomen i djur- och växtvärlden, som uppträder varje år i olika delar av Finland. Samma fenomen uppträder vid olika tidpunkter under olika år men det behövs långa serier av observationerna för att kunna påvisa långvariga förändringar i naturen. Vi vet att vädret har blivit varmare och fenologiska observationer är ett viktigt material för undersökningen av denna företeelse. Vi kan tänka på de observatörer som redan i mitten av 1800-talet gjorde fenologiska observationer i Finland. De kunde inte ana hur värdefulla deras observationer skulle bli på 2000 talet! Det är viktigt för alla observatörer att följa samma allmänna principer då man gör fenologiska observationer. Nedanför en kort sammanfattning av de viktigaste principerna: Om möjligt, gör dina observationer alltid på samma ort eller på samma plats. Om möjligt, observera samma individer varje år. Detta gäller speciellt träd! Man borde observera sådana individer av träd, vars lövsprickning, början av blomning och lövfällning följer den tidtabell, som är typisk för denna art och ort. Datum för lövsprickningen är den dag då träd av samma art är helgröna och de största bladen, mössöronen, är så öppna att man kan se deras kommande form. Hos växter och svampar borde sådana individer observeras, som växer på artens normala växtplatser; inte sådana som växer nära husväggar eller på andra onaturliga platser, där det fenomen som man observerar uppträder i förtid eller är försenat. Observationer av olika arter borde karakterisera vårens/sommarens/höstens förlopp på orten. På blanketten antecknas det datum, som bäst visar när fenomenet allmänt började på orten. Observationer av enstaka extra tidiga eller sena individer på orten kan antecknas i blankettens marginal eller på extra papper. Dylika udda observationer kan t.ex. gälla vitsippan invid den varma husväggen eller en övervintrande flyttfågel, o.s.v. Observationer av arter, som inte är nämnda på blanketten, kan ges på bifogat papper. Alla observationer är viktiga!