BANKERYDS NATUR Bankeryd förr och nu

Transkript

1 BANKERYDS NATUR Bankeryd, sett från Utsikten. Foto: Agneta Brasch. Bankeryd förr och nu Bankeryd ligger 10 km nordväst om Jönköping i Jönköpings kommun. Vättern bildar gräns i öster, Domneån i norr och ett öppet landskap gränsar i söder mot Jönköping samt i väster mot Västergötland. Bankeryd kännetecknas av en varierad landskapsbild. Stora höjdskillnader erbjuder vackra utsikter. Den bördiga marken har skapat goda förutsättningar för jordbruket och de öppna markerna har format ett vackert kulturlandskap i närheten av Vättern.

2 Bankeryd ligger i en gammal kulturbygd. I norra delen av Bankeryd finns de rikligaste förekomsterna av fornminnen, troligen beroende på att invandringen till bygden skedde via Nissan, Dumme mosse och Domneån. Ytterligare en å, Lillån, rinner genom bygden. Båda åarna har genom tiderna haft stor betydelse för befolkningen med rikligt laxfiske samt har gett kraft åt kvarnar och industrier. Utmed Vätterns västra sida färdades man tidigt till fots och till häst. Genom bygden löper sedan urminnes tider två vägar från Jönköping till Västergötland. Området befolkades i huvudsak under medeltiden. Ortnamnet, som 1389 skrevs Bankerydha, innehåller troligen en form av mansnamnet Banke och ryd = röjning. När järnvägen blev klar på 1800-talet började allt fler industrier etableras i närheten av stationen och det byggdes bostäder åt de anställda. Bankeryd är en utpräglad småindustriort och är sedan 1920-talet centrum för penseltillverkningen i Sverige. I dag, år 2008, bor i kommundelen cirka personer. Vy från Labbarp över Bankerydsdalen. Foto: Per-Olof Ringqvist Bankeryd består av en tätort och en landsbygdsdel med mindre byar. I flera av dessa bedrivs ett aktivt jordbruk. Tre gårdar har mjölkkor, Labbarp, Sjövik och Granshults Norrgård. Labbarp är kommunens största mjölkgård med över 100 kor och lika många ungdjur. Antalet hästgårdar ökar stadigt och det finns även ett par fårbesättningar. Jordbruksarealen utgörs av 900 ha åker och 100 ha bete. Detta sätter sin prägel på landskapet där åkrar, betesmarker och mindre skogsområden avlöser varandra. Många av de större gårdarna, som tidigare fanns i anslutning till Bankeryds centralort, är nu exploaterade för bebyggelse men lever kvar i fastighetsbeteckningar som Nyarp, Attarp, Torp och Sjöåkra. 2

3 Floran i Bankeryd Vid inventeringar i Bankeryd har under de senaste 40 åren påträffats omkring 650 arter vildväxande blomväxter och ormbunksväxter. Det är inte så lite med tanke på områdets begränsade areal. Naturtypen bestämmer vilka växter som har etablerat sig. I Bankeryd förekommer mycket sand- och grusavlagringar på höjderna i väster och nere i dalen på Backamoplatån. På sandjorden har tallskogen kunnat breda ut sig och den måste ha varit en dominerande naturtyp i Bankerydsdalen innan samhället blev till. I tallskogen är artantalet lågt och vanliga växter är lingon, blåbär, ljung, kråkris, ängskovall och gräset kruståtel. Ibland ser man en gulvit ört, som helt saknar klorofyll, nämligen tallört. Där skogen fått stå orörd länge breder linnéan, Smålands landskapsblomma, ut sig och grönpyrolan skjuter upp sin stängel med små vita klockor. I väster berörs Bankeryd av det väldiga myrområdet Dumme mosse. Vid Tunabo finns såväl högmosse som olika typer av kärr och tallsumpskog. Här växer tuvull, tuvsäv, vitag, tranbär, rosling och tre arter av sileshår. I kanterna mot fastmarken förekommer tallsumpskog med bl.a. odon, hjortron och skvattram. Kärren byggs oftast upp av vitmossor där det växer olika starrarter som flaskstarr och trådstarr samt ängsull och kråkklöver. Den vackra rosa klockljungen blommar i juli. Det samma gäller myrliljan, som kan färga kärrpartierna gula på Dumme mosse. Myrliljan finns även i ett litet kärr nära Skirebo, tillsammans med den ovanliga orkidén mossnycklar. Vitsippor på Nyarp. Foto: Agneta Brasch De enorma vitsippsmattorna på våren utgör en imponerande syn. 3

4 Längs sluttningarna mot dalen och mot Vättern är jordarten oftast morän, som är mer näringsrik än sand. Där förekommer lövskogsområden med ek, hassel och andra ädla lövträd. Här kan man träffa på tibast, en ovanlig buske med mycket väldoftande rosa blommor. Den blommar tidigt på våren på bar kvist och har flera växtplatser i Bankeryd. Vanliga inslag i Bankeryds lövskogsflora är vitsippa, svalört, skogsbingel och skogsviol. Lite ovanligare är blåsippa, lungört och vätteros. Sällsynt förekommer även gulsippa, svavelsippa och lundviol. Lungört. Foton: Inga-Britt Fälth Svavelsippor (överst) och vitsippa. I Lillåns dalgång nära utloppet i Vättern har en värdefull lundmiljö med ek, hassel och gråal utvecklats. Där växer bl. a. den ståtliga ormbunken strutbräken, samt ett bestånd med den sällsynta ramslöken. Glädjande för naturintresserade, har man på Labbarps ägor med hjälp av EU-stöd, kunnat utöka betesarealen genom restaurering av igenvuxna betesmarker. Här kan man beskåda en mängd ängsväxter i olika miljöer som gökblomster, humleblomster, jungfru Marie nycklar, nattviol, ängsviol, stor och liten blåklocka, smörblomma, jungfrulin, prästkrage, mandelblom, gulmåra, ängsskallra samt olika arter av daggkåpa. Nattviol. Prästkrage. Foton: Inga-Britt Fälth Flera av de gamla klassiska växterna håller på att försvinna genom att brukningsformer i jordbruket förändras eller betesdriften upphör. Snart letar man förgäves efter gullviva och kattfot, slåttergubbe och gentiana. 4

5 På höjden vid Rickarp växer några för Bankeryds del sällsynta och intressanta växter, duvnäva, harmynta, liten fetknopp, stenmåra och solvända. De båda sistnämnda har sitt särskilda intresse genom att de är representanter för två olika floragrupper, var och en med sin utbredning i södra Sverige, en västlig stenmåra, som gynnas av atlantiskt klimat och en östlig solvända, som gynnas av kontinentalt klimat. På gränsen mellan Trånghalla och Torps Ängar finns ett skyddsvärt alkärr med luftiga rötter och en vacker vårflora. Nära Domneåns utlopp i Vättern har det uppstått ett försumpningskärr på grund av att Vättern genom landhöjningen höjs mer i norra änden än i den södra. Man kan säga att sjön tippar över med någon mm. per år. I detta kärr, som för övrigt är Bankeryds enda naturreservat, växer bl.a. tuvull, olika starrarter, pors, kaveldun, svärdslilja, fackelblomster, kärrstjärnblomma, vattenskräppa, sjöranunkel, sjöfräken, kalmus och den mycket giftiga sprängörten. Allt kan bekvämt beskådas från spången intill småbåtshamnen. Strandråg vid Domsand. Foto: Agneta Brasch På Vätterstranden vid Domsand växer strandråg och sandstarr, kvarlevor från tiden när sjön var en havsfjord för cirka år sedan, fornminnen med andra ord. Backamoskogen och Häggeberg - Naturskyddsföreningens kampanjskogar Naturskyddsföreningens skogskampanj Rädda Skogens Liv, år 1999, ledde till att Bankerydskretsen bestämde sig för att värna om två skogsområden i vårt område, nämligen Backamo och Häggeberg. Skogarnas naturvärden lyftes fram för kommunen och det gjordes en grundlig inventering av Uno Björkman och Lars-Erik Apelqvist, Naturskyddsföreningen, Jönköpings länsförbund. 5

6 Backamoskogen Backamoskogen har stort värde för bankerydsborna med sitt tätortsnära läge. Gles tallskog dominerar. I den äldre tallskogen kan man hitta stora bestånd av linnéa och knärot, en orkidé. Blåbär är rikligt förekommande här. Under tallarna kan man på hösten även finna den stora och läckra blomkålssvampen. I sydvästra delen av skogen i naturreservatet vid Domsand finns två nyckelbiotoper med riklig förekomst av den säregna dunmossan. Backamoskogen med tallar och blåbärsris Foto: Agneta Brasch Ett avtal har upprättats mellan Jönköpings kommun och Naturskyddsföreningen i Bankeryd. Enligt detta ska en värdekärna med drygt hundraårig tallskog och små inslag av gran lämnas orörd fram till år 2015 då avtalet ska förnyas. Den gamla skogen runt värdekärnan ska glesas ut mycket försiktigt i samråd med Naturskyddsföreningen. Ett gallringsuttag på 17 procent gjordes i början av Häggeberg Häggebergsområdet är till största delen lövträdsdominerat. Förr var här jordbruksmark med ängar och hagar. När betesdriften upphörde trängde barrträd in och de gamla grova ekarna fick svårt att klara sig. Inom området finns nyckelbiotoper med branter, bäckar, block, grova träd, död ved, rikligt med lavar och mossor samt en rik lundflora. Bland örter kan nämnas tandrot, svart trolldruva och desmeknopp. En vårvandring i Häggebergsområdet kan bjuda på åsynen av den sällsynta hybriden mellan gulsippa och vitsippa, nämligen den citrongula svavelsippan. 6

7 Ett naturreservat, där Häggeberg och delar av Granbäck ingår, har länge stått högt på Naturskyddsföreningens önskelista i Bankeryd. Kommunen ska utreda om området kan bli ett naturreservat. Häggebergsskogen med lövskog och branter Foto: K Pilkvist Faktaruta Nyckelbiotop är ett skogsområde med mycket höga naturvärden och som har en nyckelroll för bevarandet av hotade växter och djur. Värdekärna är ett sammanhängande skogsområde som bedöms ha stor betydelse för djur och växter och även för en prioriterad skogstyp. Bankerydsleden En vandring längs Bankerydsleden kan bjuda på många naturupplevelser men också industrihistoria och fornlämningar. Hela leden är 24,5 km lång och startar vid Hembygdsgården bredvid kyrkan. Många gamla torp och gårdar under vägen är dokumenterade av Bankeryds Hembygdsförening. Jönköpings kommun har tryckt upp en karta med information över leden. Under den första delen av vandringen passerar man Lillån och går sedan en sträcka utmed Domneån, där det fortfarande finns spår av tidig industriell verksamhet som utnyttjat åns vattenkraft. Informationstavlor berättar om nyckel- och saxfabrik, samt borrebruk där man tillverkade gevärspipor. Före Ekeryd kan man hitta exempel på flera hålvägar. 7

8 Leden fortsätter sedan förbi Knallafallen och till Kleinafallet, där Domneån rinner ut i Klerebodammen. Vidare upp på ett höglänt skogsområde dominerat av tallskog, Högamon. Området har många promenadstigar och om hösten kan man plocka svamp, blåbär och lingon. Vid Skirebo kan man se bygdens största flyttblock. Ko-port på Bankerydsleden. Foto: Torbjörn Svensson Längst i öster, i slutet av leden där den går upp på höjderna ovanför gården Labbarp, har man en fantastisk utsikt över Bankerydsdalen och Domneberget samt ser även en flik av Vättern. Naturskyddsföreningen och Hembygdsföreningen delar tillsammans med Bankeryds Skid- och MotionsKlubb, BSMK, tillsynsansvar för var sin tredjedel av Bankerydsleden. Faktaruta Hålväg är en sorts fornlämning och består av en fåra i marken som bildats av att det tidigare gått en väg där. Fåran har blivit till av slitage från hovar, klövar och fötter samt av regnvattenserosion. Hålvägar finns oftast i sluttningar eller på åsar. Andra vandringsvägar Vättern utgör en naturlig gräns i öster och här kan man vandra på en trevlig stig längs strandkanten. På många ställen har man en härlig utsikt över sjön. Stranden är inte alltid lättåtkomlig beroende på att strandbrinken sluttar brant ner mot vattnet. Risk för ras på grund av naturlig erosion vid sandbankarna gör att man får gå försiktigt fram. 8

9 I norr, vid Domneåns utlopp finns ett naturreservat som bildats på grund av att här finns intressanta isälvsavlagringar. Något söderut vid Vidablick hittar man en vacker utsiktspunkt över Vättern, där fågelintresserade räknar flyttfåglar varje höst. På andra sidan Lillåravinen ligger Sjöåkra kursgård. Vid Sjöåkra växer stora gamla ekar. Går man från Sjöåkra in mot centrum av Bankeryd kommer man förbi Bankeryds gamla nu nedlagda folkpark. Kvar i detta skogsområde finns en mycket vacker lindallé som man kan följa ner till Lillån. Fortsätter man söderut på gångstigen i skogen utmed sjön mot Berghalla kommer man till Tjyvanabben, där berget kommer i dagen och stupar brant i sjön. Här öppnar sig också en strålande utsikt över sjön. Ytterligare längre söderut finns Jungfruviken, en idyllisk mindre badstrand. Vid Trånghallavägen nedanför slalombacken kan man på våren njuta av den skira grönskan i en mindre bokskog. Från Nyarpsstugan utgår ett 3 km långt motionsspår. I slalombacken brukar det gå får under sommaren. Under vandringen i spåret vid branterna kommer man bland annat genom en lövskog samt passerar även en mindre bäckravin. I spåret finns en anlagd utsiktsplats vid kapten Elins grotta högt över Trånghalla med vida vyer över Vättern mot Huskvarnasidan. Ekorren finns i skogen vid Nyarp-Torp Foto: PerJonas Andersson 9

10 Vattendragen i Bankeryd Domneån och Lillån är de två åarna i Bankeryd. Åarnas fallhöjd från upprinningsstället ner till Vättern är över 100 meter och båda är till stor del meandrande dvs. rinner i slingor och vindlingar. Åarna har helt olika karaktär. Lillåns vatten är klart källvatten från grusåsar i trakten av Axamo. Domneåns vatten kommer från Dumme mosse med brunt, humusrikt mossvatten. Karta: Inga-Britt Fälth Domneån är sedan länge den naturliga gränsen i norr och väster mot Habo kommun. Ån utgår från Dumme mosse och mynnar ut i Vättern i Domsands småbåtshamn, strax norr om samhället. Domneådammen, Risbrodammen och Klerebodammen har bildats genom uppdämning av Domneån på flera ställen. Domneådammen och Risbrodammen är viktiga fågelskyddsområden för häckande fåglar och många flyttfåglar stannar upp här innan de flyger vidare. Sjöar som ingår i vattensystemet är Sjövikssjön och Tranebosjön. I Domneån finns några vattenfall som Knallafallet och Kleinafallet. Domneåns vatten kommer i huvudsak från skogs- och myrmark med inslag av odlad mark. Vattnet är kraftigt humuspåverkat, därav dess mörka färg. Domneåns dalgång har i mynningsområdet branta sluttningar, sandbankar, samt omges av trädbevuxna kärr. I dalgången finns också mäktiga torvlager vars djup kan mätas ner till 30 meter under Vätterns yta. Dessa lager bildades under istiden för cirka år sedan. 10

11 Domneån är den enda kvarvarande stora ån i södra Vättern där denna utveckling kan spåras. Domneåns mynning avsattes därför som naturreservat år Nära utloppet har ett försumpningskärr bildats. Här finns även en anlagd båthamn i anslutning till fina badstränder. Svärdslilja. Björnbären blommar vid Domsand. Foton: Inga-Britt Fälth Vätterfiskar som harr och öring vandrar uppströms till sina lekområden. Bävern har periodvis förekommit vid Domneån. Spår av avgnagda träd finns fortfarande kvar vid åkanten och kan ses i närheten av Västerleden där den korsar Domneån. Strömstaren både häckar och övervintrar vid ån. Lillån rinner upp i närheten av Axamo flygplats och mynnar i Bankeryd mellan Sjöåkra och Vidablick. I Lillåns vattensystem finns en damm, Attarpsdammen, och Lillåns tillrinningsområde består av skogsmark med inslag av odlad mark. Nedströms Attarpsdammen finns Bankeryds reningsverk. Lillån är på samma sätt som Domneån värdefull för uppvandrande fiskar samt för strömstare och forsärla. Vättern som är Sveriges andra sjö och Europas femte sjö, finns utmed hela sidan av kommundelen Bankeryd. Namnet Vättern kommer från ordet vatten. Det rena, klara och kalla vattnet har stor betydelse som dricksvatten för alla som bor vid och i närheten av Vättern. Strax söder om Trånghalla finns dricksvattenintaget för södra Vätterbygden vid Häggebergs vattenverk. Piren vid Domsand. Foto: Torbjörn Svensson Foto: Britta Pilkvist 11

12 Vättern har sitt största djup (128 meter) strax söder om Visingsö och siktdjupet i det klara vattnet är inte mindre än cirka 15 meter. Längs Vättern finns det långa sandstränder med tillhörande sandbankar bevuxna av tall och gräs. Längs Vätterstranden finns strandskydd på grund av att Vättern är av riksintresse för naturvården. Öringen leker i Lillån Lillån har under större delen av 1900-talet var avskuren för uppvandrande fisk från Vättern på grund av dammarna. Sedan år 2006 är det möjligt för fisken att vandra upp till och förbi Attarpsdammen i en ny fiskväg och sedan vidare långt upp i ån. Attarpsdammen byggdes i slutet på 1960-talet för att som det står i vattendomen eliminera det ravinartade och sumpiga markområdet, som nu bildar ett stort sår i den eljest natursköna bygden. Omlöp vid Attarpsdammen. Foto: Per Sjöstrand Den nyaste fiskvägen byggdes år 2005 som ett s.k. omlöp, vilket är en stensatt åfåra som slingrar sig upp till dammen. Attarpsdammen, med en fallhöjd på cirka 4,5 m vid utloppet, gjorde att det blev nödvändigt med flera slingor som inte var för branta för fisken. Omlöpet blev därmed cirka 165 meter långt med en genomsnittlig lutning på ca 3 %. Öringbeståndet i Lillån hade tidigare hindrats av den nu rivna Sjöåkradammen och missgynnats av dålig vattenkvalitet nedströms reningsverket. Därför var beståndet av öring som fanns nedanför Attarpsdammen inte stort. Ovan Attarpsdammen fanns långa sträckor som lämpade sig för öringens lek och uppväxt. Vattenkvaliteten här var också utmärkt med stort inslag av kallt källvatten. 12

13 Redan första hösten 2006 vandrade ett flertal öringar från Vättern upp genom den nya fiskvägen och sågs på lekplatser längre upp i ån hela vägen upp mot Månseryd. Även här byggdes ett omlöp som stod klart i september 2007, lagom till öringens lekvandring. Därmed kan öringen nu ta sig ända upp förbi Lalleryd. Några större lekgropar, som öringarna gräver för sin rom, sågs också uppströms Månseryd efter leken på senhösten Båda fiskvägarna har byggts med stöd från EU: s fiskefond eftersom åtgärderna gynnar yrkesfisket i Vättern. Öringynglen växer upp i Lillån under två år innan de på våren vandrar ut till Vättern. Efter två, tre somrar i Vättern återvänder öringarna som vuxna lekfiskar på 1-4 kg. Inte förrän hösten 2011 kommer den första årgången från leken hösten 2006 att återvända. När ynglen vandrar ut på våren får de inte stanna för länge i Attarpsdammen där gäddorna gärna stoppar deras vandring. Några lekfiskar kan dröja sig kvar i dammen och äter mört innan de vandrar ut till Vättern. Vid omlöpet norr om Attarpsdammen har man sett forsärla på sommaren och strömstare både på våren och på hösten Attarpsdammen. Foto: Lennart Öhman Vid Attarpsdammen anordnas det ibland populära fisketävlingar för Bankerydsborna. I dammen kan man också se olika slag av sjöfåglar som även häckar i omgivningen. 13

14 Fågelringar till hela världen tillverkas i Bankeryd På industriområdet nära Domsand finns en unik industri; ett familjeföretag, I Ö Mekaniska, som tillverkar ringar för märkning av fåglar, från den allra minsta kolibri till de största som örnar och strutsar. Stora aluminiumringar. Specialringar Foto: I Ö Mekaniska Fågelringarna började tillverkas i Bankeryd redan år Carl-Gustav Öhman fick då en förfrågan från en ornitolog om det gick att tillverka bättre fågelringar än de som redan fanns. Carl-Gustav Öhman och hans kompanjon Pelle Isaksson, vilka arbetade med verktygstillverkning, var uppfinningsrika och lyckades efter mycken möda att bygga ett verktyg med ett fungerande räkneverk, vilket var en förutsättning för att kunna producera fågelringar. En fågelring måste nämligen utformas som en identitetsbricka med en löpande numrering. Idag är I Ö Mekaniska ett företag som har kunder över hela världen och årsproduktionen omfattar cirka en miljon fågelringar. I Ö Mekaniska i Bankeryd är en viktig faktor till att vi har kunskap om olika fågelarters flyttvägar över jordklotet. 14

15 Fåglarna i Bankeryd Många tycker att det intressantaste med fåglar är deras flyttning och förmåga att hitta. Det finns mycket goda möjligheter att studera detta i Bankeryd och då speciellt under höstflyttningen vid Vättern. Det är många olika fågelarter som lockas av att följa Vättern under en del av sin flyttning. Vidablick är en alldeles utmärkt plats att spana ifrån. Höststräcket börjar redan vid midsommartid då vadare och måsar flyttar. Blåmes. Gulsparv. Foton: PerJonas Andersson Sträcket för dessa fågelgrupper når ofta sin kulmen i slutet av juli eller i början av augusti då flera tusen fåglar kan passera samma kväll. De vanligaste arterna är skrattmås, fiskmås, fisktärna och kärrsnäppa, medan kustsnäppa och myrspov är arter man kan hoppas att få se. Många av dessa fåglar väljer att lämna Vättern och flyga in över land mellan Domsand och Vidablick. Skrattmåsar som häckar i Gigeryd Foto: PerJonas Andersson 15

16 Från och med augusti brukar det vara bättre att satsa några morgontimmar vid Vätterstranden. Nu är det oftast änder och gäss som dominerar. Flertalet av dessa fåglar vill ogärna lämna vatten och väljer därför att fortsätta mot Jönköping. Bläsand är den klart vanligaste anden men arter som kricka, stjärtand, sjöorre och svärta kan också passera i större antal. Grågåsen är vanligast bland gässen men om det blåser östliga vindar vid rätt tidpunkt kan prutgås och vitkindad gås passera med några tusen samma dag. Bredstjärtad labb, kustlabb och fjällabb är arter som är mycket ovanliga i inlandet men kan vissa år passera med några tiotals individer till stor glädje för fågelintresserade. Häckande fåglar i Bankeryd är i stort sätt de fåglar man kan förvänta sig men lite speciellt är det att utmed Lillån och Domneån finns forsärla och vissa år även häckning av kungsfiskare. Större hackspett Foto: PerJonas Andersson I skogarna runt Nyarp-Torp är det vanligt med olika hackspettsarter, t ex större och mindre hackspett, gröngöling och spillkråka. Därför är det av stor vikt att gamla och döda träd sparas som bo-träd och för att de innehåller rikligt med insekter, som är deras huvudföda. Att mata fåglar under vintern ger många trevliga möjligheter att studera fåglar på nära håll. De fågelarter som är mest förekommande är talgoxe, blåmes, gulsparv, grönfink och pilfink medan nötväcka, större hackspett och koltrast brukar komma till matplatsen. Med lite tur kan man även få besök av stenknäck, bergfink och rödhake. 16

17 Ringmärkning och fågelskådning Omkring fåglar ringmärks i Sverige varje år. Den svenska ringmärkningen startade Ringmärkning är för många en fascinerande fritidssysselsättning och ger en speciell dimension av fågelskådning. Ringmärkning används även inom vetenskaplig forskning om fåglarnas liv och arternas olika egenskaper. Man kan t.ex. genom ringmärkning upptäcka förändringar hos fågelarterna, vilket kan bero på olika miljöproblem. Ringmärkning av fåglar sker runt om i hela världen. Den närmaste fågelstationen för oss finns vid Lyckås vid Landsjön. På den årliga Fågelskådningens dag i maj kan den intresserade se hur ringmärkning går till. Om man hittar en fågelring ska den rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Fågelskådare vid den årliga utflykten till Gigeryd. Foto: Agneta Brasch Om bankerydsbor och besökande vill skåda fågel på nära håll, kan man åka till fågeltornen vid Tranebo och Gigeryd i kanten av Dumme mosse och vid Risbrodammen. Där finns det fågelskyddsområden och stora möjligheter till att se många fåglar som häckar, bland annat storlom och skrattmås samt olika rovfåglar. 17

18 Människan behöver naturen och Naturskyddsföreningen behöver dig Naturskyddsföreningen är Sveriges äldsta och största natur- och miljöorganisation med cirka medlemmar. Omsorg om natur och miljö är Naturskyddsföreningens drivkraft och vi står bakom miljömärkningen Bra Miljöval. Naturskyddsföreningen värnar om den biologiska mångfalden - att alla arter ska ha rätt att finnas kvar även i framtiden. Naturskyddsföreningen behöver dig som medlem. När vi är många har vi kraft att förändra till det bättre och då är det lättare att påverka politiker och näringsliv. Naturskyddsföreningen i Bankeryd arbetar aktivt för en bättre natur och miljö i Bankeryd. Vi ordnar utflykter och aktiviteter och du är mycket välkommen att delta även om du inte är medlem. Naturskyddsföreningen i Bankeryd vill med denna skrift informera om de naturvärden som finns i Bankeryd och som vi alla måste värna om på olika sätt. Information eller kontakt kan du få av Naturskyddsföreningen i Bankeryd: Lennart Öhman (ordf) Tel: E-post: lennart.ohman@telia.com Kerstin Pilkvist (v ordf) Tel: E-post: kerstinpilkvist@hotmail.com Du kan också få mer information genom riksföreningen Naturskyddsföreningens hemsida eller medlem@naturskyddsforeningen.se. Vy över Bankerydsdalen. Foto: Agneta Brasch 18

19 Domneåns naturreservat med gångväg över Domneån. Foto: Inga-Britt Fälth Text Styrelsen: Agneta Brasch (red.), Inga-Britt Fälth (red.), PerJonas Andersson, Ingemar Hermansson, Christina Landén, Kerstin Pilkvist, Sten-Olof Tilander, Lennart Öhman. Övriga: Magnus Thorell (Floran i Bankeryd), Per Sjöstrand (Öringen leker i Lillån) Layout Ulrika Lantz Källor Information är hämtad från Bankeryds Hembygdsförening, Internet och boken Rädda skogens liv, utgiven av Naturskyddsföreningen, Jönköpings länsförbund. Bilderna i avsnittet om I Ö Mekaniska är hämtade från företagets hemsida ( ): Tryckning Naturskyddsföreningen och KPA har bidragit med medel till tryckningen av skriften. Skriften är tryckt 2008 på Bankeryds Grafiska AB. 19

20 Källa: Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun. 20