Vår vision. Brottspåföljdsmyndigheten ska göra en inflytelserik, pålitlig och betydelsefull insats för tryggheten i samhället.
|
|
- Erika Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Vår vision Brottspåföljdsmyndigheten ska göra en inflytelserik, pålitlig och betydelsefull insats för tryggheten i samhället.
3 Brottspåföljdsmyndigheten Brottspåföljdsmyndigheten (Rise) svarar för verkställighet av straff och häktning i Finland. Myndigheten lyder under justitieministeriet och för kriminalpolitik enligt ministeriets riktlinjer. Brottspåföljdsmyndighetens primära uppgift är att ha hand om att de straff som dömts ut av domstolarna verkställs lagenligt och tryggt i landet. Myndigheten har särskilt till uppgift att främja säkerheten i samhället genom att minska risken för att de dömda återfaller i brott. Brottspåföljdsmyndighetens organisation Intern inspektion Generaldirektör Centralförvaltningen Södra Finlands brottspåföljdsregion Västra Finlands brottspåföljdsregion Östra och Norra Finlands brottspåföljdsregion JUSTITIEMINISTERIET Kriminalpolitiska avdelningen Ledningens stödenhet Överdirektör Enheten för verksamhetsutveckling och -kvalitet Utvecklingsdirektör Förvaltningsenheten Förvaltningsdirektör Regioncentrum Regiondirektör Fängelser 6 Byråer för samhällspåföljder 2 Utvärderingscentrum Regioncentrum Regiondirektör Fängelser 8 Byråer för samhällspåföljder 6 Utvärderingscentrum Regioncentrum Regiondirektör Fängelser 12 Byråer för samhällspåföljder 7 Utvärderingscentrum Verkställighetsenheten Direktör Hälsovårdsenheten Ledande överläkare Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum Direktör 3
4 Det genomsnittliga antalet samhällspåföljdsklienter och fångar under perioden Samhällspåföljdsklienter i medeltal Fångar i medeltal
5 En aktör på riksplanet Brottspåföljdsmyndighetens centrala förvaltningsenhet är belägen i Helsingfors. Grundenheterna i organisationen består av byråer för samhällspåföljder (15) och fängelser (26) på olika håll i landet. Av fångplatserna finns 70 procent på slutna fängelser och 30 procent på öppna fängelser eller avdelningar (situationen ). Finland är indelat i tre brottspåföljdsregioner. Huvudkontoret för Södra Finlands brottspåföljdsregion är beläget i Helsingfors, för Västra Finlands region i Tammerfors och för Östra och Norra Finlands region i Kuopio. I varje brottspåföljdsregion finns ett utvärderingscentrum som svarar för placering på anstalter, utvärdering av de dömda som anländer till fängelserna efter att ha varit häktade och planering av strafftiden utifrån utvärderingen. Förvaltningen har koncentrerats till regioncentrumen. Ansvarig för den formella verkställigheten är den rikstäckande verkställighetsenheten. Hälsovårdsenheten har hand om fånghälsovården. Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum i Vanda ordnar utbildning av väktare och fortbildning i branschen. Mot öppnare verkställighet Strafftiden syftar till att vägleda de dömda så att de lär sig föra ett liv utan kriminalitet. Strafftiden planläggs och genomförs så att de dömda kan utveckla sin förmåga att inleda ett nytt liv efter att straffet avtjänats. Under strafftiden kan de dömda öva färdigheter som stödjer deras livshantering, och därmed har de bättre möjligheter att anpassa sig som fullvärdiga medlemmar i samhället. I Brottspåföljdsmyndighetens strategi betonas övergången mot en mer öppen straffverkställighet. Det betyder i praktiken att öppna anstalter och samhällspåföljder ska i högre grad tillämpas. Samtidigt intensifieras insatserna vid frigivningsskedet, detta för att stödja de frigivnas strävan att föra ett liv utan kriminalitet. Införandet av övervakad frihet på prov och inrättandet av frigivningsenheter stödjer mera öppen verkställighet. Stegvis frigivning under kontroll är en grundtanke i fängelselagen. Också tryggheten i samhället talar för att frigivningen ska ske via öppna anstalter och övervakad frihet på prov. Straff enligt brott De straffrättsliga påföljderna indelas i fängelsestraff som avtjänas på slutna eller öppna anstalter och i samhällspåföljder som avtjänas i frihet. De allmänna straffen för brott omfattar böter, ordningsbot, villkorligt eller ovillkorligt fängelse, övervakningsstraff, samhällstjänst, ungdomsstraff och övervakning som tilläggspåföljd för villkorligt dömda unga (ungdomar i åldern år). Fängelserna svarar för verkställighet av ovillkorliga fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter. Fängelserna svarar också för verkställighet av häktning tillsammans med polisen. Byråerna för samhällspåföljder svarar för verkställighet av samhällspåföljder och övervakning av villkorligt frigivna. FÄNGELSESTRAFF Ett fängelsestraff är antingen tidsbundet eller på livstid. Ett straff för viss tid varar minst 14 dagar och högst 12 år. På en och samma gång kan högst 15 år fängelse dömas ut. Om livstids fängelse har dömts ut kan den dömde friges tidigast efter 12 år i fängelse. Om den dömde begick brottet innan han eller hon hade fyllt 21 år är motsvarande tid 10 år. Helsingfors hovrätt beslutar om villkorlig 5
6 frigivning av livstidsfångar. Frigivning av livstidsfångar kan också ske genom benådning av republikens president. VILLKORLIGT FÄNGELSE Fängelsestraff som inte överskrider två år kan ådömas villkorligt. Vid sidan av villkorligt straff kan den dömde påföras böter eller samhällstjänst. En prövotid på 1 3 år bestäms för villkorligt dömda. Om den dömde begår ett nytt brott under prövotiden kan straffet verkställas i fängelse. Den som begått ett brott innan han eller hon fyllt 21 år kan vid sidan av villkorligt straff ställas under övervakning under prövotiden. Över hälften av fängelsestraffen döms ut villkorligt. ÖVERVAKNINGSSTRAFF Övervakningsstraff är en straffart mellan samhällstjänst och ovillkorligt fängelse. Straffet ersätter vissa korta ovillkorliga fängelsestraff på högst sex månader. Straffet kan dömas ut för högst sex månader. Övervakningsstraffet innebär att den dömde avtjänar straffet hemma där han eller hon övervakas genom tekniska anordningar. Principen är att övervakningsstraff kan utdömas om det främjar gärningsmannens anpassning i samhället och bidrar till att förebygga återfall i brott. Den som dömts till övervakningsstraff har en hel rad skyldigheter, bland annat måste han eller hon samtycka till att leva under kontinuerlig övervakning, avstå från alkohol och droger, och delta i en mängd olika rehabiliterande aktiviteter. Förutom den dömda personen måste den som han eller hon bor med ge sitt samtycke till verkställighet av övervakningsstraffet och dessutom måste den dömdes bostad vara sådan att den lämpar sig för detta. SAMHÄLLSTJÄNST Ovillkorliga fängelsestraff på högst åtta månader kan förvandlas till timmar samhällstjänst. Samhällstjänst består av oavlönat arbete som utförs under övervakning. Samhällstjänst kan också dömas ut som tilläggsstraff till villkorliga fängelsestraff som överskrider åtta månader. Då ska längden av samhällstjänst vara högst 90 timmar. UNGDOMSSTRAFF Ungdomsstraff är avsett för gärningsmän som inte fyllt 18 år. Det kan ådömas ungdomar i åldern från 15 till 17 år, om böter anses vara ett otillräckligt och ovillkorligt fängelse ett alltför strängt straff. Ett ungdomsstraff varar högst 12 månader. Verkställigheten planläggs i samarbete med gärningsmannen och hans eller hennes vårdnadshavare. Brottspåföljdsmyndigheten ska verkställa och övervaka ungdomsstraff. ÖVERVAKNING AV VILLKORLIGT FÄNGELSE FÖR UNGA Unga som inte fyllt 21 år och som dömts villkorligt kan vid sidan av det villkorliga straffet dömas till övervakning, om det anses främja social anpassning och förebygga nya brott. Byråerna för samhällspåföljder svarar för övervakning av unga personer. Systematisk straffverkställighet Verkställigheten av påföljder är en systematisk process som ska framskrida kontrollerat. Verkställighet av fängelsestraff inleds med en utvärdering som ska utföras tillsammans med den dömde. Därefter avtjänar han eller hon straffet och friges slutligen. Utifrån utvärderingen utarbetas en plan för strafftiden som syftar till att öka den dömdes förmåga att föra ett liv utan kriminalitet. Den dömdes förläggningsanstalt beror på de aktiviteter och typer av rehabilitering han eller hon är i behov av, återfallsbenägenhetet och säker- 6
7 Huvudbrott hos dömda fångar under perioden % Rån Egedomsbrott Våldsbrott Rattfylleri Narkotikabrott Övriga
8 Det genomsnittliga antalet och andelen utländska dömda fångar och häktade i relation till det totala genomsnittliga antalet fångar under perioden % Utländska dömda fångar i genomsnitt Utländska häktade i genomsnitt Andelen utländska dömda fångar och häktade av samtliga fångar (i procent)
9 hetsbehovet, och hotet mot hans eller hennes trygghet. I regel försöker man få den dömde placerad så nära bostadsorten som möjligt. Utvärderingscentrumet i brottspåföljdsregionen beslutar om förläggningsanstalt. Enligt fängelselagen ska fängelsestraff verkställas utan dröjsmål. Om den dömde inte förklaras häktad i samband med domen, ska han eller hon invänta straffverkställigheten i frihet. Den dömde kan ansöka om uppskov med verkställighet av fängelsestraff av sociala, hälso- eller ekonomiska skäl. Innan en samhällspåföljd döms ut ska Brottspåföljdsmyndigheten utarbeta en påföljdsutredning åt domstolen. Också vid samhällspåföljder utarbetas en plan för strafftiden enligt vilken domen verkställs. Syftet med planen är att främja den dömdes färdigheter att klara sig i samhället och förebygga återfall i brott. Planen ska utarbetas i samverkan med gärningsmannen. Den bestämmer de mål som ska uppnås under strafftiden. Det kan till exempel gälla att åtgärda missbruksproblem, skaffa en bättre utbildning eller förbättra den dömdes läge på arbetsmarknaden. SLUTET FÄNGELSE ELLER ÖPPEN ANSTALT? En fånge ska avtjäna straffet antingen i ett slutet fängelse eller på en öppen anstalt. Fångar som anses kunna anpassa sig till friare förhållanden än i slutna fängelser placeras på öppna anstalter. Det krävs att de fångar som placeras på öppna anstalter ska förbinda sig att avstå från berusningsmedel. Också i slutna fängelser kan fångarna om de så önskar bo på en avdelning där de förbinder sig att avstå från berusningsmedel och delta i nödvändiga tester för kontroll av rusmedelsfrihet. På dessa s.k. kontraktsavdelningar tillämpas diverse program som ska stödja avhållsamhet. Årligen genomförs över drogtest och ca 30 specialgranskningar i fängelser och på öppna anstalter för att påträffa förbjudna ämnen och föremål. Alla slutna fängelser har en hund som är tränad i drogspaning. Manliga och kvinnliga fångar ska placeras på separata boendeavdelningar i fängelserna. I Vånå öppna fängelse finns det en familjeavdelning där dömda fångar kan bo tillsammans med ett litet barn. För häktade och deras barn finns en mindre avdelning i Tavastehus fängelse. FÄNGELSETIDEN VARAR I GENOMSNITT 10 MÅNADER Antalet fångar var allra högst i Finland i mitten av det första årtiondet av 2000-talet, då antalet växte på grund av skärpt straffpraxis och ökad vålds- och narkotikabrottslighet. Därefter har antalet gått ned, och det genomsnittliga fångtalet är idag ca Antalet livstidsfångar har efter millennieskiftet fördubblats och uppgår till drygt 200. Den genomsnittliga fängelsetiden för de frigivna är knappt tio månader. ANTALET DÖMDA FÖR VÅLDSBROTT HAR STIGIT Fångpopulationens struktur har också förändrats efter millennieskiftet. Antalet dömda för egendomsbrott har stadigt sjunkit, medan antalet dömda för våldsbrott, särskilt för misshandel, har ökat. Andelen dömda för brott mot liv är ca en femtedel av samtliga fångar. Andelen långtidsfångar har gått upp, och andelen intagna för mindre än ett år har sjunkit. Andelen utländska fångar har överstigit 15 procent. Genomsnittsåldern för samtliga fångar är ca 37 år. 9
10 Samhällspåföljder avtjänas i friheten En avsevärd del ca en fjärdedel av de straff som antecknats i domsregistret avtjänas som samhällspåföljder i friheten. Samhällstjänst är den vanligaste samhällspåföljden. De som dömts till samhällstjänst har vanligen gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri. Andra samhällspåföljder är övervakningsstraff, övervakning av villkorlig frihet och övervakning av villkorligt dömda unga. Det sistnämnda straffet är en tilläggspåföljd som kan dömas ut vid sidan av villkorligt fängelse. ALLMÄNNYTTIGT ARBETE FÖR SAMHÄLLET Den som dömts till samhällstjänst ska utföra allmännyttigt arbete under fritiden. Brottspåföljdsmyndigheten svarar för ordnandet av tjänstgöringsplats och övervakar att samhällstjänsten utförs. Samhällstjänst utförs vanligen hos kommuner, diverse föreningar eller församlingar. Samhällstjänst kan exempelvis bestå av underhåll av idrottsplaner eller parker. Arbetstiden är vanligen två gånger per vecka, 3 4 timmar åt gången. Genom rehabilitering mot ett liv utan kriminalitet Rehabiliteringsprogram spelar en viktig roll både i verkställigheten av fängelsestraff och i verkställigheten av samhällspåföljder. FÅNGARNA REHABILITERAS MÅNGSIDIGT I fängelserna genomförs flera rehabiliteringsprogram. De kan indelas i program för missbrukare, program som ska förebygga återfallsbrottslighet och annan social rehabilitering. Rehabiliteringen av missbrukare spelar en framträdande roll i fängelserehabiliteringen eftersom en stor del av fångarna har missbruksproblem. Genom kortvariga program för missbrukare ska fångarna motiveras att föra ett liv utan alkohol och droger. Genom mera långvariga program som genomförs i grupper ska ett levnadssätt utan kriminalitet och droger stödjas mera mångsidigt. Återfallsförebyggande program är antingen program av allmän karaktär eller specifika program som riktar sig till personer som begått brott av vissa typer, till exempel vålds- eller sexualbrott. Dessa program syftar till att öka de dömdas färdigheter i problemlösning, förbättra deras kommunikationsförmåga och påverka deras tänkande och därmed beteende. Det primära syftet med social rehabilitering av fångar är att upprätthålla och utveckla deltagarnas sociala färdigheter och livskompetens. Program som utvecklar sociala färdigheter spelar en stor roll i förebyggandet av återfallsbrottslighet. Fångsysselsättning ordnas också i samarbete med kommuner och aktörer i den tredje sektorn, bl.a. församlingar och diverse frivilligorganisationer. REHABILITERINGEN I SAMHÄLLS- PÅFÖLJDER ÄR INDIVIDINRIKTAD De åtgärdsprogram som tillämpas i arbetet med samhällspåföljder är mera kortvariga än fängelseprogrammen och omfattar individinriktade motiverande element. I arbetet med samhällspåföljder fokuserar rehabiliteringsprogrammen med hänsyn till det aktuella brottet på ändringar i livsföringen, hantering av vrede eller drogfrihet vid förande av fordon. Fördelen med program för samhällspåföljdsklienter är att de dömda kan omedelbart praktisera de inlärda färdigheterna i samhället. När programmen genomförs ska det beaktas att samhällspåföljdsklienterna kan under strafftiden använda de allmänna vård- och rehabiliteringstjänster som erbjuds i samhället. 10
11 Huvudbrott hos samhällspåföljdsklienter under perioden % Brott mot liv Narkotikabrotbrotbrott Rattfylleri Trafik- Egendoms- Sexual- Övriga och hälsa brott
12 Hur fångarna använde tiden på vardagar % 8 % 13 % 9 % 6 % 3 % 7 % Produktion Fastighetsvård Arbete på öppna anstalter och civilarbete Hushåll Utbildning Övrig aktiv sysselsättning Sjukdom Ej placerade i någon sysselsättning 4 % 11 % Övrig passiv tid
13 Det finns en vardag också i fängelset Fångarna får sin dagliga mat och klädsel på anstalten. Fångarna kan också använda sina egna kläder men detta kan begränsas på grund av anstaltsordningen eller arbetarskyddet. Om en fånge använder sina egna kläder ska han eller hon själv vårda kläderna. På öppna anstalter använder fångarna alltid sina egna kläder. Under fritiden ska fångarna sörja för renligheten i de egna boendelokalerna och andra rum där de vistas. Dessutom ska de sköta om annan renhållning och hushållsarbete. En fånge kan tillbringa fritiden tillsammans med andra fångar t.ex. i biblioteket eller i hobby- och motionsverksamhet. Fångarna kan bedriva motion utomhus minst en timme per dag. Det finns också lokaler för religionsutövning i fängelset. I slutna fängelser finns det en anstaltsbutik där fångarna kan köpa föremål som de behöver för personligt bruk, såsom artiklar för personlig hygien, livsmedel och tobak. På öppna anstalter kan fångarna skaffa de varor de behöver i en butiksbuss eller i en närbutik under övervakning. BETEENDEREGLER SKAPAR TRYGGHET Fångarna ska iaktta fängelsets ordningsstadga och personalens uppmaningar och befallningar. De ska också uppträda korrekt mot de anställda, andra fångar och utomstående. En fånge som överträder fängelseordningen eller -reglerna kan påföras disciplinstraff. Allvarliga förseelser överförs till polisen. FÅNGARNA KAN HA KONTAKT MED YTTERVÄRLDEN Fångarna får på vissa villkor stå i telefonkontakt och brevväxla med personer utanför anstalten. På slutna anstalter får fångarna inte använda sina egna mobiltelefoner, och på öppna anstalter bara i begränsad utsträckning. Fångarna kan ta emot besökare i fängelsets besökslokaler eller lokaler för familjebesök vid särskilda fastställda tidpunkter. Merparten av besöken genomförs under övervakning. Fångarna kan beviljas permission på vissa villkor. Permission kan i regel beviljas när två tredjedelar av fängelsetiden har avtjänats. Permission beviljas för högst tre dygn under en period av två månader. Permission kan också beviljas under eskort. Livstidsfångar kan beviljas permission när minst 8 år har avtjänats i fängelse, i särskilda situationer tidigare. Fångarna jobbar eller studerar Fångarna är förpliktade att jobba, studera eller delta i någon annan sysselsättning på anstalterna. Syftet med aktiviteterna är att främja fångarnas färdigheter att föra ett liv utan kriminalitet, förbättra deras arbets- och handlingsförmåga och stödja drogfrihet. ATT JOBBA I FÄNGELSET ELLER UTANFÖR Syftet med det arbete som utförs i fängelserna är att upprätthålla och utveckla fångarnas yrkeskunnighet och arbetsförmåga. Fångarbetet spelar en viktig roll i rehabiliteringen och är en kontinuerlig del av dagsprogrammet. Fångarna kan på vissa villkor jobba utanför anstalten eller jobba i fängelset för egen räkning. De som jobbar civilt eller utför eget arbete ska betala skatt på inkomsterna och en avgift för kost och logi till fängelset. På öppna anstalter betalas fångarna lön för arbetet. Lönen är skattepliktig inkomst. Traditionella branscher i fängelseproduktionen är trävaruindustri, metallindustri och 13
14 jordbruk. Också en stor del av underhållet och skötseln av fängelsefastigheterna utförs av fångar. Varor som tillverkats av fångar är till salu i affärer för fängelseprodukter. Sådana affärer finns på olika håll i landet. MÅNGA STUDIEALTERNATIV Fångelserna ordnar mångsidig utbildning i samarbete med läroinrättningar i omnejden. Fångarna erbjuds yrkesinriktad, förberedande och allmänbildande utbildning. Fångarna kan bedriva högskole- och universitetsstudier som distansstudier. Fångarna kan på vissa villkor också studera på dagarna vid en läroinrättning utanför anstalten. Studier utanför fängelset genom studietillstånd ordnas i regel på öppna anstalter. Ungefär var tionde fånge studerar dagligen. Betyg utfärdas av läroanstalten, och det framgår inte att studierna har slutförts i fängelse. FÅNGARNA HAR RÄTT TILL HÄLSOVÅRD Fångarnas hälsotillstånd och arbetsförmåga utvärderas i placeringsstadiet. Fångarna har många hälsoproblem. Bara hälften är helt arbetsförmögna. Hälsovårdstjänster för fångarna ordnas lagenligt enligt bestämmelserna om vårdgaranti. Den riksomfattande hälsovårdsenheten med huvudkontor i Tavastehus svarar för fånghälsovården. Hälsovårdsenheten sysselsätter över 200 professionella i hälsovården. De jobbar på fängelsernas polikliniker och sjukhusen för fångar. Merparten av fängelserna har en poliklinik i anslutning till anstalten. Sjukhuset för fångar som finns i anslutning till Tavastehus fängelse vårdar och rehabiliterar främst somatiskt sjuka patienter. Psykiatriska sjukhuset för fångar är verksamt i Åbo och Vanda. Stegvis mot frihet VILLKORLIG FRIHET Den som har dömts till fängelsestraff kan friges villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet. När det gäller gärningsmän som begick brottet innan de hade fyllt 21 år är den motsvarande tiden hälften av det avtjänade straffet. Om en fånge inte har varit intagen under tre års tid omedelbart före brottet kan han eller hon friges villkorligt efter att ha avtjänat hälften av straffet. För gärningsmän under 21 år är motsvarande tid en tredjedel. PRÖVOTID OCH ÖVERVAKNING En prövotid på maximum tre år bestäms för villkorligt frigivna. Brottspåföljdsmyndigheten svarar för ordnandet och genomförandet av övervakning. Om den villkorligt frigivne begår ett nytt brott under prövotiden ska en domstol avgöra om den dömde samtidigt ska förverka den villkorliga friheten. ÖVERVAKAD FRIHET PÅ PROV En fånge kan friges på prov tidigast ett halvt år före villkorlig frigivning. Frihet på prov kräver att fången ska avhålla sig från berusningsmedel och iaktta övriga fastställda villkor. En verkställighetsplan ska göras upp för friheten på prov. Att den dömde iakttar villkoren för övervakad frihet på prov kontrolleras på ett antal olika sätt. FÖRBEREDANDE INSATSER FÖR ETT LIV I FRIHET Utöver förläggning på öppen anstalt kan en fånge under fängelsevistelsen ges möjlighet att ta ansvar och öva sig i att föra ett normalt liv genom att han eller hon får plats i en frigivningsenhet eller enhet som ger vägledning för ett liv i frihet. I frigivningsenheten ligger betoningen på intensifierade 14
15 Vår grundläggande uppgift Brottspåföljdsmyndigheten svarar för verkställighet av häktning, samhällspåföljder och fängelsestraff.
16 Våra värden Respekt för människovärdet Rättvisa Övertygelse om att människan kan förändras och växa Trygghet
17 insatser inför övergången till frihet, med stöd eller på egen hand. Intensifierade insatser inför frigivning utförs också i samarbete med utomstående institutioner. Inom brottpåföljdsregionerna fungerar stödpatruller som har i uppgift bl.a. att verkställa övervakningsstraff, utföra övervaknings- och stöduppgifter under övervakad frihet på prov, övervaka de som har placerats i övervakad frihet på prov och fångar som studerar med studietillstånd, jobbar civilt eller är placerade i frigivningsenheter. Stödpatrullerna stöder och vägleder den dömde i hans eller hennes strävan mot ett liv utan kriminalitet och följer framstegen. Patrullerna kontrollerar också var de dömda rör sig, håller kontakt och kontrollerar att de håller sig fria från alkohol och droger. BARA NÅGRA FÅ HAMNAR IN I EN OND CIRKEL AV INTAGNINGAR Ungefär 30 procent av fångarna är första gången intagna. För över hälften (60 procent) förblir den första gången också den sista, och de återvänder aldrig till fängelset. Bara ett fåtal av fångarna hamnar in i en ond cirkel av intagningar. SAMHÄLLSPÅFÖLJDERNA HAR EN FÖRMEDLANDE FUNKTION Samhällspåföljderna verkställs i regel i det civila livet och de dömda har därmed möjlighet att upprätthålla sina sociala nätverk. De dömda styrs att söka sig till samhällets tjänster. Tanken är att den dömde ska efter avtjänat straff vid behov kunna fortsätta att använda kommunala tjänster som klient, i exempelvis missbrukarvården. En jämställd bransch Brottspåföljdssektorn är en jämställd bransch. Under de senaste åren har andelen kvinnor stigit till över 40 procent av personalen. I ledningen för fängelserna och byråerna för samhällspåföljder är andelen kvinnor ännu större. Över hälften av fängelsedirektörerna är för närvarande kvinnor. Genomsnittsåldern av samtliga anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten är ca 45 år. Brottspåföljdssektorn sysselsätter totalt knappt personer. Knappt hälften jobbar med vakthållning och övervakning. Ungefär 9 procent av de anställda sysslar med administration och 8 procent med rehabilitering. Ungefär 7 procent, dvs. drygt 200 anställda, jobbar med samhällspåföljder. Hälsovården sysselsätter 7 procent och underhållsarbete och fastighetsvård likaså 7 procent. Ungefär 6 procent av personalen sysslar med fängelseproduktion, 3 procent tjänstgör i ledande ställning och 2 procent jobbar med utvärdering. BRA SYSSELSÄTTNINGSLÄGE INOM BROTTSPÅFÖLJDSSEKTORN Sysselsättningssituationen inom den förnyade brottspåföljdsektorn är bra. Övervakningspersonalen får ofta jobb omedelbart efter avlagd grundexamen i brottspåföljdsbranschen. Ungefär en femtedel av övervakningspersonalen i fängelserna är för närvarande kvinnor. Ungefär en tredjedel av de studerande i fångvårdsbranschen är numera kvinnor vilket betyder att kvinnornas andel av övervakningspersonalen antagligen kommer att växa i framtiden. Examensinriktad utbildning och utbildning som upprätthåller, kompletterar och utökar yrkesfärdigheter ges vid Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum som finns i Vanda och lyder under Brottspåföljdsmyndigheten. 17
18 Centrumet grundades 1976 och har ett specialiserat vetenskapligt bibliotek med kriminologisk inriktning. Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum deltar aktivt i utvecklingen av arbetslivet och sysslar med utbildning, utveckling och utvärdering av återfallreducerande program. Centrumet fungerar också som nordiskt informationscentrum på fackområdet och deltar aktivt och systematiskt i internationellt samarbete med anknytning till utbildning inom brottspåföljdssektorn. Då grundutbildning inom sektorn enbart organiseras av en läroanstalt, kan utbildningsvolymerna anpassas till rådande sysselsättningssituation. Flera tiotal nya studerande inleder årligen studier i brottspåföljdssektorn. Den som vill fortsätta studierna i branschen kan göra det vid yrkeshögskolan Laurea i Vanda där yrkeshögskoleexamen i brottspåföljdssektorn (socionom) kan avläggas. Examen ger kompetens för krävande expert- och chefsuppdrag i branschen. De som jobbar med samhällspåföljder har i regel yrkeshögskoleexamen. Öppen verkställighet är förmånligare än sluten Brottspåföljdsmyndigheten använder årligen ca 243,3 (netto 226,7) miljoner euro på straffverkställighet. Ungefär 16,6 miljoner euro i intäkter kommer årligen in genom bl.a. försäljning av olikartade fängelseprodukter. Kostnaderna för samhällspåföljder är avsevärt lägre än kostnaderna för fängelsestraff. Priset för en dag i fängelse uppgår till drygt 208 euro på slutna anstalter, vilket är ca 15 gånger mera än kostnaderna för verkställighet av samhällstjänst. Fyra femtedelar av beloppet består av löne- och lokalkostnader. Verkställigheten av samhällstjänst kostar ca 15 euro per dag. Kostnaderna för en dag i fängelse uppgår till något över 147 euro (netto) på öppna anstalter, dvs. ca en tredjedel mindre än en dag på sluten anstalt. Kostnaderna per dygn för övervakad frihet på prov uppgår till ca 75 euro. Brottspåföljdsmyndigheten i siffror Kostnader för straffverkställighet per år ca 243,3 (netto 226,7) milj. e Intäkter per år ca 16,6 milj. e Antal anställda i genomsnitt Antal fångar i genomsnitt per dag av vilka kvinnliga fångar 239 utländska fångar 483 livstidsfångar 203 Antal samhällspåföljdsklienter i genomsnitt per dag Pris för en dag i fängelse på sluten anstalt ca 208 e Pris för en dag i fängelse på öppen anstalt ca 147 e Pris för en dag i övervakad frihet på prov ca 75 e Pris för samhällstjänst per dag ca 15 e Källa: Brottspåföljdsmyndighetens årsrapport
19 Fängelser och byråer för samhällspåföljder FÄNGELSER 1. Helsingfors 2. Tavastehus 3. Jokela 4. Juuka 5. Kervo 6. Kestilä 7. Kuopio och Kuopio frigivningsenhet 8. Kylmäkoski 9. Käyrä 10. Laukas 11. S:t Michel 12. Naarajärvi 13. Uleåborg och Uleåborg frigivningsenhet 14. Pelso 15. Pyhäselkä 16. Riihimäki 17. Satakunta (Kjulo och Vittis) 18. Sukeva 19. Sulkava 20. Sveaborg 21. Åbo 22. Vasa 23. Vånå (Vånå och Ojoinen) 24. Vanda 25. Vilppula 26. Övertorneå BYRÅER FÖR SAMHÄLLSPÅFÖLJDER OCH DERAS VERKSAMHETSSTÄLLEN 27. Helsingfors 28. Tavastehus 29. Joensuu 30. Jyväskylä 31. Kouvola (Kouvola och Villmanstrand) 32. Kuopio (Kuopio, Idensalmi och Kajana) 33. Lahtis 34. S:t Michel (S:t Michel och Nyslott) 35. Uleåborg (Uleåborg och Karleby) 36. Björneborg 37. Rovaniemi (Rovaniemi, Kemi och Kuusamo) 38. Tammerfors 39. Åbo (Åbo och Åland) 40. Nyland (Esbo och Vanda) 41. Vasa (Vasa och Seinäjoki) SÖDRA FINLANDS BROTTSPÅFÖLJDSREGION VÄSTRA FINLANDS BROTTSPÅFÖLJDSREGION ÖSTRA OCH NORRA FINLANDS BROTTSPÅFÖLJDSREGION fängelser byråer för samhällspåföljder och deras verksamhetsställen
20 Fågelviksgränden Helsingfors Telefon: Fax: viestinta.rise@om.fi
VI FÖRBEREDER FÖR ETT LIV UTAN BROTT TRYGGT MOT ÖPPNARE VERKSTÄLLIGHET
VI FÖRBEREDER FÖR ETT LIV UTAN BROTT TRYGGT MOT ÖPPNARE VERKSTÄLLIGHET 2 BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN HAR HAND OM VERKSTÄLLIGHET AV HÄKTNING, SAMHÄLLSPÅFÖLJDER OCH FÄNGELSESTRAFF. VERKSAMHET BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETENS
Läs merstatistiska uppgifter 2010
B R O T T S P Å F Ö L J D S - M Y N D I G H E T E N S S T A T I S T I S K A Å R S B O K 2 0 1 0 P e t e r B l o m s t e r H e n r i k L i n d e r b o r g M a r j a - L i i s a M u i l u v u o r i I r j
Läs merBrottspåföljdsmyndighetens lokalvision fram till 2025 21.11.2013
Brottspåföljdsmyndighetens lokalvision fram till 2025 21.11.2013 1 INNEHÅLL Innehåll 1. Antalet fångar och fångplatser i dagens läge och 2025 2. Riktlinjer för verksamheten 3. Utgångspunkter för utvecklingen
Läs merInformation om verkställighet av domar i Finland / Brottspåföljdsmyndigheten (Rikosseuraamuslaitos, RISE)
Information om verkställighet av domar i Finland 2016-06-06 / Brottspåföljdsmyndigheten (Rikosseuraamuslaitos, RISE) Detta informationsblad är tänkt att ge dig en övergripande bild av det finländska fängelsesystemet.
Läs mer37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011
20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo
Läs merstatistiska uppgifter 2014
BROTTSPÅFÖLJDS- MYNDIGHETENS STATISTISKA ÅRSBOK 2014 BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN statistiska uppgifter 2014 SERIEN STATISTIK FRÅN BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN utkommer årligen i tryckt form på finska och i
Läs merB R O T T S P Å F Ö L J D S - M Y N D I G H E T E N S S T A T I S T I S K A Å R S B O K statistiska uppgifter 2011
B R O T T S P Å F Ö L J D S - M Y N D I G H E T E N S S T A T I S T I S K A Å R S B O K 2 0 1 1 statistiska uppgifter 2011 SERIEN STATISTIK FRÅN BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN utkommer årligen i tryckt form
Läs merHörande av vårdnadhavare eller annan laglig företrädare för en minderårig fånge
1.6.20 BILAGA 1 (8) Bilaga 1 Hörande av vårdnadhavare eller annan laglig företrädare för en minderårig fånge Inledande av verkställighet Anmälningstidpunkt, bestämmande av fängelse och utarbetande av plan
Läs merBrottspåföljdsmyndigheten STATISTISK ÅRSBOK
Brottspåföljdsmyndigheten STATISTISK ÅRSBOK 2017 Brottspåföljdsmyndigheten Centralförvaltningen Fågelviksgatan 5, 00530 Helsingfors Tfn 029 56 88500 kirjaamo.rise@om.fi www.rikosseuraamus.fi/sv ISSN 2242-6957
Läs merBrottspåföljdsmyndigheten STATISTISK ÅRSBOK
Brottspåföljdsmyndigheten STATISTISK ÅRSBOK 2016 Brottspåföljdsmyndigheten Centralförvaltningen Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors Tfn 029 56 88500 kirjaamo.rise@om.fi www.rikosseuraamus.fi/sv ISSN
Läs merstatistiska uppgifter 2013
BROTTSPÅFÖLJDS- MYNDIGHETENS STATISTISKA ÅRSBOK 2013 BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN statistiska uppgifter 2013 SERIEN STATISTIK FRÅN BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN utkommer årligen i tryckt form på finska och i
Läs merRP 215/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. att kommunerna anvisas nya uppgifter, utan Vissa ändringar som följer av den nya lagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställighet av samhällspåföljder PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas av, förberedelser
Läs merKort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 oktober 2011 1080/2011 Statsrådets förordning om övervakningsstraff Utfärdad i Helsingfors den 20 oktober 2011 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs mer20 frågor om Kriminalvården
20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER
Läs merInstruktioner för fångar
Instruktioner för fångar Pelso fängelse Linnantie 101, 92810 PELSONSUO Tel. 029 568 62 00, fax 029 568 62 14 E-post pelso.vankila@om.fi postförsändelser PB 1, 92811 PELSONSUO BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETENS
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om Brottspåföljdsmyndigheten I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009): 1 Tillämpningsområde Denna förordning innehåller
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakningsstraff och elektronisk övervakning i öppna anstalter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merRP 120/2018 rd. Lagarna avses träda i kraft på sommaren 2019.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 6 kap. 10 i strafflagen, av lagen om verkställighet av samhällspåföljder och av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merRP 175/2018 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 mars 2020.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 c kap. 5 i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att strafflagen ändras. Ändringen
Läs merRP 17/2010 rd. I denna proposition föreslås det att strafflagen ändras och att det stiftas en lag om övervakningsstraff.
RP 17/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakningsstraff och elektronisk övervakning i öppna anstalter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merBrottslighet som kommit till polisens kännedom 2010
Rättsväsen 20 Brottslighet som kommit till polisens kännedom 200 Misshandelsbrottsoffer typiskt 8åringar Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat blev 33 000 personer offer för de misshandelsbrott
Läs merVardagen i fängelse. en handbok för fångar som kommer till ett slutet fängelse
Vardagen i fängelse en handbok för fångar som kommer till ett slutet fängelse BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETENS PUBLIKATIONER 2014 INNEHÅLL 1. Beteende i fängelset 2 2. Att bo i fängelse 3 3. Tjänstemän 4 4.
Läs merLAG OCH RÄTT. Brott och straff
LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en
Läs merBeslut. Lag. om ändring av strafflagen
RIKSDAGENS SVAR 97/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om fängelse och villkorlig frigivning Ärende Regeringen har till 2004 års riksmöte överlämnat sin proposition med förslag
Läs merKommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016
Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa
Läs merLag. om ändring av strafflagen
Lag om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 2 a kap. 9 11, sådana de lyder, 2 a kap. 9 i lagarna 475/2008, 641/2009, 392/2011, 431/2014 och 381/2015 samt
Läs merBrottspåföljdsmyndighetens strategi 2011-2020
Brottspåföljdsmyndighetens strategi 2011-2020 Brottspåföljdsmyndighetens strategi 2011-2020 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Värden 3. Förändringar i verksamhetsmiljön 4. Riktlinjer från justitieministeriet
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2009 Nr 1751 1764 INNEHÅLL Nr Sidan 1751 om ändring av tingsrättslagen... 7347 1752 om ändring av 18 och 24 kap. i aktiebolagslagen...
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2011 330/2011 Lag om övervakningsstraff Utfärdad i Helsingfors den 8 april 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna
Läs merBetänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010
30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 november 2011 Lag om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om alternativa påföljder
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT
Läs merÅtalade, dömda och straff 2013
Rättväsende 2014 Åtalade, dömda och straff 2013 Fler djurhållningsförbud utfärdades an tidigare Enligt Statistikcentralens uppgifter utfärdades åt 90 personer djurhållningsförbud år 2013, dvs. ungefär
Läs merNORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001
NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder
Läs merSiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2018 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2018...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, maj Utländska turisters övernattningar minskade med 4,1 procent i maj 2014 I maj 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 400 000
Läs merÅtalade, dömda och straff 2012
Rättväsende 2013 Åtalade, dömda och straff 2012 Antalet straffade för brott och förseelser 9 procent färre än året innan Enligt Statistikcentralen var antalet dömda i underrätterna samt straffade genom
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2017 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2017...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2018 Inkvarteringsstatistik 201, november Utländska turisters övernattningar ökade med 14,9 procent i november 201 turister i inkvarteringsanläggningarna i Finland ökade alltjämt,
Läs merRP 268/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om kombinationsstraff
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om kombinationsstraff PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i strafflagen införs bestämmelser om
Läs merNORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE
NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn
Läs merInrikesministeriets förordning
Inrikesministeriets förordning om ändring av bilagorna till inrikesministeriers förordning om begränsning av trafik och vistelse I enlighet med inrikesministeriets beslut ändras bilagorna 1, 2, 4 och 5
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari
Läs merFAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.
BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, augusti Utländska turisters övernattningar ökade med 0,6 procent i augusti I augusti 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 700 000 dygn
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakad frihet på prov INLEDNING.
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakad frihet på prov INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 6 november 2012 regeringens
Läs merRP 177/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 177/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till bestämmelser om villkorligt fängelse i stramagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merKommitténs arbete omfattade inte de allmänna bestämmelserna om fängelsestraff som redan ingår i strafflagen.
Till statsrådet Statsrådet tillsatte den 23 september 1999 en kommitté med uppgift att bereda ett förslag till reformering av lagstiftningen om fängelsestraff och verkställighet av fängelsestraff. Enligt
Läs merRP 263/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställighet av fängelsestraff och häktning
RP 263/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställighet av fängelsestraff och häktning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merInkvarteringsstatistik 2018
Transport och turism 2019 Inkvarteringsstatistik 2018 Efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med procent år 2018 År 2018 bokfördes över 22 miljoner övernattningsdygn i na i Finland Av övernattningsdygnen
Läs merLag. om ändring av körkortslagen
Lag om ändring av körkortslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i körkortslagen (386/2011) 65 3 mom., ändras 64 1 mom. och 2 mom. 3 och 4 punkten, det inledande stycket i 65 1 mom., 66 2 mom.,
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, februari Utländska turisters övernattningar ökade med 22 procent i februari 2012 I februari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 42
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, juni Övernattningar turister ökade med 9 procent i juni I inkvarteringsanläggningarna i Finland bokfördes 516 000 övernattningsdygn turister, vilket
Läs merLAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Strafftidslag Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller bestämmelser
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 35/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 35/2010 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av lagar som har samband med organisationsreformen på brottspåföljdsområdet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den
Läs merInkvarteringsstatistik 2014
Transport och turism 2015 Inkvarteringsstatistik 2014 Efterfrågan på inkvarteringstjänster minskade med 2,3 procent år 2014 Det sista tertialet 2013 visade redan tecken på att efterfrågan på inkvarteringstjänster
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2017 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, februari Utländska turisters övernattningar minskade med 2,5 procent i februari 2013 I februari 2013 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland
Läs merSe anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
19.12.1889/39 Strafflag Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Wi Alexander den Tredje, med Guds Nåde, Kejsare och Sjelfherrskare öfver hela Ryssland, Tsar af Polen, Storfurste till Finland,
Läs merSluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000
Allmän SiS-rapport 2000:3 Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000 Av Anette Schierbeck och Margareta Wihlborg ISSN 1404-2584 Dnr 120-182-00 FÖRORD Statens institutionsstyrelse (SiS) har sedan den 1 januari
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3
Läs merEn effektivare kriminalvård
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter
Läs merStudier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges
Läs merPersoner lagförda för brott år 2002
Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna
Läs merInkvarteringsstatistik 2017
Transport och turism 2018 Inkvarteringsstatistik 2017 Efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade rekordartat år 2017 År 2017 bokfördes rekordmånga övernattningsdygn, nästan 22 miljoner, i na i Finland
Läs merFängelsevistelse och FPA-förmåner
Fängelsevistelse och FPA-förmåner 23.11.2018 Innehåll 1 Fängelsevistelse och FPA-förmåner... 1 1.1 Anmälningsskyldighet och anmälningsförfarande... 2 1.2 Fängelsevistelsens inverkan... 3 1.2.1 Dagpenningsförmåner
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt; SFS 1998:599 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs
Läs merÅterfall i brott efter Sluten ungdomsvård
Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Barnkonventionen, artikel 37 (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att
Läs merAllmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST
Allmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Stöd för boende 2 Vem kan få allmänt bostadsbidrag? 2 Boendekostnader 3 Hur stort är bostadsbidraget? 3 Bassjälvrisken 5 Så här räknas bidraget 6 Ansökan
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2016 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2016...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merSiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2015...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om fängelse och villkorlig frigivning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att de nuvarande huvudreglerna för villkorlig
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk
Läs merKommunikationsministeriets förordning
Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets
Läs merPersoner lagförda för brott år 2000
Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september
Läs merRisken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål
Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merBrottslighet som kommit till polisens kännedom 2011
Rättsväsen 2012 Brottslighet som kommit till polisens kännedom Av personer misstänkta för brott var 11 procent utländska medborgare år Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat framgår det
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2018 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
Läs merRemiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16
Läs merTabell- och diagramförteckning
SiS i korthet 2011 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2011...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från
Läs merRP 310/2010 rd. I denna proposition föreslås det att läkemedelsbehandling. så ska friheten på prov återkallas. Om behandlingsbeslutet
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av fängelselagen, lagen om övervakning av villkorlig frihet och 2 c kap. i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs mer