Statsvetenskap - grundkurs med inriktning på krishantering och internationell samverkan eller säkerhetspolitik, 30 hp

Transkript

1 Statsvetenskap - grundkurs med inriktning på krishantering och internationell samverkan eller säkerhetspolitik, 30 hp 1. Kursens benämning Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan/ statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik. 2. Engelsk benämning Basic Course in Political Science with a Focus on Crisis Management and International Cooperation / Political Science with a Focus on Security Studies 3. Kurskod 1SS Gäller från Fastställd Kursplanen är fastställd av det gemensamma ämnesrådet i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik samt krishantering och internationell samverkan den 9 juni Ändringar i kursplanen har därefter genomförts vad avser lärandemål. Ordförandebeslut om dessa ändringar har tagits I och med FoUN ordförandebeslut om ny kursplanemall och instruktion daterat har ytterligare ändringar gjorts i kursplanen. Dessa är fastställda av Ämnesrådet ovan En formaliaändring har genomförts efter beslut i det gemensamma ämnesrådet i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik samt krishantering och internationell samverkan Institution Institutionen för säkerhet och strategi (ISS) 7. Ämne Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan och statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi. 8. Nivå Grundnivå 9. Omfattning 30 högskolepoäng 10. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A, Sv B/Svenska som andraspråk B samt Eng B. 11. Huvudområde Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan och statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik. 12. Successiv fördjupning GIN (grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav). 13. Fördjupningsnivå Grundnivå I. 1

2 14. Kursens innehåll och upplägg Kursen ger en introduktion till statsvetenskapliga frågeställningar och analys av politik. Utöver substantiell kunskap om politiska idéer, institutioner, statsskick och processer presenteras relevanta ansatser och metoder inom ämnet. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständighet och kritiskt tänkande innebär, och vid att förse de studerande med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna grundkurs vikt vid förmåga att muntligen introducera och presentera en frågeställning och att i skriftlig form författa seminarie- och inlämningsrapporter. I anslutning till delkurserna ges såväl litteraturanknutna som fristående föreläsningar. Undervisningen består i övrigt av seminarier. För seminariearbetet är de studerande indelade i grupper. I grupperna diskuteras och analyseras kurslitteraturen samt presenteras olika studieuppgifter. Det krävs att den enskilde studenten mycket noga förbereder gruppens sammanträden. Deltagande i seminarier och applikatoriska exempel är obligatoriskt. Kursen består av fem delkurser: Politisk teori/political theory (7,5 hp) Politik och förvaltning i förändring/politics and administration in transition (10,5 hp) Introduktion till säkerhetspolitik/introduction to security studies (5 hp) Samhällssäkerhet/Societal security (5 hp) Beslut och beredning spel på applikatoriska exempel/decision taking and decision framing applications (2 hp) Den inledande delkursen behandlar ur ett idéhistoriskt och analytiskt perspektiv grundfrågor i statsvetenskap. En introduktion ges till några för studiet av politik centrala begrepp som demokrati, stat, nation, ideologi, rättvisa, kön, rationalitet, samt offentligt/privat. Den andra delkursen avser att ge de studerande kunskaper och insikter i svensk politik, i offentlig förvaltning och organisation, samt i styrelseskick och förvaltningsstrukturer i en rad andra länder och i den Europeiska Unionen. Delkurs tre syftar till att ge de studerande en introduktion i säkerhetspolitiska studier. Delkursen behandlar begreppsutveckling och synen på säkerhet inom olika teoribildningar, men ger även insikter i svensk säkerhetspolitik förr och nu. Delkurs fyra ger de studerande insikter om det utvidgade säkerhetsbegreppet och samhällets säkerhet, risker och sårbarheter. Teoretiska studier varvas med jämförande studier av hur samhällen anpassar sin förmåga att möta hot och förebygga sårbarheter. Delkurs fem avslutar grundkursen med ett besluts- och beredningsspel där olika scenarios presenteras för de studerande. Kursen syftar till att problematisera beslut under trängda förhållanden. 15. Kursens lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: förklara vad det vetenskapliga studiet av politik innebär; resonera kring centrala begrepp såsom bland annat demokrati och rättvisa ; redogöra för det svenska politiska systemet, statsskick i andra länder och EU:s politiska system sett i ett komparativt perspektiv; resonera kring maktutövning, beslutsfattande och genomförande av beslut i politiska system; redogöra för grundläggande säkerhetspolitiska teorier, och för hur svensk säkerhetspolitik har utövats historiskt och idag; beskriva och resonera kring olika aspekter av begreppen kris och risk; förklara de dilemman och krav som nya hot och samhällsutveckling skapar för samhällens säkerhet. 2

3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten: analysera och ifrågasätta grundläggande politiska begrepp; redogöra för några av de synsätt som präglar politisk teori; tillämpa grundläggande teorier som används i studiet av säkerhetspolitik och krishantering. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna: kritiskt värdera statsvetenskapliga begrepp utifrån olika teoribildningar; beskriva olika aktörers position och därigenom förklara de dilemman som dessa ställs inför i olika situationer. 16. Kunskapskontroll och examination Dessa är övergripande riktlinjer för hela kursen. Avvikelser från dessa kan förekomma, se respektive delkurs. Examination sker genom skriftlig hemtentamen samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier enligt instruktioner nedan. Examinationsuppgifterna bedöms utifrån betygskriterier som skriftligt delas ut av delkursansvarig vid delkursstart. De obligatoriska momenten syftar till interaktivitet. Examinationen sker genom att läraren bedömer muntligt deltagande och ibland även skriftliga bidrag. Det är ett kurskrav att studenten inför de obligatoriska momenten deltar i gruppförberedelser och förbereder sig enligt instruktioner, t.ex. genom att förbereda ett föredrag. Läraren avgör om var och en har fullgjort kravet på aktivt deltagande som innebär att studenterna deltar i diskussionerna och muntligt relaterar till aktuellt tema. Fullgörande av samtliga obligatoriska moment är en förutsättning för att studenten skall kunna godkännas på delkursen och uppnå dess lärandemål. Student som uteblir från mer än ett obligatoriskt moment kan ej bli godkänd på kursen. Ett (1) frånvarotillfälle skall ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift. Annan kompensationsuppgift kan förekomma, enligt särskilda anvisningar från examinator. Student som uteblir från fler än ett (1) obligatoriskt moment får närvara vi de missade obligatoriska momenten vid nästa delkurstillfälle. Om examinationsuppgift inlämnas senare än angiven inlämningstid utan att läraren underrättats och godkänt skälet till förseningen kan högsta betyg ej erhållas. Examinator kan besluta om att en hemtentamen som ej uppnår betyget godkänt i vissa fall kan kompletteras med muntlig eller skriftlig uppgift. Sådan uppgift skall inlämnas eller presenteras inom tre arbetsdagar räknat från det att examinatorn förmedlar uppgift. 17. Betyg Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) ges på delkurserna 1-4. På delkurs 5, Beredning och beslut applikatoriska exempel ges endast betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För slutbetyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget Väl godkänd (VG) på minst 17,5 hp. Betygskriterier utdelas av ansvarig lärare vid delkursstart. 18. Kurslitteratur och övriga läromedel Se respektive delkurs. 3

4 19. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligt ändras, har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. 20. Övrigt Kursen ges som fristående kurs. Avslutad kurs med delkurser utvärderas genom en skriftlig utvärdering. Utvecklingsarbete bedrivs i samråd med studeranderepresentanter. Förslag till reformer behandlas i lärarkollegium och föredras i ämnesråden som beslutar om eventuella förändringar. Se kurskatalogen för exempel på hur denna kurs kan ingå i olika examina. Delkurs 1: Politisk teori (7,5 hp) Kursens innehåll och upplägg Kursen inleds med en introduktion till ämnet politisk teori och till politisk idéhistoria. Därefter analyseras några för statsvetenskap och studiet av politik centrala begrepp. Demokrati, politik, kön, stat, nation, ideologi, rättvisa, rationalitet, offentligt/privat tas upp till behandling. Deras betydelse och användning granskas dels i ett historiskt sammanhang, dels i ett samtida perspektiv. Kursens lärandemål Efter avslutad delkurs skall studenten kunna: redogöra för grundläggande politisk teoribildning såsom ämnet uppfattas inom statsvetenskap; förklara centrala begrepp inom politisk teori och resonera om deras idéhistoriska och samtida relevans; kritiskt värdera utsagor med politiskt och ideologiskt innehåll utifrån de begrepp och teoretiska perspektiv som tas upp under kursmomentet. Kunskapskontroll och examination Examination sker genom en avslutande salskrivning. Närvaro är obligatorisk vid samtliga seminarier. Av lärare godkänd frånvaro kompenseras genom en av läraren fastställd skriftlig uppgift. Seminarieledaren avgör om var och en demonstrerar att denne fullgjort kraven på förberedelse, aktivt lyssnande och deltagande i diskussionerna med egna inlägg. I övrigt se punkt 16. Kurslitteratur Dahl, R. A. (2002) Demokratin och dess antagonister, Stockholm: Ordfront. Eduards M, (2007) Kroppspolitik: Om Moder Svea och Andra Kvinnor, Stockholm: Atlas Akademi/Agora. Hirschman, A. O. (2009) Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter, Stockholm: Arkiv Förlag/A-Z Förlag. Roberts, P. och Sutch, P. (2007) Politiskt tänkande: en introduktion, Lund: Studentlitteratur. Rosenau, J. (2008) People Count! Networked Individuals in Global Politics, Herndon, VA: Paradigm. Seminariematerial om ca 100 sidor tillkommer. 4

5 Delkurs 2: Politik och förvaltning i förändring (10,5 hp) Kursens innehåll och upplägg Delkursens inledande föreläsningar behandlar begrepp och synsätt i jämförande politik och i studiet av statsskick. Centrala politiska institutioner i Sverige och andra länder, inklusive den Europeiska Unionen, redovisas och diskuteras. I detta ingår en genomgång av konstitutionella och politiska brytpunkter i modern svensk historia och samhällsutveckling. Institut som val, partier, organisationer, och processer inom politisk opinionsbildning och kommunikation samt i offentligt beslutsfattande tas upp. Det ges utrymme för iakttagelser om att politikområden och förvaltningsorganisation är centrala faktorer för hur politik genomförs och vad som blir dess resultat, och om att välfärdens innehåll och förutsättningar bygger på politik och förvaltning på regional och lokal nivå. Vidare påvisas det förändringstryck på svenskt beslutsfattande och administration som härrör från internationalisering och europeisk integration. Flera föreläsningar tar upp samtida politisk utveckling och den offentliga maktens organisation, inklusive förvaltningslösningar, i ett antal valda stater. I seminariearbetet granskas staten och dess egenskaper i demokratier och i andra styrelseformer, liksom politik i länder med aktuella eller nyligen genomförda nationella val. I fokus för det senare står valsystem och röstande, partibildningar och deras roll i styrelsen. Kursens lärandemål Efter avslutad delkurs skall studenten kunna: redogöra för grundläggande drag i framför allt svensk men till del också jämförande politik; beskriva och analysera politiska styresformer samt grundläggande komponenter vad gäller politiskt beslutsfattande, maktutövning inom offentlig förvaltning och genomförande av politik; kritiskt värdera enkla utsagor om politiska förhållanden och maktrelationer i samhälle och i offentlig förvaltning. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom författande av en kurspromemoria på vilken studenten också genomför opposition och försvar, samt genom en salskrivning. I övrigt se punkt 16. Litteratur Bäck, Henry och Larsson, Torbjörn (2006) Den svenska politiken, Stockholm: Liber. Hague, Rod, och Harrop, Martin (2007) Comparative Government and Politics, Basingstoke: Palgrave. Karvonen. Lauri (2008) Diktatur. Om Ofrihetens Politiska System, Stockholm: SNS. Möller, Tommy (2007) Svensk Politisk Historia. Strid och Samverkan under 200 år, Malmö: Studentlitteratur. Rothstein, Bo (red.) (2010) Upplaga 5. Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem, Stockholm: SNS. (Tillkommer även särtryck från 2005 års upplaga: Anders Sannerstedts kapitel Implementering ). Tallberg, Jonas (2007) EUs Politiska System, Lund: Studentlitteratur. Seminariematerial Olson, Stefan (2002) En PM om en PM, Uppsala Universitet: Statsvetenskapliga Institutionen. Elektronisk version: 5

6 En reformerad grundlag Regeringens proposition 2009/10: 80. Elektronisk version: Aktuella uppgifter om val, valsystem, partier och väljare i enskilda länder. Referenslitteratur Sveriges Grundlagar och Riksdagsordningen, Riksdagen Fördraget om den Europeiska Unionen och Fördraget om den Europeiska Unionens funktionssätt SNS Lissabonfördraget-konsoliderad version av EU:s fördrag. (2008) Sieps och Regeringskansliet. Stockholm:SNS Förlag. Delkurs 3: Introduktion till säkerhetspolitik (5 hp) Kursens innehåll och upplägg Kursen ger en introduktion till ämnet statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik i en internationell kontext. Den belyser också, begreppsutvecklingen och synen på säkerhet inom olika teoribildningar. Mot en historisk bakgrund av studiet av säkerhet och strategi orienteras de studerande i grundläggande såväl som nya teorier på området. Kursen reser frågor om hotbilder och om vad som är säkerhetspolitikens objekt - stater, grupper eller kvinnor och män, säkerhet för miljön eller ekonomin? Kursen ger även insikt i hur säkerhetspolitik har förts i Sverige förr och nu. Kursens lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: grundläggande redogöra för ämnet säkerhetspolitik och dess utveckling, liksom för olika säkerhetspolitiska synsätt och teorier (inklusive ett genusperspektiv på säkerhet); översiktligt beskriva och resonera kring hur säkerhetspolitik har utövats i Sverige historiskt och idag; översiktligt analysera sakpolitiska frågor ur olika säkerhetspolitiska perspektiv; resonera kritiskt kring enkla frågeställningar som rör säkerhetspolitik och forskning om säkerhetspolitik. Kunskapskontroll och examination Examination sker genom författande av en skriftlig hemtentamen. Det är ett kurskrav att inför varje seminarium lämna in en skriftlig uppgift. Se i övrigt punkt 16. Kurslitteratur Collins, A. (2010) Contemporary Security Studies, 2nd edition. Oxford, Oxford University Press. Gray, Colin (2011) War, Peace and International Relations: An introduction to Strategic History, 2nd edition. London/New York: Routledge. Kjell Engelbrekt och Jan Ångström (red.) (2010) Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen. Stockholm: Norstedts Juridik. Kompendium om ca 150 s. tillkommer. 6

7 Delkurs 4: Samhällssäkerhet (5 hp) Kursens innehåll och upplägg: Delkursen Samhällssäkerhet syftar till att introducera studenterna till det utvidgade säkerhetsbegreppet och erbjuda teoretiska verktyg för att kunna problematisera detta. Samhällssäkerhet inbegriper många olika risker som uppstår i skärningen mellan samhälleliga sårbarheter och diverse globala, regionala och lokala hot i en föränderlig värld. Emedan många risker är gränsöverskridande har de historiskt sett uppfattats och hanterats på olika sätt i olika samhällen och mellan olika samhälleliga sektorer. Vad betraktas som en risk och hur bemöter man hot? Hur påverkas katastrofers utfall av samhällens sårbarhet och förmåga till återhämtning? Hur organiserar sig stat och andra samhällsaktörer för att agera om och när det otänkbara inträffar? Kursens lärandemål: Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: definiera aktuella teoretiska begrepp som bidrar till den samhällsvetenskapliga förståelsen av samhällssäkerhet; problematisera hur olika risker skapas, uppfattas och hanteras i och mellan olika samhälleliga sektorer; resonera kritiskt kring aktuella samhällssäkerhetsfrågor i Sverige och världen utifrån olika teoretiska begrepp och i ett jämförande perspektiv; beskriva hur beredskap för risk- och krishantering är organiserad i politik och förvaltning i Sverige och i ett jämförande internationellt perspektiv. Kunskapskontroll och examination: Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar. För att bli godkänd på delkursen är det ett kurskrav att studenten deltar i de obligatoriska seminarierna och lämnar in de skriftliga uppgifterna i tid och form. Student som uteblir från mer än två (2) obligatoriska moment kan ej bli godkänd på kursen. Ett (1) frånvarotillfälle ersätts av inlämning av en skriftlig uppgift. Annan kompensationsuppgift kan förekomma enligt särskilda anvisningar från examinator. Betyg: Uppnådda studieresultat graderas med betygen väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). Kurslitteratur och övriga läromedel: Bankoff, G. Frerks, G. & D. Hilhorst (Ed.) (2004) Mapping Vulnerability: Disasters, Development and People. London: Earthscan. 236 sidor Boin, A. & A. McConnell (2007) Preparing for Critical Infrastructure Breakdowns: The Limits of Crisis Management and the Need for Resilience. Journal of Contingencies and Crisis Management, 15: ICRC (2009) World Disasters report 2009: Focus on Early Warning, Early Action sidor Lundgren, J. (2011) Krishantering i Sverige. FORBE. CRISMART, Försvarshögskolan. 31 sidor Manyena, S. B. (2006) The concept of resilience revisited. Disasters, 30: Nilsson, J. (2010) What's the Problem? Local Officials' Conceptions of Weaknesses in their Municipalities' Crisis Management Capabilities. Journal of Contingencies and Crisis Management, 18:

8 Olofsson, A. & S. Öhman (Red.) (2009) Risker i det moderna samhället: Samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 290 sidor Parker, C. & E. Stern (2005) Bolt from the Blue or Avoidable Failure? Revisiting September 11 and the Origins of Strategic Surprise. Foreign Policy Analysis Vol.1:3. Sid Parker, C., Stern, E., Paglia, E. & C. Brown (2009) Preventable Catastrophe? The Hurricane Katrina Disaster Revisited Journal of Contingencies and Crisis Management, 17: 4. Sid Referenslitteratur Hague, R. & M. Harrop (2010) Comparative Government and Politics, Basingstoke: Palgrave. MSB (2009) International CEP Handbook MSB UNISDR (2005) Hyogo Framework for Action : Building the Resilience of Nations and Communities to Disasters. Extract from the final report of the World Conference on Disaster Reduction(A/CONF.206/6) Wisner, B., Gaillard, J.C. & I. Kelman (Red.)(2011) Handbook of Hazards and Disaster Risk Reduction. London: Routledge. 776 sidor Kurskompendium Svensk krisberedskap med ett antal offentliga texter nedladdningsbara från regeringens hemsida: Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (22 mars 2006) Försvarsdepartementet, Proposition Prop. 2005/06: Säkerhet i samverkan (2007) Försvarsberedningens omvärldsanalys: Ds 2007:46. Krishantering i regeringskansliet (4 oktober 2007) Statsrådsberedningen Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (7 maj 2007) Försvarsdepartementet. SOU 2007:31: Stärkt krisberedskap för säkerhets skull (18 mars 2008) Försvarsdepartementet, Proposition Prop. 2007/08:92 Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Delkurs 5: Beredning och beslut i kris övningsmoment (2 hp) Kursens innehåll och upplägg: Under delkursen analyseras ett antal olika scenarier som belyser och problematiserar olika aspekter och dilemman i en kris. Övningarna syftar till att ge studenterna praktisk insikt i komplexiteten som karakteriserar en krissituation och de sociala, politiska, organisatoriska och juridiska utmaningar som beslutsfattare och andra involverade aktörer ställs inför. Studenterna får öva i att skapa underlag för beslut och val av handlingslinje genom att reflektera över simulerade krissituationer baserade på verkliga kritiska händelser. Kursens lärandemål: Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: beskriva hur beredningen av beslut i kris kan gå till; identifiera relevanta lagrum för krishanteringens rättsliga grunder i en svensk kontext; reflektera över olika dilemman som uppstår i en krissituation. 8

9 Kunskapskontroll och examination: Delkursen examineras genom deltagande i heldag med innehållande ett antal scenarioövningar. För att bli godkänd på delkursen krävs närvaro och aktivt deltagande under samtliga övningar samt att studenten genomför en muntlig presentation under övningsdagen. Godkänd frånvaro kompenseras skriftligt enligt särskilda anvisningar från examinator. Betyg: Uppnådda studieresultat graderas med betygen godkänd (G) eller underkänd (U). Kurslitteratur och övriga läromedel: Stern, E. & Sundelius, B. (2002) Crisis Management Europe: An Integrated Regional Research and Training Program. International Studies Perspectives 3: Referenslitteratur Försvarsdepartementet (2010) Samhällets beredskap och försvar: författningshandbok 2010/11. Stockholm: Norstedts juridik AB. 614 sidor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2009) Öva krishantering. MSB sidor. Nedladdningsbar från: sidor 9