Kalla krigets. Det ska vi fira!

Transkript

1 Kalla kriget Kalla krigets at m g Det ska vi fira! Den amerikanske viceamiralen William Blandy (t.v.) och hans hustru firar de första kärnvapenproven år Under 50 år därefter kommer USA att utföra mer än tusen kärnvapentester. Getty images & getty/aop Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

2 galningar Print: bma Status: PDF PROCES Layout: bm Red.sek: np Ryssarna testade kärnvapen på stäppbefolkningen i Kazakstan, och amerikanerna ville anlägga en ny Panamakanal genom att släppa vätebomber. Kalla krigets generaler älskade sina kärnvapen, som inom loppet av bara några år förvandlades från domedagsvapen till favoritleksaker. mer än bomber har skakat jorden Forskare ville bomba månen Så nära var jordens undergång Av kasper schlie & Niels-Peter Granzow Busch Världens Historia Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

3 Kalla kriget John Wayne spelade in film i radioaktivt damm Tropiskt paradis bombades 67 gånger En söndagseftermiddag i februari 1946 samlade USA:s kommendör Ben Wyatt invånarna på de små Bikiniöarna i Stilla havet. Wyatt hade en fråga: Kunde de 167 öborna tänka sig att flytta ifrån öarna en kort tid, så att USA kunde testa kärnvapen där till gagn för mänskligheten? De förbryllade öborna visste inte särskilt mycket om USA:s domedagsvapen, men gick efter lite betänketid med på förslaget. Medan befolkningen evakuerades placerade amerikanerna 95 uttjänta krigsfartyg kring de paradisiska öarna. I fartygen fanns grisar, getter och råttor som skulle bli försöksdjur i forskningen kring radioaktivitetens effekter. I juli 1946 såg Bikini-stammens hövding på när först atombomben Able, och därefter Baker, skickade upp jättelika pelare av kokande, radioaktivt vatten många hundra meter upp i luften. Nio av fartygen sjönk och öarna överöstes med radioaktivt nedfall. Fram till 1958 hann USA bomba Bikini öarna 23 gånger och Marshall öarna i närheten 44 gånger. Bombernas sammanlagda effekt motsvarade drygt Hiroshima-bomber. Öarna är obebodda än i dag. Välkommen till atomöarna corbis/polfoto Atombomben Baker detonerade 27 meter under havsytan utanför Bikinis kust. bridgeman Vraken ef ter bombades år fartygen som ännu kvar i ha1946 lig ger vet vid Bikini. Bra med avlägsna republiker Testområdet Semipalatinsk var stort som Blekinge och är i dag en av världens mest förorenade platser. spl/scanpix & corbis/polfoto Stäppfolk drabbades av atomtesterna Från andra värlskrigets slut och tills Sovjetunionen upplöstes pågick historiens mest intensiva kapprustning. USA spränger sin första atombomb, Trinity, i New Mexico år Sovjet följer efter år Soldaterna blev försökskaniner På 1950-talet beslöt Framåt både amerikaner och gossar! britter att låta sina egna soldater testa effekten av radioaktivt nedfall. Britterna genomförde bland annat provsprängningar i Australien. Många av mina vänner tappade tänderna och håret, sade en soldat efter en sprängning vid de australiska Montebelloöarna. Flera fartyg skickades in genom testområdet, och soldater be ordrades att rulla runt i nedfallet på marken för att testa vilka uniformer som gav bäst skydd. Tusentals soldater fick cancer till följd av radioaktivt nedfall. ap/polfoto Medan amerikanerna bombade Bikiniöarna valde ärkefienden Sovjet att testa kärnvapen på stäpperna i Kazakstan. Enligt Kreml var testområdet Semipalatinsk obebott. De cirka personer som bodde där höll inte med, men de blev å andra sidan aldrig tillfrågade. Mellan 1949 och 1989 sprängdes 496 kärnladdningar i Semipalatinsk. När det sedan regnade fick folk röda fläckar på huden. Än i dag föds vart tjugonde barn i området med svåra missbildningar. Domedagskapplöpning När filmstjärnan John Wayn e spelade den mongoliske kri garen Djingis khan i filmen The Co nqueror år 1956 filmades Självscenerna i Snow Canyon lysande i Utah. Ökendammet olng mo kung var emellertid fullt med radioaktivt nedfall från en provsprängning i områd et föregående år. Sambandet har aldrig kunnat bevisas, men John Wayne dog i lungcance r år 1979 och hela 91 av de 220 personerna i filmteame t drabbades av samma sjukd om. Den första vätebomben utvecklas år 1952 av amerikanerna. I vanligamen atombomber utlöses energin genom atomklyvning. i vätebomben slås i stället väteisotoper samman (s.k. fusion) med hjälp av en inbyggd kärnladdning.

4 Mellan 1945 och 1998 utfö rde kärnvapenmakterna fler än kärnvapentes ter. Jätte-explosionerna spred ut miljontals ton radioa ktiv t stoft över öknar, stäpper och oceaner. Den ryska tsarbombens energi alstrades av väteisotoper som smältes samman av en kärnladdning. spl/scanpix Sovjets tsarbomb Sprängverkan 50 megaton Vikt 27 ton Längd 8 meter Fallskärmens vikt 800 kg Vi slipper ju sikta Monsterbomb var gånger kraftigare än den över Hiroshima År 1961 bestämde sig ryssarna för att bygga och testa en vätebomb som skulle överträffa alla tidigare vapen. Tsarbomben blev den största bomb som någonsin konstruerats. Jämfört med Tsarbomben liknade USA:s största bomb, Bravo, en nyårsraket och Hiroshimabomben en blöt tändsticka. Tsarbomben vapen med sig. Sovjet satsade först på 50 Mt en bomb med en sprängverkan på 100 megaton gånger Hiroshima- bomben men de ändrade sig eftersom mängden radioaktivt nedfall efter 40 Mt testet skulle bli för stor. Dessutom visste ingen om planeten jorden 20 kt kunde tåla en sådan 15 kt kraftig explosion. I stället byggde 10 kt ryssarna en bomb med hälften så **5 kt stor sprängverkan. Den 27 ton tunga atombomben släpptes i fallskärm från ett flyg*10 Mt plan och detonerade på fyra kilometers höjd. Explosionen var så kraftig att planet hamnade i fritt fall i 800 meter trots att det var 32 km bort. Trinity Bravo Mike imlen norr om polcirkeln lystes upp av ett enormt ljussken på morgonen den 30 oktober Strax därpå reste sig ett jättelikt 60 km högt svampmoln mot skyn. Några minuter senare krossades fönsterrutorna i städer i norra Norge, 90 mil bort, av en tryckvåg som rullade tre varv runt jorden. Sovjetunionen hade detonerat historiens största bomb Tsarbomben. Med en sprängverkan tio gånger större än samtliga bomber som fällts under andra världskriget utgjorde den kulmen på kapplöpningen mellan Sovjet och USA om att få fram den största bomben. Båda supermakterna hade länge plågats av tanken på att många av deras bombplan kunde bli nedskjutna på väg mot fiendeland. Ryssarna beslöt därför att de plan som lyckades ta sig ända fram skulle ha maximalt med Hiroshima H *Mt = megaton TNT-sprängverkan **kt = kiloton TNT-sprängverkan Ryssarna konstruerar ett död manssystem på 1950-talet. Systemet ska automatiskt avfyra tusentals kärnvapenmissiler mot mål i USA om politikerna i Kreml utplånats. Militärhistoriens mest sofistikerade anfallsplan skapas av USA år Single Integrated Operational Plan (SIOP) ska lägga hela kommunistvärlden i ruiner inom 24 timmar med hjälv av atombombplan och missiler. Ungefär en miljard människor beräknas dö i attacken. Under Kubakrisen 1962 är Sovjet och USA närmare ett kärnvapenkrig än någonsin förut under kalla kriget. Världens Historia Print: bma Status: PDF PROCES Layout: bm Red.sek: np explosioner skakade jorden

5 national nuclear security administration Kalla kriget Provsprängning skapade en 10en Sedan 0 och 390 m vid m djup krater. År 1962 testade Edward Teller och hans män en atombombs för måga att gräva sig ned i marken i Nevadaöknen. Miljontals ton radioaktiv sand blåstes upp i atmosfären. corbis/polfoto Fram med dammsugaren! Bomber skulle skapa Panamakanal Fysikern Edward Teller blev ledare för ett ovanligt projekt där han tänkte utnyttja kärnvapnens effekt till civila projekt. I teorin var det egentligen ingen dum tanke, men i praktiken blev det hela ett dunderfiasko. E fter ett antal monstruösa provsprängningar insåg USA:s försvar i slutet av 1950-talet att kärnvapenprogrammet behövde få ett bättre rykte. Med vätebombens fader, Edward Teller, i spetsen inleddes operation Plowshare. Målet med projektet var att använda kärn vapnens skrämmande krafter till mer fredliga syften. Den ädla tanken ledde emellertid till många bisarra tester. Teller hade gott om idéer, mer eller mindre galna: Han föreslog bl.a. att man skulle använda vätebomber för att utvinna olja och gas, ändra floders lopp och att spränga bort hela berg för att ge plats År 1967 har Warszawapaktens länder fyra miljoner soldater redo om kalla kriget skulle bli hett. NATO har 2,6 miljoner man. 48 Världens Historia åt nya motorvägar. Fysikerns mest tokiga idé var att gräva en ny Panama kanal med hjälp av 302 vätebomber. Panamas regering tackade vänligt men bestämt nej. Större framgång hade i stället hans planer på att spränga ut en konstgjord hamn i Alaska. Flera politiker stödde förslaget, men planerna lades till sist ned efter våldsamma protester från lokalbefolkningen. USA:s mest förorenande sprängning I samband med projektet genomförde Edward Teller och hans medarbetare ett antal provsprängningar. En av de största som kallades Sedan gjordes i Nevada- Ett amerikanskt plan med fyra vätebomber ombord störtar utanför Thule på Grönland år Många grönländare och danskar blir sjuka efter det farliga röjningsarbetet på inlandsisen. öknen år En atombomb sprängdes djupt nere under markytan. Resultatet blev ett imponerande, 100 meter djupt hål och 12 miljoner ton sand blåstes hela fyra kilometer upp i atmosfären. Under de följande veckorna regnade den radioaktiva sanden ned över flera av USA:s delstater. Sedan-testet anses i dag ha varit den mest förorenande kärnvapenprovsprängningen i USA:s historia. Teller och hans män hann genomföra totalt 27 provsprängningar. Han lyckades faktiskt utvinna naturgas i New Mexico, men produkten var så radioaktiv att ingen ville köpa den. Ett kärnvapenbestyckat ryskt jaktplan landar år 1969 helt oantastat på en bas i USA; soldaterna i luftvärnet är drogpåverkade. Piloten visar sig turligt nog bara vara en kubansk avhoppare.

6 Än i dag är Chagansjön i Kazakstan kraftigt förorenad av radioaktivitet. tahar dar Siste man i plurret är en fegis Ryssarna skapade 100 m djup atomsjö Även Sovjetunionen experimenterade med civila användningsområden för kärnvapen. Precis som USA satsade Sovjet först på att utnyttja atombombernas utmärkta gräv egenskaper. Som vanligt var det i Kazakstan som de flesta av de ryska experimenten ägde rum. Chefen för Sovjets atomprogram, Efrim P. Slavskiy, ville testa bomberna och beslöt år 1965 att spränga ett enormt hål i floden Chagans uttorkade bädd för att skapa en sjö. Bomben, som var på 140 kiloton, orsakade ett hundra meter djupt hål med en diameter på 400 meter. Hållet fylldes snart av grundvatten. Vattnet i den konstgjorda sjön, skapad av en atombomb, är ofarligt för människor, lät det i en sovjetisk propagandafilm där Slavskiy själv sågs simma omkring i det radioaktiva vattnet. Mellan 1965 och 1989 sprängde ryssarna totalt 116 kärnvapen i samband med civila anläggningsoch forskningsprojekt. Sovjets lyckade Sputnikprojekt gav amerikanerna idén att försöka avfyra en vätebomb på månen. getty images Varför har ingen tänkt på det? Amerikanerna ville bomba månen År 1957 lyckades Sovjetunionen skicka upp det första människotillverkade föremålet i en bana runt jorden satelliten Sputnik 1. Amerikanerna kände sig omkörda och försökte som motdrag spränga en vätebomb på månen. Bomben skulle vara så stor att ljuset från explosionen skulle kunna ses från jorden och därmed stärka det amerikanska folkets moral. Planen som kallades A119 skrotades dock med tanke på framtida månlandningar och risken för olyckor. Forskare hade bl.a. påpekat att månens gravitation kunde slunga bomben tillbaka mot jorden om missilen närmade sig ur fel vinkel. År 1979 visar USA:s radarsystem NORAD att hundratals ryska missiler närmar sig. I sista sekunden inser en tekniker att det är falskt alarm. Han har råkat stoppa in ett övningsprogram med ett teoretiskt, ryskt angreppsscenario i datorn. President Reagan presenterar sitt Star Wars-projekt år Genom det s.k. SDI-systemet ska USA skjuta ned anfallande missiler med laserstrålar från satelliter. Under kalla kriget är konkur rensen mellan USA och Sovjet så hård att forskarna tillåts presentera de mest vanvettiga förslag. Vis sa uppfinningar ska döda miljoner människor, andra ska imponera på fienden. Alla ville bo under jo rden Både USA och Sovjet var vä l för beredda för att kunna rädda sina top politiker om det blev kärnvap enkrig. Ryssarna grävde 10 km lån ga tunnlar från parlamentet till det un der jor dis ka Ra me nk ikomplexet Vanligt folk fick där det fanns plats för klara sig cirka personer. själva Amerikanerna ville längre bort och byggde en jättelik bunker under ett hotell i We st Virginia. Samtliga kongressle damöter kunde leva i bunkern i två må nader. Missilbussen skulle slå ut städerna År 1970 förstod amerikanerna att ryssarna snart skulle gå om dem i kapprustningen. I stället för att tillverka ännu fler dyra långdistansrobotar fick de en ljus idé: Det vore billigare att transportera flera kärnvapenstridsdelar i en och samma missil, en så kallad MIRV. Missilbussen kunde avfyras från land eller fartyg med upp till 14 kärnstridsspetsar ombord. När missilen kom upp i rymden kunde stridsspetsarna avfyras mot mål i Sovjet, en efter en. MIRV var ett drömvapen för båda supermakterna; i nedrustningsavtalen hade de nämligen skrivit under på att begränsa antalet missiler och bombplan men aldrig antalet stridsspetsar. Ju fler, desto bättre MIRV kunde avfyra 14 stridsspetsar mot jorden från rymden. us army/smdc & getty/aop År 1985 har Sovjetunionen drygt kärnvapen liggande på lager, medan amerikanerna förfogar över cirka Världens Historia Print: bma Status: PDF PROCES Layout: bm Red.sek: np Forskare ville bomba både berg och månen

7 Kalla kriget Skenande missil flög till Brasilien USA:s första långdistansrobot, den s.k. Snark, var tjusig och futuristisk men dessvärre helt omöjlig att styra. Den missade målet med i genomsnitt 30 km vid vartenda test. Alldeles tokigt blev det när en Snark-missil skulle skickas från södra Florida till Costa Rica år Den knallröda missilen nådde sitt mål, men flög över det och fortsatte söderut. Vapenexperterna i USA försökte desperat få missilen att sprängas i luften, men ingenting hände. På radarn kunde de bara se på medan vapnet svängde västerut mot Colombia. Till sist tog bränslet slut och Snark landade i Brasiliens regnskog. Hur stoppar man den? Snark-missilen kunde flyga km, bestyckad med kärnvapen men den var nästan omöjlig att styra. getty/aop USA var bara sekunder från att utplåna North Carolina Experter har kallat det den allvarligaste olyckan i militärhistorien. Som en del av USA:s permanenta försvar under kalla kriget hade landet bombplan uppe i luften 24 timmar om dygnet, samtliga bestyckade med kärnvapen. Det var ett sådant plan som brinnande störtade till marken den 24 januari 1961 i North Carolina efter en misslyckad tankning i luften. Innan dess hade två Mark-39-vätebomber vardera med en sprängverkan på fyra megaton, motsvarande fyra miljoner ton trotyl lossnat från planet. Den ena bomben slog i marken i km/tim. och borrade sig 23 meter ned i marken utan att detonera. Den andra dalade ned i fallskärm men var betydligt farligare. Den hade fyra säkringar för att förhindra oönskade explosioner, men tre av dem var defekta. Det var bara en enda liten säkring för några dollar som förhindrade en explosion 260 gånger kraftigare än den som drabbade Hiroshima. Först år 2013 avslöjades det hur nära en kärnvapenkatastrof USA varit. Atomshow över Hawaii År 1962 sprängde USA för första gången en vätebomb i rymden och utlöste en explosion som var så kraftig att en tredjedel av alla satelliter förstördes. Befolkningen på Hawaii möttes av en underlig syn på natthimlen den 9 juli Det var molnigt över stillahavsön, men plötsligt syntes en starkt lysande sol långt borta. Ljusklotet ändrade snabbt färg från vitt till grönt och till lila, innan horisonten fick en röd färg som bredde ut sig åt alla väderstreck medan vita regnbågar skar över himlen. Öborna hallucinerade inte, och ljuset berodde inte på att rymdvarelser var på väg för att ta över jorden. Orsaken var mer skrämmande än så: USA hade sprängt den första vätebomben i rymden, och resultatet överträffade till och med amerikanernas vildaste förväntningar. Starfish Prime, som projektet kallades, fick så katastrofala följder att amerikanerna aldrig mer vågade testa kraftiga kärnvapen i rymden. Små atombomber förslog inte Under flera år hade amerikanerna grubblat över om ryssarna skulle kunna förstöra deras interkontinentala missiler genom att spränga en atombomb i rymden. Själva hade de sprängt mindre atombomber högt uppe i atmosfären, men utan några avgörande resultat. Därför beslöt de att skicka upp en vätebomb med en sprängverkan på 1,4 megaton TNT och utlösa den på 400 kilometers höjd över jorden. Det var då helvetet bröt ut. Förutom den skräckinjagande ljusshowen orsakade bomben nämligen en enorm elektromagnetisk puls en plötslig urladdning av energi och gammastrålar som var många gånger kraftigare än förväntat. Den elektriska vågen förstörde en tredjedel av alla satelliter som kretsade kring jorden just då både ryska och amerikanska. På Hawaii 150 mil bort slocknade radio och gatubelysning. Strax därefter krävde ryssarna ett förbud mot fortsatta sprängningar i rymden. Det skulle testas Två år efter Sovjetunionens upplösning 1991 skriver USA och Ryssland under den s.k. START IItraktaten, där båda parter lovar att minska antalet missiler och kärnstridsspetsar i sina enorma arsenaler. Nästan 50 år av atombombsskräck är äntligen över. Från 1945 och fram till i dag har drygt provsprängningar utförts på land, i luften och i havet. USA har sprängt atom- och vätebomber, ryssarna har testat 715 bomber. Bland övriga kärnvapennationer har Frankrike gjort flest tester: drygt 200 provsprängningar. 11 kärnvapen har aldrig hittats efter amerikanska olyckor. Motsvarande siffra för ryssarna är drygt 40. Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

8 Nära ögat Hoppsan! är det sista ma n vill höra om man arbetar med världens farligaste vap en. Men under kalla kriget var det flera gånger nära att misstag, olyckor och ren dumhet hade orsakat den totala katastrofen. President glömde atom utlösa ren Den amerikanske presiden ten ska alltid ha den så kallade atomfotbollen med sig. Det Jag är en vä sk a so m inn ehåller utrustning trodde för att ge USA:s militära led du tog ning den! klartecken att inleda kärnv apenkrig. Under förhandlingar i Paris år 1975 råkade president Ford och hans män emellertid glömma kvar den viktiga vä skan i flygplanet och det dröjde innan någon sakn ade den. Som tur är krävs det en kod för att kunn a använda den. Bombplanet kraschade men den ena av två bomber singlade ned i fallskärm. En enda liten säkring förhindrade en kärnvapenkatastrof. Hylsnyckel slog hål i atommissil Till och med sovjetledaren Nikita Chrusjtjov tyckte att amerikanernas experiment var för vansinnigt. Han krävde förbud mot provsprängningar i rymden. Los alamos national Laboratory & getty/aop Arkansas times Klockan var den 18 september 1980 när en tekniker i den amerikanska delstaten Arkansas tappade en hylsnyckel i en kärnvapensilo. Nyckeln slog hål på bränsletanken på Titan II-missilen som fanns i silon. Silons 740 luckor blåston tunga Bränsleångorna exploderade och i explosionetes iväg slungade iväg stridsspetsen 70 n. meter upp i luften. Laddningen landade 30 meter utanför om rådets staket men detonerade turligt nog inte: den var kraftigare än alla bomber under andra världskriget sammantaget. Ojdå! 34 kärnvapen på havsbotten Kalla krigets värsta olycka med Vi tar dem kärnvapenbestyckad ubåt inträffaen annan dag de 1986 då den ryska atomubåten K-219 sjönk i Atlanten. En lucka var inte riktigt stängd och havsvatten forsade in till en kärnvapenmissil som exploderade. Tre man dog, men mardrömmen var inte över. Ubåtens reaktor började koka; en soldat offrade livet när han för hand plockade ut bränslestavarna. Besättningen hann ut innan ubåten sjönk med 34 stridsspetsar. ap/polfoto Den ryska missilubåten K-219 sjönk på meters djup. Mellan 1945 och 1990 tillverkade USA drygt kärnvapen av 65 olika typer. Under samma period byggde amerikanerna kärnvapenbärande robotar samt bombplan. I dag har USA omkring kärnvapen kvar i sin arsenal. USA utförde sin sista atom-provsprängning i september Testet som hade beteckningen Divider genomfördes i öknen i delstaten Nevada. Läs mer Rudolph Herzog: A Short History of Nuclear Folly, Melville House, 2013 Richard Rhodes: Arsenals of Folly, Simon & Schuster, 2007 Eric Schlosser: Command and Control, Allen Lane, 2013 Varldens Historia Se en interaktiv grafik över samtliga kärnvapenexplosioner i historien varldenshistoria.se/atom Print: bma Status: PDF PROCES Layout: bm Red.sek: np corbis/polfoto & U.S. air force r. Så nära har domedagen varit