Tuna län: framväxten av ett medeltida kronogods more by Alf Ericsson 23

Transkript

1 Search People, Research Interests and Universities Home Log In Sign Tuna län: framväxten av ett medeltida kronogods more by Alf Ericsson 23 Sida 1 av 19

2 Sida 2 av 19

3 Sida 3 av 19

4 Sida 4 av 19

5 Sida 5 av 19

6 Sida 6 av 19

7 Sida 7 av 19

8 Sida 8 av 19

9 Sida 9 av 19

10 Sida 10 av 19

11 Sida 11 av 19

12 Sida 12 av 19

13 Tunaåsen var en viktig färdväg redan under järnåldern men skulle under medeltiden få kommersiell betydelse som förbindelse mellan staden Vimmerby och dess hamnplats Figeholm. Ända fram till 1200-talets slut var Kalmarsund något av en världshandelsled /Blomkvist 1979, s 183 ff, 1986/. Sjöfarten var ännu under tidig medeltid så kustbunden att de som från Tyskland och Danmark skulle till Finland, Ryssland, Balticum eller Gotland seglade upp genom Kalmarsund och sedan fortsatte norrut utmed den svenska kusten. Från norra Kalmarsund utgick en alternativ och mer riskfylld farled till Balticum över Ölands norra udde, Karlsöarna och Gotland. Mitt för denna förgrening ligger Figeholm. Vimmerby stod alltså inte bara i kontakt med sitt omland Sevede utan också med de stora handelsstråken. Förutsättningarna var goda för att omsätta det livsmedelsöverskott som kronobönderna i Tuna län producerade. För att sammanfatta: i Tuna län fanns två saker som lockade medeltidens entreprenörer: mark att kolonisera och goda transportvägar till kommersiella centra där överskottet kunde omsättas. I Tuna län, Tjutgöla fäste undantaget, var det kungamakten som skulle exploatera resurserna och befrämja deras omsättning genom att ge Vimmerby med dess hamnplats Figeholm handelsprivilegier. Alf Ericsson, RAÄ, UV-Öst, Februari 2003 Litteratur Almquist J E, Lagsagor och domsagor i Sverige. Med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Stockholm. Ambrosiani B, Gravbegreppet i grävningsstatistiken.. Tor , s Uppsala. Andersson T, Svenska häradsnamn. (Nomina Germanica 14). Uppsala Tuna-problem. Namn och bygd 56. Andersson T, Göransson S, Forskning om äldre territoriell indelning i Sverige: en introduktion. Bebyggelsehistorisk tidskrift 1982:4, s 3 9). (Temanummer om äldre territoriell indelning i Sverige). Arrhenius B, Bebyggelsestrukturen i det förhistoriska Vendel och järnålderns mångmannagårdar. I: L. Larsson & B. Hårdh (red). Centrala platser, centrala frågor: samhällsstrukturen under järnåldern. (En vänbok till Berta Stjernquist. Uppåkrastudier 1). Stockholm Tuna och Husby i Vendel. I: En bok om Husbyar. M. Olausson (red). Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter 33. Sida 13 av 19

14 Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter 33. Stockholm. Bartlett R, The Making of Europe. Conquest, Colonization and Cultural Change London. Blomkvist N, Kalmars uppkomst och äldsta tid. I: I. Hammarström (red). Kalmar stads historia I. Kalmar Världshandelsepoken vid Kalmarsund. Hikuin 12, s DMS 4:4, Aspeland, Sevede, Tuna län. (R. Axelsson & S. Rahmqvist. Riksantikvarieämbetet). Stockholm. 6 DS. Diplomatarium Suecanum. Ericsson A, Möre mellan järnålder och medeltid: omvandlingen av ett agrarlandskap. I: G. Magnusson (red). Möre: historien om ett småland. (Kalmar läns museum). Kalmar. Fritz B, Hus, land och län: förvaltningen i Sverige (Stockholm studies in history 18). Stockholm. Hansson H, Grafvar från Tuna gård i Kalmar län. KVHAA:s Månadsblad 21. Stockholm Gravfält från järnåldern i Wimmerbyorten. Kalmar län. Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening Helmfrid B, Tre städers uppland (Ringarums näringsliv). I: E. Gärme (red). Bondebygd och bruksbygd. Ringarums socken genom tiderna. Söderköping. Holmberg K A, De svenska tuna-namnen. (Studier till en svensk ortnamnsatlas 12). Uppsala. Hyenstrand Å, Centralbygd-Randbygd. Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. Studies in North-European Archaeology 5. Stockholm Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 1982:4, s (Temanummer om äldre territoriell indelning i Sverige). Larsson L-O, Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället Lund. Liljegren J G, Strödda anteckningar om fynd i svensk jord, med en dertill hörande förteckning. KVHAA Handlingar 13. Lindquist S-O, 2001.Möre i ett något större rum: En kulturgeografisk studie av bebyggelseutvecklingen i Östra Småland under medeltiden. I: G. Magnusson (red). Möre: historien om ett småland. (Kalmar läns museum). Kalmar. Lovén C, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. KVHAA. Stockholm. Magnusson G, Forntida kustbosättningar i Misterhults socken, Småland. Bebyggelsehistorisk tidskrift 11, s Nisbet Å, Borgs kyrka. Linköpings stifts kyrkor. Korta vägledningar utgivna av Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté. Norén F E, Från forna tiders Vimmerby och Sevede. Vimmerby. Norman P, Medeltida utskärsfiske: en studie av fornlämningar i kustmiljö. (Nordiska museets handlingar 116). Stockholm. Norman P, Klang L, 1991.Fasta fornlämningar i Kalmar län: en sammanställning som underlag till regionala kulturminnesvårds- och forskningsprogram i östra Småland. Riksantikvarieämbetet, Fornminnesavdelningen, Regionkontoret i Luleå. Arbetshandlingar och PM 1991:5. Sida 14 av 19

15 Olsson I, Tuna-namnen i Sverige forskningsläget. Fornvännen 71, s Pamp B, Ortnamnen i Sverige. (Femte upplagan). Lund. Rosén J, Kronoavsöndringar under äldre medeltid. Lund Krongods. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. (2:a upplagan). Band 9, s Download (.pdf) Tuna_lan-framvaxten 532 KB Sandberg A, Ur Misterhults sockens historia under 1500-talet. I: Sjögren m fl. Misterhult det är vår hembygd. Linköping. Seiler A, I skuggan av båtgravarna: landskap och samhälle i Vendels socken under yngre järnålder. (Stockholm University: Archaeological Research Laboratory. Theses and Papers in Archaeology B:7). Stockholm. Selinge K-G, Översikt över fornlämningsbeståndet. I: DMS 4:4. Schück H, Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa. (Stockholm Studies in History 4). Stockholm. Styffe C G, Skandinavien under unionstiden. Ett bidrag till den historiska geografien. (2:a upplagan). Stockholm. Thålin H, Stranda härads fornminnen. (Stranda härads hembygdsförenings årsskrift, bilaga ). Stockholm. Tollin C, Rågångar, gränshallar och ägoområden. Rekonstruktion av fastighetsstruktur och bebyggelseutveckling i mellersta Småland under äldre medeltid. Meddelande 101. Kulturgeografiska institutionen. Stockholms universitet. Stockholm. Åhman E, Vimmerby. Medeltidsstaden 55. (Riksantikvarieämbetet) Stockholm. Österberg E, Sämja. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. (2:a upplagan). Band 17, s 705. Arkiv och samlingar Antikvarisk topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Statens historiska museum (SHM), Stockholm. 6 Sida 15 av 19

16 Job Board About Press Blog Stories We're hiring engineers! FAQ Journals Terms Privacy Copyright Send us Feedback Academia 2013 Sida 16 av 19

17 Sida 17 av 19

18 Sida 18 av 19

19 Sida 19 av 19