ATT ARBETA MED Alkohol och Narkotika i KLASSRUMMET

Transkript

1 ATT ARBETA MED Alkohol och Narkotika i KLASSRUMMET - ÖVNINGAR, TIPS OCH LÄNKAR Sammanställt av Maria Asklund, Kristianstads kommun

2 Inledning Det här är ett kompendium till dig som är lärare eller annan skolpersonal och som ska jobba med frågorna kring alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i skolan. Här kommer du få tips och idéer på hur skolan kan jobba med dessa frågor. Här finns praktiska övningar och exempel på hur ni kan jobba med frågorna och hur dessa kan integreras i ämnesundervisningen. För hur ska man egentligen undervisa om ANDT? Vad ingår i skolans uppdrag och hur kan man lägga upp undervisningen om ANDT på bästa sätt? Utbildningsforskaren John Hattie, menar att lärande bäst uppnås när lärarna ser inlärningsprocessen genom elevernas ögon och eleverna ser sig själva som sina egna lärare. Hatties viktigast budskap är att inget slår en skicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev. Det är dock inte tillräckligt för en lärare att tycka om att undervisa, eller att eleverna är engagerade. Lärare måste inse att undervisning inte bara handlar om att lära ut. Undervisning handlar om att löpande få mer kunskap om hur elevernas lärande går till (Hattie 2009). Den bästa undervisningen är den som utgår från elevernas verklighet. En undervisning där deras egna erfarenheter och upplevelser bearbetas och det finns tid att återuppleva hur det egentligen var att bli plakatfull! Vi måste våga tala om sådana saker i skolan och göra det utan att skuldbelägga. Mats Ekholm, professor emeritus Karlstads universitet /Folkhälsoinstitutet 2002). Under 1990-talet uppgav procent av eleverna i åk 9 att de inte haft någon ANDTundervisning under läsåret. År 2010 hade den siffran ökat till ca 50 procent. I gymnasiets åk 2 var motsvarande andel 2010 drygt 60 procent. Jag kommer inte ihåg. Ja det kom väl nån snubbe som berättade om rökning och allt sånt där. Jag vet inte, jag lyssnade inte så noga. Nej alkoholist, han var väl före detta alkoholist eller knarkare eller nånting. Det höll på i flera timmar, jag satt bara där och ville gå ut och röka. Jag kände mig sådär dum, han sitter där och pratar om droger och rökning och jag sitter här och faan vad röksugen jag är, så jag lyssnade inte så noga. Jag är inte sån där, jag vet det mesta om sånt där, jag vet att det är farligt, att det inte är bra och så där. De flesta vet det liksom, sitta där i flera timmar och lyssna. Tråkigt! (En 16-årig elevs svar på frågan om hon har fått någon information om alkohol, narkotika eller tobak i skolan (Folkhälsoinstitutet, 1997). Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 2

3 Vem inom skolan ansvarar då för att eleverna får ANDT undervisning? Är det varje enskild lärare eller kanske elevhälsan? Enligt läroplanen är det rektors ansvar att eleverna får kunskap om riskerna med ANDT. Skolan förebygger! Det är många instanser i ett samhälle som hjälper till i det drogförebyggande arbetet. Till dessa hör bland andra kommun, landsting, tull, polis och ideella organisationer. Inom kommunen är skolan en viktig pusselbit. Skolans förebyggande arbete vilar på tre ben, baserat på den forskning som finns. 1. Generella förebyggande och främjande insatser som stärker skyddsfaktorerna runt barn och unga. 2. Handlingsplaner och policyer med tydliga strategier för en tobaksfri skoltid, drogfria skolavslutningar med mera. 3. En ANDT-undervisning som stärker elevernas förmåga att ta ställning och argumentera för sina åsikter, värdera reklambudskap och genomskåda myter. 1. Risk/skyddsfaktorer Många ungdomar som befinner sig i riskzonen har många riskfaktorer knutna till sig. Forskning säger att en person som har många riskfaktorer kan klara sig bra i livet om där finns tillräckligt med skyddsfaktorer. Hur ser risk- och skyddsfaktorerna ut inom skolan? Skolan Riskfaktorer Otrivsel, skolk Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar på elever Skyddsfaktorer Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 3

4 Forskningen visar att en god anknytning och studieframgång i skolan kan fungera som skyddsfaktor och en vaccination mot framtida drogmissbruk. När en elev lyckas med skolarbetet, tillhör en skolmiljö som präglas av goda sociala relationer med jämnåriga och vuxna och samtidigt blir sedd och bekräftad på ett positivt sätt, minskar risken för missbruk och utanförskap. Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna är andra skyddsfaktorer. Precis som det finns skyddsfaktorer finns även riskfaktorer inom skolans värld. Dessa kan bland andra vara otrivsel, låg kunskapsnivå, oordning, brist på struktur och låga förväntningar från lärare. Det finns en tydlig koppling mellan dålig skolgång och kriminalitet och missbruk. Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12 gånger så vanligt bland dem med låga betyg i åk 9 jämfört med de som har medel/höga betyg. Alkohol- eller narkotikamissbruk är 7-9 ggr vanligare (Socialstyrelsen). 2. Handlingsplan/policy för din skola Kristianstads kommun upprättade 2006 en droghandlingsplan för grundskolor och gymnasieskolor. I denna betonas vikten av att skolan skall ha en genomtänkt modell för att engagera eleverna i drogförebyggande arbete samt skapa förutsättningar för dialog och samarbete med eleverna. Där står även att Skolledningen inom varje skolområde ansvarar för att en handlingsplan innehållande en förebyggande del tas fram samt att denna och åtgärdsprogrammet revideras regelbundet. *( drogfragor.pdf) Tips: Det är viktigt att ANDT-undervisningen inte hamnar mellan stolarna. Kom överens i arbetslaget om vad som ska tas upp i respektive ämne under läsåret. Det är även viktigt att ANDT-undervisningen inte blir för fragmentarisk. Försök att få ett sammanhang, knyt ihop och sammanfatta de olika aspekter av ANDT som tagits upp under läsåret. Utse någon som ansvarar för att detta genomförs. Först och främst är det rektors ansvar, sedan kan en arbetsgrupp utses för att jobba fram en modell som skolan kan jobba med kontinuerligt. För lärarna att diskutera: Inom preventionsarbetet skiljer man på främjande och förebyggande. Främjande arbete bygger vidare på det som redan är bra, medans förebyggande syftar till att motverka något som är skadligt. Vad är hälsofrämjande inom er verksamhet idag? Hur jobbar ni förebyggande? Vad kan utvecklas? 3. ANDT-undervisning Undervisningen kan ofta ha ett individperspektiv på droger, dvs. att droger ger upphov till beroende, fysisk ohälsa, sämre ekonomi, brottslighet mm. Detta är viktig kunskap, men det finns många andra perspektiv på ANDT, till exempel ett folkhälsoperspektiv våldsperspektiv barnperspektiv samhällsekonomiskt perspektiv, med mera. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 4

5 3.1 Kritiskt tänkande Enbart kunskap minskar inte risken för att unga börjar använda droger eller förändrar ett beteende. Men om unga människor känner till riskerna för skador har de större möjlighet att fatta egna välgrundade beslut kring sin livsstil. Och om de vet hur man kritiskt granskar de myter som sprids kring droger och förstår de lagar och regler som svensk drogpolitik bygger på, kan de bättre försvara sina ställningstaganden. Långt upp i högstadiet har flertalet elever mycket måttfulla drogvanor. De flesta använder inte tobak, berusar sig sällan eller aldrig och få har erfarenhet av narkotika. Då bör man alltså förstärka ett redan befintligt positivt beteende för flertalet elever. Därför behöver eleverna inte få kunskap om hur man blir missbrukare, hur det är att vara missbrukare och hur man slutar med sitt missbruk. 3.2 Att bjuda in en före detta missbrukare När skolor bjuder in före detta missbrukare till skolan finns en risk att en del elever uppfattar den före detta missbrukaren som en cool och häftig person, som trots missbruket har klarat sig hyfsat och levt ett spännande liv. Forskning har visat på att sådana insatser kan vara kontraproduktiva, det vill säga att ungdomarna i större utsträckning testar narkotika. En amerikansk utvärdering av en insats som syftade till att avskräcka unga i riskzonen för kriminalitet och missbruk genom att låta dem träffa brottslingar i fängelsemiljö, visade att insatsen tvärtom ökade risken för att ungdomarna skulle börja begå brott. Vad ska man då göra?? Det är viktigt att skolan följer forskningen på området för att se vilka pedagogiska metoder som ger bäst effekt och vilka som ger mindre önskad effekt. Givetvis bör skolan även se till sina egna behov och önskemål och utgå ifrån det. Längre fram i kompendiet följer olika förslag på övningar och undervisningsmetoder som kan genomföras. 3.3 Samarbeta med föräldrarna Föräldrarna kan inbjudas till regelbundna diskussioner, kanske en föräldrautbildning, som tar upp olika teman. Drogsituationen i närområdet, alkohol, langning, gränssättning och skolhälsa är exempel på teman som brukar locka. En föräldrautbildning passar bra att ordna i samverkan med andra aktörer. Föräldraföreningen, något studieförbund, kyrkan, fältassistenter, polisen och frivilligorganisationer är utmärkta exempel på samarbetsparter. Ibland hörs klagomål över att de föräldrar som bäst skulle behöva komma till ett möte om droger aldrig syns till. Även om det kan stämma att de mest resursstarka föräldrarna kommer till skolans möten, är det inte säkert att deras barn har lägre drogkonsumtion än andra barn. Man ska inte heller underskatta informationsflödet i föräldragruppen efter en intressant och engagerande föräldraträff. De som inte kom får säkert höra en del när de träffar andra föräldrar i olika sammanhang på bussen, i bostadsområdet och i affären. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 5

6 ALKOHOL Samtal som pedagogiskt verktyg Det finns några områden som skolan bör lägga tonvikt på när det gäller samtal om alkohol. Tänk på att alla elever inte dricker alkohol. Anpassa frågorna och diskussionsämnena så att det passar alla. 1. Majoritetsmissförståndet En vanlig företeelse bland ungdomar är att de har förutfattade meningar om andra ungdomars erfarenheter av t ex alkohol, narkotika och sex. Många gånger tror unga att det är fler som använder droger, att många ungdomar ofta berusar sig, att alla har sexuella erfarenheter etc än vad som faktiskt är fallet. Om ungdomar tror att alla andra dricker, röker på och festar på, är risken större att den enskilde individen själv också gör det. Detta kallas majoritetsmissförståndet och innebär att det lätt kan bli en självuppfyllande profetia - man vill leva upp till det man tror att alla andra gör. 1.1 Grupparbete diskussion Som grund för diskussion kring majoritetsmissförståndet finns nedan ett formulär som du/ni kan be eleverna svara på. Samla sedan ihop dessa, sammanställ svaren och ha det som underlag för diskussion i mindre grupper. Jämför gärna med nationella siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) undersökningar, eller lokala drogvaneundersökningar ( Lektionslängd: min Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev. Syfte: Syftet med övningen är att avslöja majoritetsmissförståndet. Lektionen bygger på att eleverna individuellt fyller i ett formulär om alkoholkonsumtionen i klassen. Därefter kan du som ledare använda materialet som underlag för ert fortsatta preventiva arbete med alkohol. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 6

7 Alkoholvanor Sätt först ett kryss för den bokstav som du själv tillhör, i den vänstra spalten, "Jag själv" Sedan ska du gissa, hur många i klassen som hör till de olika bokstäverna. Du ska skriva ett tal i var och en av rutorna i högra spalten, under "De andra i klassen". När du lägger ihop talen ska de stämma överens med hur många ni är i klassen (du ska förstås räkna med dig själv.) Jag själv A: Dricker ingen alkohol alls B: Smakar en klunk eller högst ett glas någon enstaka gång C: Dricker en del ibland, men inte så mycket att de blir berusade D: Dricker ibland så mycket att de blir berusade Antal i klassen: De andra i klassen Hur länge får du vara ute på kvällarna? Jag själv Kl Kl Kl Längre än ovanstående De andra i klassen Varför dricker du? Varför tror du att dina kompisar dricker? Jag dricker inte för att: Samla in alla elevers svar och sammanställ. Redovisa resultaten och diskutera. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 7

8 Med utgångspunkt från ovanstående punkter; Finns det anledning att tro att alkoholvanorna i den egna klassen/skolan skiljer sig från CAN:s nationella siffror eller kommunens lokal siffror? Om resultatet av undersökningen visar att eleverna överskattat andelen som druckit alkohol så att de känt sig berusade kan man diskutera orsakerna till att man tror det. Betona gärna att en ganska stor andel i åk 9 (ca 40 procent 2011) faktiskt inte dricker någon alkohol alls. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 8

9 2. Att synliggöra risker med alkohol 2.1 Brottsperspektiv Ungdomar som är påverkade av alkohol är utsatta för större risker än vid nyktert tillstånd. Detta är viktigt att diskutera med eleverna. Exempel på sådan information kan vara att: ju fortare och ju starkare alkohol man dricker desto större är risken att man förlorar kontrollen lämnar man en kraftigt berusad kamrat utomhus är det risk att han/hon fryser ihjäl berusade personer blir oftare offer för rån, våldtäkt, misshandel och andra brott risken att själv misshandla någon eller begå något annat brott ökar om man är berusad faran med alkohol i trafiken. Vad ser du/ni mer för faror med alkohol ur ett brottsperspektiv? Diskutera gärna i arbetsgruppen. Vad ser eleverna för faror med detta? 2.2 Hälsoperspektiv: Hjärnan alla hjärnfunktioner kan påverkas negativt av alkohol: Tänkande, känslor, omdöme, minne, aggressivitet, liksom balansen och förmågan att samordna muskelrörelser. Särskilt tydligt syns dessa effekter då man dricker sig full, men dessa effekter uppträder redan vid små mängder alkohol och blir mer uttalade ju mer man dricker. I grava fall kan kroniska skador uppstå. Psykiska problem alkoholkonsumtion ökar risken för en rad psykiska problem, främst depression, ångest och sömnstörningar. Hjärta och blodkärl regelbundet alkoholdrickande kan skada hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd. Redan vid måttlig konsumtion stiger blodtrycket, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Berusningsdrickande ökar risken för oregelbunden hjärtverksamhet. Cancer alkohol ökar risken för flera cancerformer: bröstcancer, tjocktarmscancer, mun- och svalgcancer, strupcancer och levercancer. Levern redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Vid fortsatt högkonsumtion ökar risken för inflammation, skrumplever och levercancer. Magsäcken alkohol kan ge magkatarr med smärtor och kräkningar. Bukspottkörteln drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor och försämrad förmåga att tillgodogöra sig födan, likaså risk för en form av diabetes. Benstommen risken för benbrott ökar. Benstommen blir skörare, vilket gör att risken för frakturer ökar. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 9

10 Sexuella problem alkoholkonsumtion påverkar hormonerna, stör den sexuella funktionen och kan leda till infertilitet. Alkohol och graviditet dricker man alkohol under graviditeten är risken för fosterskador stor. Fostret får samma alkoholhalt i blodet som mamman, vilket ökar risken för missbildningar, hjärnskador och beteendestörningar. Någon gräns för skadlig konsumtion finns inte. Det säkraste är att avstå helt från alkohol om man väntar barn eller planerar att bli gravid. 2.3 Folkhälsoperspektiv Cirka en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, det vill säga de har en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Gränsen för sådant riskbruk brukar för män anges till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka. Berusningsdrickande, det vill säga fem eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle för män och fyra eller fler standardglas för kvinnor, är också riskbruk. Cirka personer i Sverige har utvecklat ett alkoholberoende. Alkoholens totala samhällskostnad har av olika forskare beräknats till mellan 20 och 80 miljarder kronor. Åsikterna går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör göras. Klart är emellertid att samhällets kostnader vida överstiger dess inkomster av alkoholen. 2.4 Genusskillnader Det finns biologiska skillnader när det gäller hur pojkar och flickor reagerar på alkohol. Flickor kan hamna i destruktiv sexualitet och sexuellt våld. Det gör pojkar också, men de hamnar oftare än flickor i bråk och olyckor. Bland pojkar har hög aggressivitet i skolåldern ett starkt samband med senare problematiskt alkoholbruk. För flickor i skolåldern finns ett samband mellan upplevd ångest och senare problematiskt alkoholbruk. Vad tror eleverna själva? Att diskutera: Är du medveten om riskerna med alkohol? Vad kan hända? Vad vill du inte råka ut för? Hur skulle du vilja vara/uppträda på en fest? När har du som mest roligt? Vad säger du till en kille resp. tjej som blir full? Vad gör du om din bästa kompis blir full? Hur hjälper du denne på bästa sätt? Om han eller hon säger du får inte ta hem mig vad gör du då? Kan du prata med dina föräldrar om vad som händer på en fest? Kan du be dina föräldrar om hjälp? Om det finns alkohol på fester vem har köpt ut? Vilka är de viktigaste motiven för att inte köpa ut till sina barn? Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 10

11 3. Förmågan att motstå kamrattryck Att diskutera: Är det mer eller mindre allvarligt att våldta en berusad person än en nykter? Vad tycker eleverna? Vad tycker samhället (domstolsbeslut)? Slipper man stå för sina handlingar om man är berusad? Varför dricker man? Har vuxna och unga olika skäl att dricka? Varför börjar man missbruka? Kan vem som helst bli beroende? Vad är risk och skyddsfaktorer? Det är viktigt att ge eleverna tid att reflektera hur de ställer sig till att dricka alkohol. Viktigt att reflektera över hur man skulle reagera i olika situationer. Då kan det vara bra att använda sig av olika diskussionsmaterial samt rollspel för att sätta sig in i situationer där man ska säga nej. Det är kanske inte alla elever som vet hur de skulle ställa sig i alla situationer. Om en person redan har bestämt sig innan för att säga nej blir det lättare att argumentera när väl grupptrycket faller på. Förbered eleverna på olika situationer som kan uppstå. Övriga diskussionsfrågor: Vad betyder en fest för dig? Vad betyder vänner för dig? Hur kan du säga ja till fest och vänner, dvs vara med i gemenskapen utan att dricka? Om du inte vill dricka, innebär det då att du måste avstå från att vara med dina vänner? Fundera gärna enskilt först och diskutera sen i grupp. Vilka är de viktigaste motiven till att tacka nej till alkohol? Om du har druckit alkohol vågar du göra mer då? Om ja, hur skulle du kunna våga detta utan alkohol? Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 11

12 ALKOHOL Övningar 1. Värderingsövningar Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en som det står NEJ på och en KANSKE. Läs upp ett av nedanstående påståenden i taget. Eleverna värderar genom att gå till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkte när de valt. Därefter kan man låta några vid varje lapp berätta hur de har tänkt. Vem som helst kan bli rattfyllerist. Man är mer sig själv när man är full. Att festa varje helg är mest ett uttryck för dålig fantasi. Inför alkolås på alla bilar. Den som inte säger emot, är med. Man får bättre självförtroende av alkohol. Det är obehagligt att åka buss och tåg med påverkade människor. De som använder droger har problem. 2. Rollspel Dela in eleverna i grupper om tre alt. fyra. Be dem bestämma vem som är A, B, C (alt. D). Läs sedan upp följande: Mira och Hanna är kompisar sedan länge och har alltid roligt ihop. De är hemma hos en klasskompis och har druckit några cider. Nu vill de dra vidare till nästa fest och Cicci erbjuder Maria skjuts på sin moped. A. Du är Hanna 16 år. Du vill vidare och du känner dig inte alls full. B. Du är Mira 16 år. Du vill också till nästa fest men vill inte åka moppe eftersom ni druckit. C. Du är observatör och tittar på hur vänskapen påverkar argumentationen. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 12

13 Rasmus föräldrar har haft gäster på middag. Alla har ätit och druckit vin till maten. När sista gästen ska ge sig iväg visar det sig att hon, Monica, tänker köra bilen hem. A. Du är Monica 56 år. Du vill hem direkt och om man kör försiktigt är det ingen fara. Du tycker att det går ganska bra att dricka två glas vin och sedan köra bil. B. Du är Rasmus 16 år. Du tycker att Monica får ta taxi eller buss hem. Du är upprörd eftersom en kompis blev överkörd och dödad av en rattfyllerist för två år sedan. C. Du är Rasmus mamma. Du tycker att Rasmus har rätt, men Monica är din vän och du vill inte att det ska bli otrevlig stämning. D. Du är observatör som tittar på de övrigas kroppsspråk. Låt deltagarna rollspela i ett par minuter. Sedan berättar en i taget för de andra i gruppen hur det kändes att spela och vad som hände. Observatören berättar vad hon/han såg. Gruppen kan sedan samtala om alkohol kopplat till trygghet. Låt smågrupperna samtala om när det är svårast att stå för vad man tycker, är det bland kompisar eller bland nya människor? 3. Fyra hörn Välj ut någon eller några av nedanstående övningar. Läs upp respektive fråga och de olika svarsalternativen. Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ. Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går du dit och lyssnar på henne/honom. Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt. A. Rattonykterheten har ökat i Sverige. Vad tror du är den främsta orsaken till det? 1. Man dricker mer alkohol. 2. Fler har bil eller moped. 3. Folk är större egoister nu för tiden. 4. Öppet hörn med eget förslag. B. Vilket tror du är det främsta skälet till att folk åker med rattfyllerister? 1. Man är lat och tycker det är bekvämt att få skjuts. 2. Man är rädd för att säga ifrån. 3. Man är själv berusad. 4. Öppet hörn med eget förslag. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 13

14 C. Vilket tror du är det främsta skälet till att folk inte åker med rattfyllerister eller kör berusade? 1. Man känner någon som råkat illa ut. 2. Man har kompisar som hindrar en. 3. Man vill inte riskera att skada sig själv eller att dö. 4. Öppet hörn med eget förslag. D. Vad tror du skulle hindra unga människor från att åka med eller köra påverkade? 1. Att någon närstående blir allvarligt skadad eller dör pga rattfylleri. 2. Om alla i fordonet dömdes som ansvariga vid olyckor. 3. Att det blev billigare att åka taxi eller kollektivtrafik. 4. Öppet hörn med eget förslag. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 14

15 NARKOTIKA Övningar 1. Majoritetsmissförståndet Låt eleverna gissa hur stor andel av elever i åk 9 som någon gång har testat narkotika (hämta uppgifter från lokala drogvaneundersökningen på kommunens hemsida eller på Resultaten från drogvaneundersökningarna visar att en klar majoritet (i åk 9) inte har provat cannabis (ca 93% år 2009) och att de allra flesta är negativt inställda till att prova. Rita ett enkelt stapeldiagram på tavlan som visar en stapel med vad eleverna tror och en stapel med hur det faktiskt förhåller sig. Diskutera resultaten med eleverna och fråga dem varför de flesta ungdomar faktiskt inte använder narkotika? Lista på tavlan, brainstorma eller diskutera i grupper. Fråga också eleverna varför de tror att de överskattar andelen som har provat? Hur och varför uppstår majoritetsmissförståndet? Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 15

16 2. Heta stolen Alla sitter i en ring på varsin stol. En stol är tom. Ledaren sitter med i ringen och läser upp påståenden, men deltar inte själv i övningen. Deltagarna tar ställning till ett påstående genom att byta plats eller sitta kvar. Håller man med flyttar man sig till en tom stol. Håller man inte med sitter man kvar. Ledaren ber deltagarna att motivera sina ställningstaganden, Man kan välja om man vill låta många prata och ge ordet fritt så att en diskussion uppstår eller om man bara vill låta någon prata och sedan gå vidare för att istället ta en diskussion efter att övningen är genomförd. Narkotika är skadligt för hälsan Det är lätt att få tag på narkotika i Kristianstad Det märks på en person om han/hon är påverkad av narkotika Det är var och ens ansvar om de vill hålla på med narkotika Den som tar en tablett ihop med alkohol på en fest är narkoman Vem som helst kan bli narkoman Att röka cannabis ibland är ok Det är bra att drogtesta ungdomar som man misstänker använder droger Det vore bra om det inte fanns någon narkotika i samhället Ungdomar använder droger mest pga grupptryck Ungdomar får bra och tillräcklig information om droger i skolan Det är rätt att kontakta föräldrarna om någon ungdom provar hasch Det är lätt för mig att säga nej tack om jag blir bjuden på cannabis 3. Fyra hörn Läs upp ett påstående och de fyra svarsalternativ som följer. Varje svar representerar ett av rummens hörn. Det fjärde alternativet är ett öppet hörn. Dit går man om man inte håller med om något av alternativen, utan istället har ett eget förslag. Efter varje påstående låter man deltagarna förklara hur de har tänkt. Om någon står ensam i ett hörn kan du som ledare också ställa dig där, för att ge lite extra stöd i den efterföljande diskussionen. Det är helt okej att deltagarna byter hörn om de ändrar sig när de hör argument från någon annan. Vem är narkoman? 1. Den som exempelvis röker marijuana eller hasch 2. Den som tar tabletter som innehåller narkotika 3. Den som använder sprutor t.ex. heroin 4. Egna förslag Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 16

17 När finns det risk för att du skulle prova narkotika? 1. När kompisarna testar 2. I samband med att jag är påverkad av alkohol 3. Aldrig 4. Egna förslag Vad tror du är den vanligaste orsaken till att någon börjar ta droger? 1. För att han eller hon är nyfiken 2. För att vara häftig/cool 3. För att det finns för lite för ungdomar att göra 4. Egna förslag Vad skulle du göra om du såg en klasskompis sälja droger på skolgården? 1. Inte någonting 2. Polisanmäla honom/henne 3. Säga till en lärare 4. Egna förslag För att få mindre narkotika i samhället bör man satsa på 1. Hårdare straff för de som håller på med narkotika 2. Bättre information till ungdomar om narkotikans skadeverkningar 3. Fler behandlingshem 4. Egna förslag Vad gör du om en kompis börjar röka hasch? 1. Pratar med honom/henne 2. Berättar för hans/hennes föräldrar 3. Berättar för någon annan vuxen 4. Egna förslag Skolan har avslutningsbal. Några kompisar föreslår att ni ska följa med hem till en av tjejerna och fortsätta festa. Linnea erbjuder sig att köra. Hon verkar inte påverkad och du har inte sett henne dricka men däremot har du sett henne ta en liten tablett. Vad gör du? 1. Åker med eftersom Linnea verkar opåverkad och skärpt som vanligt och du vill fortsätta festa. Man slutar ju bara skolan en gång om året. 2. Frågar henne rakt ut om hon tagit något för att sedan kunna avgöra om du ska åka med eller inte. 3. Stannar kvar eftersom du inte är säker. 4. Öppet hörn eget förslag Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 17

18 Du är på stan en fredagskväll och ser en påtagligt narkotikapåverkad person sätta sig i en bil på förarplatsen. Du känner inte personen Vad gör du? 1. Går fram och säger ungefär Du ska väl inte köra! 2. Ringer polisen 3. Struntar i det 4. Öppet hörn för eget förslag Hur borde narkotikapolitiken se ut i Sverige? 1. Droger borde legaliseras det är upp till var och en om man vill använda. 2. Betydligt hårdare tag och strängare straff mot både dem som säljer och använder narkotika 3. Mer pengar till missbruksvården, de som är beroende måste få hjälp att bli drogfria 4. Eget förslag. 4. Post-it övning Dela in eleverna i smågrupper om tre fyra personer. Låt varje grupp diskutera en fråga i taget samt skriva ner sina svar och funderingar på post-itlappar. Fäst elevernas svar på tavlan, om det är möjligt så försök att gruppera dem. Diskutera i storgrupp Varför provar eller missbrukar en del ungdomar narkotika? Varför väljer många att inte prova? Varför är narkotika olagligt i Sverige Varför får en del droger användas på sjukhus och i medicinskt syfte? Varför är inte alla droger som säljs på nätet olagliga? 5. Scenariospel Syftet med scenariospel är att få elever att fundera på och ta ställning till hur de skulle agera i vissa situationer. Övningen nedan består av tre olika situationer delat i tre olika scenarier (den sista vänder sig till föräldrar och ska alltså användas på t ex föräldramöte). Dela in klassen i grupper om 3-4 elever i varje. Kopiera situationerna nedan i lika många antal som det finns grupper. Klipp med en sax så att varje scenario går att dela ut ett i taget. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 18

19 Dela ut första scenariot och låt eleverna diskutera hur de skulle agera. Summera och dela ut scenario nr två. Summera och dela ut scenario nr tre. Summera och kommentera SCENARIOSPEL Festen 1. Det är lördag och du är bjuden på en fest hos en kompis. Du dyker upp på festen vid tiden och börjar med att gå runt och hälsa på alla. Det är ganska mycket folk och stämningen är skön och avslappnad. Plötsligt ser du en nära vän, Elias, liggandes på en soffa. Du går fram till honom och märker snabbt att något är fel. Du försöker prata med Elias men han har svårt att svara; han ligger mest och mumlar för sig själv. Vad är det som har hänt? frågar du de andra som står runt omkring. Några berättar att Elias har druckit en hel del alkohol men att han också har rökt hasch. Vad gör du? SCENARIOSPEL Festen 2. Du får veta att någon har ringt Elias föräldrar. Föräldrarna anländer efter 20 minuter och undrar oroligt vad det är som har hänt. Han har druckit sig full, svarar någon snabbt. De andra nickar instämmande och mumlar Jo, Elias fick i sig alldeles för mycket alkohol ikväll. Sedan säger ingen något mer. Men han har ju rökt hasch också, tänker du och tar ett djupt andetag för att säga det. Precis då känner du en knuff i sidan och någon viskar Säg inget. Vad gör du? SCENARIOSPEL Festen 3. Det har nu gått några dagar sedan festen och du har varken sett eller hört nåt från Elias. På kvällen får du ett sms från honom där det står SÄG INGET. Minuten efter ringer det på din telefon. Du ser att det är Elias mamma. Vad gör du? SCENARIOSPEL Försäljaren 1. Det är en vanlig dag och du befinner dig i skolan. På lunchen kommer en kille fram som du lärde känna under några veckor i somras när ni städade trapphus tillsammans. Han heter Johan och är några år äldre än du. Ni hade ganska kul tillsammans och du tyckte att han verkade schysst. Nu kommer han fram till dig och säger Det var skönt att tjäna egna pengar i sommar men nu är sommarjobbet slut. Jag har en ny idé om hur du och jag tillsammans kan tjäna snabba pengar. Kom ska jag visa dig!. Tillsammans går ni in på skolans toalett. Ur fickan plockar Johan fram några bitar hasch. Hans affärsidé bygger alltså på att ni ska sälja haschbitarna och på så sätt tjäna pengar. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 19

20 Vad gör du? SCENARIOSPEL Försäljaren 2. Du bestämmer dig för att du inte vill vara med i hans affärer. Några dagar senare ser du hur Johan står och pratar med några från din parallellklass. De talar lågt, fnissar och beter sig ser underligt misstänkt. Du anar starkt vad det är som håller på att hända. Vad gör du? SCENARIOSPEL Försäljaren 3. Ytterligare några veckor går. Du anar att försäljningen har fortsatt eftersom Johan fortsätter att synas på skolan med jämna mellanrum. Han verkar ha fått en fast kundkrets. Ni burkar heja på varandra men pratar sällan. En dag kommer han fram och du märker att han är påverkad av något. Johan verkar allmänt slö, pratar släpigt och osammanhängande och verkar ha svårt för att koncentrerar sig på samtalet. Du blir orolig för honom och misstänker att han själv har börjat använda droger. Vad gör du? SCENARIOSPEL Föräldrar 1. Din dotter Sara kommer hem från skolan en eftermiddag och är dämpad och frånvarande. Du märker att något inte är som ska och frågar henne vad det är som har hänt. Inget, svarar Sara. Jag är bara lite trött. När ni sitter och äter middag senare på kvällen så frågar du igen. Den här gången berättar Sara att hennes bästa kompis Mira provade att röka hasch på en fest förra fredagen. Vad gör du? SCENARIOSPEL Föräldrar 2. Oavsett vad du beslutar dig för att göra så säger din dotter till dig att du absolut inte får ringa hem till Miras föräldrar. Sara hotar med att hon aldrig kommer prata med dig igen eller sätta sin fot i skolan om du tar kontakt med Miras familj. Vad gör du? SCENARIOSPEL Föräldrar 3. Ett halvår senare är du på ett föräldramöte med din dotters klass. Med på mötet är också Miras mamma. På föräldramötet diskuterar ni vad man bör göra som förälder om man får reda på att andra elever i klassen röker, dricker alkohol eller använder narkotika. Samtliga föräldrar kommer överens om att det är jätteviktigt att man hör av sig till varandra då. Hur tänker/resonerar du om ditt eget agerande nu? Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 20

21 6. Samhälle Hur når vi ett narkotikafritt samhälle? - Hur skulle du fördela insatserna om du fick bestämma? Den här övningen blir lättare att genomföra om läraren har haft ett eller några lektionspass om narkotika, t ex i samhällskunskap. Eleverna bör ha grundläggande kunskaper om hur olika verksamheter, myndigheter och organisationer arbetar. Dela in klassen i grupper om 3-6 elever per grupp. Varje grupp får 100 miljoner att fördela på förebyggande arbete mot narkotika. Hur fördelar de pengarna mellan följande alternativ: tull polis behandlingshem stöd till föräldrar (ex via kommunens socialtjänst) fritidsgårdar skolor fältsekreterare fängelser frivilligorganisationer (ex KRIS, IOGT-NTO, BRIS, Frälsningsarmén etc) idrottsföreningar och andra fritidsföreningar egna alternativ Låt eleverna redovisa skriftligt på tavlan för varandra med åtföljande motiveringar. Prata om att alla insatser är viktiga i ett samhälle på flera olika nivåer, individ, grupp och samhällsnivå. Lektionsarbete Fortsätt att prata med eleverna om vad de kan göra för att skapa ett narkotikafritt samhälle och en narkotikafri närmiljö. Hur tycker de att ANTD-undervisningen i skolan ska se ut, vad ska den innehålla, hur får man elever att ta ställning mot droger? A) Ge halva klassen (alternativt grupper) i uppgift att skapa en lektion/ta fram ett undervisningsmaterial som handlar droger, ca 40 min. Uppmuntra dem att använda olika medier och arbetssätt (film, värderingsövningar, rollspel mm). B) Ge andra halvan av klassen (alternativt grupper) i uppgift att förbereda ett 30 min långt pass om droger som riktar sig till föräldrar, för att användas vid ett föräldramöte. Eleverna kan t ex göra och presentera en kartläggning om hur vanligt det är med alkohol och droger bland ungdomar samt göra en lista/informera om hur en förälder ska vara/göra för att tonåringen inte ska dricka alkohol eller testa narkotika. För att få igång tankarna om föräldrars förhållningssätt till sina tonåringar, gör gärna övningen nedan. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 21

22 7. Föräldrar Läs upp påståendet nedan. Låt eleverna ta ställning genom att ställa sig på en föreställd linje som sträcker sig mellan 1(håller inte alls med) och 5(instämmer helt) Det är rätt att föräldrar låter sina tonåringar (från 16 år och uppåt) smaka på alkohol när man har fest hemma och föräldrarna är med Det är rätt att föräldrar köper ut från systembolaget till tonåringar (16 år och uppåt) Det känns tryggt om någon av ens föräldrar är vaken och väntar på att man ska komma hem en lördagskväll efter en fest. Det är bra att föräldrar kommer och hämtar en efter en fest. Det är bra att föräldrar känner till att deras barn dricker alkohol. Tonåringar ska alltid lyssna på och lyda sina föräldrar En bra förälder respekterar sin tonårings åsikter, även om tonåringen har en liberal inställning till att röka cannabis Diskutera vidare, gärna i smågrupper: När ska föräldrar släppa taget om sina barn? Vad är bra och vad är dåligt med föräldrar som oroar sig för sina barn? Hur är en bra förälder? Hur kommer du att göra om du blir förälder, kommer du att bjuda dina barn på alkohol? 8. Perspektiv- och konsekvensövning Vad krävs för att fler ungdomar ska använda narkotika? Vilka konsekvenser skulle det få för samhället, för den enskilda individen samt för personer runt omkring honom/henne? Ställ följande fråga till eleverna Vad krävs för att allt fler ungdomar ska börja använda narkotika?. Förslagen ska rymmas inom den lagstiftning som finns idag dvs att all befattning med narkotika är olaglig. Det är alltså inte meningen att svaren ska handla om att legalisera narkotika eller att sk coffee shops tillåts. Du som lärare listar ner svaren på tavlan. Svaren kan t ex handla om: att priset på narkotika sjunker att stora mängder narkotika förs in i landet att det är lätt att få tag på att polisens resurser inte räcker till för att ta fast dem som säljer att kommuner skär ner på förebyggande verksamhet inom t ex skola och socialtjänst Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 22

23 att fler ungdomar tycker det är ok att testa att färre ungdomar vågar säga nej Diskutera därefter vidare vilka konsekvenser den typen av förändringar skulle få för samhället och för den enskilde, på lång sikt och på kort sikt. Exempel - På individnivå: svårt att skaffa jobb, svårt att klara skolan, dömas för narkotikabrott inte kunna ta körkort, få problem med kompisrelationer, hamna i konflikt med föräldrar, svårt att få eget boende, skador i hjärnan som försämrar utveckling och inlärningsförmåga etc - Samhällsnivå: mer pengar skulle gå åt till missbruksvård och behandling vilket i sin tur skulle innebära mindre pengar till skola, fritidaktiviteter, sjukvård etc. Våldsbrott, stölder och annan kriminalitet skulle öka. En missbrukare försörjer ofta sitt missbruk genom att begå brott. Mer pengar till den organiserade brottsligheten Avsluta med att prata om vilket samhälle ungdomarna vill växa upp i. 9. Debattövningar Argumentera för och emot Dela in eleverna i grupper med ca fem elever i varje grupp. Låt grupperna debattera mot varandra två och två utifrån nedanstående åsiktspar. Varje grupp ska nu formulera argument för sin åsikt. Betona att de inte själva behöver stå för den åsikt de blivit tilldelade, men att de måste göra sitt yttersta för att argumentera för den. När de har formulerat sina tre argument för sin åsikt ska varje grupp presentera argumenten och motivera sitt ställningstagande. Därefter går övningen vidare genom att varje grupp får till uppgift att bemöta motståndarlagets argument, d.v.s. argumentera mot argumenten. Låt varje lag diskutera internt innan de får presentera sina motargument. Avsluta hela övningen med att släppa diskussionen fri. 1. Släpp alla droger fria MOT Hårdare tag mot droghanteringen 2. Staten ska ge narkomaner fri narkotika MOT Tvinga in alla narkomaner på behandlingshem eller kliniker för beroende. 3. Låt alkoholen vara en tillåten drog (som idag) MOT Inför alkoholförbud för alla Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 23

24 10. Att granska källor kritiskt Dela upp klassen i två halvor. Dela sedan upp eleverna i mindre grupper, ca 3-4 elever i varje grupp. Berätta för eleverna att de nu ska hämta information om narkotika på Internet. Den ena halvan av klassen får i uppgift att leta efter drogliberalinformation, den andra halvan söker information som hävdar att narkotika är skadligt. Låt arbetsgrupperna redovisar vad de kommit fram till och jämför deras svar. Diskutera sedan vilken typ av källor informationen kommer ifrån, vilken forskning informationen lutar sig mot, vem som står bakom informationen/webbsidan, vilka intressen som finns bakom osv. Vilka källor anser eleverna vara mest trovärdiga? Media & droger, ett forskningsuppdrag Syftet med övningen är att låta eleverna undersöka mediernas värld och se hur tobak, alkohol och narkotika visas där. Låt eleverna välja om de vill arbeta individuellt eller två och två. Ge eleverna i uppgift att hemma studera ett mediaalternativ (se nedan) och presentera resultatet för klassen. Se till så att samtliga alternativ blir valda och sprids över klassen. Be gärna eleverna göra hemuppgiften tillsammans med sina föräldrar. Exempel på mediaalternativ: en dokusåpa typ Big Brother familjeprogram typ Solsidan (eller andra som är aktuella i nuläget). en utländsk serie en eller flera musikvideos program från MTV en dagstidning + en lokaltidning veckotidningar musiktidningar och facktidskrifter om sport, djur eller bilar eget alternativ Dela ut elevbladet (se nedan). Efter genomförd uppgift berättar eleverna i helklass vilka svar de fått fram. 1. Om det går att se skillnad på inställningen till droger i olika medier. 2. Hur vi som mediakonsumenter påverkas av budskapet. 3. Om olika grupper påverkas på olika sätt. 4. Om och i så fall hur de själva kan påverka medias budskap. Uppgiften avslutas med att eleverna kommenterar om, och i så fall vad, de lärt sig av uppgiften. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 24

25 Jag/vi har studerat följande TV-program/tidning 1 Förekommer droger av något slag? 2 Vilka droger förekommer? (tobak, alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel) 3 Vilka personer gäller det? 4 Ålder och kön på de ovan nämnda? 5 Notera i vilka sammanhang narkotika, alkohol eller tobak visas eller nämns! 6 Talas eller skrivs det positivt eller negativt om droger eller nämns dessa inte alls? Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 25

26 11. Global organiserad brottslighet Dela ut en stor världskarta till eleverna som de kan skriva och rita på. Eleverna ska därefter: Rita ut odlingar, fabriker och laboratorier, flygplanens och båtarnas vägar. Beskriv vägen från odling fram till Sverige och Kristianstad. Ta reda på vilka som far illa på vägen. Ta reda på vem som tjänar de stora pengarna. Hur arbetar Sverige, EU och FN mot narkotika? Ta reda på om det finns särskilda handlingsplaner. Länktips och litteraturförslag: Narkotikabrottslighetens organisationsmönster - Rapport 2005:11 (Brå) Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 26

27 12. Projektarbete Nedan presenteras exempel på frågeställningar som eleverna kan arbeta med. Formulera gärna ytterligare frågeställningar. Fakta Droger 1. Vad är en drog? 2. Hur länge har människor använt droger? 3. Är det förbjudet att använda droger? 4. Vad är beroende? I er skola Vad anser du och dina kompisar? Intervjua och diskutera. Vad säger vuxna? Intervjua dina föräldrar, en äldre släkting, en annan äldre person eller en lärare. Vad säger lagen? Undersök lagtexten. Sök information i litteratur, media, undersökningar och på Internet. Intervjua en jurist eller polis. 1. Förekommer det droger i er skola? 2. På vilket sätt hanteras drogfrågor i er skola? 3. Vilken inställning har eleverna på er skola till droger? 4. Vilken inställning har era föräldrar och de vuxna som arbetar på er skola till droger? 5. Är de oroliga för er skull? Vad anser du och dina kompisar? Intervjua och diskutera. Vad anser de vuxna som arbetar i skolan? Intervjua och diskutera. Hur var det förr i skolan? Intervjua någon äldre släkting. I ert närområde 1. Förekommer det någon form av droghantering i ert närområde/ kommun? 2. Hur var det förr i er kommun när det gällde droger? 3. Finns det någon organisation eller liknande som arbetar mot droger i er kommun? 4. Vad gör politiker, närpolis m.fl. i er kommun för att bekämpa drogproblemen? Intervjua människor som bor i närområdet/kommunen Intervjua närpolis, socialarbetare, drogförebyggande samordnare, lokala brottsförebyggande rådet m.m. Ta kontakt med lokaltidningen och be dem ta fram artiklar om eventuella drogproblem. Intervjua lokalpolitikerna. Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 27

28 Analysera och bearbeta Nedan presenteras exempel på frågeställningar som eleverna kan arbeta med. Motivera eleverna att söka svar på frågor som: Vad finns det för orsaker? Vilka blir konsekvenserna? Hur ser det ut om vi jämför? Vilka skillnader finns? Och vad beror det på? Formulera ytterligare frågor. Konsekvenser Droger 1. När är man beroende? 2. Vilka konsekvenser kan ett drogmissbruk få på liv och hälsa? 3. Vilka sociala konsekvenser kan ett drogmissbruk få? 4. Vilka straff kan utdömas för brott mot narkotikastrafflagen? I er skola Vad anser du och dina kompisar? Intervjua och diskutera. Vad säger vuxna? Intervjua dina föräldrar, en äldre släkting, en annan äldre person eller en lärare. Vad säger lagen? Undersök lagtexten. Intervjua en jurist eller polis. Ta kontakt med en drogberoendeklinik exempelvis. Har er skola mer eller mindre problem med droger än en annan närliggande skola? Är eleverna i er skola mer eller mindre positivt inställda till droger än eleverna i en annan närliggande skola? Hur skiljer sig er drogundervisning mot andra skolors? Hur skulle drogundervisningen i skolan kunna bli bättre? Vad finns det för olika alternativ? Ta kontakt med en annan skola och jämför. Vad beror likheter och olikheter på. Leta information i litteratur, undersökningar och på Internet. Sök efter undervisningsmaterial om droger. Ta kontakt med organisationer som arbetar med drogprevention. I ert närområde 1. Har ni i er kommun mer eller mindre problem med droger nu jämför med för exempelvis 20 år sedan? 2. Har ni ett större eller mindre problem med droger i er kommun än de har i en närliggande kommun? 3. Om ni jämför er kommun med andra i Sverige, hur ligger er kommun till då? 4. Finns det några exempel på kommuner där man arbetar aktivt med drogprevention- och har fått bukt med drogproblemen- som er kommun skulle kunna ta efter? Intervjua människor som bor i en annan kommun. Intervjua närpolis, socialarbetare, drogförebyggande samordnare, lokala brottsförebyggande rådet m.m. Ta kontakt med andra lokaltidningar och be dem ta fram artiklar om dessa problem Leta information i litteratur, undersökningar och på Internet Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 28

29 Sammanställa och agera Nedan ges några exempel på hur eleverna kan sammanställa de kunskaper som de har inhämtat och några idéer på hur eleverna kan gå vidare med t.ex. en handlingsplan. Låt eleverna utifrån det de lärt sig fundera på vad de själva kan göra för att de själva och deras kompisar ska förbli drogfria. Låt eleverna producera ett eget undervisningsmaterial om droger, presentera det t ex på ett föräldramöte Låt eleverna anordna en temadag och bjuda in människor med erfarenhet av området. Diskutera attityder, värderingar, drogers påverkan på hälsan, mentalitet och socialt liv. Låt eleverna skriva en uppsats/göra en pjäs där de får beskriva varför en person börjar ta droger och vilka konsekvenser detta får för honom/henne. Spela upp pjäsen för yngre elever, föräldrar, kompisar m.m. Låt eleverna göra en tidning eller utställning om det de lärt sig. Bjud in lokalpolitiker, närpolis, lokala brottsförebyggande rådet och lokala organisationer som arbetar med drogprevention till diskussion om elevernas förslag för ett drogfritt närsamhälle. Referenser: Alkoholkommittén (2004), Samtal om alkohol i skolan ett material för högstadielärare. Stockholm: Edita Statens folkhälsoinstitut (2010), Berusning på schemat: Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Östersund: Edita Hattie, John. (2009), Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. Oxfordshire: Routledge Kristianstads kommun Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 29