Nr Mot. 1975: av herrar Bergqvist och Rosqvist om förbättrad sjömanspension.

Transkript

1 Mot. 1975: Nr 1192 av herrar Bergqvist och Rosqvist om förbättrad sjömanspension. Den l juli 1972 infördes nuvarande bestämmelser om sjömanspension. Rätt till sjömanspension tillkommer sjöman tidigast vid 55 års ålder. Som förutsättning gäller att han efter sitt JO:e levandsår varit anställd på svenskt handelsfartyg i manskapsställning under minst 120 månader och vidare att minst 80 av dessa månader infallit efter 40:e levnadsåret. Ytterligare an ställningstid ökar pensionens storlek. Pensionsuttaget kan uppskjutas till 60 år. i vissa fall till 62 år. Rätten till pension upphör då sjömannen fyllt 67 år. För närvarande utgår pensionen som mest med knappt kr. per år om den uttas vid 55 års ålder. Uppskjuts pensionsuttaget ti ll 60 års ålder ökar beloppet till omk ring kr. per år. Trots att 1972 års reform innebar stora förbättringar jämfört med vad som gällde tidigare finns det i dag berättigade krav på ändringar i gällande regler. De allvarligaste bristerna är framför allt följande: l. Den pension som utgår vid uttag vid 55 års ålder ger en otillräcklig försörjning. 2. Att sjömanspensionen helt försvinner vid uppnådd " folkpensionsålder" kan innebära problem framför allt för en del utländska sjömän som varit i svensk redares tjänst. 3. Sjömanspensionen iir trots sin speciella karaktär inte pensionsgrundande för ATP. 4. Sjöman har inte rätt att för erhållande av sjömanspension tillgodoräkna sig tid då han arbetet på fartyg som formellt varit i utländsk ägo men som av svensk redare förhyrts obemannat - trots att sjömannen under denna tid betalat svensk sjömansskatt. 5. Utländsk sjöman, som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte betalar svensk sjömansskatt, har inte rätt till sjömanspension. 6. Vissa äldre pensionstagare har en pension på endast omkring 500 kr. om året. 7. Övergångsbestämmelserna har fått en olycklig utformning i vad gäller kvalifikationstid som är intjänad dels i manskaps-, dels i befälsställning. l. Sjömanspension vid uttag vid 55 å rs ålder Den mesta möjliga sjömanspension som i dag utgår vid 55 år är drygt l 000 kr. per månad. Vid pensionsuttag vid 60 år är pensionen drygt l 800

2 Mot. 1975: kr. per månad. Endast det senare pensionsuttaget kan anses ge sjömannen en godtagbar försörjning. Handelsflottans pensionsanstalt har för perioden l juli juni 1974 gjort en sammanställning som visar att sjömanspension beviljats 344 sjömän, varav 259 svenska och 85 utländska medborgare. Endast 58 av samtliga (17 %) var 60 år vid pensionsuttaget Äldre än 60 år var 35 stycken (lo %). 102 sjömän (30 %) tog ut sin pension vid fyllda 55 år och 139 (40 %) mellan 55 och 60 år. Tyvärr lämnar sjöma nnen ofta sitt slitsamma yrke med i förtid nedsatta krafter. Han lämnar dessutom ett specialyrke med bristande anknytning till yrken som han kan utöva i land. Det är därför ofta svårt för en sjöman, som söker sig till arbetsmarknaden i land efter fyllda 55 år, att erhålla ett lämpligt arbete. Pensionsanstaltens sammanställning visar att omkring 2/3 av hela antalet pensionsberättigade sjömän inte anser sig kunna stanna i sitt yrke till dess de kan få den maximala pension som kan ge dem en godtagbar försörjning. De lämnar således ofta sitt arbete i en ålder då de varken får en fullgod försörjning av sin pension eller kan finna en sysselsättning i land vi lken kan ge ytterligare inkomster. Mot denna bakgrund är det rimligt att sjömanspensionen ges en ytterligare förstärkning. 2. Rätt till fortsatt sjömanspension för vissa sjömän efter uppnådd " folkpensionsålder'' Tidigare gällde den ordni ngen att sjöman på svenskt fartyg inte kunde kvalificera sig för sjömanspension om han inte var svensk medborgare eller utländsk medborgare bosatt i Sverige efter sitt 50:e levnadsår. Det är dock i dag självklart att utländsk sjöman, som är bosatt i Sverige, skall vara likställd med svensk sjöman i pensionshänseende. Utländsk sjöman, som inte är bosatt i Sverige, hade ända till utgången av år 1973 endast rätt till sjömanspension. Men numera äger även han rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för ATP. Denna rättighet får han emellertid inte med retroaktiv verkan. Utländsk och ej i Sverige bosatt sjöman, som under lång tid av sitt yrkesverksamma liv ställt sin arbetskraft till den svenska arbetsmarknadens f?rfogande, är således under ytterl igare många år utan möjlighet till försörjning, såvida han inte enligt sitt hemlands lagar kommer i åt njutande av allmän ålderspension. Samma förhållande gäller för i Sverige bosatt utländsk sjöman, med vars hemland Sverige inte slutit avtal som tillförsäkrar vederbörande lands medborgare samma förmåner beträffande ålderspension som gäller för de egna medborgarna. Situationen för dessa sjömän är således fortfarande otillfredsställande. En möj lighet att komma till rätta med detta sociala missförhållande vore att

3 Mot. 1975: sjömanspension för dessa personer även utgår efter det dat um då folkpension enligt lag kan erhållas. 3. Sjömanspension och ATP Sjömanspensionen kan i viss mån betraktas som en ersättning för den arbetsinkomst som sjömannen till följd av sitt tidigare slitsamma yrke inte längre är i stånd att erhålla. Sjömanspensionen har härigenom fått karaktären av en "specialinkomst", som inte är helt jämförbar med annan pension. Man kan därför ifrågasätta om sjömanspensionen inte borde vara pensionsgrundande för ATP. Som ett alternati v till detta kan man tänka sig att sjömanspension utgår även efter uppnådd folkpensionsålder till sjömän som inte får någon ATP eller mycket ringa sådan. 4. Rätt att tillgodoräkna sjömansskattetid på utländskt fartyg, som svensk redare förhyrt obemannat En förutsättning för att få sjömanspension är att sjömannen är anknuten ti ll svenskt fartyg. Svenskt fartyg kan således aldrig ett fartyg vara som är i utländsk ägo, även om det chartrats av svensk medborgare. Något undantag i detta avseende görs inte heller om chartringen avser förhyrning på s. k. bareboat basis, dvs. om fartyget chartrats utan bemanning. Besättning på sådant fartyg avlönas emellertid i enlighet med svenskt kollektivavtal. Skatt skall inbetalas enligt förordningen om sjömansskatt. Här föreligger alltså en bristande överensstämmelse mellan bestämmelserna i sjömansskatteförordningen och sjömanspensionsk ungörelsen. A ena sidan är sjöman som tjänstgör på sådant fartyg skattskyldig, men å andra sidan saknar han rätten att tillgodoräkna sig sjömansskattetiden för erhållande av sjömanspension. När det gäller ATP avskaffades denna orättvisa år Då intogs nämligen i lagen om all män försäkring följande bestämmelse: " Med svenskt handelsfartyg likställes i denna lag utländskt fartyg, som svensk redare förhyr obemannat." 5. Utlä ndsk sjöman som på grund av dubbelskattningsavtal inte betalar svensk sjömansskatt Sverige har med ett stort antal länder träffat s. k. dubbelbeskattningsavtal, vilka i princip innebär att skatt erläggs i den stat där inkomsten förvärvats. Beträffande sjömansinkomster gäller dock i vissa fall andra regler. I somliga dubbelbeskattningsavtal (t. ex. med Nederländerna) finns bestämmelsen att beskattning uteslutande sker i den stat där skattskyldig sjöman har sin hemvist. Eftersom sjämanspensionen förutsätter att sjömansskatt betalats i Sverige kommer en del utländska sjömän inte att kunna kva lificera sig för pension.

4 1975: Man kan på goda grunder ifrågasätta det rimliga i att utländsk sjöman, som bidragit till förkovring av svensk sjöfartsnäring, på detta sätt utestängs från sjömanspension. 6. Förbättring a'' sjömanspensionen för vissa äldre pensionstagare Enligt övergångsbestämmelserna i 1972 års kungörelse om sjömanspen sion medgavs höjda pensionsbelopp för vissa äldre pensionstagare. Höjning en blev 100!\) av dittills utgående pensionsbelopp. Genom att pensionerna från början var oerhört låga blev höjningen i kronor mycket blygsa m. Före omläggningen av pensionen låg dessa pensioner på omkring 200 kr. om året. De höjdes då till cirka 400 kr. om året och gjordes samtidigt värdebeständiga. l dag utgör de bara omkring 500 kr. om året. En förbättring av dessa pensioner är starkt motiverad. 7. Kvalifikationstid som är intjänad dels i manskaps-, dels l befälsställning Handelsflottans pensionsanstalt har i skrivelse till kommunikationsde partementet påvisat att tillämpningen av övergångsbestämmelserna till 1972 års pensionskungörelse kan leda till klart obilliga resultat. Många pensionssökande har både befälstid och manskapst id. De som när mast före fyllda 55 år tjänstgjort som befål skall därvid hänföras till den s. k. befålsklassen, medan de som under samma period tjänstgjort som manskap skall hänföras till manskapsklassen. Grovt räknat kan man säga att manskapstid ger fem gånger så mycket i pensionsrätt som befålstid. Pensionsanstalten visar med åtta konkreta exempel att det många gånger skulle vara förmånligare för sjömannen om han helt kunde bortse från sin befalstid och i stället placeras i manskapsklassen med en kortare kvalifi kationstid. Pensionsanstalten framhåller i sin skrivelse: "Genomsnittligt skulle dc ifrågavarande åtta sjömännen ha fått mer än större pension om deras befälstid aldrig registrerats.--- Därtill skulle denna pension vara värdebeständig. --- En ändring är därför i hög grad ön skv ~ird. Förslag 1972 års reform av sjömanspensionen var ett stort social t framsteg för sjömännen. Alltjämt finns det dock allvarliga brister i pensionssystemet. Svenska sjöfolksförbundet har bl. a. i sk ri velse till kommunikationsdepa r tementet påtalat dessa missförhållanden. Det bör erimras om att när folk pensionsåldern sänks från 67 till 65 år kommer sjömanspensionen att upphöra t v å år tidi gare än vad som f. n. är fallet. Sjömanspensionsfonden kommer därigenom att tillföras en del pengar som kan utnyttjas fö r att förbättra sjömanspensionen. Dessutom borde man kunna överväga en höjning av redaravgiften för detta ändamål.

5 Mot. 1975:1192 Il Hemställan Med stöd av vad som anförts hemställer vi att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att föreslå fårbättringar av gällande bestämmelser om sjömanspension. Stockholm den 27 januari 1975 JAN BERGQVIST (s) BIRGER ROSQVIST (s)