Jämförande studie om kostnaderna för revisionen i Region Jämtland Härjedalen Version: 1

Transkript

1 i Region Jämtland Version: 1 Beslutsinstans:

2 2(22) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND JÄMFÖRELSE AV REVISIONSKOSTNADER MELLAN REGIONER OCH LANDSTING Totala kostnader för revision Fördelning av revisionskostnader Fördelning av kostnader på arvoden, ersättningar till förtroendemannarevisorer respektive sakkunniga revisorer Fördelning av kostnader på anställda respektive upphandlade sakkunniga revisorer Utveckling av kostnader för revision MÖJLIGA FÖRKLARINGAR TILL SKILLNADER I REVISIONSKOSTNADER SLUTSATSER BILAGA NETTOREVISIONSKOSTNADER 2016 I TUSEN KRONOR LANDSTING OCH REGIONER... 15

3 3(22) 1 BAKGRUND Första versionen av denna rapport gjordes Då fanns endast uppgifter tillgängliga om landstingens kostnader för revision år Sommaren 2017 offentliggjorde SKL även uppgifter om landstingens revisionskostnader Denna rapport har kompletterats med en bilaga som innehåller dessa uppgifter. Regionfullmäktige beslutade , 63 om regler för fastställande av revisorernas budget med tidsplan att gälla från och med 1 januari 2016 och börja tillämpas inför budgetarbetet I samband med att reglerna togs fram gjordes en studie om kostnaderna för revisionen i jämförelse dels med hela landet, dels med norrlandstingen. Det har gått några år sedan studien gjordes och särskilda budgetberedningen gav därför samordningskansliet vid sammanträdet i Uppdrag att göra en jämförande studie om. 2 JÄMFÖRELSE AV REVISIONSKOSTNADER MELLAN REGIONER OCH LANDSTING 2.1 Totala kostnader för revision På Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) hemsida finns en sammanställning över samtliga regioner och landstings kostnader för revision. De senaste siffror som finns tillgängliga avser Det finns ingen vedertagen miniminivå vad gäller kostnader för revision av ett landstings verksamhet, men oavsett hur litet ett landsting är finns det ett

4 4(22) antal uppgifter som måste göras. Dessutom säger Kommunallagen 9 kap, 2: Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst 5 revisorer väljas. Denna paragraf lägger ett golv för hur låga revisionskostnaderna kan bli, plus kravet på att de valda revisorerna ska ta hjälp av sakkunniga revisorer. Man kan därför förvänta sig att revisions-kostnaderna, om de beräknas per invånare, blir högre för mindre landsting/regioner och lägre för de större landstingen/regionerna. Detta antagande stämmer väl för de tre stora landstingen/regionerna. Stockholm hade 2014 en nettorevisionskostnad 1 per invånare på 13,70 kr, Skåne 13,42 kr och Västra Götaland 11,43 kr (lägst o landet). Kombinationen kostnad för nettorevision i kronor per invånare och antalet invånare i samma län har plottats in i diagram 1 för att åskådliggöra eventuella samband mellan ett läns befolkningsstorlek och revisionskostnad per invånare. I diagrammet har de 3 största landstingen/regionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götalandsregionen) tagits bort för att tydliggöra bilden. 1 Med nettorevisionskostnad menas följande enligt SKLs kommentar till sammanställningen av revisionskostnader: Kostnader för lekmannarevision i aktiebolagslagen ingår generellt inte. Men vissa landsting/regioner bär kostnaden även för lekmannarevisionen och då förekommer också att revisorerna fått intäkter. ( Det är alltså dessa intäkter som dragits av från revisionskostnaderna för att få jämförbara siffror.)

5 5(22) Diagram 1 Nettorevisionskostnad i kronor per invånare i 2014 Nettorevisionskostnad per invånare 45,00 40,00 35,00 Jämtland Norrbotten Kr 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Västernorrland Kronoberg Blekinge Kalmar Västerbotten 0, Befolkningsstorlek Netto revisionskostnad/invånare kr Genomsnitt landet Genomsnitt Norrland Diagrammet uppvisar en stor spridning kring snittlinjen. De två landsting/regioner, som i likhet med Region Jämtland har en befolkning på mindre än invånare Blekinge ( invånare 2014) och Kronoberg (189128) har trots sin ringa befolkningsstorlek en revisionskostnad per invånare som tillhör de lägsta i landet. I diagrammet framgår också att Region Jämtland år 2014 fortfarande hade den högsta nettorevisionskostnaden per invånare av alla landsting och regioner. Den var då 21 procent högre än det landsting (Norrbotten) som hade näst högst kostnad, 28 procent högre än snittet bland norrlandstingen och 244 procent högre än Västra Götalandsregionen, som hade den lägsta kostnaden av alla.

6 6(22) Tabell 1 Jämförelser av total kostnad för revision per invånare år 2014 Jämförelseposter Landsting/region med näst högsta kostnaden - Norrbotten Region Jämtland s revisionskostnad per invånare var 2014 så här många procent högre: Revisionskostnad per invånare i kr + 21 % 32,39 Genomsnitt norrlandstingen + 38 % 28,50 Genomsnitt landet % 15,56 Landsting/region med lägsta kostnaden- Västra Götaland % 11,43 Om Region Jämtland hade haft revisionskostnader som låg på genomsnittet i Norrland skulle de ha uppgått till 3,6 miljoner kronor, vilket är 1,4 miljoner kronor lägre än de ca 5 miljoner kronor som var utfallet Motsvarande räkneövning med genomsnittskostnaden för Norrbotten ger en kostnad på 4,1 miljoner kronor, vilket är 0,9 miljoner kronor lägre än regionens kostnader. Diagram 2 visar de totala nettorevisionskostnaderna per landsting/region plottat mot respektive befolkningsstorlek. I diagrammet är även inritat en graf som visar vilken nivå nettorevisionskostnaderna skulle ha legat på om de hade motsvarat den genomsnittliga nettorevisionskostnaden per invånare i Sverige.

7 7(22) Diagram 2 Total nettorevisionskostnad per landsting/region samt befolkningsstorlek per landsting/region Summa nettorevisionskostnader i tkr 2014 per landsting/region Norrbotten Västernorrland I tusen kronor Jämtland Kronoberg Kalmar Halland Blekinge Summa nettorevisionskostnader tkr Genomsnitt Diagrammet visar att Region Jämtland hade höga nettorevisionskostnader även i absoluta tal. Regionens totala nettorevisionskostnader var högre än kostnaderna i nio av de övriga 19 landstingen/regionerna, trots att de har större befolkning och därmed även en större verksamhet. 2.2 Fördelning av revisionskostnader Kostnaderna i statistiken från SKL är indelade i flera kostnadsslag. Diagram 3 visar kostnadsfördelningen för landstingen/ regionerna exkl de tre största och diagram 4 visar motsvarande kostnadsfördelning för Region Jämtland.

8 8(22)

9 9(22) Diagram 3 Kostnadsfördelning landstingen exkl Stockholm, Skåne, VGR Revisionskostnader alla landsting exkl Stockholm, Skåne, Västra Götaland 6% 15% Arvoden, ersättningar m.m. tkr Sakkunniga anställda tkr 24% Sakkunniga upphandlade tkr 55% Övrigt (uttbildn, konferenser, adm mm) Diagram 4 Kostnadsfördelning Region Jämtland Revisionskostnader Region Jämtland 11% 9% 12% Arvoden, ersättningar m.m. tkr Sakkunniga anställda tkr Sakkunniga upphandlade tkr Övrigt (uttbildn, konferenser, adm mm) 68%

10 10(22) Diagrammen visar på stora skillnader i fördelning av kostnaden på olika kostnadsslag. Region Jämtland lägger en mindre andel, 9 procent, på de förtroendevalda revisorerna än genomsnittet på 15 procent. Men som en följd av höga totala kostnader innebär det ändå att regionen har en kostnad för de förtroendevalda revisorerna per invånare som är på plats tre i landet, vilket visas i diagram 5 nedan. Den största skillnaden är dock att Region Jämtland lägger en avsevärt mycket större andel, 68 procent, av kostnaderna på anställda sakkunniga revisorer, jämfört med snittet i landet på 24 procent. Hur mycket varje landsting/region lägger på anställda respektive upphandlade sakkunniga varierar emellertid kraftigt mellan enskilda landsting/regioner, vilket kommer att visas i diagram Fördelning av kostnader på arvoden, ersättningar till förtroendemannarevisorer respektive sakkunniga revisorer Antalet förtroendevalda revisorer varierade mellan 5 (Dalarna) och 14 (Stockholm) stycken. Region Jämtland hade 6 förtroendevalda revisorer Efter valet hösten 2014 utökades antalet till 8. Diagram 5 Arvode, ersättning till förtroendevalda revisorer per invånare 2014

11 11(22) 5,00 Arvode, ersättning till revisorer per invånare ,50 4,00 3,50 Kr per invånare 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Fördelning av kostnader på anställda respektive upphandlade sakkunniga revisorer. De förtroendevalda revisorerna måste enligt Kommunallagen kapitel 9 8 biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.. Landstingen och regionerna i landet har gjort väldigt olika val när det gäller att ta anställda respektive upphandlade revisorer till sin hjälp. Diagram 6 Fördelning av kostnaden per invånare för sakkunniga revisorer på upphandlade respektive anställda

12 12(22) 35,00 Kostnad för sakkunniga revisorer per invånare ,00 25,00 Kr per invånare 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Andel upphandlade av kostnad för sakkunniga per invånare Andel anställda av kostnad för sakkunniga per invånare Av 20 landsting/regioner har 8 stycken (40 procent) valt att upphandla hela tjänsten. Övriga landsting/regioner använder sig av både anställda och upphandlade sakkunniga revisorer. Region Jämtland har den största kostnaden för anställda sakkunniga revisorer, medan Norrbottens läns landsting har den största kostnaden för upphandlade sakkunniga revisorer. Norrbottens läns landsting lägger ned 27,51 kr per invånare på upphandlade revisorer jämfört med de 26,80 kr per invånare som Region Jämtland har som kostnader för anställda revisorer. 2.5 Utveckling av kostnader för revision Vid en analys av skälen till varför enskilda regioner och landsting lägger ner olika mycket på revision nämns ofta storlek, och därmed förmodad komplexitet, fler revisionsobjekt, samt dålig ekonomi som faktorer som

13 13(22) brukar medföra ett större behov av revision. Ett skäl som nämndes i ett yttrande från landstingets revisorer LS/806/2014 inför upprättande av regler för fastställande av budgeten för revisionen, var att dåvarande Jämtlands Läns Landstings stora ekonomiska underskott ställer krav på mer revision: Rådande ekonomiska förhållande i JLL som fullmäktige påtalar är just de förhållanden som kan medföra behov av ökade resurser för revisionen, inte minskade. Vid en jämförelse av revisionskostnaderna tio år tidigare - år med 2004 års resultat, som för Jämtlands läns landstings del var positivt, kan konstateras att även då hade Jämtlands läns landsting högst nettorevisionskostnader per invånare av alla landsting/regioner. Diagram 7 Årets resultat i miljoner kronor Miljoner kronor L Blekinge läns landsting 23L Jämtlands läns landsting 07L Kronobergs läns landsting Åren uppvisade landstinget positiva resultat sex år av sju, dock uppnåddes inte god ekonomisk hushållning. Nuvarande höga

14 14(22) revisionskostnader kan således inte enkelt kopplas enbart till de senaste årens allt sämre ekonomiska resultat, eftersom revisionskostnaderna var högst i landet redan innan ekonomin började försämras kraftigt. Övriga två mindre landsting Blekinge och Kronoberg har också under den senaste 15-årsperioden haft ett antal år med svaga eller negativa resultat.

15 15(22) Tabell 2 Revisionskostnad per invånare 2004 och 2014 respektive årets resultat 2004och 2014 samt genomsnittlig procentuell förändring per år Landsting/region Revisionskostnader per invånare 2004 Årets resultat per invånare 2004 Revisionskostnader per invånare 2014 Årets resultat per invånare 2014 Årlig förändring revisionskostnader per invånare Årlig förändring revisionskostnader totalt Jämtland 32, , ,96% 1,88% Norrbotten 25, , ,41% 2,28% Västerbotten 19, , ,67% 1,90% Östergötland 18, , ,00% -0,38% Dalarna 16, , ,49% 0,56% Västernorrland 16, , ,47% 4,42% Gävleborg 15, , ,96% 2,07% Stockholm 14, , ,70% 0,97% Uppsala 14, , ,44% 2,97% Blekinge 14, , ,18% 0,08% Västmanland 13, , ,64% 1,70% Kronoberg 13, , ,73% 3,36% Skåne 12, , ,48% 1,61% Jönköping 12, , ,97% 3,44% Värmland 12, , ,47% 3,51% Västra Götaland 12, , ,81% -0,07% Örebro 11, , ,87% 2,37% Halland 11, , ,71% 3,73% Kalmar 10, , ,65% 2,67% Södermanland 9, , ,15% 4,93% Genomsnitt 14,32 15,57 0,84% 1,63% Kostnaden för revision ökade med i genomsnitt 0,84 procent per år under perioden Under denna period ökade dock landets befolkning med personer. Ökningen av de totala kostnaderna blev 1,63 procent per år i genomsnitt. Variationen mellan olika landsting/regioner vad gäller kostnadsförändring är mycket stor. Östergötland och Västra Götaland minskade till och med kostnaden för revision och Blekinge lät kostnaden ligga nästan oförändrad. Ökningen av revisionskostnaderna för Jämtlands läns landsting låg marginellt högre än genomsnittet för landet.

16 16(22) 3 MÖJLIGA FÖRKLARINGAR TILL SKILLNADER I REVISIONSKOSTNADER I rapporten Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna, Faktabas revision 2012 SKL ges förslag på ett antal faktorer som varje landsting/region kan diskutera utifrån sina lokala förutsättningar, underförstått för att komma fram till hur mycket resurser som revisionen i det egna landstinget/den egna regionen kräver. Där nämns: Verksamhet, kvalitet, ekonomi och befolkningsutveckling Organisation, antal revisionsobjekt, andel externa utförare Riskbedömning Antal utsedda revisorer och hur de arbetar, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Omfattning och användning av sakkunniga, fördelning anställda/konsulter Vilken inriktning, omfattning och fördjupning har revisorernas granskning i förhållande till uppdraget att: o o granska all verksamhet årligen, pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, o o granska och pröva om räkenskaperna är rättvisande samt, granska och pröva om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Hur ser landstingets/regionens egen revision ut i förhållande till revisionen i andra landsting/regioner (organisation, arbetssätt, arvoden mm)?

17 17(22) Ifall resultaten från en statistisk undersökning som gjordes på kommunsektorn 2 går att överföra på landstingssektorn, är dålig ekonomi, svag skattekraft och hög skattesats faktorer som medför högre revisionskostnader. Vidare finns ett samband som visar att högre andel kommunala bolag bidrar till lägre revisionskostnader, troligen genom en minskad komplexitet i kvarvarande kärnverksamhet. Likaså många nämnder i en kommun bidrar till lägre revisionskostnad, vilket skulle kunna förklaras av att varje nämnd då kan bestå av en mer renodlad verksamhet. De styrande i nämnderna har möjlighet till en bättre kontroll över just sin typiska verksamhet vilket kan leda till att revisionen tar mindre resurser i anspråk. Hög grad av politisk konkurrens kan leda till önskemål om högre grad av övervakning och kontroll och därmed högre revisionskostnader. Vid en analys av hur dessa faktorer ser ut för Region Jämtland blir slutsatsen att Region Jämtland uppfyller flertalet kriterier, med undantag för skattesatsen, som ligger på en genomsnittlig nivå i landet. Regionen har under de senaste åtta åren (år 2016 inkluderad) haft underskott under sju år underskott som dessutom blivit allt större. Regionen har en förhållandevis liten andel nämnder i verksamheten. Faktorn hög grad av politisk konkurrens torde inte vara lätt att avgöra. Denna har sannolikt varierat över tiden. Sammanfattningsvis har man i den ovan nämnda statistiska undersökningen försökt hitta strukturfaktorer som kan kopplas ihop med krav på utökad revision. Men, som visades i diagram 1 finns det andra 2 Kommunalrevision Vad påverkar kostnaden för revisionen i Sveriges kommuner, kandidatuppsats Veronica Blank, Instiutionen för ekonomi, Högskolan Kristianstad 2006.

18 18(22) landsting/regioner som trots att även de är relativt små, har svag skattekraft och dålig ekonomi, ändå har haft en väsentligt lägre kostnad för sin revision. Med hänsyn till det finns stora skillnaderna i nettorevisionskostnader per invånare, som inte kan förklaras enbart av skillnader i komplexitet, ekonomisk styrka mm, ligger det nära till hands att fundera över om kostnadsskillnaderna speglar olika ambitionsnivåer eller olika tolkningar av kommunallagen. De tre landsting som ligger närmast i befolkningsstorlek med Region Jämtland tillhörde också de landsting/regioner som hade lägst kostnad per invånare för revisionsverksamheten Befolkningsstorlek och därmed verksamhetens omfattning hör ihop. Man kan anta att dessa fyra landsting/regioner Region Jämtland, Region Kronoberg, Blekinge läns landsting och Kalmar läns landsting har en likartad komplexitet i sin verksamhet. En förenklad jämförelse av de granskningar, som kortfattat beskrivs i revisionsberättelser/revisionsplaner på dessa regioners/ landstings hemsidor ger vid handen att Region Jämtland granskar betydligt fler funktioner/områden än övriga tre landsting/regioner. Bild 1 Översikt över några mindre landstings/regioners revisionsåtgärder 2014 Kronobergs läns landsting 2014 Blekinge läns landsting 2014

19 19(22) Jämtlands läns landsting 2014 H u vu d st u d ie Styrel s en s a r b ete, a n s va r o c h u p p fö l j n i n g Fo l kta n d vå r d en P r i m ä r vå r d en Vå r d p l a ts p l a n er i n g P s yki a tr i n G o d eko n o m i s k h u s h å l l n i n g Avta l s h a n ter i n g M ö ten O ffen tl i gh et o c h s ekr etes s, Fö rst u d ie M å l o c h m å l vä r d en Led n i n gs s ys tem et Fo l kta n d vå r d en m K va l i teten i vå r d en H j ä l p m ed el s ver ks a m h eten Stä dfunkti onen Kos tenheten M ed i c i n tekn i s k u tr u s tn i n g Fo l kh ä l s o a r b etet IT-s töd He aring LEX M a r i a O p er a ti o n s p r o c es s en O rtopedprojektet Jä m l i k vå r d Kompetens förs örjni ng Sjukfrå nva ron EU-m ed el Bi s ys s l o r Kalmar läns landsting 2014 Granskning/ärende/skrivelse Intern kontroll vid region-, utomläns- och utlandsvård Regionsjukvårdsnämnden Samordningsförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Landstingets betalningsrutiner Landstingets informationssäkerhet Intern kontroll avseende vissa kostnadsslag (representation mm) Tillämpning av FNs barnkonvention Bland dessa punkter har inte revision av landstings/regionägda bolag tagits med då revisionskostnaden för dem inte ingår i nettokostnaden för revision. I listorna över granskning ingår inte de fortlöpande granskningar som görs av delårsbokslut och liknande. 4 SLUTSATSER Region Jämtland under en mycket lång tid haft revisionskostnader per invånare som varit avsevärt högre än övriga landsting och regioner, även under perioder när dåvarande Jämtlands läns landsting uppvisade positiva ekonomiska resultat. Faktorer som visat sig ha koppling till högre revisionskostnader inom kommunsektorn har även funnits för Jämtlands läns landsting, varför en högre revisionskostnad än genomsnittet inte är oväntad.

20 20(22) Enligt God Revisionssed 3, sägs följande: Resursbehovet för revisionen varierar mellan kommuner men också över tiden i den enskilda kommunen. Förutsättningar i verksamhet, organisation och ekonomi är olika, liksom behoven av revision i olika utvecklingsskeden. Utformning och kvalitet i den interna kontrollen eller bedömda risker i verksamheten har stor betydelse för bedömning av behovet. Med hänsyn till att budgeten för revision utgår från den storlek som fastslogs för många år sedan och därefter gradvis skrivits upp, är det svårt att se att resurstilldelningen över tiden skulle ha påverkats av sådana förändringar av behovet som avses i citatet. Ekonomin uppvisade tidigare positiva resultat. Den interna kontrollverksamheten har under senare år byggts ut. Förutom att Region Jämtland har avsevärt mycket högre kostnader för revision per invånare, är den stora skillnaden mot hur övriga landsting och regioner organiserat sin revisionsverksamhet, att en så stor andel som 68 procent av budgeten läggs på anställda sakkunniga revisorer, jämfört med 24 procent i övriga landet exklusive Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Om en relativt liten andel av kostnaderna läggs på upphandlade sakkunniga 4 blir det också betydligt svårare att variera kostnaderna mellan åren, utifrån skiftande behov. Justeringar av budgeten nedåt kan i praktiken endast ske vid naturliga avgångar, medan ökningar lättare kan göras genom att mer pengar läggs på upphandlade sakkunniga. 3 som det citeras i landstingsrevisorernas yttrande DNR LS/806/ procent för Region Jämtland jämfört med 55 procent i övriga landsting och regioner exkl Stockholm, Skåne och Västra Götaland

21 21(22) Bedömningen av behov av resurser för revision baseras på en risk- och väsentlighetsbedömning, i vilken kvaliteten på den interna kontrollen ingår som en faktor att ta hänsyn till. Att jämföra hur dessa bedömningar ser ut i olika landsting/regioner är omöjligt att någorlunda enkelt göra, men däri torde en del av förklaringen till de stora kostnadsskillnaderna kunna återfinnas.

22 5 BILAGA NETTOREVISIONSKOSTNADER 2016 I TUSEN KRONOR LANDSTING OCH REGIONER Landsting/Regioner Invånare Antal revisorer 2016 Arvoden, ersättningar m.m. tkr Utbildning o konferenser tkr Sakkunniga anställda tkr Sakkunniga upphandlade tkr Övriga kostnader tkr Summa rev.kostnad Intäkter brutto tkr tkr Summa rev.kostnad netto tkr Total verksamhetskostnad brutto tkr Rev.kostand/ total verksamhetskostnad promille Revisionskostnad netto/ inv kr Stockholm Lt ,41 14,00 Västra Götaland R ,33 10,45 Skåne R ,35 11,38 Östergötland R ,59 19,68 Norrbotten R ,98 33,90 Västerbotten Lt ,64 23,70 Västernorrland Lt ,74 23,99 Gävleborg R ,60 20,24 Värmland Lt ,65 19,67 Jönköping R ,47 15,46 Dalarna Lt ,61 19,15 Uppsala R ,36 14,41 Jämtland R ,12 39,80 Halland R ,50 15,13 Västmanland R ,53 17,19 Örebro R ,41 14,32 Sörmland Lt ,45 14,13 Kronoberg R ,52 17,98 Kalmar Lt ,40 13,66 Blekinge Lt ,43 14,29 Summa Genomsnitt ovägt 0,55 18,63 Genomsnitt vägt 8,85 0,46 15,42