ÅRSMÖTE 2014 Handlingar november 2014

Transkript

1 ÅRSMÖTE 2014 Handlingar november 2014

2 Elin Andersson från Ung Pirat och Lovisa Persson från Förbundet Vi Unga på LSU:s Representantskap 2013 Foto 2 / Charles Ludvig Sjölander

3 INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL LSU:S ÅRSMÖTE 2014 PROGRAM 5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA 6 FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING 7 VAL AV NOMINERINGSKOMMITTÉ FÖR VAL AV VALBEREDNING 8-9 GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING FÖR PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER 12 PROPOSITION: FASTSTÄLLANDE AV BUDGETDIREKTIV PROPOSITION: JUSTERING AV STADGAR 14 PROPOSITION: SYFTESPARAGRAFEN 15 PROPOSITION: DET NYA IDÉPROGRAMMET 16 BEHANDLING AV MOTIONER 16A MOTION: STATUERNA FÖR MUCF:S ORGANISATIONSBIDRAG 16B MOTION: FÖR UNGAS VERKLIGA POLITISKA MAKT, SÄNK RÖSTRÄTTSÅLDERN 17 VALÄRENDEN 17A VAL AV ORDFÖRANDE 17B VAL AV REVISORER OCH REVISORSERSÄTTARE 17C VAL AV VALBEREDNING MEDLEMSORGANISATIONER I LSU

4 Ordförande Felix och Generalsekreterare Hannah på LSU:s 65-årsfirande under Representantskapet Foto / Charles Ludvig Sjölander

5 VÄLKOMMEN TILL LSU:S ÅRSMÖTE 2014 Det är dags för Representantskapsmötet, LSU:s högsta beslutande organ och årsmöte. Vi samlas för att utbyta åsikter och ta beslut om viktiga riktningar för LSU:s kommande arbete. Förra året valde vi styrelse för , vi tog beslut om verksamhetsplan för , en långsiktig strategi och reformer om medlemsavgift och medlemskriterier. Detta år ska vi istället fokusera på LSU:s politik, med det nya idéprogram som styrelsen lägger fram till årsmötet. Styrelsen återrapporterar också i frågan om en översiktlig översyn av syftesparagrafen, med förslag på justeringar. Vi ska dessutom välja ny valberedning för , en ny ordförande och nya revisorer. Många viktiga beslut alltså. Ta chansen att påverka vad LSU ska vara och tycka framöver! Välkommen till årsmötet! FELIX KÖNIG, ORDFÖRANDE HANNAH ANDRÉN, GENERALSEKRETERARE [email protected] [email protected]

6 PROGRAM LÖRDAG 15 NOVEMBER SÖNDAG 16 NOVEMBER 9.00 REGISTRERING Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås REGISTRERING Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås INVIGNING Invigningstal Årsmötet öppnas Föredragningslistans punkt PAUS VÄLKOMNA TILLBAKA Praktisk info om dagen FÖRHANDLINGAR I PLENUM Beslut om propositioner och motioner FORTSÄTTNING I PLENUM Föredragningslistans punkt 1-10 Presentation av propositioner LUNCH PAUS FÖRHANDLINGAR I PLENUM Beslut om propositioner och motioner BEREDNINGSGRUPPER Diskuterar propositioner & motioner PÅVERKANSTORG Yrka och mingla! LUNCH FÖRHANDLINGAR I PLENUM Valärenden FIKA FIKA & PÅVERKANSTORG FÖRHANDLINGAR I PLENUM INFORMATION Praktisk info inför middag och söndag FÖRHANDLINGAR I PLENUM Valärenden och övriga ärenden REPRESENTANTSKAPSMÖTETS AVSLUTANDE SLUT SLUT ÅRSMÖTESMIDDAG Härlig årsmötesmiddag på Färgfabriken! 6

7 5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa föredragningslistan 1. Representantskapsmötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer A. Mötesordförande B. Mötessekreterare C. 4 protokollsjusterare, tillika rösträknare 3. Beslut om mötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av röstlängd 5. Fastställande av föredragningslista 6. Fastställande av arbetsordning 7. Val av nomineringskommitté för val av valberedning 8. Godkännande av årsredovisning för Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning 9. Revisorernas berättelse, samt revisorernas rapport över innevarande verksamhetsår 10. Beslut om ansvarsfrihet för föregående verksamhetsårs styrelse 11. Proposition: Nya medlemsorganisationer 12. Proposition: Fastställande av budgetdirektiv (rambudget) och finansiella mål 2015, medlemsavgift för nästföljande verksamhetsår och preliminär medlemsavgift för året efter det. 13. Proposition: Justering av stadgar 14. Proposition: Syftesparagrafen 15. Proposition: Det nya idéprogrammet 16. Behandling av motioner A. Statuerna för MUCF:s organisationsbidrag B. För ungas verkliga politiska makt, sänk rösträttsåldern 17. Valärenden A. Val av ordförande B. Val av revisorer och revisorsersättare C. Val av valberedning 18. Övriga ärenden 19. Representantskapsmötets avslutande 7

8 6 FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa arbetsordningen Yttrande- och förslagsrätt Under årsmötet har ett ombud från varje medlemsorganisation, styrelsens ledamöter och årsmötets mötesordförande yttrande- och förslagsrätt. Övriga representanter från medlemsorganisationerna har yttranderätt. Etableringsmedlem har yttranderätt men inte röst- eller förslagsrätt på Representantskapsmötet. LSU:s generalsekreterare har yttranderätt. Därtill har revisorerna yttrande- och förslagsrätt i frågor som rör deras granskning, och valberedningen i frågor om personval. Kandidater till förtroendeposter har yttranderätt i samtliga valärenden. Röstlängd Röstlängden justeras i början av årsmötet, när förhandlingar återupptas och inför slutna omröstningar. Om en organisation behöver byta ombud ska detta meddelas till ordföranden. Detsamma gäller om ett ombud måste lämna årsmötet. Yrkandestopp Yrkandestopp infaller i god tid innan påverkanstorget avslutas. Yrkanden lämnas in till presidiet eller på påverkanstorget. Beredningsgrupper För att bereda frågor för beslut i plenum behandlas motioner och propositioner i beredningsgrupper, som leds av en diskussionsledare som väljs av årsmötet utifrån styrelsens förslag. Beredningsgrupperna är inte beslutande. Påverkanstorg På påverkanstorget sätts samtliga yrkanden upp. Där finns möjlighet för jämkningar mellan olika yrkanden och för ombud att läsa vad andra ombud tycker och ge stöd till dessa yrkanden. Plenumförhandlingar Under plenumförhandlingarna kan du begära ordet, vilket du gör genom att räcka upp ditt personliga röstkort. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt får företräde framför personer som redan talat. Alla yrkanden som årsmötet ska behandla 8

9 måste vara inlämnande till påverkanstorget eller presidiet. Alla yrkanden på årsmötet protokollförs. I plenum kan du begära ordet av följande skäl: Du vill argumentera ditt förslag. Du vill bidra med en sakupplysning. Det kan vara ett faktum som glömts bort eller något som är fel. Då får du inte argumentera eller komma med förslag. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Ordföranden beslutar om sakupplysning ska beviljas. Du vill begära replik när ditt tidigare inlägg blivit felaktigt uppfattat eller känner dig personligt angripen i en debatt. Repliken ska vara kort och får inte innehålla något nytt förslag. Ordföranden avgör om begäran om replik ska beviljas. Replik bryter talarlistan, och kan följas av kontrareplik på samma sätt som replik. Du vill väcka en ordningsfråga, som rör formerna för årsmötet. Ordningsfrågan bryter talarlistan och behöver i regel inte lämnas inte skriftligt. Rådgör gärna med presidiet om du är tveksam. Presidiet ansvarar för årsmötets tidsplanering och ordförande meddelar årsmötet vilken tid som finns för att behandla ett ärende, och när den tiden är slut har ordförande rätt att sätta streck i debatten. Utöver detta kan årsmötet även besluta om talartidsbegränsning utifrån ordförandens förslag. Ordningsfrågor Det finns flera olika typer av ordningsfrågor: Paus. I långa förhandlingar behövs det ibland en paus. Presidiet lägger in sådana där det passar bra. Tycker du att det behövs ytterligare en paus kan du begära det, presidiet beslutar då om det fungerar eller inte. Tidsbegränsning. Om talarna talar för länge kan årsmötet införa en tidsbegränsning så att man bara får tala ett visst antal minuter innan presidiet avbryter. Det är alltid presidiet som bestämmer hur lång tidsbegränsningen ska vara, men du kan yrka på att den ska införas eller tas bort. Streck i debatten. Ombud eller ordförande kan föreslå streck i debatten om du anser att debatten drar ut på tiden. Beslut tas av årsmötet efter fråga från ordföranden. När streck i debatten sätts får de som vill tala sätta upp sig på talarlistan. Efter det kan ingen ytterligare sätta upp sig. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden de yrkanden som kommit in. Efter att strecket är satt får inga nya yrkanden lämnas in. Beslut Samtliga beslut fattas i plenum. När debatten i en fråga är avslutad frågar ordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Ordföranden redovisar de yrkanden som kommit in, och föreslår i vilken ordning yrkandena ska behandlas (propositionsordning). Förslagsställarens (styrelse/valberedning/revisorer) förslag är huvudförslag i plenum. Vid motioner är motionärens förslag huvudförslag. Beslut fattas med acklamation (ja-rop) och att samtidigt sträcka upp sitt röstkort. Ordföranden avgör vilket av förslagen som har fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. 9

10 Om något av ombuden upplever att ordföranden uppfattat omröstningen fel kan den begära votering. I det fallet prövas förslaget i en försöksvotering där ombuden enbart räcker upp sina röstkort. Om någon begär rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden, som avgör vilket av förslagen som har fått majoritet. När rösträkning genomförs redovisas de och förs till protokollet. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet har fattats. Reservationen ska lämnas in skriftligt till ordföranden, senast vid avslutandet av årsmötet, och protokollförs. Ledamöter av LSU:s styrelse har rätt att anmäla avvikande mening till protokollet. Talartid Personer med yttranderätt har en talartid på tre minuter. Inför personval kan personer med yttranderätt plädera för kandidater. Personen har då en minuts talartid. I replikskiften är talartiden en minut. Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser tillämpar årsmötet sluten omröstning. För att en röst ska vara giltig ska den innehålla det angivna antalet namn, dvs. så många platser som det finns att fylla eller färre namn. Antalet röster för varje kandidat förs till protokollet. 10

11 7 VAL AV NOMINERINGSKOMMITTÉ FÖR VAL AV VALBEREDNING Nomineringar till nomineringskommittén kommer från er ombud på plats. Om du kan tänka dig att sitta i en nomineringskommitté får du gärna förbereda dig på denna punkt. Nomineringskommittén ska bestå som mest av 5 personer. Nomineringskommittén tar under årsmötet fram ett förslag på valberedning som årsmötet sedan tar ställning till och röstar om. Foto / Charles Ludvig Sjölander Tre femtedelar av valberedningen på Representantskapet

12 8-9 GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING 2013 STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att godkänna årsredovisningen 2013, och därmed fastställa resultat- och balansräkningen Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning. Årsredovisningen och revisionsberättelsen är bilagd möteshandlingarna separat. 12

13 11 PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att bevilja följande organisationer ordinarie medlemskap i LSU Tamam Unga Feminister Amatörteaterns barn- och ungdomsförbund Sveriges Elevråd Att bevilja följande organisationer etableringsmedlemskap i LSU Ensamkommandes förbund Tamams ansökan Tamam är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som arbetar med barn, unga och unga vuxna med mångfald, antirasism och ungas samhällsengagemang för att skapa nya mötesplatser, organisera meningsfulla fritidsaktiviteter, ge alla lika förutsättningar i skolan och uppmuntra unga människors samhällsengagemang. Organisationen är demokratiskt uppbygd och samlar 1000 medlemmar i 5 lokalföreningar. Unga Feministers ansökan Unga Feminister startade 2011 och är ungdomsförbundet till partiet Feministiskt initiativ. Idag har organisationen 17 lokalavdelningar i hela landet och organiserar 6500 medlemmar under 26år. Unga Feminister får idag inget statsbidrag av Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, men bedöms klara kriterierna och få bidrag under Organisationen är demokratiskt uppbyggd och styrelsen bedömer att Unga Feminister klarar medlemskriterierna. Amatörteaterns barn- och ungdomsförbunds ansökan ATR UNG är en avknoppning från Amatörteaterns Riksförbund (ATR) och finns för barn- och ungdomsföreningar som utövar amatörteater. Organisationens syfte är att bland annat erbjuda mötesplatser, utbildningar, nätverk och ekonomiskt stöd till medlemsföreningar och medlemmar. Förbundet bildades i december Barn- och ungdomsverksamheten har funnits i flera år, men tidigare då hos ATR. I dagsläget har organisationen 35 föreningar med cirka 4000 medlemmar. 13

14 Sveriges Elevråds ansökan Sveriges Elevråd är en rikstäckande ideell organisation för elevkårer och elevråd på övre grundskolan. De organiserar fristående demokratiska föreningar som arbetar för en mer givande skoltid för eleverna på skolan. Sveriges Elevråd är demokratiskt uppbyggd och samlar 35 medlemsföreningar och cirka 4700 medlemmar. 11 ETABLERINGSMEDLEMSKAP Ensamkommandes förbunds ansökan om etableringsmedlemskap Ensamkommandes Förbund är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund som består och drivs av självorganiserade ensamkommande ungdomar från olika länder. Ett av förbundets huvudsakliga syften är att göra ensamkommandes röster hörda och arbeta för att ensamkommande får ett värdigt bemötande i asylprocessen samt får sina rättigheter respekterade i samhället som helhet. Förbundet vill även fungera som ett socialt nätverk där ensamkommande kan stötta och stärka varandra. Förbundet startade sin verksamhet år 2012 och samlar drygt 500 medlemmar i tre föreningar. Ensamkommandes Förbund har en ambition att inom 3 års tid växa och klara MUCFs kriterier för statsbidrag, denna målsättning beskrivs mer i bifogat brev från organisationen. Foto / Charles Ludvig Sjölander Styrelsens yttrande Styrelsen välkomnar medlemsansökningarna från Tamam, Unga Feminister, Amatörteaterns barn- och ungdomsförbund samt Sveriges Elevråd och föreslår årsmötet bevilja dessa ordinarie medlemskap. Styrelsen har även haft en tät dialog med Ensamkommandes förbund och välkomnar även deras ansökan om etableringsmedlemskap. 14

15 11 INFORMATION OM UTTRÄDE STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att tacka för informationen Styrelsen har beslutat om följande organisationers utträde. Liberala ungdomsförbundets utträde Organisationen har under slutet av 2013 hört av sig och begärt utträde. Boosters utträde Organisationen har under slutet av 2013 hört av sig och begärt utträde. KFUK-KFUM Scouts utträde Organisationen har begärt utträde till följd av att alla KFUM-organisationer går ihop och samlas inom en gemensam organisation. Serbiska Ungdomsförbundet i Sveriges utträde Organisationen har inte betalat sin medlemsavgift och medlemskapet har därför varit fryst i två år. De har inte gått att kontakta. Organisationen bör avskrivas som medlem. Kurdistans Studentförbund i Sveriges utträde Organisationen har inte betalat sin medlemsavgift och medlemskapet har därför varit fryst i två år. De har inte gått att kontakta. Organisationen bör avskrivas som medlem. Styrelsens yttrande Styrelsen beklagar att Liberala ungdomsförbundet och Booster begärt utträde. Styrelsen beklagar även att Serbiska Ungdomsförbundet i Sverige och Kurdistans Studentförbund i Sverige avskrivs som medlemmar. Styrelsen konstaterar att KFUK-KFUM Scout går ur till följd av att organisationen läggs ned och blir en del av KFUM som idag är medlemmar. 15

16 12 PROPOSITION: FASTSTÄLLANDE AV BUDGETDIREKTIV 2015 samt finansiella mål 2015, medlemsavgift 2015 och preliminär medlemsavgift 2016 STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Godkänna rambudgeten för 2015 med resultatambitionen 0 kr Att medlemsavgifterna behålls oförändrade för 2015 och preliminärt oförändrade för 2016 Intäkterna i rambudgeten är specificerade utifrån om de är centrala intäkter eller projektmedel från bidragsgivare. Till centrala intäkter hör vårt grundbidrag, medlemsavgifter och övriga intäkter, där övriga intäkter består av deltagarintäkter, breddad finansiering och intäkter vi får via företagssamarbeten. Våra projektmedel är intäkter vi får från olika bidragsgivare, de summeras samt specificerade utefter vilket verksamhetsområde projektet där bidraget används tillhör. Under intäkter finns också de medel vi vidareförmedlar till våra partnerorganisationer specificerat. Kostnaderna i rambudgeten är specificerade utifrån om de är centrala eller verksamhets/projektbundna kostnader. Under centrala kostnader finns de kostnader som rör LSU:s kansli och administration, central personal och revision specificerade, men också styrelsen kostnader och centrala verksamhetskostnader såsom Almedalen och årsmötet. Under rubriken verksamhet/projekt inom LSU finns kostnaderna specificerade utifrån LSU:s tre verksamhetsområden. De medel vi vidareförmedlar till partnerorganisationer finns också specificerade här. LSU:s långsiktiga mål I denna rambudget lägger vi fram en rambudget med resultatambitionen 0 kr. LSU har tidigare år behövt ett överskottsmål för att förbättra det egna kapitalet. Men i och med att vårt egna kapital idag är så pass bra är det de närmaste åren inte längre nödvändigt med överskottsmål. Istället har vi möjlighet att fördela det tidigare överskottet på verksamhet och då främst kopplat till LSU:s långsiktiga strategi och dess prioriteringar. En återkommande analys av LSUs verksamhet är att vi i för hög utsträckning är finansierade från projektmedel. Detta är något vi är medvetna om och vi arbetar mot att vara mindre projektberoende. För om LSU ska kunna stötta våra medlemmar att möta de samhällsutmaningar de möter idag måste vi hela tiden utvecklas och förändras. Men detta är ett långsiktigt arbete som måste skötas ansvarsfullt och som bygger på att vi måste hitta andra relevanta finansieringskällor. 16

17 LSU:s intäkter utifrån intäktskälla Diagrammet visar den procentuella uppdelningen av LSU:s intäkter utifrån våra olika intäktskällor. Projektmedel Projektmedel Grundbidraget Grundbidraget Övriga Övriga intäkter intäkter Medlemsavgifter Medlemsavgifter Projektmedel Grundbidraget Projektmedel Övriga intäkter utifrån Medlemsavgifter LSU:s verksamhetsområden Grafen nedan visar våra projektmedel utifrån våra verksamhetsområden. Som grafen visar har vi störst projektmedel inom Global utveckling (inklusive vidareförmedling) där vi får stöd av Forum Syd. Ungefär en tredjedel av våra bidrag går till Organisation & ledarskap, där bland annat DEMO-projektet ligger som vi får finansiering från Allmänna Arvsfonden till. Politik och påverkan är det områden där det är svårast att finansiera externt. Organisation Organisation & ledarskap ledarskap Global Global utveckling utveckling Politik Politik & påverkan påverkan Medel Medel Organisation för för vidareförmedling vidareförmedling & ledarskap inom inom Global Global Global utveckling utveckling utveckling Politik & påverkan LSU:s Medel kostnader för vidareförmedling inom Global utveckling Verksamhet/projekt Verksamhet/projekt inom inom LSU LSU centralt Styrelsen Styrelsen och styrelsekostnader. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader centralt centralt Verksamhet/projekt inom LSU LSU:s LSU:s kansli kansli Styrelsen Medel Medel för för vidareförmedling vidareförmedling inom inom Verksamhetskostnader Global Global utveckling utvecklingcentralt LSU:s kansli Medel för vidareförmedling inom Global utveckling Nedan finner ni LSU:s kostnader specificerade utifrån projekt samt de centrala budgetposterna kansli, verksamhetskostnader Medlemsavgift Omsättning Avgift Avgift med rabatt < 2 miljoner kr kr < 5 miljoner kr kr < 10 miljoner kr kr < 15 miljoner kr kr > 15 miljoner kr kr 64% 64% 64% 24% 24% 24% 31% 31% 31% 18% 18% 18% 60% 60% 60% 27% 27% 27% 31% 31% 31% 13% 13% 13% 15% 15% 15% 4% 4% 5% 5% 4% 5% 3% 3% 4% 4% 3% 4% 17

18 RAMBUDGET Denna rambudget syftar till att illustrera de preliminära finansiella ramarna för LSU 2015 utifrån vilka styrelsen har föreslagit budgetdirektiven. Budgeten anges i tkr. Preliminära Prognos Preliminära Resultat finansiella 2014 finansiella 2013 ramar 2015 (fastställs ramar ) INTÄKTER Centrala intäkter Grundbidrag Medlemsavgifter Övriga intäkter Projektmedel Organisation & ledarskap Politik & påverkan Global utveckling Medel för vidareförmedling inom Global utveckling SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Centrala kostnader LSU kansli Verksamhetskostnader Styrelsen Verksamhet/projekt inom LSU Organisation & ledarskap Politik & påverkan Global utveckling Medel för vidareförmedling inom Global Utveckling SUMMA KOSTNADER RESULTAT UTGÅENDE EGET KAPITAL

19 13 PROPOSITION: JUSTERING AV STADGAR STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att i 13 Antagande av medlemsorganisationer i stadgan ändra tionde stycke om etableringsmedlemmar och lägga till efter andra meningens slut Styrelsen behandlar och beslutar löpande under året om ansökningar om etableringsmedlemskap. Under representantskapet 2013 infördes etableringsmedlemskapet i stadgarna för att LSU ska kunna stötta nya organisationer som vill bli medlemmar men som ännu inte klarar medlemskriterierna. En grundläggande tanke i propositionsarbetet var att det skulle vara styrelsen som löpande under året kunde besluta om nya etableringsmedlemmar, till skillnad från antagande av ordinarie medlemmar som representantskapet beslutar om. Något sådant förtydligades aldrig i stadgarna utan föll bort ur propositionstexten som skickades till medlemmarna inför representantskapet. I stadgan står nu rörande medlemskapet: Som etableringsmedlem kan antas barn- och ungdomsorganisation som inte uppfyller kriterierna för fullvärdigt medlemskap, men som har ambitionen att inom kort uppfylla dem. De krav som etableringsmedlemskapet medger dispens ifrån är krav 3, 4 och 6. Dispens från dessa krav kan beviljas som mest i tre år, efter den tiden behandlas etableringsmedlemmens status åter på årsmötet. Styrelsen föreslår nu att representantskapet ska anta ett förtydligande i stadgarna om att det bör vara styrelsen som beslutar om ansökningar som etableringsmedlem. Stadgan föreslås se ut såhär: Som etableringsmedlem kan antas barn- och ungdomsorganisation som inte uppfyller kriterierna för fullvärdigt medlemskap, men som har ambitionen att inom kort uppfylla dem. De krav som etableringsmedlemskapet medger dispens ifrån är krav 3, 4 och 6. Dispens från dessa krav kan beviljas som mest i tre år, efter den tiden behandlas etableringsmedlemmens status åter på årsmötet. Styrelsen behandlar och beslutar löpande under året om ansökningar om etableringsmedlemskap. 19

20 14 PROPOSITION: SYFTESPARAGRAFEN [ ] STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa LSU:s justerade syftesparagraf Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vår uppgift är att stärka den demokratiska organiseringen med mångfald och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Vi är en mötesplats inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, påverkansarbete och ungdomspolitik. Vi verkar för ökad makt hos unga. LSU:s representantskap 2013 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att göra en översiktlig översyn av LSU:s syftesparagraf. Det beslutades genom en motion från Sveriges elevråd SVEA, Sverok, Rädda Barnens Ungdomsförbund, Ung Media och Scouterna. Motionärerna föreslog att styrelsen skulle se över syftesparagrafen tillsammans med medlemsorganisationerna. Frågan väckte stor diskussion på årsmötet, och vi landade gemensamt i att en översiktlig översyn skulle genomföras. Översynen skulle kunna göra så att ett nytt förslag på syftesparagraf presenterades, eller att inga förändringar föreslogs. Under året har styrelsen diskuterat frågan på varje möte. Medlemsorganisationerna har vid fyra tillfällen haft möjlighet att komma med synpunkter (genom e-postutskick och en av konsultationerna vi arrangerat om idéprogrammet). Styrelsen föreslår att syftet i stadgan justeras. Det är ingen fullständig revision, utan en mindre justering för större tydlighet och skärpa. Styrelsen har tydligt pekat ut att detta inte ska vara ett sätt att förändra det LSU gör eller den inriktning LSU har på sin verksamhet, utan snarare se till att detta framgår tydligare i vår syftesparagraf. 20

21 I denna proposition beskrivs: 1. hur syftesparagrafen sett ut sedan LSU:s bildande 2. synpunkter som kommit in från medlemsorganisationer 3. förslag på justering Viktigt att poängtera är; för att kunna ändra i stadgans första paragraf krävs tre fjärdedelars majoritet av ombuden på två årsmöten i rad. Vi redovisar med denna proposition det uppdrag vi fått av årsmötet. Skulle det finnas genomgripande synpunkter på förändringar av syftet för LSU som går längre än de justeringar styrelsen idag föreslår menar vi att detta bör ske som motion till kommande representantskap. LSU:s syftesparagraf sedan vi bildades 40/50-talet Från starten 1948 gällde detta syfte: Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (The National Council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise, Schwedischer Jugendring) är ett samarbetsorgan för svenska ungdomsorganisationer och har till uppgift att utgöra ett forum för huvudsakligen internationella frågor av gemensamt intresse för det fria och frivilliga ungdomsarbetet och att tjäna som svensk nationalkommitté för World Assembly of Youth (WAY) 70-talet 18 oktober 1973 antogs ett nytt syfte: Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (The National Council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise, Schwedischer Jugendring) är ett samarbetsorgan för svenska ungdomsorganisationer och har till uppgift att utgöra ett forum för huvudsakligen internationella frågor av gemensamt intresse för det fria och frivilliga ungdomsarbetet att utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna verka för demokrati, social rättvisa, nationell självbestämmanderätt samt mot kolonialism att tjäna som ett kontaktorgan till internationella organisationer i frågor som berör ungdomsarbete. 80-talet 20/ slogs SUL ihop med FNU, Föreningen Nordens Ungdomsrepresentantskap, och en ny skrivning i syftet lades in. Fokus förflyttades bl.a. från ungdomsarbete till ungdomsorganisationer: Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise), är de svenska ungdomsorganisationernas samarbetsorgan för nordiska och andra internationella frågor och har till uppgift att utgöra ett forum huvudsakligen för internationella frågor av gemensamt intresse för ungdomsorganisationerna att sprida upplysning om Norden bland ungdomsorganisationerna och stimulera dessa till ökat nordiskt samarbete att tjäna som ett kontaktorgan till internationella organisationer i frågor som berör ungdomsarbete att utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna verka för demokrati, social rättvisa, nationell självbestämmanderätt samt mot kolonialism. 21

22 90-talet När LSU började arbeta med nationella frågor på 90-talet ändrades syftesparagrafen återigen. Antagligen ändrades syftesparagrafen ca 1995 till detta: Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil National des Organisations Jeunesse Suédoise, Consejo Nacional de las Organisaciones Juventudes Suecos) är de svenska ungdomsorganisationernas samar-betsorgan och har till uppgift: Att utgöra ett forum för frågor av gemensamt intresse för ungdomsorganisationerna. Att tjäna som ett kontaktorgan till nationella och internationella organisationer i frågor som berör ungdomssamarbete. Att verka utifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s deklarationer om barnens rättigheter. 00-talet I början av 2000-talet inleddes en medlemsinklusiv syftesrevision. Förändringarna som gjordes då är de största som gjorts i syftesparagrafen. Denna formulering antogs 2005 och bekräftades på årsmötet Det är vår nuvarande syftesparagraf. Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vi är mötesplatsen och kompetenscentrat som med ett mångfaldsoch rättighetsperspektiv bedriver en bred verksamhet inom ledarskap och organisationsutveckling, samt bedriver ungdomspolitik och påverkansarbete. Foto / Charles Ludvig Sjölander Medlemsorganisationernas synpunkter längs vägen Genom hela processen har vi inhämtat synpunkter från medlemsorganisationerna. Synpunkter har inkommit skriftligen från bland andra Sveriges Ungdomsråd, CUF och Sveriges Elevkårer. I medlemsorganisationernas synpunkter har det inte gått att finna en gemensam linje utan olika saker har uttryckts som bra respektive mindre bra i syftet. Samtliga medlemsorganisationer har beskrivit att man tycker syftet är fungerande. 22

23 Vårt förslag Nuvarande syfte Styrelsens förslag på justering LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vi är mötesplatsen och kompetenscentrat som med ett mångfalds- och rättighetsperspektiv bedriver en bred verksamhet inom ledarskap och organisations-utveckling, samt bedriver ungdomspolitik och påverkansarbete LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vår uppgift är att stärka den demokratiska organiseringen med mångfald och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Vi är en mötesplats inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, påverkansarbete och ungdomspolitik. Vi verkar för ökad makt hos unga. Styrelsen har fokuserat på att hitta en syftesparagraf som kan uppfylla årsmötets och medlemmarnas synpunkter. Fokus har legat på andra stycket i syftet och inte på meningen som lyder: Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. Styrelsen tycker att samtliga justeringar som föreslås faller inom ramen för redaktionella ändringar, med ett undantag: att skriva om ökad makt hos unga. Vi upplever att vi kan lägga fram denna ändring eftersom ordet makt varit centralt i LSU:s arbete med ungdomspolitiken de senaste fem åren, och att detta har en bred förankring bland medlemsorganisationerna. Styrelsen har fokuserat på att behålla viktiga värdeord. Demokrati, rättighetsperspektiv (ändrat till mänskliga rättigheter ) och mångfald finns kvar. Vi har tagit bort kompetenscentra, och beskriver oss enbart som en mötesplats. Detta tycker vi berör alla LSU:s verksamhetsområden och är den bästa beskrivningen av oss. Det stämmer väl överens med hur LSU beskrivits sedan grundandet. Formuleringarna har gjorts mer aktiva och tydliga, och med en liten knorr ( för ökad makt hos unga ) tycker vi att det blir tydligare varför LSU finns och vad LSU gör. 23

24 15 PROPOSITION: DET NYA IDÉPROGRAMMET STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att anta LSU:s idéprogram Vår vision LSU har en vision om en demokratisk värld där alla unga är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen. Våra värderingar Demokrati Demokrati som ideal och alla människors lika värde är grundläggande för oss ungdomsorganisationer som samlats i LSU. Ett demokratiskt samhälle bygger på att alla ska ha jämlik och verklig möjlighet att påverka samhällets utveckling. Demokrati uppnås konkret genom människors demokratiska organisering, den främsta metoden för samhällsförändring. Ett självständigt, öppet och livskraftigt civilsamhälle, vilket är hjärtat i en fungerande demokrati, förutsätter rätten till fri organisering. Demokrati är den bästa styrelseformen för att fredligt fördela makt mellan människor på ett jämlikt sätt på alla nivåer i samhället. Det demokratiska idealet är fredligt och kräver att konflikter mellan grupper i demokratier löses utan våld. Alla stater har en skyldighet att säkerställa individers mänskliga fri- och rättigheter. LSU står upp för att de mänskliga rättigheterna är universella: de ska gälla alla, alltid, överallt utan undantag. Respekten för mångfald och människors olikheter är grundläggande för ett demokratiskt samhälle och därför är frågor om ickediskriminering, jämlikhet och minoritetsskydd centrala. Det är samhällets ansvar att alla kan delta utifrån sina förutsättningar och att tillgängligheten i politiska processer säkerställs. Ungas rättigheter Hälften av jordens invånare är unga. Unga ska i jämlikhet med andra samhällsmedborgare vara delaktiga och ha makt i politiska beslut och processer i alla faser, på alla nivåer och inom alla områden. Idag förvägras unga tillgång till makt baserat på åldersnormer och den systematiska diskrimineringen av unga är normaliserad. Delaktighet och makt för unga är avgörande för att vi ska kunna tillvarata våra mänskliga rättigheter. Inom gruppen unga finns en mångfald av erfarenheter, värderingar 24

25 och perspektiv som gör att unga inte kan klumpas ihop till en enhetlig grupp. Samtidigt finns det frågor som är särskilt viktiga för just unga och varje generation ställs inför nya utmaningar att hantera. Därför är det viktigt för både unga och för samhället att vi som är unga kan organisera oss och komma till tals i samhällsdebatten. Ungas självständighet och möjlighet att forma sitt eget liv är en rättighet. Idag finns det betydande svårigheter för unga att etablera sig, skaffa ett eget boende, utbildning och ett första jobb. Dessa självständighetsutmaningar måste samhället lösa för att vi som är unga ska kunna bidra fullt ut till samhällets utveckling. Organisering Organisering skapar ökad självständighet och makt för alla unga. Genom att människor med en gemensam agenda går samman i demokratiska organisationer stärks deras möjligheter att påverka samhällets utveckling. Ungas egna organisationer är de viktigaste aktörerna för att utveckla, engagera och mobilisera unga. De gör så att ungas engagemang leder till varaktig förändring. I ungdomsrörelsen föds nya idéer, här formas gemenskap och verksamhet av unga för unga. Engagemang i ungdomsorganisationer ger unga stärkt självförtroende, kompetens och möjlighet till kreativitet och ledarskap. Den ideella föreningen som form är ett verktyg för långsiktighet och demokratisk styrning. Medlemsmodellen gör att vi representeras i samhällsdebatten av demokratiska organisationer vi själva skapar och driver. Där ska medlemmar fritt och självständigt besluta hur organisationen styrs och vad den ska göra. Därför är ökad politisk styrning, öronmärkning av medel och omvärldens ökade krav på att redovisa nyttan som produceras i våra organisationer ett hot mot vår självständighet. Vi tycker Demokrati Mänskliga rättigheter och mångfald De mänskliga rättigheterna samt de medborgerliga fri- och rättigheterna är en grundläggande utgångspunkt för LSU:s arbete. Sverige och övriga stater måste fullt ut implementera de internationella konventioner som rör de mänskliga rättigheterna. En av de största utmaningar för de mänskliga rättigheterna och det demokratiska styrelseskicket är den ökande rasismen och fascismen. Rasism och all form av diskriminering är oacceptabel och måste bekämpas hårdare av både civilsamhället och det offentliga. Ungdomsrörelsen och civilsamhället har ett stort ansvar att främja demokratiska värderingar och att lyfta fram röster som annars inte hörs. En mångfald av erfarenheter och egenskaper i samhället är en styrka och resurs som Sverige och andra länder borde erkänna. Ungdomsrörelsen, civilsamhället och den svenska staten måste ta ett större ansvar för bekämpandet av strukturell rasism såväl som rasistiska organisationer Normkritik behöver främjas som en metod för att utmana och motverka de normer som begränsar människors lika rättigheter och möjligheter i samhället Det offentliga måste, utöver att garantera tillgängligheten i samhället, även aktivt verka för alla människors delaktighet. 25

26 Partipolitisk obundenhet och rasism Många organisationer inom ungdomsrörelsen och även LSU som organisation har valt att vara partipolitisk obundna. Vår obundenhet gör att vi kan välkomna medlemmar oavsett partitillhörighet och den ger oss legitimitet i mötet med beslutsfattare från olika partier. Men obundenheten ska inte vara något som hindrar oss från att ta ställning i politiska frågor. Partipolitisk obundenhet utesluter inte att vi har en nära dialog eller samarbeten med partier i specifika frågor. Partipolitiskt obundna organisationer behöver inte heller ställa sig neutrala till partier och deras förslag eller behandla alla partier lika. Organisationer kan och bör ha ett nära samarbete med partier som delar deras synpunkter och vara starkt kritiska till partier som står längre ifrån dem. Demokrati, alla människors lika värde och mänskliga rättigheter är grundläggande för LSU. I vårt samhälle är dessa värderingar tyvärr inte längre partipolitiskt neutrala. Vi har idag ett etablerat rasistiskt riksdagsparti i Sverige och vi ser hur rasistiska och fascistiska organisationer söker makt genom parlamentariska processer i Europa och resten av världen. Att samarbeta med rasistiska organisationer, även sådana som fått mandat eller makt genom en formellt demokratisk process, bidrar till att legitimera och normalisera rasism. Det civila samhället har haft en historiskt viktig roll i att motverka antidemokratiska strömningar. Vi behöver stå upp för våra värderingar och kämpa mot rasismen, för ett jämlikt samhälle. LSU som paraplyorganisation är partipolitiskt obundna men samarbetar inte med partier eller organisationer som inte delar vår värdegrund om demokrati och alla människors lika värde Det civila samhället måste intensifiera sitt arbete för mobilisering för alla människors lika värde, och mot fascism Ungdomsrörelsen globalt I en värld som är allt mer sammankopplad och ömsesidigt beroende krävs mer samarbete mellan människor och organisationer i olika länder. Nationsgränser ska inte utgöra hinder för ungas engagemang och därför bör ungdomsorganisationer ges goda möjligheter att samarbeta och stärka varandra över nationsgränser. En viktig utgångspunkt är att utbyte och lärande går i båda riktningar. Eftersom Sverige är ett rikt land, och vi tror på ungas egen organisering som en rättighet och samhällsförändrande kraft, har vi ett särskilt ansvar att stötta ungdomsrörelser i länder där ungas egen organisering är olaglig, bestraffas eller på olika sätt motverkas. Unga är både en viktig målgrupp och en aktör för globalt utveckling, och att inkludera ungdomsorganisationer är både ett ansvar och en möjlighet för beslutsfattare. Dagens unga kommer leva med de beslut som fattas, eller inte fattas, av dagens beslutsfattare. Nuvarande generationers agerande ska inte hota framtida generationers möjlighet att leva på vår planet, och därför behövs en global omställning i en hållbar riktning. Där är unga en viktig kraft för förändring. Den svenska och internationella bistånd- och utvecklingspolitiken bör erkänna och ta särskild hänsyn till unga som aktörer och målgrupp, samt möjliggöra möten mellan unga utifrån våra egna förutsättningar Ungas påverkan vid deltagande i internationella relevanta beslutsprocesser bör stärkas genom att inkludera dem i det förberedande arbetet och ge dem verklig makt i förhandlingar 26

27 Ungas rättigheter Ungas rätt till makt och inflytande Ungas etableringsålder har länge stigit i Sverige. Denna brist på trygghet försvårar ungas organisering och möjlighet att hantera de strukturella utmaningar som möter unga. Ungas självständighet är en stor utmaning för samhället, då tillgången till jobb, utbildning och bostad är begränsad för unga. Därför krävs politiska reformer som motverkar den här utvecklingen. I samhället finns en åldersmaktordning som gör att den systematiska diskrimineringen av unga ses som legitim. Det leder till att ungas åsikter nedvärderas och osynliggörs. Den kompetens och erfarenhet som finns inom ungdomsrörelsen och bland unga behöver tillvaratas på ett bättre sätt i samhället och i våra beslutsfattande församlingar. Vi ser också hur andra normbaserade maktordningar samverkar med åldersmaktsordningen och skapar ojämlika förutsättningar mellan olika grupper av unga. Unga har jämfört med andra grupper svårare att tillvarata sina rättigheter vilket är oacceptabelt. Politiska reformer behöver påskyndas för att möjliggöra för fler unga att påbörja ett självständigt liv Unga ska ha reellt inflytande både genom meningsfull representation av unga i politiska processer samt genom självständig fri organisering Unga ska vara representerade i folkvalda församlingar minst motsvarande ungas andel av befolkningen När ungdomsfrågor diskuteras ska representanter för ungas egna organisationer bjudas in prata aldrig om unga utan unga Värderingen av ungas kompetens Det informella lärandet och all den ickeformella utbildning som sker inom ungdomsrörelsen är en viktig resurs för samhället. Ungdomsorganisationer är utbildande och folkbildande aktörer som bidrar till ungas utveckling. Värderingen av ungas engagemang ska inte utgå från tidigare generationers norm utan bedömas på egna meriter utifrån dessa ungas egna röster och perspektiv. Genom sitt engagemang får unga stärkt självförtroende, kompetens inom en bredd av områden och utvecklas som individer och ledare. Den utveckling som sker inom det informella och ickeformella lärandet i det unga civilsamhället behöver erkännas och uppvärderas. Den kompetens unga får genom engagemang i föreningslivet måste erkännas och värderas högre på arbetsmarknaden och i samhället Forskning kring ungdomsorganisationers insatser för samhället samt om ungas engagemang, inflytande, organisering och politiska representation måste öka Organisering Stödet till ungas organisering För att skapa en stabil grund för ungas egen organisering anser LSU att det offentliga stödet till ungas organisering behöver stärkas - på alla nivåer. I en tid när demokratiska värden ifrågasätts av växande antidemokratiska rörelser behöver ungdomsrörelsen vara en tydlig motvikt. Därför behöver vi förutsättningar att nå ännu fler unga med vår verksamhet och se till så att den demokratiska organiseringen ökar. 27

28 Det offentliga stödet till föreningslivet är idag inte jämlikt fördelat. Ungdomsorganisationernas ekonomiska och juridiska villkor behöver ses över för att vi ska ha möjlighet att skapa verksamhet i samma utsträckningar som idrottsföreningar. Ungas engagemang ska inte behöva begränsas av sociala eller ekonomiska förutsättningar, ungdomsrörelsen ska vara en plats för alla unga. Därför är resursfördelningen och villkoren för ungdomsrörelsen en avgörande fråga som måste få politisk prioritet. Stödet från det offentliga ska i så liten utsträckning som möjligt styra verksamhet, mål, riktning och organisationsstruktur. Detta för att värna om organisationernas oberoende. En långsiktig finansiering utan beroende av tillfälliga projektmedel är viktigt för stabiliteten i det unga civilsamhället. Oberoende och självständighet innebär att ungdomsorganisationer ska ha en granskande roll och vara opinionsbildare - utan att riskera att bestraffas ekonomiskt eller på annat sätt. Detta är grundläggande för att unga ska kunna ta plats i samhället som röstbärare och bidra till samhällsutvecklingen. Stödet till ungdomsorganisationer ska präglas av långsiktighet, i syfte att skapa möjlighet för organisationerna att planera, bedriva och utveckla sin verksamhet på ett hållbart sätt. De regelverk som reglerar stödet till ungdomsorganisationerna ska vara utformade så att det är lätt att ha flera olika finansieringskällor Lagstiftning samt nationella och lokala regelverk som hindrar ungas demokratiska organisering behöver ses över för att på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt stödja det unga civilsamhället Rabatter, avdrag och subventioner, dolda eller öppna, som idag bara finns för idrottsrörelsen behöver komma hela föreningslivet till del för att det unga civila samhällets villkor ska bli mer jämlika Skolans roll för en stark ungdomsrörelse Skolan måste se värdet av att unga organiserar sig i demokratiska föreningar och förståelsen för föreningslivets roll i det demokratiska samhället behöver öka. Engagemang i ungdomsrörelsen ökar ungas kunskaper och kompetens på en rad olika områden samt förståelsen för demokratiska processer och värden. Skolan har därför ett viktigt ansvar att öppna upp skolan för att skapa en mötesplats mellan elev och civilsamhälle. Grund- och gymnasieskolan ska vara öppen för engagemang i civilsamhället på skoltid. Skolan behöver aktivt samverka med ungdomsrörelsen genom att släppa in ungdomsorganisationer i skolan Ungas rätt till mötesplatser Alla unga har rätt till mötesplatser. Lokaler för ungdomsorganisationer är en förutsättning för ett rikt föreningsliv och meningsfull fritid för alla unga. Tillgången till trygga och tillgängliga mötesplatser där unga kan mötas och utvecklas är central i varje kommuns arbete för goda levnadsvillkor för alla unga. Kommunens egen verksamhet och mötesplatser för unga är betydelsefull, men kan aldrig ersätta värdet av att ungas egna organisationer får den stabilitet och de möjligheter tillgången till en lokal innebär. Ett starkt föreningsliv lokalt är viktigt för att skapa ett levande lokalsamhälle och behöver prioriteras. Alla kommuner ska erbjuda mötesplatser för unga där unga kan mötas och skapa verksamhet på sina egna villkor 28

29 Foto / Charles Ludvig Sjölander 29

30 16 BEHANDLING AV MOTIONER 16A STATUERNA AV MUCF:S ORGANISATIONSBIDRAG UNGA ÖRNAR FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att LSU initierar ett möte med ansvarig minister för att påtala problemet med att medlemmar i åldern 0-5 år inte undantas i statistiken Att LSU verkar för att MUCFs organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer utformas i enlighet med motionen, där medlemmar i åldern 0-5 år undantas från statistiken Unga Örnar är en barn- och ungdomsorganisation som brinner för jämlikhet och barns rätt till fritid och vi anser att föreningslivet utgör en viktig del i samhället. Alla ska kunna organisera sig, oavsett ålder. Ett sätt att stärka vår organisation samt barn- och ungas inflytande i samhället är att driva verksamhet för barn i alla åldrar, även de under 6 år. En av våra utmaningar för att bedriva verksamhet för de yngre barnen är statuterna i organisationsbidraget. För att ta del av bidraget ska 60 procent av hela organisationens medlemmar vara i åldern 6-25år. Samma krav gäller för varje lokalförening. Det känns berättigat att räkna bort medlemmar över 25 år men att barn i åldern 0-5 år drar ner statistiken anser vi orimligt. Vi anser att medlemmar i åldern 0-5 år bör undantas vid rapportering till MUCF. Vi anser att det är en viktig signal och inriktning för att alla barn på bästa sätt ska kunna få ta del av verksamhet och att barn- och ungdomsorganisationer ska ha ett regelverk som är anpassat efter vår målgrupp. 30

31 STYRELSENS SVAR STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att avslå motionen Styrelsen förstår att många organisationer hamnat i en komplicerad situation, när det gäller regeln om att 60% av alla medlemmar i alla lokalföreningar ska vara mellan 6-25 år. Denna regel syftar främst på de organisationer som har många medlemmar över 25, men här kommer också viktig verksamhet för barn i kläm. Frågan handlar ju egentligen om vilka medlemmar som ska utgöra grund för statligt stöd, och inte vilka som en kan bedriva verksamhet för. Det står ju organisationer fritt att göra verksamhet för barn under sex år även om statsbidrag inte ges till den verksamheten. LSU driver kontinuerligt gentemot Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och regeringen att krav och regler ska minska kring statsbidraget, men vi menar också att det är viktigt med regleringar så att unga själva faktiskt får makten i de organisationer som är deras. Medlemskapet måste innebära inflytande i organisationen. Barn som är under sex år har mycket liten möjlighet att själva ta ställning till medlemskapet och utöva det inflytande ett medlemskap ska innebära. Verksamheten för dessa åldrar riskerar därför att bli för barn av vuxna, istället av barn och med barns inflytande. Syftet med bidraget är att stärka barn och ungas självständiga organisering och det menar vi är den verksamhet som bör prioriteras i ett statsbidrag där det redan råder hård konkurrens om pengar. 31

32 16 BEHANDLING AV MOTIONER 16B FÖR UNGAS VERKLIGA POLITISKA MAKT, SÄNK RÖSTRÄTTSÅLDERN RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att LSU:s åsikt ska vara att rösträttsåldern i Sverige bör sänkas till 16 år LSU som organisation samlar och samarbetar med över 80 olika ungdomsorganisationer som på olika sätt jobbar med ungas organisering och rätt till verklig makt och reellt inflytande över sin vardag och samhället i stort. I sitt påverkansarbete gällande ungdomspolitiken i Sverige har LSU särskilt tryckt på vikten av att målet för ungdomspolitiken ska vara att unga får makt över samhällsutvecklingen - inte bara inflytande. Ändå saknar LSU en åsikt kring den enskilt viktigaste frågan för ungas makt i politiken, nämligen sänkt rösträttsålder. Detta eftersom bara den frågan helt och fullt garanterar unga möjligheten att ses som samt vara deltagare i demokratin, på precis samma villkor som vuxna. I Norge går utvecklingen framåt. Nyligen beslutades att fortsätta försöket med sänkt rösträttålder till kommunvalet i ett antal testkommuner. Försöket började 2011, då med tio kommuner. Nu har ytterligare 10 kommuner valts ut av 124 sökande. I den här processen har LNU, LSU:s systerorganisation i Norge, varit pådrivande. De har sedan flera år tillbaka haft frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år som ett av sina politiska förslag. I Sverige har vi ett exempel i framför allt kyrkovalet, då också med en rösträttsålder på 16 år. Det finns varierande anledningar till varför just 16 är en bra ålder. Man är straffmyndig och man är klar med den obligatoriska skolgången. Men framför allt är det ett steg i rätt riktning, som inkluderar fler och fler i demokratin, och som vi ser flera exempel på runt om i världen. 32

33 Argentina, Brasilien, Ecuador, Nicaragua och Österrike är några av de länder som numera har 16 år som rösträttsålder. I Tyskland är rösträttsåldern sänkt till 16 i några delstater. Att kämpa för makt och inflytande för unga, utan att ifrågasätta rösträttåldern, är inte särskilt trovärdigt. De argument som brukar framhållas emot sänkt rösträttsålder handlar om att unga är oerfarna, saknar kunskap och kompetens, inte kan förstå konsekvenser av sina beslut eller inte har åsikter som är relevanta för politik och samhälle i stort. Alla dessa saker vet vi, och argumenterar vi ständigt för, att de inte stämmer. Därför borde frågan inte vara kontroversiell, utan ses som en naturlig del i LSU:s arbete för att ge ungas erfarenheter och åsikter en tyngre plats i den politiska debatten. STYRELSENS SVAR STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att avslå motionen Att föra en dialog med medlemsorganisationerna i denna fråga under nästa år och återkomma till årsmötet 2015 Frågan om vilken rösträttsålder som ska gälla och huruvida LSU ska driva frågan är och har varit omtvistad. I denna fråga märks det tydligt att LSU är en bred organisation med många olika uppfattningar, som behöver balanseras. I Norge har försöken med rösträtt för 16-åringar testats i några olika kommunalval med goda resultat. Av denna anledning tycker styrelsen det är på sin plats med en ny diskussion i frågan. Norges försök är ett viktigt exempel från en kontext som vår. Frågan har inte debatterats eller belysts brett bland LSU:s medlemmar de senaste åren, vilket vi menar behövs för att kunna skapa en enighet bland medlemmarna kring en gemensam hållning i en så pass principiell fråga. Därför ser vi fram emot debatten på årsmötet i denna fråga. För att LSU ska kunna fortsätta vara en bred plattform med många perspektiv på hur vi bäst stärker ungas makt i samhället, föreslår styrelsen avslag på motionen. Vi tycker istället att vi under 2015 särskilt ska belysa frågan tillsammans med medlemsorganisationerna för att på årsmötet 2015 ta ställning. Då tror vi alla röster i frågan kan höras och att det finns möjlighet till konstruktiv diskussion. 33

34 Foto / Charles Ludvig Sjölander Ola J Hedin, en av mötesordförandena på Representantskapet 2013, var taggad inför valen 34

35 17 VALÄRENDEN Valberedningens process Valberedningen inledde sitt arbete i början av sommaren då Felix meddelade att han avgår i förtid. I och med detta drog en plan för arbetet upp. Valberedningen har sedan dess träffats ett antal gånger. Valberedningen har framförallt utgått från föregående års rutiner. Arbetsordningen för valberedningen har också i enlighet med stadga publicerats på LSU.se och spridits till medlemsorganisationerna. Kravprofilen har varit vägledande för urvalet av kandidater. Den utgår från den verksamhet som LSU driver idag och de utmaningar som lyfts i organisationens strategidokument. Kravprofilen har funnits tillgänglig på LSU:s hemsida som referensdokument för alla nominerade. Från juni och fram till nomineringsstoppet i september spred valberedningen information om sitt arbete och uppmuntrade personer och organisationer att nominera till LSU:s ordförande. Valberedningen har träffat alla nominerade för en intervju. Utöver dessa har möten ägt rum med representanter från styrelse och kansli. Valberedningens förslag Valberedningen har precis som tidigare haft som mål att lägga fram ett förslag på ordförande med kompetenser, erfarenheter och framtidstankar som går i linje med LSU:s strategiska arbete. Det har varit viktigt att hitta en person som känner organisationen, styrelsen och som har en tydlig riktning för LSU:s framtid. För att åstadkomma detta har valberedningen använt sig av en kravprofil. I kravprofilen har miniminivå för alla ledamöters erfarenheter beskrivits. Därutöver har specifika krav för ordföranden redovisats. Vår uppfattning är att den ordförande vi presenterar har goda förutsättningar att möta de utmaningar som LSU står inför 2015 och kommer kunna föra LSU framåt. Valberedningen David Lindvall, Unga Allergiker My Malmeström Sobelius, jagvillhabostad.nu Selcuk Unlü, Turkiska Ungdomsförbundet Vidar Aronsson, Ungdomens nykterhetsförbund Zeinab El-saneh, KFUM Sverige 35

36 17A VAL AV ORDFÖRANDE VALBEREDNINGEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att till ordförande 2015 välja Rebecka Prentell REBECKA PRENTELL, SVEROK (NYVAL) Rebecka har varit vice ordförande under 2014 och kandiderar nu till ordförande. Rebecka brinner för att göra LSU till en stark påverkansorganisation som på bästa sätt arbetar för att stärka medlemmarnas organisering och finansiering. Det senaste året har hon särskilt varit drivande i arbetet med det nya idéprogrammet och arbetat framgångsrikt med att fördjupa LSU:s arbete inom civilsamhällespolitiken. Hon har ett brett kontaktnät inom ideell och offentlig sektor (bl.a. inom regeringskansliet, statliga myndigheter, riksorganisationer och ungdomsorganisationer). Rebecka är sedan 2011 förbundsordförande för Sverok och har arbetat med att utveckla organisationen politiskt, organisatoriskt och nätverksmässigt. Vi är övertygade om att Rebeckas tydliga egenskaper som pådrivare och strateg kommer att vara viktiga när hon nu ska leda LSU i en tydlig riktning. 36

37 17B VAL AV REVISORER & REVISORSERSÄTTARE VALBEREDNINGEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att till revisor välja Auktoriserade revisorer Anna Landerholm Granberg (omval) ordinarie, KPMG Gunilla Wernelind (omval) ersättare, KPMG Verksamhetsrevisorer Erik Johansson - 4H (omval) Markus Brunkvist (omval) - suppleant 37

38 17C VAL AV VALBEREDNING NOMINERINGSKOMMITTÉN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att välja valberedning utifrån framtaget förslag Nomineringskommittén tar under årsmötet fram ett förslag på valberedning som årsmötet tar ställning till. 38

39 Annons 39

40 LSU:S MEDLEMMAR 2014 Assyriska Ungdomsförbundet / AFS/Interkulturell utbildning / Boosters riksförbund / Bosnisk-Hercegovinska Ungdomsförbundet / Centerpartiets Ungdomsförbund / equmenia / Erasmus Student Network Sverige / Europeiska Ungdomsparlamentet / CISV Sverige / Fältbiologerna / Förbundet Aktiv Ungdom / Förbundet Skog och Ungdom / Förbundet Unga Forskare / Förbundet Unga rörelsehindrade / Förbundet Ung med psoriasis / Förbundet Vi Unga / Föreningen Nordens Ungdomsförbund / Goodgame / Gröna Studenter / Grön Ungdom / IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis / jagvillhabostad.nu / Judiska Ungdomsförbundet / Juseks studerandesektion / KFUM Sverige / KFUK-KFUMs Scoutförbund / Kontaktnätet / Kurdiska Ungdomsförbundet / Kurdistans Studentförbund i Sverige / Liberala Ungdomsförbundet / Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation (MoKS) / Nykterhetsrörelsens Scoutförbund / PeaceWorks / RFSL Ungdom / Riksförbundet unga musikanter / Romska Ungdomsförbundet / Rädda Barnens Ungdomsförbund / Röda Korsets Ungdomsförbund / Saco Studentråd / Saminuorra / Scouterna / Serbiska Ungdomsförbundet i Sverige / Smart Ungdom / Socialdemokratiska studentförbundet / Stockholms ungdom (observatörsmedlem) / Studentradion i Sverige / Svenska Alliansmissionens Ungdom / Svenska Celiakiungdomsförbundet / Svenska Frisksportförbundet / Svenska Kyrkans Unga / Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa / Sverigefinska ungdomsförbundet / Sveriges 4H / Sveriges Blåbandsungdom / Sveriges Dövas Ungdomsförbund / Sveriges Ekonomföreningars riksorganisation (S.E.R.O) / Sveriges Elevråd SVEA / Sveriges Elevkårer / Sveriges Hundungdom / Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund / Sveriges Unga Katoliker / Sveriges Unga Muslimer / Sveriges Ungdomsråd / Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok) / Syrisk-Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund i Sverige / Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet / Syrianska-Arameiska Ungdomsförbundet (SAUF) / Turkiska Ungdomsförbundet / UNGiKÖR / Unga Allergiker / Unga Humanister / Unga Hörselskadade / Unga KRIS / Unga Reumatiker / Unga Sportfiskares Förbund / Unga Synskadade / Unga Örnars Riksförbund / Ung Diabetes / Ung Media / Ung Pirat / Ung Vänster / Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) / Ungdom mot Rasism / Utrikespolitiska förbundet Sverige / Youth For Understanding