DOM Malmö

Transkript

1 1 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 Rotel Malmö Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kristianstads tingsrätts dom den 29 december 2014 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagare Eva Norberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Kristianstad Klagande och motpart (Målsägande) Isabella Erzen Ombud och målsägandebiträde: Advokat Angelika Lesniewicz Cefyra Advokatbyrå HB Box Kristianstad Klagande och motpart (Tilltalad) Sven JOHAN Marcus Lindell, Parkgatan Knislinge Ombud och offentlig försvarare: Advokat Niklas Mandelholm Mandelholms Advokatbyrå AB Västra Storgatan Kristianstad SAKEN Grov kvinnofridskränkning HOVRÄTTENS SLUT Hovrätten fastställer tingsrättens domslut utan några ändringar. Beslaget ska bestå på sätt tingsrätten bestämt. Angelika Lesniewicz får för biträdet åt målsäganden i hovrätten ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Niklas Mandelholm får för försvaret i hovrätten ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, 836 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 846 Hovrättstorget måndag fredag Malmö E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se 08:00-16:00

2 2 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning B Kostnaden för försvaret och biträdet åt målsäganden i hovrätten ska staten svara för.

3 3 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning B YRKANDEN I HOVRÄTTEN, M.M. Johan Lindell har yrkat att hovrätten ogillar åtalet för grov kvinnofridskränkning och Isabella Erzens skadeståndstalan. I vart fall har Johan Lindell yrkat att hovrätten mildrar straffet och att skadeståndet sätts ned till av honom vid tingsrätten vitsordade belopp. Åklagaren har motsatt sig ändring och förklarat att hon i alla delar godtar tingsrättens bedömning. Isabella Erzen har motsatt sig ändringsyrkandena och för egen del yrkat att hovrätten bestämmer kränkningsersättningen för grov kvinnofridskränkning enligt åtalspunkterna b-i till kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2014 till dess betalning sker. HOVRÄTTENS SKÄL Hovrätten har tagit del av i allt väsentligt samma utredning som tingsrätten. Därutöver har Johan Lindell i hovrätten som skriftlig bevisning åberopat en av Östra Göinge Kommun under år 2012 genomförd utredning angående ekonomiskt bistånd till Isabella Erzen. Utredningen har åberopats till styrkande av att Isabella Erzens förändrade beteende inte har något samband med hennes relation med Johan Lindell. Den prövning som hovrätten har gjort av bevisningen och av de rättsliga frågorna har lett till att hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar i fråga om skuld, rubricering och skadestånd. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att brottslighetens straffvärde motsvarar nio månaders fängelse. Som tingsrätten funnit ska påföljden bestämmas till fängelse. Av utredningen rörande Johan Lindells personliga förhållanden har framgått att Johan Lindell som en följd av tingsrättens dom inte fick behålla sin provanställning hos Swepart. Han har sedan någon månad tillbaka anställning via ett bemanningsföretag hos Finja Betong. Anställningstiden omfattar i första hand sex månader. Någon uppgift om

4 4 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning B att Johan Lindell riskerar uppsägning från sitt nuvarande arbete om han döms av hovrätten har inte framkommit. Med hänsyn härtill och till att Johan Lindell relativt kort tid efter att han förlorade sin anställning hos Swepart fick en ny anställning, har uppsägningen från Swepart inte inneburit sådant men för Johan Lindell som enligt 29 kap. 5 första stycket 5 brottsbalken i skälig omfattning ska beaktas vid straffmätningen. Tingsrättens dom ska därför stå fast även ifråga om fängelsstraffets längd. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 29 juli I avgörandet har deltagit hovrättsråden Katarina Rikte och Per G. Hansson (referent), tf. hovrättsassessorn Erik Havelius samt nämndemännen Marko Dimovski och Maria Ljungdahl. Domarna är eniga. Avräkningsunderlag, se bilaga C

5 Bilaga A 1 meddelad i Kristianstad Mål nr: B PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sven JOHAN Marcus Lindell, Parkgatan Knislinge Offentlig försvarare: Advokat Niklas Mandelholm Lindén & Partners Advokatbyrå HB Box Kristianstad Åklagare Vice chefsåklagare Eva Norberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Kristianstad Box Kristianstad Målsägande Isabella Erzen Målsägandebiträde: Advokat Angelika Lesniewicz Cefyra Advokatbyrå HB Box Kristianstad SLUT Brott som den tilltalade döms för 1. Grov kvinnofridskränkning, 4 kap 4 a 2 st brottsbalken och 4 kap 4 a 2 st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli Åtal som den tilltalade frikänns från 1. Grov misshandel, 3 kap 6 1 st brottsbalken Postadress Box Kristianstad Besöksadress Kanalgatan 32 Telefon Telefax E-post: kristianstads.tingsratt@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

6 Mål nr: B Påföljd m.m. Fängelse 9 månader Lagrum som åberopas 34 kap 1 1 st 2 p brottsbalken Beslut Skadestånd 1. Johan Lindell ska betala skadestånd till Isabella Erzen med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2014 till dess betalning sker. Förverkande och beslag 1. Beslaget av lampa ska bestå tills domen vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Skåne; beslagsliggare BG ). Brottsofferfond 1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Niklas Mandelholm tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. 2. Angelika Lesniewicz tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. 3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.

7 3 B YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden och bevisning framgår av stämningsansökan, bilaga 1. Åklagaren har förklarat att de under punkterna b-g gjorda påståendena om hänsynslöshet är att se som straffvärdesomständigheter inom ramen för den grad av brottet som åtalet avser samt att påståendena om olika yttranden från Johan Lindell inte utgör påståenden om ofredande eller förolämpning utan är avsedda att ha betydelse vid straffvärdesbedömningen. Parterna har fått tillfälle att yttra sig över om gärningspåståendena även innefattar påstående om ofredande. Åklagaren har anfört dels att hon på punkterna c och h i andra hand gör gällande ansvar för ofredande, dels att Isabella Erzen angett samtliga gärningar till åtal, dels att åtal för ofredande i samtliga fall varit påkallat från allmän synpunkt. Enskilt anspråk framgår av bilaga 2 och även av uppställning nedan. Om händelserna under punkterna b-i inte bedöms som grov kvinnofridskränkning, har Isabella Erzen yrkat skadestånd med kr jämte angiven ränta enligt uppställning nedan. Som grund för skadeståndet har hon i första hand anfört att Johan Lindell gjort sig skyldig till brott mot henne enligt åklagarens gärningspåståenden, i andra hand att han av oaktsamhet orsakat henne påstådd smärta och påstådda skador. Johan Lindell har förnekat gärningarna men erkänt att han och Isabella Erzen varit sambor samt att Isabella Erzen under punkt a av en lampa fått de skador som åklagaren påstått. Han har inte haft någon invändning mot det särskilda yrkandet. Han har bestritt det enskilda anspråket på den grunden att han varken gjort sig skyldig till påstådda brott eller genom oaktsamhet orsakat Isabella Erzen skador. Dock har han godtagit sättet för ränteberäkning. Han har även som i och för sig skäliga godtagit de belopp som framgår av uppställning nedan.

8 4 B Punkt Yrkat belopp för kränkning Belopp som Johan Lindell godtagit som skäligt i och för sig för kränkning Yrkat belopp för sveda och värk Belopp som Johan Lindell godtagit som skäligt i och för sig för sveda och värk a kr kr kr kr b-i Om gärningarna bedömas som grov kvinnofridskränkning: kr Om gärningarna bedöms som de enskilda brotten: kr - - b kr kr 600 kr 600 kr c kr Inget belopp 600 kr Inget belopp d kr Inget belopp 600 kr 300 kr e kr Inget belopp - - f kr Inget belopp 600 kr 300 kr g kr Inget belopp 300 kr 300 kr h kr Inget belopp 200 kr Inget belopp Johan Lindell har som bevisning åberopat vittnesförhör med sina föräldrar Susanne Bosson Lindell och Jörgen Lindell. SKÄL Allmänt om Isabella Erzens och Johan Lindells relation Isabella Erzen och Johan Lindell träffades hösten 2012 och flyttade ihop våren 2013 på Östra Kaserngatan i Kristianstad. Sommaren 2014 bodde de under ca två månader hos Johan Lindells föräldrar på Parkgatan i Knislinge delvis i en husvagn på tomten och flyttade sedan in i en egen lägenhet på Skolgatan i Knislinge. Den 1 augusti 2014 föddes deras gemensamma dotter Nellie. Efter händelsen under punkten a flyttade de tillfälligt in hos Isabella Erzens föräldrar. Johan Lindell flyttade därifrån efter ungefär två veckor, och därefter har Isabella Erzen och Johan Lindell inte bott tillsammans. Den 13 oktober 2014 polisanmälde Isabella Erzen Johan Lindell för bl.a. gärningen under punkten a.

9 5 B Det har framgått att parternas relation innehållit många verbala bråk. Isabella Erzen har uppgett att de åtalade gärningarna ägt rum i samband med sådana bråk. Det är genom Isabella Erzens och Johan Lindells uppgifter samt den skriftliga bevisningen klarlagt att Isabella Erzen den 30 augusti 2014 (punkten a) fått de skador åklagaren påstått genom att en lampa, satt i rörelse av Johan Lindell under ett (i vart fall verbalt) bråk, lossnat från sitt takfäste och träffat hennes näsa. Isabella Erzens uppgifter ska ligga till grund för domen Isabella Erzen har lämnat en utförlig, klar och detaljerad berättelse om de gärningar som åklagaren påstått och även om vad som hänt före och efter gärningarna. Hon har lämnat uppgifter om sin egen del i de verbala bråk som föregått gärningarna och bemödat sig om att ge en nyanserad bild av Johan Lindells agerande; t.ex. har hon under punkten h betonat att denne dämpat sitt slag så att detta inte gjort så ont som hon hade befarat. Berättelsen har saknat märkbara överdrifter och framstått som påtagligt nedtonad. Inte i någon del har försvararen kunnat peka på motsägelser mellan vad Isabella Erzen berättat vid huvudförhandlingen och de uppgifter hon lämnat i polisförhör. Inte heller har berättelsen innehållit några logiska brister eller svårförklarliga moment. Sammantaget bedömer tingsrätten att Isabella Erzens berättelse har hög trovärdighet och tillförlitlighet. Johan Lindell har sagt sig inte känna igen vissa situationer och har i de fallen naturligtvis inte kunnat lämna några detaljerade uppgifter. I övrigt har emellertid hans uppgifter varit detaljerade, och inget i Johan Lindells berättelse som sådan ger anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i hans uppgifter. Ord står således mot ord, och även om Isabella Erzens uppgifter är tillförlitliga kan de inte ensamma ligga till grund för en fällande dom. För en sådan krävs att Isabella Erzens uppgifter får tillräckligt starkt stöd av övrig bevisning. Av särskild betydelse

10 6 B vid bedömningen av om så är fallet blir de uppgifter som lämnats av vittnena och hur tillförlitliga dessa uppgifter är. Ett par veckor efter händelsen under punkten a ägde ett möte rum mellan Isabella Erzen, Johan Lindell samt deras mammor Annika Erzen och Susanne Bosson Lindell. Mötet ägde rum hemma hos Susanne Bosson Lindell och Jörgen Lindell med mammorna som drivande krafter och syftade till att reda ut om Isabella Erzen och Johan Lindell skulle fortsätta att vara ett par och hur de annars skulle hantera frågor rörande Nellie. Vid mötet kom händelsen med lampan upp. Om vad som sades i det sammanhanget har mammorna lämnat helt olika uppgifter. Ingen av dem har avlagt ed. Det står klart att ingen av dem hyser några varmare känslor för sin f.d. svärson/svärdotter. Susanne Bosson Lindell har i sitt vittnesmål lämnat uppgifter ägnade att inverka mycket negativt på relationen mellan Isabella Erzen och dennas föräldrar utan att syftet med vittnesförhöret gett fog för det. Susanne Bosson Lindells uppgifter har enligt tingsrättens bedömning så låg tillförlitlighet att de kan lämnas utan avseende, men inte heller Annika Erzens uppgifter har så hög tillförlitlighet att de tillåter någon säker slutsats om vad som sagts vid mötet. Det förhållandet att mötet ägt rum kan inte såsom åklagaren gjort gällande tillmätas någon betydelse vid bedömningen av vad som hänt den 30 augusti 2014 med hänsyn till att mötet inte syftat till att diskutera den frågan. Alexandra Erzen, Amanda Erzen, Matilda Andersson och Titti Lindstén har alla berättat att Isabella Erzen vid olika tillfällen berättat för dem om våld eller hot som Johan Lindell utsatt henne för. Alexandra Erzen har uppgett: En gång, inte så långt in i förhållandet, berättade Isabella Erzen att Johan Lindell ett tag tidigare hade slagit henne nätt i ansiktet när han blivit väldigt arg i samband med att de gick ut på en bar. Någon gång innan Isabella Erzen blev gravid med Nellie ringde hon upp Alexandra Erzen och berättade att Johan Lindell samma dag eller dagen före hade tryckt upp henne mot

11 7 B en vägg när han ville hindra henne från att lämna lägenheten. Isabella Erzen har också berättat att hon, när hon var gravid med Nellie och medan de bodde i Knislinge, blev nedtryckt i en säng och manglad med en madrass eller kudde; detta berättade hon strax efter händelsen. Amanda Erzen har uppgett: Isabella Erzen har berättat att Johan Lindell hindrat henne att lämna lägenheten i Kristianstad vid ett bråk; Amanda Erzen har för sig att Isabella Erzen sagt att Johan Lindell då tryckt upp henne mot en vägg men är inte helt säker på detta. Isabella Erzen berättade nog om händelsen några veckor senare, när hon och Johan Lindell fortfarande bodde i samma lägenhet. Hon berättade först sedan Amanda Erzen ställt frågor till henne till följd av att Alexandra Erzen uttryckt oro för hur hon hade det. Efter hand har Isabella Erzen berättat när det hänt saker. En gång har hon uppgett att hon fått en bäddmadrass tryckt över sig; Amanda Erzen har för sig att detta var i Kristianstad men är inte säker. En annan gång har hon uppgett att hon fått en kudde i magen, när hon varit gravid; Amanda Erzen är osäker på om detta var i Knislinge eller Kristianstad. I polisförhör har Amanda Erzen uppgett att Johan Lindell slängt en kudde i Isabella Erzens mage, och det är så Amanda Erzen uppfattat det. Ytterligare en gång har Isabella Erzen berättat att Johan Lindell, när de bodde i Knislinge, tryckt ned hennes huvud i madrassen i samband med ett bråk. Isabella Erzen berättade detta kort efter händelsen och var uppskärrad. Slutligen har Isabella Erzen berättat om en händelse i en husvagn under Sweden Rock. Vid det tillfället ska Johan Lindell ha puttat ned Isabella Erzen i sängen, och en hylla ska ha välts över henne. Detta berättade Isabella Erzen en tid efter händelsen. Matilda Andersson har uppgett: Vid ett tillfälle har Isabella Erzen berättat att Johan Lindell tagit tag i hennes nacke och tryckt ned henne, kanske när hon satt i en soffa och han stod upp. Hon har också berättat att Johan Lindell i juni 2014 puttat ned henne från en soffa, samtidigt som han stått och skrikit på henne. Vidare har hon berättat att Johan Lindell i början av graviditeten slagit henne med en kudde i

12 8 B magen; detta berättade hon nog ett tag efter händelsen. Under Sweden Rock sommaren 2013 välte Johan Lindell ned eller slog på en hylla under ett bråk; detta berättade Isabella Erzen på sensommaren eller hösten samma år. Vid ett annat tillfälle har Isabella Erzen berättat att Johan Lindell vält en madrass över henne och sedan lagt sig över henne. Den händelsen ägde rum i husvagnen, även om Isabella Erzen berättade om den först sedan de flyttat in i sin nya lägenhet. Isabella Erzen har brukat berätta om händelserna när de träffats gången efter. Titti Lindstén har uppgett att Isabella Erzen ringde henne väldigt upprörd en gång förvintern 2013 (det var snö) och berättade att Johan Lindell hade gett henne en smäll på käften eller örfilat henne. Alexandra Erzen och Amanda Erzen är systrar till Isabella Erzen och har inte avlagt ed. Deras nära familjerelation ger anledning att värdera deras uppgifter med försiktighet. Emellertid har deras berättelser varit både detaljerade och påtagligt nyanserade, och de har gett intryck av att bemöda sig om att lämna endast sådana uppgifter som de varit säkra på. Dessa förhållanden höjer trovärdigheten i deras uppgifter, och tingsrätten bedömer trots familjebandet uppgifternas tillförlitlighet som hög, med den nyansering som kommer att framgå nedan. Matilda Andersson och Titta Lindstén är kamrater till Isabella Erzen men har avlagt ed. Även de har lämnat detaljerade och nyanserade berättelser och gett intryck av att bemöda sig om att inte berätta om annat än sådant de varit säkra på. Tingsrätten bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i deras uppgifter som hög, med den nyansering som kommer att framgå nedan i fråga om tillförlitligheten. De nu redovisade fyra vittnesmålen griper in i varandra. De är inbördes väl förenliga både med varandra och med Isabella Erzens uppgifter. Sammantaget ger de ett mycket starkt stöd åt att Isabella Erzen till vittnena lämnat de uppgifter som dessa berättat om.

13 9 B Det är genom vittnesmålen visat att Isabella Erzen vid ett flertal tillfällen berättat om våld eller hot för vittnena. Tingsrätten måste ta i beaktande risken för att Isabella Erzen lämnat felaktiga uppgifter till sina väninnor och systrar. Dessa har haft vissa svårigheter att precisera tider samt har i vissa fall, såsom framgår vid en jämförelse mellan deras uppgifter ovan och gärningsbeskrivningen, lämnat en annan uppgift än Isabella Erzen om platsen eller tidpunkten för en händelse. Vittnena har haft anledning att fästa sig vid den övergripande bild Isabella Erzen har gett, alltså att hon utsatts för viss typ av våld eller hot från sin sambo. De har emellertid inte haft samma anledning att fästa på minnet varje detalj som Isabella Erzen berättat, utan det är naturligt om de missmint sig i sådana avseenden som för dem vid det tillfället framstått som perifera, såsom exakt tid eller plats. De avvikelser som redovisas ovan förklaras på ett tillfredsställande sätt av att vittnena i dessa avseenden missmint sig och behöver på inget sätt tolkas så att vittnesmålen talar mot riktigheten i Isabella Erzens uppgifter om tider och platser (och därmed i förlängningen i hennes uppgifter överlag). Detsamma gäller det exakta förfarandet med kudden. Isabella Erzen har lämnat uppgifterna under en längre tid vid olika tillfällen och till olika personer. Trots detta finns det inga beaktansvärda motsägelser i uppgifterna, utan dessa är samstämmiga i alla de avseenden som man kan förvänta sig att vittnena haft anledning att lägga på minnet. Vidare framgår det tydligt av vittnesmålen att Isabella Erzen inte varit den som tagit initiativ till att berätta om våld och hot utan att hennes uppgifter om sådant, särskilt i ett inledande skede, kommit fram först sedan hennes systrar och väninnor blivit oroliga och uppmanat henne att berätta.

14 10 B Polisanmälan har gjorts först en och en halv månad efter händelsen med lampan under punkten a, och Isabella Erzen har berättat att hon gjort polisanmälan endast efter stor vånda. Den uppgiften får starkt stöd av vad framför allt Amanda Erzen berättat. Isabella Erzen har alltså inte varit angelägen om att vare sig till utomstående eller till polisen lämna uppgifter om att Johan Lindell utsatt henne för brott. Med beaktande av det nu anförda bedömer tingsrätten att sannolikheten för att Isabella Erzen lämnat medvetet felaktiga uppgifter till vittnena är så liten att den kan lämnas utan avseende. Att hon i avseenden av betydelse för tingsrättens bedömning skulle ha missmint sig är så osannolikt att den möjligheten kan lämnas utan avseende. De uppgifter om våld och hot som Isabella Erzen lämnat till sina systrar och väninnor vid upprepade tillfällen uppgifter stämmer väl överens med vad hon berättat vid huvudförhandlingen. Vittnesmålen ger ett så starkt stöd åt Isabella Erzens berättelse att dennas uppgifter ska ligga till grund för tingsrättens dom. Johan Lindell ska frikännas från åtalet för grov misshandel Genom Isabella Erzens berättelse är det visat att Johan Lindell i upprört tillstånd puttat på lampan så att den kommit i hennes riktning, lossnat från takinfästningen och träffat hennes näsa. Det finns ingen anledning att betvivla att Isabella Erzen upplevt att Johan Lindell agerat med uppsåt att träffa henne. Johanna Nyrén har vittnat om att hon uppfattat det som konstigt att Isabella Erzen efter besöket på sjukhuset inte velat åka hem utan till sina föräldrar, vilket talar för att Isabella Erzen varit rädd för Johan Lindell. Isabella Erzens subjektiva uppfattning om Johan Lindells uppsåt är emellertid inte tillräcklig för en fällande dom, utan frågan om uppsåt måste bedömas med utgångspunkt i de objektiva förhållandena.

15 11 B Enligt både Johan Lindells och Jörgen Lindells uppgifter har lampan varit högt uppsatt i huvudhöjd med Johan Lindell, som är 191 cm lång medan Isabella Erzen är 158 cm lång. Åklagaren har inte motbevisat påståendet, som framstår som fullt rimligt och ska ligga till grund för tingsrättens bedömning. Det står därmed klart att lampan inte skulle ha träffat Isabella Erzen, om den inte lossnat från takfästet. Att så skedde berodde enligt Jörgen Lindell, som hade satt upp lampan, på att denne missat att fästa lampan i en regel och i stället fäst den enbart i gipset. Sannolikheten för att en taklampa ska lossna från takfästet när någon puttar på den framstår typiskt sett inte som hög. Inget talar för att Johan Lindell vid händelsen känt till taklampans bristfälliga upphängning. Vid ett brott som kräver uppsåt (såsom misshandel) måste gärningsmannen för att kunna dömas ha haft uppsåt till alla omständigheter som kännetecknar gärningen. Vid misshandel måste gärningsmannen alltså ha haft uppsåt bl.a. till att t.ex. ett slag eller, som här, ett föremål som puttats ska träffa målsäganden. Den ena formen av uppsåt består i att gärningsmannen insett att målsäganden skulle träffas (insiktsuppsåt). Med hänsyn till taklampans placering kan det uteslutas att Johan Lindell haft denna form av uppsåt. Den andra formen av uppsåt består i att gärningsmannen har insett att det funnits en i vart fall betydande risk för att målsäganden skulle träffas men inte låtit denna insikt hindra sig från att agera som han eller hon hade tänkt; därigenom har gärningsmannen agerat likgiltigt i förhållande till den inträffade skadan (likgiltighetsuppsåt). Har gärningsmannen varit upprörd, talar detta för likgiltighetsuppsåt, men även om gärningsmannen varit upprörd krävs för uppsåt att han eller hon har insett att det funnits en betydande risk för att målsäganden skulle träffas. Vid tillfället under åtalspunkten a har Johan Lindell varit upprörd, vilket talar för att han varit likgiltig inför följderna av sitt handlande. Som framgår ovan talar emellertid inget för att Johan Lindell har insett att taklampan varit bristfälligt upphängd. Han har därför haft anledning att räkna med att han skulle kunna putta på den utan att den ramlade ned. Risken för att taklampan skulle träffa Isabella Erzen har alltså, sett ur Johan Lindells perspektiv,

16 12 B rimligen inte varit betydande. Det nu anförda talar med styrka mot att Johan Lindell haft likgiltighetsuppsåt till att lampan skulle träffa Isabella Erzen. Alexandra Erzen har beskrivit att Johan Lindell gestikulerar mycket, när han är upprörd. Matilda Andersson har uppgett att Isabella Erzen för henne berättat att det hänt att Johan Lindell i ilsket tillstånd slagit på saker och vält ned saker. Av Isabella Erzens uppgifter framgår att Johan Lindell tidigare under händelseförloppet hade smällt ned en bärbar dator i soffan alldeles bredvid Isabella Erzen. Möjligheten att Johan Lindell puttat på lampan i riktning mot Isabella Erzen för att skrämma henne (utan uppsåt till skada) vilket i så fall möjligen utgjort ett olaga hot, som dock inte omfattas av åklagarens gärningspåstående måste beaktas. Isabella Erzen har inte berättat att Johan Lindell fällt några yttranden som kan ge vid handen att han haft uppsåt att träffa henne med lampan. Det är genom Isabella Erzens, Johan Lindells, Amanda Erzens och Johanna Nyréns uppgifter utrett att Isabella Erzen i kontakter med sjukvården lämnat två olika, osanna berättelser om varför lampan träffat henne och att Johan Lindell uppträtt nervöst på sjukhuset. Det står klart att Johan Lindell varit pådrivande för att en felaktig berättelse skulle lämnas. Detta är förenligt med att han haft uppsåt till att lampan skulle träffa Isabella Erzen. Det är emellertid också förenligt t.ex. med att han varit orolig för att felaktigt misstänkas för misshandel, eftersom det varit han som puttat på lampan under en upprörd diskussion, eller med en oro från hans sida över att socialförvaltningen skulle bedöma Nellies hemsituation som farofylld om de verkliga förhållandena blev kända. Av det förhållandet att Johan Lindell tagit initiativ till en felaktig historia kan därför inte någon säker slutsats dras i fråga om hans uppsåt. Sammantaget talar utredningen avseende Johan Lindells uppsåt i olika riktning. Den ger enligt tingsrättens bedömning starkare stöd åt att Johan Lindell saknat uppsåt till

17 13 B att lampan skulle träffa Isabella Erzen än till att han haft sådant uppsåt. Johan Lindell ska därför frikännas från åtalet för grov misshandel. Johan Lindell ska dömas för grov kvinnofridskränkning Som framgår ovan ska Isabella Erzens uppgifter om gärningarna ligga till grund för tingsrättens bedömning. Under punkten b framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har misshandlat henne såsom framgår av åklagarens gärningsbeskrivning, samtidigt som han uttalat sig nedsättande om henne. Förloppet har inte varit helt kort, och det har varit fråga om flera olika typer av våld mot en gravid närstående kvinna i hennes eget hem. Misshandeln kan inte bedömas som ringa. Under punkten c framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har utsatt henne för det våld som åklagaren påstått, samtidigt som han uttalat sig nedsättande om henne. Trots att åklagaren utförligt sökt ta reda på om Isabella Erzen fått ont av slagen, har denna emellertid stått fast vid att slagen känts utan att vilja uttrycka att de gjort ont. Vid detta förhållande kan gärningen inte bedömas som misshandel utan ska bedömas som ofredande. Ofredandet har bestått i våld mot en gravid kvinnas mage i hennes eget hem, samtidigt som Johan Lindell fällt nedsättande kommentarer. Brottet är därför allvarligt. Under punkten d framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har utsatt henne för det våld som åklagaren påstått och att hon fått ont i svanken av knuffen. Emellertid leder ett fall ned i en säng typiskt sätt inte till smärta, och det är inte ställt utom rimligt tvivel att Johan Lindell insett den betydande risken för att knuffen skulle leda till att Isabella Erzen fick ont. Det saknas därmed tillräckliga hållpunkter för att med säkerhet dra slutsatsen att han haft likgiltighetsuppsåt till smärtan. Åtalet för misshandel kan därför inte bifallas. Gärningen ska i stället

18 14 B bedömas som ofredande. Ofredandet har riktats mot en gravid kvinna i hennes eget hem och framstår därför som förhållandevis allvarligt. Under punkten e framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har höjt handen hotfullt mot henne från andra sidan köksbordet. Hotet har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos Isabella Erzen för hennes personliga säkerhet. Den jakt som föregått den höjda handen har utgjort en del av ett ömsesidigt gräl och kan enligt tingsrättens mening inte anses som ett olaga hot. Även om det olaga hotet riktats mot en närstående kvinna överstiger straffvärdet inte ett kännbart bötesstraff. Under punkten f framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har utsatt henne för det våld som åklagaren påstått och att hon fått ont i höften av våldet. Isabella Erzen har berättat att Johan Lindell tryckt madrassen över henne två gånger, att det rört sig om kortvariga tryck och att hon inte haft svårt att andas. Det saknas förutsättningar att bedöma Isabella Erzens tillstånd som vanmakt. Johan Lindell måste emellertid ha insett den betydande risken för att våldet skulle leda till att Isabella Erzen fick ont, och genom att ändå trycka madrassen över henne har han varit likgiltig inför hennes smärta. Han ska därför dömas för misshandel. Misshandeln har riktats mot en gravid, närstående kvinna i hennes eget hem. Genom att trycka en madrass över Isabella Erzen har Johan Lindell avhänt sig möjligheten att närmare överblicka vilka skador han riskerade att orsaka sin gravida sambo eller barnet hon bar på. Misshandeln kan därför inte bedömas som ringa. Under punkten g framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har utsatt henne för det våld som åklagaren påstått, samtidigt som han uttalat sig nedsättande om henne. Det saknas förutsättningar att bedöma Isabella Erzens tillstånd som vanmakt. Johan Lindell måste emellertid ha insett den betydande risken för att Isabella Erzen skulle få ont, om han tryckte upp henne mot väggen. Genom att ändå göra detta har han visat likgiltighet inför hennes smärta och har

19 15 B alltså haft uppsåt till misshandel. Misshandeln kan inte bedömas som ringa, eftersom den riktat sig mot en gravid, närstående kvinna i hennes eget hem. Under punkten h framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har utdelat en örfil mot henne till följd av svartsjuka. Isabella Erzen har berättat att Johan Lindell hejdat slaget så att örfilen inte träffat särskilt hårt. Den har emellertid orsakat viss smärta, och Johan Lindell ska dömas för misshandel, som dock ska bedömas som ringa. Under punkten i framgår det av Isabella Erzens berättelse att Johan Lindell har slagit i väggen bredvid hennes huvud såsom åklagaren påstått. Slagit har varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos Isabella Erzen för hennes personliga säkerhet. Johan Lindell ska därför dömas för olaga hot. Även om det olaga hotet riktats mot en närstående kvinna överstiger straffvärdet inte ett kännbart bötesstraff. Sammanlagt har Johan Lindell inom drygt ett år gjort sig skyldig till tre fall av misshandel som inte är ringa, ett fall av ringa misshandel, två fall av allvarligt eller förhållandevis allvarligt ofredande samt två fall av olaga hot på bötesnivå. Det är således fråga om ett ganska stort antal gärningar under en ganska lång tidsperiod. Gärningarna är utspridda över hela tidsperioden och har utgjort led i en upprepad kränkning av Isabella Erzens integritet. Både gärningarnas karaktär som sådan och de uttalanden Johan Lindell gjort i samband med dem talar med styrka för att de varit ägnade att allvarligt skada Isabella Erzens självkänsla. Till detta kommer följande. Annika Erzen, Alexandra Erzen, Amanda Erzen, Matilda Andersson och Titti Lindstén har alla samstämmigt beskrivit att Isabella Erzen innan hon träffade Johan Lindell var en öppen, glad och framåt person med gott självförtroende men att hon under förhållandets gång kom att framstå som allt mer kuvad och osäker. Denna utveckling framstår i allt väsentligt som en följd av de gärningar Johan Lindell utsatt henne för, även om hon

20 16 B även haft vissa andra problem med bl.a. överdriven renlighetsiver och en kortare tids användning av cannabis. Sammantaget finns det inget tvivel på att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada Isabella Erzens självkänsla. Johan Lindell ska därför dömas för grov kvinnofridskränkning. Det olaga hotet under punkten i är begånget under den tid då straffminimum för grov kvinnofridskränkning uppgick till sex månaders fängelse, medan övriga gärningar begåtts under den tid då straffminimum uppgått till nio månaders fängelse. Även utan det olaga hotet under punkten i hade de samlade gärningarna bedömts som grov kvinnofridskränkning. Bedömningen av straffvärdet ska därför äga rum med utgångspunkt i minimistraffet nio månader. Tingsrätten bedömer att straffvärdet motsvarar detta minimistraff. Johan Lindell ska dömas till nio månaders fängelse Det finns en stark presumtion för att påföljden för grov kvinnofridskränkning ska bestämmas till fängelse. Även om en villkorlig dom eller en skyddstillsyn förenas med en föreskrift om samhällstjänst, är en sådan påföljd inte tillräckligt ingripande. Johan Lindell har inte gått med på att han utövat något våld mot Isabella Erzen. Enligt ett yttrande från Kriminalvården innebär detta att han inte kan komma i fråga för Kriminalvårdens program IDAP för män som utövat våld i nära relationer. Tingsrätten får godta den bedömningen. Någon annan särskild föreskrift inom ramen för en skyddstillsyn är inte aktuell att meddela Johan Lindell. Det är alltså inte möjligt att förena en skyddstillsyn med föreskrift om behandling. Även om en skyddstillsyn förenas med ett kortare fängelsestraff enligt 28 kap. 3 brottsbalken, är en sådan påföljd därmed inte tillräckligt ingripande (jfr Högsta domstolens avgörande NJA 2013 s. 922).

21 17 B Påföljden ska därför bestämmas till fängelse. Det finns inte skäl att frångå straffvärdet vid straffmätningen. Johan Lindell ska betala skadestånd till Isabella Erzen Eftersom Johan Lindell frikänns från åtalet för grov misshandel, är han inte skyldig att ersätta Isabella Erzen för kränkning under punkten a. Däremot har han agerat oaktsamt genom att slå på lampan i riktning mot Isabella Erzen. Det finns ett orsakssamband mellan hans slag och de skador denna har drabbats av. Händelseförloppet är inte så osannolikt att kravet på adekvans inte är uppfyllt. Johan Lindell ska därför betala skadestånd för sveda och värk under punkten a. Isabella Erzen har uppgett att hon haft ont fram till mitten av oktober Det belopp Johan Lindell godtagit som skäligt, kr, utgör därmed skälig kompensation för sveda och värk under punkten a. Skälig ersättning för den allvarliga kränkning den grova kvinnofridskränkningen inneburit uppgår till kr. Under punkten c har Isabella Erzen inte drabbats av någon smärta och har därmed inte rätt till ersättning för sveda och värk. Däremot har hon drabbats av smärta under punkterna b, d, f, g och h. Under punkten d har Johan Lindell agerat oaktsamt i förhållande till smärtan. Under punkterna b, f, g och h har han agerat med uppsåt. Han ska därför betala skadestånd för sveda och värk under alla dessa punkter. Yrkade belopp är skäliga. Övrigt Johan Lindell döms för brott där fängelse ingår i straffskalan och ska därför betala en avgift enligt lagen om brottsofferfond.

22 18 B Det särskilda yrkandet är lagligen grundat. Försvararen och målsägandebiträdet har begärt ersättning för arbete i 40 respektive 44 timmar. Huvudförhandlingen har pågått i 15 timmar och 31 minuter. Förundersökningsprotokollet är ungefär 170 sidor tjockt, och både försvararen och målsägandebiträdet har deltagit i flera timmar långa polisförhör. Johan Lindell har varit häktad, och försvararen har åberopat egen bevisning. Vid dessa förhållanden framstår den arbetstid som försvararen begär ersättning för som resultatet av en påtagligt effektiv arbetsinsats. Med hänsyn inte minst till att Johan Lindell varit häktad borde försvararen ha behövt lägga ned något fler timmar på målet än målsägandebiträdet. I stället har målsägandebiträdet begärt ersättning för fler timmars arbete än försvararen. Det finns därför skäl att särskilt kritiskt granska målsägandebiträdets kostnadsräkning. Det är emellertid inte möjligt att peka på vare sig någon onödig arbetsinsats eller någon överdriven tidsåtgång från målsägandebiträdets sida. Vid en jämförelse mellan nedlagd arbetstid och huvudförhandlingstiden ger gängse schabloner inte anledning att reagera. Målsägandebiträdet har i likhet med försvararen utfört ett gott arbete och bör med anledning av det anförda få begärd ersättning. Johan Lindell döms till ett förhållandevis långt fängelsestraff och saknar såvitt känt större ekonomiska tillgångar. Staten bör därför helt stå för kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet.

23 19 B HUR MAN ÖVERKLAGAR framgår av bilaga (DV 400). Överklagande, ställt till Hovrätten över Skåne och Blekinge, ges in till tingsrätten senast den 19 januari Ulf Ahlström I avgörandet har deltagit rådmannen Ulf Ahlström samt nämndemännen Pia Kronkvist, Kenne Jönsson och Mikael Nissen. Domarna är eniga. Avräkningsunderlag: se bilaga.

24 AVRÄKNINGSUNDERLAG Kristianstad Mål nr: B Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid Efternamn Lindell Datum för dom/beslut Förnamn Sven JOHAN Marcus Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet Särskild anteckning Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Underskrift Postadress Box Kristianstad Besöksadress Kanalgatan 32 Telefon Telefax E-post: kristianstads.tingsratt@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

25 Bilaga 1

26

27

28

29

30 Bilaga 2 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 39

31

32

33 Bilaga 3 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. 3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller DV Producerat av Domstolsverket Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

34 Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

35 Bilaga C HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 Rotel 21 AVRÄKNINGSUNDERLAG Malmö Aktbilaga Mål nr B Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid Efternamn Lindell Datum för dom/beslut Förnamn Sven JOHAN Marcus Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. Frihetsberövad Datum Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet Datum Särskild anteckning Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Underskrift Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 846 Hovrättstorget måndag fredag Malmö E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se 08:00-16:00

36 Bilaga B