Statsstödsreglerna hur gör vi rätt? MEX-dagarna 6 7 november 2012 i Umeå Förbundsjuristen Lena Dalman lena.dalman@skl.se

Transkript

1 Statsstödsreglerna hur gör vi rätt? MEX-dagarna 6 7 november 2012 i Umeå Förbundsjuristen Lena Dalman lena.dalman@skl.se

2 Regelverket statligt stöd en sammanfattning - Regler om statligt stöd är en del av EU:s konkurrensrätt (art EUF-fördraget) - Specifika regler i art EUF-fördraget. - procedurförordningen rådets förordning (EG) nr 659/1999; - de minimisförordningen kommissionens förordning (EG) nr 1998/ Gruppundantagsförordningarna - Lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler - Förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet (gäller endast staten, ej kommuner och landsting

3 Kriterier för stöd (art ) - förmån beviljas direkt eller indirekt med statliga medel - gynnar vissa företag eller viss produktion (selektivitetskriteriet) - snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen - påverkar handeln mellan medlemsstaterna (samhandelskriteriet) - Investeringar m.m. ska bedömas mot hur en marknadsmässig investerare skulle ha agerat. - Kumulativa!

4 Vad ingår i begreppet stöd? - Medel från stat, kommun, landsting eller kommunala företag - Rena bidrag - Lån till ränta som understiger marknadsränta - Borgensåtaganden med icke marknadsmässig borgensavgift - Underprissättning; - möjlighet att köpa egendom, tjänster eller fastigheter till underpris - Investeringar eller kapitalinjektioner som inte är marknadsmässiga

5 Selektivitetskriteriet Träffar stöd som gynnar visst företag eller produktion - Åtgärder som gynnar alla företag lika kan godtas men inte gynnanden som bara gäller - Branschvis, geografiskt eller för viss kategori av företag

6 Konkurrens och samhandel Snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar samhandeln är sammanlänkade begrepp. Det mesta kan i en eller annan form påverka samhandeln Stödets goda syfte bedöms inte bara dess verkningar.

7 Principen om den marknadsmässige investeraren - Är det fråga om en fördel som stödmottagaren inte skulle ha fått under normala ekonomiska förhållanden? - Skulle en privat ägare /investerare vidtagit samma åtgärd under motsvarande förhållanden?

8 Stöd av mindre betydelse - de minimis Kommissionens förordning nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse Max per företag under tre år Behöver inte anmälas till Kommissionen Krav på kumulationskontroll i förhållande till annat försumbart stöd 8

9 SGI Tjänster av allmänt intresse NESGI Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse SGEI Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Rättsväsendet Försvar m.m. Offentlig Utbildning? Sociala tjänster av Icke ekonomiskt eller Ekonomiskt allmänt intresse tex. Socialt trygghetssystem, Barnomsorg, Äldreomsorg, Sociala bostäder, Vård Renhållning, Turismtjänster, El, Gas, Post, Telekom m.m. Underkastade EU-rätt om konkurrens, statsstöd, fri rörlighet

10 SGEI outvecklat i Sverige - SGEI kännetecknas av att det är fråga om tjänster som invånarna generellt behöver inom ett visst område, men där offentliga tillskott är nödvändiga för att få tjänsterna till stånd. - Den regionala och lokala nivån betonas i protokollet om tjänster av allmänt intresse. - Vi saknar dock verktyg idag. Hur ska en lokal stödordning se ut? Hur gör vi för att anta en stödordning? Hur anförtros ett företag att tillhandahålla en viss tjänst (formkrav), art ? - Kongruens saknas med kommunallagens kompetensregler och EU-rätten.

11 Anmälningsskyldigheten, art EUF-fördraget - Kommissionen ska underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder (art EUF-fördraget). Art har direkt effekt. - 6 lag (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska Unionens statsstödsregler anger att anmälan görs till regeringen (näringsdepartementet). - Art. 2 procedurförordningen (659/1999)

12 Verkställighetsförbudet (art EUF-fördraget och art. 3 procedurförordningen) - Medlemsstaten får inte genomföra åtgärden förrän slutgiltigt, positivt beslut, erhållits (art EUF-fördraget). - Stöd som skall anmälas enligt art. 2.1 procedurförordningen får inte införas förrän kommissionen har fattat eller anses ha fattat ett beslut att godkänna sådant stöd.

13 Vad kan hända om man bryter mot statsstödsreglerna? - Anmälan till EU-kommissionen - Talan vid svensk allmän domstol - Laglighetsprövning

14 Återkrav (art. 14 procedurförordningen) - Vid negativt beslut om olagligt stöd ska kommissionen besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet jämte ränta (art och 2) - Återkravet ska verkställas utan dröjsmål och enligt den berörda medlemsstatens förfaranden enligt nationell rätt. - Omedelbarhet och effektivitet (p kommissionens tillkännagivande (2007/C 272/05)) flik 4.

15 Praxis från EUdomstolen/kommissionen (I) - Konsum Nord ( Åre-fallet ) Tribunalens dom , mål T-244/08. Anbud i ett sent skede som var väsentligt högre än det Konsum betalat. Ansågs vara ett led i en komplex fastighetsaffär och ej statligt stöd. Ligger åter hos kommissionen. - Vänersborg, Kommissionens beslut om återkrav Fastighet som först köpts av VFAB (kommunalt bolag) från bolaget O för 17 milj. kr, därefter sålts till ett bolag H för 8 milj. kr som i sin tur sålt vidare fastigheten inom cirka ett halvår för 40 milj. Kr. Flera olika värderingar finns. Kommissionen har valt en av dem och har inte ansett de verkliga köpeskillingarna spegla marknadsvärdet. H har ålagts att återbetala 14,5 milj. kr jämte ränta.

16 Praxis från EU-domstolen (II) - Residex-målet (borgen), EU-domstolens dom , mål C-275/10. Rotterdam ställde ett garantiåtagande till förmån för fordringsägaren för att ett bolag skulle kunna få ett lån. Både långivare och låntagare kunde komma ifråga som stödmottagare, eftersom lånetransaktionen med åtföljande intäkter för långivaren kanske inte var möjlig utan borgen. Det ålåg den nationella domstolen att identifiera mottagaren/mottagarna av stödet och pröva huruvida en ogiltigförklaring av garantin kunde visa sig vara effektivare än andra åtgärder för att se till att konkurrenssituationen återställs.

17 Återkravet på nationell nivå - Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder som är tillämpliga i deras respektive rättssystem, inbegripet interimistiska åtgärder. - Kommissionens beslut är bindande för alla myndigheter i medlemsstaten. - Medlemsstatens rättsordning bestämmer vilket organ som ska ansvara för genomförandet av beslutet om återkrav. - Kommissionen ska sträva att i sitt beslut ange det exakta stödbeloppet som ska återkrävas, och i vart fall grunderna för beloppets fastställande vid nationell domstol.

18 Mål av intresse vid svenska förvaltningsdomstolar - Förhållandevis många mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Inget beslut har dock upphävts av högsta instans på grund av att det rört sig om ett otillåtet statligt stöd. - Årjäng (RegR) - Fastighetsöverlåtelse - Karlskrona (RegR) - Fastighetsöverlåtelse - Bredband Stockholm - (kammarrätt, ej PT i RegR) - Renova Göteborg (kammarrätt) - Borgensavgift

19 Några typfall - Arenor - Fastighetsöverlåtelser - Avknoppning - Bredband - Flygplatser - E-bio - Borgensavgifter

20 Mål vid allmän domstol i Sverige NJA 2009 s NJA 2009 s. 625 (Stockholm). Käranden yrkade att svarandena (kommun och ett kommunalt bolag) vid vite skulle förbjudas att lämna visst påstått olagligt statligt stöd till ett annat av kommunen ägt bolag. - Svarandena invände att talan skulle avvisas, eftersom det i svensk rätt saknas forumbestämmelser för den väckta talan som grundade sig på omständigheter med relevans för enbart EG-rättsliga statsstödsregler. Talan rörde kommunkoncernens möjlighet att oberoende av juridisk form bedriva verksamhet i enlighet med den kommunala kompetensen. - HD fann att allmän domstol var behörig. I avsaknad av lag eller annan författning som utpekar annan myndighet än domstol eller särskild domstol ankom det på allmän domstol att pröva tvisten. - Käranden återkallade senare sin talan. Målet förliktes och avskrevs i Tribunalen.

21 Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) (I) - Förslag till ny lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler - Anmälningsskyldigheten och genomförandeförbudet kodifieras med tydlig hänvisning till art Rätt till olagligt stöd kan inte göras gällande (2 kap. 2 ) - Återbetalningsskyldighet för den som tagit emot stöd (2 kap. 3 ) - Skyldighet för den som lämnat olagligt stöd att återkräva detta (2 kap. 4 ) - Skadeståndsskyldighet (2 kap. 5 ) - Ränta (2 kap. 6 ) - Preskription (2 kap. 7 8 )

22 Olagligt statsstöd SOU 2011:69 (II) - Stockholms tingsrätt är behörigt forum (3 kap. 9 ) med Marknadsdomstolen som överinstans, i skadeståndsmål får även allmänt tvistemålsforum enligt 10 kap. RB användas. - Talan om - förbud att genomföra olagligt stöd (mot stödgivaren ensam eller mot stödgivaren och stödmottagaren gemensamt) (3 kap. 1 och 2 ) - förpliktande att betala tillbaka olagligt stöd (mot stödmottagaren (3 kap. 1 och 3 ) - fastställelse av skyldighet att återkräva olagligt stöd (mot stödgivaren) (3 kap. 1 och 4 ) - ersättning för skada som uppkommit genom att olagligt stöd genomförts (3 kap. 1 ) - Talerätten är oklar taleberättigad enligt unionsrätten (3 kap. 9 )

23 Olagligt statsstöd SOU 2011:69 (III) - Interimistiska beslut om att genomföra stöd (3 kap. 5 ) eller om omedelbar återbetalning (3 kap. 6 ) - Omedelbar återbetalning sker till länsstyrelsen i Stockholms län genom nedsättning (3 kap. 7 ) - Vite (3 kap. 8 ) - Handläggningsreglerna följer reglerna för indispositiva tvistemål, utom vad gäller skadeståndsmål (3 kap. 21 ) - Reglerna i 18 kap. RB gäller för rättegångskostnader. Vid särskilda skäl kan vid talan enligt 3 kap. 2 4 vardera parten få bära sin rättegångskostnad.

24 Olagligt statsstöd SOU 2011:69 (IV) - Lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2013; någon proposition är ännu ej lagd års lag om tillämpning av Europiska unionens statsstödsregler föreslås upphävas då.

25 Vad är på gång inom EU? - Översyn av procedurförordningen för att medge snabbare handläggning av ärenden och hjälpa kommissionen att inrikta sig på de ärenden som har störst inverkan på EU. Kommissionen behöver bättre verktyg för att snabbt få in information från marknadsaktörer. - Eventuell översyn av de minimis-förordningen ; - för lågt gränsvärde? - m.m.

26 Önskemål från SKL - Påstådda stöd på lokal nivå handlar ofta om kommunalt engagemang på grund av marknadsmisslyckande. Det är oerhört svårt för en lokal aktör att inhämta så mycket information att man med tillräcklig grad av säkerhet kan säga att det inte är fråga om otillåtna statsstöd. - Det tar alldeles för lång tid för att få ett tilltänkt stöd godkänt av kommissionen. - Kommissionen borde ägna sig åt de viktigaste fallen med betydande marknadspåverkan. Resten kan hanteras på nationell nivå. - Den enskilde har alldeles för svag ställning. Denne blir inte part i ärendet från början. - Dålig insyn och offentlighet av anhängiggjorda ärenden.

27 Hur gör vi? (I) - Analysera varje upplägg och kartlägg penningströmmar. Gör en ordentlig projektbeskrivning. Glöm inte tidsaspekten, många ställningstaganden måste göras. - Vid fastighetsöverlåtelser se till att ha värderat fastigheten enligt kommissionens riktlinjer och ha värderingen dokumenterad. Se SKL:s cirkulär 2007:8 på - Vid borgensavgifter räkna på skillnaden mellan vad ett lån hade kostat utan borgen respektive med borgen. Dokumentera. - Principen om den marknadsmässige investeraren gäller, vilket i realiteten ger ett visst utrymme för stödliknande åtgärder vid nystartad verksamhet. Ordentlig affärsplan krävs. - Vid osäkerhet samråd med näringsdepartementet.

28 Hur gör vi? (II) - Undvik kartongärenden. Vid kontakterna med näringsdepartementet måste ni i någon form av sammanfattning ange vad det är ni anser kan vara ett statligt stöd. Näringsdepartementet har en brevlådefunktion och vidarebefordrar bara ärendet i komplett skick - till kommissionen. - Det är inte omöjligt att få kommissionens godkännande på stöd kommissionen kan vara pragmatisk i sina resonemang. Men räkna med att det tar tid!