M&R Konsultens Norm för föreståndarkompetens

Transkript

1 M&R Konsultens Norm för föreståndarkompetens BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA BENSINSTATIONER Specifikation av kompetensnivå Kraven ställs i två nivåer. För Nivå 1 är kravet att föreståndaren skall ha kunskap. Med ingående kunskap menas att han utan att använda sig av hjälpmedel i form av föreskrifter eller annan dokumentation kunna redogöra för vad innebörden i en regel avser eller hur en installation eller del därav är konstruerad. För Nivå 2 är kravet att föreståndaren skall ha kännedom. Med kännedom menas att han med hjälp av hjälpmedel i form av föreskrifter eller annan dokumentation kunna redogöra för vad innebörden i en regel avser eller hur en installation eller del därav är konstruerad. Specifikation Nivå 1 Nivå 2 Egenskaper Brandfarlig vara Till brandfarlig vara hänförs brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta varor, självantändande varor, varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten samt oiderande varor och organiska peroider som MSB anger. Flampunkten Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken gas eller ånga bildas ovanför en vätskeyta i en antändbar koncentration Brännbarhetsområde Koncentration av ånga/gas och luft i en sådan blandning att den kan fås att brinna. Bensin har ett brännbarhetsområde mellan 1 och 8vol%. Termisk tändpunkt Den temperatur där en brandfarlig vätska börjar brinna utan tillförsel av annan energi än värme. Farligt temperaturområden I en sluten behållare uppstår farligt temperaturområde vid vissa temperaturer. D.v.s. att en eplosiv gas/luftblandning uppstår. För bensin är den övre temperaturgränsen -5 o C. Regelkunskap Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller eplosion orsakad av brandfarliga eller eplosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.

2 I denna lag avses med 1. hantering: tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. 2. överföring: varje fysisk förflyttning inom Sverige eller till Sverige från land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor. Förflyttning inom en och samma anläggning utgör dock inte överföring. 3. import: införsel till Sverige från annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor Lagen gäller inte sådan transport av brandfarliga eller eplosiva varor som omfattas av lagen om transport av farligt gods. Lagen gäller inte heller transporter av brandfarliga varor som sker som bulklast i fartyg i den mån transporten sker i fartygets fasta tankar. Inte heller gäller lagen när brandfarliga varor används som drivmedel i fartyg eller luftfartyg. Lagen gäller inte pyrotekniska artiklar som utgör en del av ett fordon och inte heller sådana delar i ett fordons bränslesystem som regleras i annan författning. Utredning om risker Den som bedriver verksamhet, i vilken ingår yrkesmässig hantering av brandfarliga varor skall se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för brand eller eplosion i verksamheten och om de skador som därvid kan uppkomma Sedan är ett nytt regelverk tvingande för områden med eplosiv gas- och/eller dammatmosfär. Detta kallas ofta ATEX (Atmosfär Eplosiv). Föreskriften AFS 1995:5 gäller för mekaniskt material och ELSÄK-FS 1995:6 för elmateriel vilka i Sverige ikraft sätter EUdirektivet 94/9/EG. För arbetsorganisation och val av material gäller i gasatmosfär föreskrift SRVFS 2004:7 I de allra flesta fall är klassningsplanen en tillräcklig riskanalys på en bensinstation. Om särskilda omständigheter föreligger kan ett eplosionsskyddsdokument med konsekvensutredning vara nödvändig. [ Denna kan utföras utifrån att: - verksamhetens art och omfattning fastställes - varje riskkälla identifieras - riskslagen bedöms - riskområde och möjlig spridningsrisk analyseras -skadeobjekt identifieras ] Avstånd från riskkälla Byggnader där brandfarlig vara hanteras och anläggningar för hantering skall vara inrättade så att de är betryggande från brand- och eplosionssynpunkt samt förlagda på sådant avstånd ifrån omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. Hänsyn skall tas till riskkällor på en bensinstation och avstånd mellan dessa och omgivande verksamheter skall finnas. Särskilda omständigheter kan föranleda mindre eller större avstånd. Den som hanterar brandfarliga varor skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förhindra brand eller eplosion som inte är avsedd och för att förebygga och begränsa skador på liv hälsa eller egendom. Sida 2 av 18

3 Tillstånd Den som hanterar, överför eller importerar eplosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det. Tillstånd är till för att myndigheterna skall kunna kontrollera att skyddet mot brand och eplosion är tillräckligt före färdigställandet. Avsyningen är motsvarande kontroll efter färdigställandet. Tillståndet får inte förvälas med tekniska krav. De tekniska krav på en anläggning för brandfarlig vätska som finns i lagstiftningen gäller oavsett om den är tillståndspliktig eller inte. Kommunen utser en förvaltning, enhet eller person att pröva och meddela tillstånd till hantering av brandfarliga varor. Det är den som bedriver verksamheten med hantering av brandfarlig vara som skall vara tillståndshavare Även om avtal och upplåtelseformer kan variera vad beträffar t.e. underhåll av cisterner och bensinpumpar o. dyl. så är det den som - själv eller med hjälp av sina anställdabedriver den verksamheten i vilken hanteringen av de brandfarliga varorna ingår som skall vara tillståndshavare. Ansökan om tillstånd bör lämnas samtidigt som bygglovsansökan vid nyetablering Ansökan om tillstånd skall åtföljas av sådana upplysningar om den aktuella verksamheten som behövs för att tillståndsmyndigheten skall kunna fatta beslut. All brandfarlig vätska, aerosol och gas och som beräknas vara aktuella vid olika säsongsbehov i såväl butik som i cisterner återfinnas i ansökan. När tillstånd söks första gången kan tillståndsmyndigheten behöva följande dokument utöver ansökan för att fatta beslut. Nybyggnadskarta, situationsplan, certifikat, kontrollrapporter, klassningsplan samt erforderliga rör- och byggritningar. När ett tillstånd meddelas får tillståndsmyndigheten besluta att hanteringen inte får påbörjas innan de anordningar och anläggningar som skall användas för hanteringen har avsynats. Om tillståndsmyndigheten avsynar anläggningen är det för att kontrollera att verksamheten överensstämmer med ansökningsunderlaget och att anläggningen uppfyller föreskrifterna så att det föreligger möjlighet till betryggande hantering och drift. Förnyelse av tillstånd. Om tillståndshavaren avser att fortsätta driften med hantering av brandfarlig vätska efter tillståndstidens utgång skall han i god tid ansöka om ny prövning. Därvid skall han inlämna intyg över att anläggningen har provats av ackreditera kontrollorgan samt att han bilägger sådana dokument som därutöver behövs för att tillståndsmyndigheten skall kunna bedöma ansökan Ett tillståndsbeslut får överklagas. Tillståndsmyndigheten bilägger information om överklagandeprocessen Tillståndshandlingar skall hållas tillgängliga och vara aktuella Sida 3 av 18

4 Förbudsområde Inom områden där brandfarliga eller eplosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta medför mer än ringa risk för olyckor med varorna. Detta område benämns förbudsområde. Områdets utbredning framgår av MSB handbok Hantering av brandfarlig vara på bensinstationer Hetarbeten Behov av att utföra hetarbeten inom förbudsområdet kan finnas i olika sammanhang. Det kan röra sig om - tillfälliga arbeten i samband med reparation eller ombyggnad av själva bensinstationsanläggningen eller - återkommande arbeten i bilverkstad eller motsvarande Beslut att utföra hetarbete i förbudsområde, t.e. vid reparation av mätarskåp, skärmtak o dyl skall tas av den som är ansvarig för hanteringen på arbetsplatsen. Denne upprättar ett avtal med den eller ansvarig för arbetet på det företag som har anlitats och som skall utföra arbetet. Formulär för sådant avtal finns på Då ställs villkor och begränsningar så att arbetet kan genomföras på ett betryggande sätt. Eempel på villkor kan vara att - berörd utrustning skall ha rengjorts och ventilerats och håller tillräcklig kvalité - kontroll gjorts att arbetsstället är fritt från eplosiv gasblandning - all obehövlig, lätt antändbar materiel inom minst 6m från arbetsplatsen har - avlägsnats - arbetsplatsen avgränsas på lämpligt sätt - släckutrustning finnas lätt tillgänglig - den som skall göra jobbet har erforderlig kompetens och möjligheter till att ta sådana beslut som behövs. - hetarbeten bör utföras endast på därför avsedda platser, t.e. i en verkstadslokal. - svetsgastuber bör placeras intill utgången när de inte användes. - utanför lokal där svetsverk finns placeras varningsskylt - öppning eller port till lokal där hetarbeten förekommer får inte vara belägen inom eller gränsa emot riskområdet. - intill den plats där hetarbeten skall förekomma måste kontrolleras att golvavloppsbunnar som är anslutna till bensinavskiljare är väl fyllda med vatten eller på annat sätt tätt förslutna. En skylt om sådan kontroll bör finnas i närheten av avloppet. - rester från smörjning och oljebyten samt annan materiel som ökar brandbelastningen skall avlägsnas. Om tveksamhet råder huruvida arbetsplatsen är gasfri skall mätning göras. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ha en särskild svetsvakt Hetarbeten kan behöva avbrytas medan ett tankfordon lossar bensin till stationens cisterner om mätarskåp, avluftningsledningar/cisternanslutningar är ogynnsamt placerade i förhållande till arbetslokalen Sida 4 av 18

5 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska ha den kompetens eller tillgång till den kompetens som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. Föreståndare Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska utse en eller flera föreståndare för verksamheten. Tillsynsmyndigheten skall skriftligt underrättas om utsedda föreståndare. En föreståndare har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och med iakttagande av de övriga skyldigheter som följer av lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. En tillståndshavare ska se till att en föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter. Det kan vara lämpligt att tillståndshavaren skriftligen utser föreståndaren. En instruktion bör upprättas för föreståndaren Föreståndaren skall även vara väl förtrogen med den tekniska utrustning som används för hanteringen samt med förekommande säkerhetsutrustning, t.e. brandsläckare. Tillståndshavaren skall tillse att utsedd föreståndare har erforderlig kompetens och att han bibehåller kompetensen under den tid han innehar föreståndaransvaret Anläggningskunskp Klassning Riskområde på bensinstationer skall klassas enligt ATEX-direktivet. Klassning innebär i detta sammanhang att man definierar det område där det finns risk för uppkomst av eplosiv gasblandning, riskområde. Klassningsplanen skall ligga till grund för val av elektrisk utrustning inom riskområdet. Riskområdet delas in i zon 0 (riskområde runt riskkälla från vilken utsläpp eller frigörelse ständigt sker), zon 1 (riskområde runt riskkälla från vilken utsläpp kan ske tillfälligt under normal drift) och zon 2 (riskområde runt riskkälla från vilken utsläpp ej väntas ske under normal drift och, i de fall utsläpp ändå sker, i så fall endast sällan och kortvarigt). Av ATEX-direktivet framgår att det är den som är ansvarig för verksamheten som svarar för att -klassningsplan upprättas -att klassningsplanen upptar zoner och deras utbredning -klassningsplanen anger vilken eplosionsgrupp och temperaturklass som gäller för riskområdet -klassningsplan bifogas tillståndansökan -klassningsplan finns tillgänglig på bensinstationen -klassningsplanen hålls aktuell, d.v.s att den alltid återspeglar den rådande verksamheten. På de flesta bensinstationer råder normalt likartade riskomsråden oavsett bensinstationens storlek eller lokalisering. Riskområde finns t.e. runt avluftningsrörens mynning, runt anslutningar för påfyllning, runt anslutningar för gasåterföring till tankfordon, i lågpunkter och brunnar inom spillzon, i pejl och nedstigningsbrunnar och i mätarskåp för klass 1 vätska. Även i spolarvätskeautomater för klass 1 vätska samt i plastflasktuggar finns riskområde. Om det finns cistern, öppen behållare eller annan öppen hantering av klass 1 och 2a vätskor inomhus, skall riskområde fastställas för dessa riskkällor. Sida 5 av 18

6 Då spillolja på oftast kommer från bensindrivna fordon där oljan har kontaminerats med bensin i sådan mängd att oljans flampunkt har sänkts ner under +21 o C anser man att spilloljan skall generellt klassas som klass 1 vätska. Med tanke både på den ringa mängd spillolja som hanteras varje gång och den låga strömningshastigheten kommer det klassade området att begränsas till 0,5m zon 1 runt de platser där spilloljan hanteras samt runt avluftnings ledningens mynning. Om större mängder hanteras, eempelvis vid tömning av ett rullfat, skall dock klassning ske enligt svensk SEK Handbok 426. Bensin och oljeavskiljare har enligt SEK Handbok 426, zon 0 inne i avskiljaren. Avluftningsledning anses inte ha något riskområde runt mynningen då någon gas ej beräknas avgå från bensinavskiljare Instruktioner Anläggningens säkerhet är beroende av dess skötsel och underhåll för vilket instruktioner på svenska skall finnas i erforderlig omfattning. De bör finnas samlade i en "stationspärm" som kan utgöra en "Drifthandbok". De skall finnas tillgängliga för personalen. Personalen skall på lämpligt sätt instrueras och instruktionerna skall delges dem. Det åligger föreståndare att förvissa sig om att anställd personal har uppfattat instruktionerna på rätt sätt. I instruktionerna kan ansvars och ordningsföreskrifter, företagets organisationsplan, arbetsuppgifter och befogenheter, orientering om anläggningen och byggnader, markering av förbudsområde mm ingå. Där bör anvisningar om rapporteringsrutiner vid olyckor och tillbud, förfarande vid olika farosituationer samt larmlistor och kontaktpersonuppgifter finnas. Drift- och skötselinstruktioner Drift-, skötsel- och underhållsinstruktioner bör innehålla Situationsplan, funktionsbeskrivningar med flödesschema, apparat- och komponentförteckning, felsökningsschema samt kontrollschema med checklistor och journaler Instruktionerna bör även innehålla underhållsuppgifter för apparater och komponenter. Funktionsbeskrivning utformas lämpligen så att man kan utläsa olika systems funktion samt deras funktionssamband, anvisningar för funktionskontroll och lämpliga tidsintervaller. Vid upprättandet av kontrollschema bör beaktas att -där anges hur ofta och i vilken omfattning ingående anordningar med tillhörande utrustningar tillses. I journal antecknas vad som iakttagits och vilken åtgärd som behövs samt datum när journalanteckningen gjorts. Funktionsbeskrivning utformas lämpligen så att man kan utläsa olika systems funktion samt deras inbördes samband Funktionsbeskrivning bör uppta anvisningar för funktionskontroll med lämpliga tidsintervaller. Vid upprättandet av ronderingschema bör beaktas: -att ronderingschemat anger hur ofta och i vilken omfattning rondering av verksamheten skall utföras Sida 6 av 18

7 Anläggningskunskap Inom bensinstationer måste man placera riskkällorna (mätarskåp, avluftningsrör, cisterner ovan mark, cisternanslutningar, uppställningsplats för tankfordon e.t.c.) på betryggande avstånd från byggnader där öppen eld förekommer (pannrum, verkstäder e. t. c.). Tankfordonstransporter Vid planering av lossningsplats är det av avgörande betydelse att hänsyn tas till att om en kritisk situation skulle uppstå, måste tankfordonet med lätthet kunna köras från uppställningsplatsen utan onödiga manövrar som t.e. backning. Den omgivande trafiken får inte påverka säkerheten vid lossningen negativt. Vid uppställning av tankfordon för lossning av bensin skall hänsyn tas till att tankfordonet i sig betraktas som cistern ovan mark under lossningsmomentet Planering av trafikerade ytor Bensinstationen bör planeras så att den som besöker stationen i andra syften än att fylla bränsle, t.e. för att besöka en butik eller ett gatukök, inte behöver passera genom spillzonen Utrustning, anläggningsdetaljer Föreskrift anger att anläggningar och anordningar inte får användas, saluhållas eller säljas om de inte efter kontroll genom teknisk provning, besiktning eller annan underökning har befunnits betryggande ur skyddssynpunkt. För öppna cisterner och rörledningar i mark ställs höga krav på korrosionsskydd för att förhindra att löskommen vätska medför brand- och eplosionsrisk. Cisterner och rörledningar kan certifieras. Cisterner, rörledningar armaturer o. d. skall vara korrosionsskyddade. De skall vara förlagda och monterade på ett fackmannamässigt sätt. Anvisningar för cistern- och rörläggning i mark kan återfinnas i tillverkarens installationsanvisningar, ev. certifikat eller i mark- och vvs-ama. Vid nyanläggning skall anläggningen installationskontrolleras av ackrediterat kontrollorgan. Det är därför av vikt att tillståndshavaren eller dennes företrädare förvissar sig om att ett ackrediterat kontrollorgan är anlitad av byggherren och att besiktningsmannen ges tillfälle att utföra sina kontroller under arbetenas gång Cisterner Cisterner skall vara försedda med ett manhål med en diameter av minst 600 mm (enl SS 1797). I manhål får ej finnas röranslutningar, installationer eller andra komponenter som försvårar tillträde vid arbete i cisternen t.e. vid kontroll o.dyl. Dessa kan med fördel placeras i en särskild servicelucka. För att förhindra urladdning av statisk elektricitet när bensinen faller fritt i cisternen skall påfyllningsrör vara nerdraget till ca 10 cm från cisternbotten Cisterner i mark Bensincisterner bör vara förlagda i mark. Riskerna för brand och sabotage minskas då betydligt. Endast i undantagsfall bör cisterner för bensin ovan mark komma i fråga. Cisterner utomhus ovan mark Cistern med volym över 3000 liter för klass 1 och 2a vätska bör stå i cisternrum, (se definition av cisternrum i SIND-FS 1981:2). Cistern med volym under 3000 liter kan stå i EI 30 rum och någon invallning behövs ej. Sida 7 av 18

8 Rörledningar Godkända rörledningar i material med god korrosionshärdighet är t.e. polyetenrör som erhållit certifikat utfärdat av ackrediterat certifieringsorgan. Certifikat skall finnas tillgängligt på anläggningen Om ledningen är vätskeförande och tillverkad av stål skall den ha förstärkt korrosionsskydd t.e. vara varmförzinkad och lindad med rörvabinda. Rörledningar, armatur och andra tillbehör får inte vara fästade direkt i cisternplåten utan skall anbringas på en förstärkning, t e muff eller fläns. Rörledningar, armaturer och komponenter ansluts ofta i s.k serviceluckor. Styva rör bör anslutas med "svivel", dvs. dubbla 90 o -böjar. Anslutningar för påfyllning, pejl och gasåtertag skall vara försedda med lås och vara låsta när de inte används. Katodiska skydd Om katodiskt skydd med påtryckt ström är installerat, skall föreståndaren minst en gång i veckan, kontrollera att skyddet är i drift. Yttre katodiskt skydd skall återkommande kontrolleras av acrediterat kontrollorgan vartannat år. Om katodiskt skydd ersätts med annat korrosionsskydd för cisternen skall även anslutna rörledningar förses med annat korrosionsskydd eller bytas såvida de inte är utförda som K-rörledning. Överfyllningsskydd Cisterner som används för brandfarliga vätskor skall ha ett överfyllningsskydd. Skyddet skall vara inkopplat vid fyllningen. Skyddet skall vara certifierat för den produkt som cisternen innehåller. Certifikatet skall finnas tillgängligt på anläggningen. Givare till överfyllningsskydd bör vara monterad så att den är lätt åtkomlig. Lämplig placering kan vara i Cpf eller ett rör som mynnar i en brunn i markplanet om cisternen är markförlagd. Saknat överfyllningsskydd Om en cistern för brandfarlig vätska saknar givare får leverans ej ske till cisternen Ej fungerande överfyllningsskydd Om cisternen är försedd med givare för överfyllningsskydd, men klarsignal ej erhålls vid anslutning till tankbilens del av skyddet, får leverans endast ske om följande iakttas: 1 Föreståndaren skall vara närvarande. Denne skall tillsammans med tankfordonsföraren manuellt pejla cisternen. 2. Utgående från pejlingen skall möjlig leveransmängd bestämmas. Denna får inte vara större än att fyllnadsgraden efter genomförd leverans blir högst 85 %. 3. Någon ytterligare leverans till cisternen får ej ske innan skyddet åter är funktionsdugligt. MSB kan dock på begäran medge ytterligare leveranser. Om stationen har cisterner med nivåmätning som kan avläsas från levererande depå kan tillstånds- och tillsynsmyndigheten acceptera att kravet avseende åtgärder som effektivt motverkar risken för överfyllning anses vidtagna om depåföreståndare under fyllningsoperationen, vid de tillfällen då tankbilsföraren ej får klarsignal från överfyllningsskyddet, leder operationen. Depåföreståndaren har i sådant fall direktkontakt med tankfordonsföraren och de genomför fyllningen tillsammans. Depån avgör hur många liter som får fyllas. Depåföreståndaren för journal där det framgår: vid vilken station och cistern som har det trasiga överfyllningsskyddet avlästa pejlvärden, liter som får fyllas, tankfordonsförare samt tidpunkt och datum. Om depåföreståndarens ej finns tillgänglig skall vad som anges i moment 1 till 3 ovan gälla. Om cisternen är utrustad med en utrustning som indikerar högsta tillåtna fyllningsnivå vilken nyttjas som nivålarm, får denna ej ge signal senare än att tankbilsföraren hinner stänga flödet innan nivån för överfyllningsskyddet nås. Sida 8 av 18

9 Återföring av gaser Gasåterföring förekommer dels vid lossning av tankfordon, dels vid tankning av bilar. System finns i huvudsak som aktiva eller passiva system. Gasåterföringskopplingar, ventiler och armaturer Gasåterföringskoppling för slang mellan tankbil och förrådscistern är försedd med koppling av s.k. självstängande typ och med lock som hålls låst när den inte används. Pistolventilen skall vara försedd med backventil som förhindrar att gas eller vätska kommer ut ur gasåtervinningssystemet Om gaspumpen drivs av direkt- eller kilrepskopplad elmotor skall den vara försedd med eplosionsskydd på både ut och inlopp såvida ej gaspumpen är försedd med slirkoppling som ej ger friktionsvärme. Gasåterföringsledningar Gas- eller vätskeförande slangar eller rörledningar i mätarskåpets hydrauldel får inte utföras i brännbart material Gasåterföringsledningar i mark skall läggas med fall mot cisternen (1:100) så att eventuell kondens inte kan bilda vätskelås. Rörbädden utförs därför lämpligen enligt Anläggnings- AMA, avsnitten CEC. 2 med fyllning och läggning enligt CEC 3. Under arbetet använt pallvirke avlägsnas innan kringfyllning påbörjas. Om återföringssystemet är av typ passivt system räcker det med att ledningen är utförd i varmförzinkat stål. Skydd mot spill och läckage Plats där spill eller läckage kan förekomma (t.e påfyllnings- och tömningsplatser) skall förses med spillskydd Spillskydd på mark inom spillzon runt mätarskåp utföres med asfalt eller markbetongsten. Uppställningsplats för tankfordon förses med tät beläggning. För att minimera den så kallade poolytan vid utsläpp bör marken under tankbilen doseras mot lågpunkt. Denna lågpunkt bör placeras i omedelbar närhet till slanganslutningar för cistern. Den får anslutas till brunn som i sin tur är ansluten till bensinavskiljare. Runt påfyllningsanslutningar utförs spilluppsamlingsanordning. Denna kan utformas som ett spilltråg i betong. Spilltråg utförs så att den mängd bensin som kan bedöms kunna komma ut får rum. D.v.s. den mängd som rymmes i slangen och bilens manifolder. Om det på pumpöfundament finns anslutningar för påfyllning av cistern gjuts spilltråg runt dessa. Över anslutningarna monteras en huv vars lock är försett med en e-utförd strömbrytare som bryter all ström till utrustning inom klassat område. Brunn i mark för påfyllningsanslutning utföres med tät botten av betong så att utspilld vätska kan omhändertas. Brunn och spilltråg kan anslutas till bensinavskiljare Skyddsåtgärder vid arbete med bensincisterner Innan arbete på en bensincistern påbörjas samråder föreståndare och entreprenörer. Personal på bensinstationen informeras om de planerade arbetena. Informationen bör uppta sådana uppgifter att arbetet kan utföras på ett betryggande sätt för alla som vistas på stationen. I vissa fall kan avspärrningar vara nödvändiga. Erforderligt antal handbrandsläckare placeras inom området. Ev. katodiska korrosionsskydd med påtryckt ström görs strömlösa Sida 9 av 18

10 Samordningsansvaret för skydd och säkerhet bör vara helt klarlagt och dokumenterat i avtal e dyl. innan arbetena påbörjas. Vid genomförandet av arbete i bensincisterner skall föreståndaren och ansvarige arbetsledaren hos entreprenören planera arbetena tillsammans. Därvid måste de ta ställning tas till om det finns möjlighet att ha försäljningslokal och distributionspumpar öppna under hela arbetstiden eller om någon del måste stängas under vissa arbetsmoment. Ett sådant arbetsmoment kan vara öppnandet av manhål till bensincistern. Ingen annan verksamhet än sådan som har samband med cisternarbetet får förekomma inom en radie av 6 m från manhålslucka eller anslutningsgrop för provisorisk inkoppling av mätarskåp till bensincistern. Denna yta måste vara avspärrad under hela tiden arbete pågår med öppning av manhål fram till avgasad och gasfriförklarad cistern. Där gaser från cisternventilering släpps måste en yta med en radie av 12 m avspärras. Föreståndaren måste förvissa sig om att den ansvarige arbetsledaren ser till att utsläppet styrs på ett sådant sätt att det inte åstadkommer risk för brand och eplosion. Föreståndaren bör tillsammans med ansvarige arbetsledaren planera anordnandet av de avspärrningar som arbetet kräver Om möjlighet finns att bruka mätarskåp för försäljning och tillfälligt uppställda cisterner därvid skall inkopplas till mätarskåpen måste anmälan om den tillfälliga förvaringen inlämnas till räddningsnämnden senast två veckor före drifttagningen. Placering av cistern eller tankfordon skall ske i samråd med och efter anvisning av tillsynsmyndigheten. Den tillfälliga förvaringen får pågå i högst två månader Rörledning till tillfälligt uppställd cistern eller tankfordon anslutes till strömlöst stängande tanktoppventil. Rörledning skall vara utförd av obrännbart material Innan tillfälligt inkopplad cistern och rörledning tas i bruk, skall den täthetsprovas och i förekommande fall provtryckas. Föreståndaren måste förvissa sig om att ventiler eller annan utrustning, där obehöriga kan komma åt produkterna, är låsta. Automatmätarskåp i form av sedel- eller kontokortsautomat får kopplas till provisorisk cistern ovan mark om detta kan ske på ett betryggande sätt. All provisoriskt inkopplad installation måste vara jordad. Ingen fyllning av någon cistern får ske när arbete pågår i en av cisternerna. Därför måste föreståndare och ansvarige arbetsledaren planera arbeten och drivmedelsbeställning tillsammans. Cistern i vilket arbete pågår måste tas ur drift på ett sådant sätt att tankfordonsförare ej av misstag kan påbörja en fyllning. Detta kan ske genom att cisternens påfyllningsanordning förses med ett etra lock s.k. "inseklock" som låses med separat nyckel som endast den som utför arbetet i cisternen har tillgång till. Om hetarbeten ska utföras, t.e. upptining av markyta runt bensincisterner, bilning, maskinschaktning, svetsning, slipning mm, skall föreståndare och entreprenören upprätta hetarbetstillstånd och i förekommande fall ska gasfri-intyg företes för föreståndaren innan arbetena får påbörjas Sida 10 av 18

11 Mätarskåp Mätarskåp kan innehålla pumpenhet, mätenhet, beräkningsdel och presentationsdel. Pumpenhet och mätenhet kallas "hydraulenhet". "Elektronikdel" består av presentationsdel med beräkningsdel men kan även innehålla kortläsare och kvittogivare. Sedelautomat och kortläsare kan även vara en separat fristående enhet. För att begränsa risker vid oavsiktligt utflöde av bensin från mätarskåp för vägfordon, bör de förses med flödesbegränsare som stoppar pumpen efter 100 liter. Vätske- eller gasförande ledning eller slang i hydrauldelen i mätarskåp för bensin får ej vara utförda av brännbart material. Kilremmar skall vara av antistatisk typ. Föreståndaren skall göra daglig tillsyn av mätarskåp och kontrollera att inga läckor förekommer. Vid konstaterat fel som kan påverka säkerheten, t.e. läckage eller elkomponentfel, måste mätarskåpet omgående ställas av och erforderliga reparationsåtgärder vidtas innan skåpet åter tas i bruk De flesta gasåterföringspumpar i mätarskåp är utrustade med flamspärr. Dessa fordrar regelbunden rengöring för att fungera på avsett sätt d.v.s. för att släcka en flamfront. Kontroll och åtgärder i övrigt journalföres Uppställning Mätarskåp uppställs stadigt och fästs på underlaget. De placeras skyddade mot påkörning, t.e. genom uppställning på fundament av betong eller annat stadigt och obrännbart material med lämplig höjd. Mätarskåp för bensin som innehåller ej eplosionsskyddad elektrisk utrustning bör ha ett avstånd av minst 3 m till en bensincistern ovan mark. Mätarskåp på containerstation kan placeras på kortare avstånd till bensincistern ovan mark om sådana brandavskiljande byggnadsåtgärder vidtagits att de kan betraktas som tekniskt byte. På pumpö intill mätarskåp för bensin får endast sopbehållare av obrännbart material uppställas. Fundamenttätning Fundament för mätarskåp skall vara så utförda att utspillt bränsle inte kan tränga ned genom ytan eller genom springor. Även inne i mätarskåpet skall det vara tätat så att läckage inte tränger ner i marken. Schakt eller öppningar under eller i fundament för mätarskåp skall utöver tätningen vara fyllda med sand, lecakulor eller liknande obrännbart material. Elektronikdelen är ofta placerad i en icke eplosionssäker kapsling och får därför ej placeras i riskområde. På mätarskåp för klass 1 vätska är elektronikdelen avskild från hydraul- och slangdel med en tät barriär. Kabel, ael- eller rörgenomföring anses tät om tätheten mellan klassat utrymme och oklassat utrymme motsvarar minst kapslingsklass IP 67 enligt SS IEC 529 i sidled och nedåt samt IP 54 uppåt. Fristående sedel- eller kortläsare måste vara avskild från intillstående mätarskåp för bensin så att inte gas tränger in i elektronikdelen. Kabelrör och andra genomförningar tätas. Sida 11 av 18

12 Skåpventilation Eftersom läckagerisker föreligger i mätarskåpets hydrauldel måste denna ha god ventilation. Ventilationsöppningars storlek anges i SS Det förutsätts att mätarskåpet är uppställt fritt så att god ventilation erhålles Elektrisk utrustning I mätarskåpets hydrauldel finns rörledningar med skarvar, förskruvningar, flänsförband o.d. Hydrauldelen klassas därför som zon 1. Se vidare avsnitt "Klassning". Den elektriska utrustningen i zon 1 skall uppfylla kraven i ELSÄK-FS och SS För att kunna utföra reparationer i mätarskåpet måste hydrauldelen vara elektriskt frånskiljbart t.e. genom en låsbar arbetsbrytare i elmatningsskåp Kabelkanalisation från mätarskåp för bensin in till byggnad skall vara tätade, se SEK handbok 426. Gasfälla bör ordnas vid elkablars införande i byggnad. Gasfällan bör inte förläggas inom spillzon, men om så måste ske skall den fyllas med stenmjöl. På stenmjölet gjutes sedan en tät sealer av ett lämpligt bensinresistent materiel varpå gasfällan förses med ett tättslutande lock. Nödstopp För att kunna avbryta ett oönskat utflöde av bensin bör mätarskåpets elmanövrering vara kopplat så att det kan stoppas. Denna funktion bör utformas som ett nödstopp vilket med ett enkelt handgrepp snabbt stoppar pumpen. Återställning av nödstopp får ej innebära att pumpmotorn startas automatiskt. Nödstoppet märks med teten "NÖDSTOPP", "STOPP" eller "STOP" och kan vara så placerat att den som tankar lätt kan se och nå det från sin plats. Angående färg och utformning se SS EN Pistolventil Pistolventil på mätarskåp för drivmedel skall vara försedd med automatisk avstängningsanordning. Upphakningssbar pistolventil får användas om följande krav uppfylls: Pistolventilen konstrueras så att man inte oavsiktligt kan få ut vätska. Därvid beaktas det övertryck som kan uppstå om cisternen samtidigt fylls från ett tankfordon. Om pistolventil har manuell upphakingsfunktion och en kund avslutat tankningen utan att frigöra den manuella upphakningsfunktionen (spärren) i handtaget, får vätska inte kunna komma ut när nästa kund startar pumpen. Kontroll av denna funktion bör ske minst varje vecka. Pistolventilen utformas så att vätskeflödet avbryts om den faller ur fordonets påfyllningsöppning. Vid fel på någon av de nämnda funktionerna tas pistolventilen ur drift eller åtgärdas så att den endast kan användas manuellt. Slang Slang mellan mätarskåp och pistolventil skall vara elektriskt ledande. Det är väsentligt att den är försedd med slangbrottsventil. När pistolventilen är upphängd bör slangen arrangeras så att den inte utsätts för skador från fordon. Kontrollrapport över mätning av potentialutjämning kan komma att begäras av tillstånds- eller tillsynsmyndighet. Hanteringsställen Byggnader Byggnader inom bensinstationens förbudsområde bör vara utförda i obrännbart material. Räddningstjänstens insatser vid brand avser såväl livräddning som begränsande av egendomsskada. Därför underlättas deras möjligheter till verkningsfulla åtgärder om nödutrymning finns. Denna bör leda ut till plats som ej påverkas av värmestrålning från brand i en riskkälla Sida 12 av 18

13 Försäljningslokaler Försäljningslokal skall vara avskild i lägst EI 30 från annan lokal. Annan lokal som ej är brandtekniskt avskild anses tillhöra försäljningslokalen. Andra regler (eempelvis Boverkets byggregler) ställer ibland strängare krav på avskiljning, och då gäller det strängaste kravet Brandfarlig gas och vätska skall både eponeras och förvaras på sådant sätt att betryggande säkerhet föreligger Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas eller lättantändligt gods. Lösa behållare eller cisterner för vätskor klass 1 och 2a skall hållas åtskilda från lösa behållare för vätskor klass 2b och 3. Hanteringen får inte försvåra utrymning och räddningsinsats Större mängd brandfarlig gas eller vätska skall hanteras avskilt från antändbart material. Öppen hantering i försäljningslokal på bensinstation är olämplig och i de allra flesta fall omöjlig Försäljning i löst mått Tappning av brandfarliga vätskor klass 1 från t e fat till mindre dunkar eller flaskor får endast förekomma på särskild plats anordnad för detta. Lokal där tappning av klass 1 och 2a vätskor sker skall klassas enl SEK Handbok 426. Allt spill skall uppsamlas och omhändertas direkt, t e med hjälp av spillplåtar eller liknande Förrådslokaler Hantering av brandfarliga gaser och vätskor inomhus förutsätter ventilation. Om luft tillförs från angränsande utrymmen får i dessa inte finnas risk för förekomst av eplosiv gasblandning Ventilationsintag för tilluft skall vara placerade på minst 4,5 meters avstånd från bensincisterners avluftnings- och påfyllningsledningar samt från mätarskåp för bensin och minst 6 m från luftsutsläpp från utrymmen med brandfarliga varor Vätskor Brandfarlig vätska förvaras på ett sådant sätt att lokalen kan utrymmas. Självstängande dörrar får vara uppställda på magnetlås som är förreglade över brandalarm under förutsättning att dörrarna ej vid något tillfälle blockeras Största gasolbehållarvolym är 5 liter. Lös behållare skall hanteras och vara placerad på ett från skyddsynpunkt lämpligt sätt. Förpackningarna skall placeras så att de är skyddade mot direkt eld vid en brand, t e i en plåtlåda eller på en lämpligt utformad plåthylla. Gasolskåp Gasolbehållare större än 5 liter. Denna typ av behållare får inte förvaras i en försäljningslokal. Förvaringen kan i stället ordnas på något av följande sätt: - I särskilt förråd som uppfyller kraven i SÄIFS 2000:3. - I plåtskåp utomhus Plåtskåp för gasol får ej placeras närmare bensinmätarskåp/pump, påfyllningsförskruvning, pejlbrunn/rör, avluftnings/återföringsanordning än 6 meter. Det får stå intill en byggnad om byggnadens vägg är i lägst brandteknisk klass obrännbar EI 60. Alternativt får skåpet vara i obrännbar EI 90-utförande eller placeras minst 3 meter från en brandfarlig byggnad Sida 13 av 18

14 Containerstation med cisterner för bensin ovan mark. Bensincisterner ovan mark med en volym av mer än liter skall vara invallade. De placeras på tillräckligt avstånd från omgivande bebyggelse respektive från pumpar. Placeras cisternen i en tät container med igensvetsade dörrar är invallningskravet tillgodosett, och om containern isoleras i lägst brandteknisk klass EI 60 kan, under vissa förutsättningar, avstånden till omgivande bebyggelse eller annan verksamhet minskas. Anläggningen förses med läckagevarnare vilken placeras i invallningens botten. Vid sådana installationer bör MSB rådfrågas. Containern bör delas så att separata utrymmen erhålles för cistern, elcentral och påfyllning. Bensincisternens avluftningsledning förläggs så att gas/ånga ej kan komma in i utrymme med icke eplosionsskyddad elutrustning. Produktledningar bör inte dras genom elutrymmen. Elektrisk matnings-, styr- och reglerutrustning till station och mätarskåp kan placeras på motsatt gavel i förhållande till mätarskåp/påfyllningsanslutningar/cisteravluftningsledningar om bensincistern är avskild i lägst brandteknisk klass EI 60. Om den inte är avskild i EI 60, övertrycksventileras och förreglas elutrustningen. Om anläggningen saknar ström eller om övertryck i elutrymme saknas får ej bensin kunna fyllas i cisternerna. Ett sätt att åstadkomma detta är att förse påfyllningsledning med en avstängningsventil med strömlöst stängande ställdon som förreglas övertryckgivare för övertrycksventilationen. Det är av synnerlig vikt att föreståndaren minst en gång i månaden kontrollerar att förreglingen av övertycksventilationen fungerar Lokal med öppen eld Brandfarliga vätskor klass 1 eller 2a får ej förvaras i lokal med öppen eld eller i pannrum med eldstad. Utebutik Förvaring av brandfarlig vara i lös behållare i utebutik Med utebutik avses uppställning och försäljning av brandfarlig vätska i fabriksförslutna förpackningar i skåp av obrännbart material. Uppställning av utebutik sker i samråd med tillståndsmyndigheten. Vid bedömning av uppställningsplats bör hänsyn tas till räddningstjänstens insatsresurser, stationens resurser för, och personalens utbildning i brandbekämpning samt stationens belägenhet i förhållande till omgivningen t. e. hotell, bostäder, daghem, butiker o dyl Mängden skall ingå i den totala mängden brandfarlig vätska som får förvaras på bensinstationen utan att särskilda byggnadsåtgärder vidtagits Brandfarlig vara i utebutik får inte stå närmare utgångsdörr än 3 meter. Skåp får ej placeras närmare dörr eller öppning till lokal där hetarbete tillåts, än 12 meter Övriga brandbelastande produkter; till eempel däck, motoroljor, papper, plastprodukter och grillkol får ej placeras närmare brandfarlig vätska än minst 100 cm. Dessa produkter får ej heller placeras närmare mätarskåp för bensin än 3 meter Skåp bör placeras så långt från stationsbyggnadens fönsterparti, som eventuell planavsats medger utan ökning av påkörningsrisken Sida 14 av 18

15 Pontoner Försäljning av brandfarlig vätska från ponton innebär en förhöjd risk då utrymningsmöjligheterna är begränsade. Pontonstationer bör vara bemannade när försäljning sker med hänsyn till den speciella riskbilden För att underlätta utrymning av en ponton i händelse av olycka bör pontonen inte ha någon påbyggnad av typ lagerrum/pausrum. Eventuell försäljningslokal bör placeras närmast landgången innanför pumparna Dieselbrännoljepumpar bör placeras närmast landgången och bensinpumparna längst ut på pontonen En bensinponton bör vara placerad minst 25 meter från permanenta båtplatser Båtar bör ej tankas samtidigt som bensin lossas till pontonen Skyltning All skyltning och märkning skall i huvudsak följa Svensk Standard (SS 741). Skylt för förbud mot öppen eld m m Inom områden där brandfarliga vätskor hanteras så att de lätt kan antändas får rökning inte förekomma och inte heller öppen eld eller andra tändkällor. Anslag om förbudet bör sättas upp på väl synliga ställen i sådan omfattning att det klart framgår inom vilket område som förbudet gäller. Skyltstorleken skall vara sådan att budskapet lätt kan uppfattas på de avstånd som kan vara aktuella. Cirkelns ytterdiameter bör dock inte understiga 210 m m. Påfyllning, pejling, överfyllningsskydd För att förhindra förväling placeras beständig och tydlig skylt vid cisterns påfyllningsöppning, med uppgift om - cisternens nummer inom anläggningen, - cisternens volym, - den vätska för vilken cisternen används Om fyllning med självfall inte är möjligt skall anslutningen förses med skylt som anger att pumpning är tillåten. På skylten skall anges maimalt flöde i l/sek om det är påkallat av särskilda skäl Om risk för förväling föreligger placeras en beständig och tydlig skylt med cisternens identitet inom anläggningen dels vid cisternens pejlöppning dels vid kontakter för överfyllningsskydd Brandfarlighetsmärkning på mätarskåp Mätarskåp för motordrivmedel skall vara märkta med varans namn samt med farosymbol och tet. Hänvisningsskylt På en obemannad station bör det finnas en skylt med telefonnummer till en person eller organisation som kan vidta lämpliga åtgärder vid läckage eller andra situationer som kan äventyra säkerheten på stationen Sida 15 av 18

16 Skötsel och underhåll Föreståndare har alltid övergripande ansvar för alla arbeten på bensinstationen. Därför bör reparationer och underhållsarbeten på cisterner, mätare etc planeras i samråd mellan föreståndaren och entreprenörer. De skall utföras på ett fackmannamässigt sätt av personal med god kännedom om de brandfarliga varornas egenskaper Det kan ske under överinseende av en ansvarig arbetsledare vilken förutsätts ha god kännedom om de brandfarliga varornas egenskaper. Ansvaret för skydd och säkerhet skall vara helt klarlagt innan arbetet påbörjas Cisterner, rörledningar, anordningar eller utrustning som genom förslitning, skada eller på annat sätt inte fyller gällande krav får ej användas förrän bristerna blivit avhjälpta. Föreståndaren ansvarar för att daglig tillsyn av anläggningen. För att kunna utföra tillsynen måste han ha tillgång till information som främst funktionsbeskrivningar, flödesscheman, serviceanvisningar över de installationer och utrustningar som ingår i hanteringen Informationen bör även finnas tillgängliga för personal som handhar drift- och skötsel av anläggningen Föreståndaren ansvarar för att kontroll av cisterner och rörledningar utförs. Återkommande kontroll skall utföras av ackrediterat kontrollorgan. Elektriska arbeten skall i enlighet med ellagstiftningen, utföras av behörig elektriker Rutiner vid leverans från tankfordon Beställning Det åligger föreståndaren att, innan den brandfarliga vätskan beställs, förvissa sig om hur mycket cisternen vid tillfället innehåller, så att den beställda mängden ryms. Det är således den volym som finns tillgänglig vid bestämningen som får beställas. Föreståndaren ansvarar för att beställd kvantitet brandfarlig vätska ryms i cisternen. Bestämning av den kvantitet som skall beställas kan ske genom manuell pejling eller på annat tillförlitligt sätt. Är föreståndare eller annan personal inte involverad i leveransrutinerna skall det finnas instruktioner som redovisar hur beräkning, beställning, orderläggning, leverans, lossning till förrådscisternerna och redovisning av levererade volymer finnas på anläggningen. Övervakning Den som sköter påfyllningen skall uppehålla sig på plats där han snabbt kan avbryta påfyllningen om risk för skada uppstår Lossning Det är viktigt att lossning sker med försiktighet och vätskeflödet avpassas så att cisternen inte överfylls. På bensinstationer bör lossning av bensin ske genom självfall. Vid koppling av slang och liknande arbeten hålls hink eller dylikt till hands för uppsamling av spill. Efter avslutad lossning låses samtliga lock. Vid utflöde av bensin måste kringliggande strömförbrukare omedelbart göras strömlösa och bilar förhindras starta inom det drabbade området samt räddningstjänsten tillkallas Sida 16 av 18

17 Nivålarm Om cistern utrustas med ett nivålarm som ger en nivåindikation i god tid före den nivå där överfyllningsskyddet stänger tankbilens bottenventil, kan undantag till förbudet att beställa en beräknad volym medges. Därigenom kan beställnings/leveransrutinerna ändras så att beställning av full tank utan föregående pejling av tillgänglig cisternvolym medges. Nivålarmet måste ha en funktion som avger en audiovisuell signal till tankbilsföraren så att denne kan stänga av flödet när nivån når vakten En funktion som kontrollerar att överfyllningsskyddet är felfri innan förstärkaren kopplas in för fyllning bör finnas för att installationen skall anses vara betryggande Spillolja Det kan inte uteslutas att den spillolja som tillvaratas vid en bensinstation innehåller bensin eller annan brandfarlig vätska klass 1. Redan vid liten inblandning (2-4%)av bensin i olja kan göra att oljans flampunkt blir lägre än 23 C (gränsen för klass 1). Om man inte genom särskild undersökning funnit att oljans flampunkt överstiger 23 C betraktas spillolja som en brandfarlig vätska klass 1. Cisterner avsedda för spillolja skall vara utförda enligt regler för cisterner för brandfarliga vätskor klass 1 Förvaring av lättantändligt gods får ej ske på plats där spillolja hanteras. Om hantering av spillolja ingår i bensinstationens verksamhet skall den mängd som avses hanteras omfattas av bensinstationens tillstånd för hantering av brandfarlig vara Lösa behållare, fat e.d. för spillolja. Förvaring av liter skall ske i minst EI 30 rum. Om inomhus förvarad mängd spillolja i lös behållare överstiger 3000 liter skall förvaringen ske i mekaniskt ventilerat EI 60 rum med minst 10% invallning. Takarmatur förses med skyddskåpa som hindrar nedfall av heta delar. Strömställare placeras utanför ingångsdörr. Avveckling När verksamhet vid en bensinstation skall avvecklas eller en cistern skall tas ur bruk skall, utöver miljövårdande åtgärder även åtgärder vidtas för att förhindra att risk för brand och eplosion finns kvar efter avvecklingen. Cistern och rörledning som tas ur bruk skall tömmas och rengöras varvid sådana åtgärder vidtas som hindrar att de kan fyllas med brandfarlig vätska. Detta kan göras genom att t.e. påfyllningsrör och övriga friliggande rördelar avlägsnas. För att minska risken för framtida marksättningar bör markförlagd cistern som tas ur bruk bortskaffas eller fyllas med sand. I det fall cistern lyfts ur marken får detta ske först efter att det konstaterats att cisternen är gasfri. Rivningslov kan vara nödvändigt. Ackrediterat kontrollorgan skall kontrollera cistern och rörledningar att de är gasfria innan arbetena påbörjas. Kontrollorganet ska skriva en kontrollrapport över kontrollen vilken skall finnas på anläggningen. Tillsyn Kommunen utser förvaltning som utövar tillsyn av denna lag och till den utfärdade föreskrifter. Tillsynsmyndigheten har rätt att kräva ändring av en felaktig anläggning. Sida 17 av 18

18 En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som används i samband med hanteringen av brandfarliga och eplosiva varor och får göra undersökningar och ta prover. För ett prov som myndigheten tar betalas inte ersättning. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen En tillsynsmyndighet får meddela föreläggande eller förbud. Detta får ske på plats, med omedelbar verkan utan föregående nämndbeslut, om uppenbar risk för brand och eplosion föreligger. Föreläggande får förenas med vite. Om någon underlåter att iaktta vad som föreskrivits i ett föreläggande eller förbud får en tillsynsmyndighet förordna om rättelse på tillståndshavarens bekostnad Ett beslut i tillsynsärende får överklagas. Tillsynsmyndigheten bilägger information om överklagandeprocessen. Sida 18 av 18