Institutet för miljömedicin - IMM

Transkript

1 Institutet för miljömedicin - IMM IMM-Rapport nr 1/2011 Förekomst av gasformiga bekämpningsmedel och kemikalier i containrar: pilotstudie vid importkontrollen i Göteborgs hamn Urban Svedberg Gunnar Johanson

2 Förekomst av gasformiga bekämpningsmedel och kemikalier i containrar: pilotstudie vid importkontrollen i Göteborgs hamn Urban Svedberg Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls Sjukhus, Sundsvall Gunnar Johanson Arbets- och miljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm 1

3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Rotterdam Hamburg FOI Jämförelser mot gränsvärden... 5 Syfte... 6 Metoder... 8 Provtagning... 8 Analys... 9 Resultat Diskussion Förebyggande åtgärder Fortsatta undersökningar Finansiering och medarbetare Referenser

4 Sammanfattning Det finns en risk och oro att personer som i sin yrkesutövning behöver gå in i importcontainrar för kontroll, tömning eller rengöring exponeras för gasformiga bekämpningsmedel. Det är framför allt resultat från tidigare mätningar i Hamburg och Rotterdam samt enskilda incidenter i Sverige som givit frågan aktualitet. Då tidigare systematiska mätningar i Sverige saknas initierades denna tvärsnittsstudie i syfte att undersöka förekomsten av gasformiga bekämpningsmedel i importcontainrar. Luften i 101 stycken slumpmässigt utvalda containrar undersöktes vid passagen genom importkontrollen i Göteborgs hamn. Ingen av containrarna var märkta med uppgifter om att de var gasade. Mätningarna som utfördes med FTIR-spektrometri visade att endast en av containrarna (1%) innehöll restmängder av gasformigt bekämpningsmedel, nämligen 1 ppm karbonylsulfid. Däremot påvisades ett stort antal andra kemikalier. De vanligast förekommande ämnena var metanol (78% av proverna/containrarna) och kolmonoxid (45%). Alla mätvärden för metanol och kolmonoxid låg under de svenska yrkeshygieniska korttidsvärdena. De två ämnena påvisades även i containrar som uppgavs vara tomma och bedöms, förutom att de kan avgå från godset, även utgöra nedbrytningsprodukter från trägolven i containrarna. Även kolväten (47%) och ammoniak (15%) påvisades. Enstaka mätvärden låg över eller betydligt över korttidsvärdena. Baserat på det begränsade resultatet från denna pilotstudie, men även från tidigare studier i Rotterdam och Hamburg där flera tusen containrar kontrollerats, är den samlade bedömningen att inspektion av eller kortare vistelse i importcontainrar inte innebär livshotande fara eller risk för bestående skador. Alla studierna visar dock att överskridande av gällande korttidsvärden förekommer och ett fall av extremt hög halt av bekämpningsmedel rapporterades i studien från Hamburg. Omfattningen av låggradiga, långvariga och/eller upprepade exponeringar är svårbedömd och erfordrar en fördjupad exponeringsbedömning av berörda arbetstagare. Sammantaget ger studierna en signal om att de som yrkesmässigt arbetar i containrar bör ha tillgång till utrustning för mätning och ventilering samt personlig skyddsutrustning. Slutsatsen av denna pilotstudie är att mer omfattande mätningar av importcontainrar bör utföras för att ge ett bättre statistiskt underlag för att bedöma dagens förhållanden i Sverige. Dessutom bör metoder för att snabbt ventilera och säkra containrar utvecklas. 3

5 Bakgrund Gods, emballage och lastpallar som fraktas i containrar kan vara behandlade med gasformiga bekämpningsmedel för att förhindra att skadedjur angriper godset eller sprids mellan länder och kontinenter. Gasade containrar kommer därmed in i Sverige (det omvända förhållandet gäller också, dvs att svenska exportörer gasar innan utförsel). Vanliga gasningskemikalier är metylbromid, sulfurylfluorid, fosfin, klorpikrin (triklornitrometan), vätecyanid och formaldehyd (Tabell 1). Den yrkesgrupp som kanske är mest utsatt för risk att exponeras för höga halter av containergaser är kustbevakningens och tullverkets personal. Dessa behöver ibland krypa in i utrymmet mellan gods och containertak för att inspektera last och hålutrymmen längst in i containern. Risk för hög exponering bedöms även föreligga när en container öppnas för urlastning. Personal som städar ur och tvättar containrar kan bli exponerade exempelvis då oreagerad metallfosfid ligger kvar och övergår i gasfas vid kontakt med vatten. Det finns även en risk för låggradig exponering för butikspersonal, konsumenter och andra personer som hanterar eller öppnar förpackningar som fraktats i en gasad container. Metylbromid och klorpikrin har i en experimentell studie visat sig absorberas i olika konsumentvaror för att därefter emitteras under lång tid (Knol et al., 2005). Gasade containrar ska inte förväxlas med containrar med farlig gods. Farligt gods kan t.ex. vara kemikalier, fyrverkeripjäser och sådana containrar skall ha en särskild farligt gods-märkning. Gasade containrar som transporteras till sjöss ska vara tydligt märkta med varningsskylt med uppgifter om vilken kemikalie som används och datum för behandlingen. Rekommendationer om hur behandlingen ska genomföras på ett säkert och korrekt sätt finns angivna i koden International Maritime Dangerous Goods (IMDG) (IMO, 2004). Reglerna följs dock inte alltid och misstanken är att många containrar gasas i onödan, överdoseras eller inte är korrekt märkta. Gasbehandlingen kan utföras antingen genom att man gasar och vädrar innan containern lastas på båten, eller att man använder en in-transit -dos som verkar under resans gång. Fosfin-behandling åstadkoms sålunda genom att man lägger in små förpackningar med ett pulver av metallisk fosfid, t.ex. aluminiumfosfid. Under transporten reagerar fosfiden med luftens vattenånga varvid gasen fosfin bildas. När en gasad och märkt container anländer till Sverige utförs ingen särskild kontroll utan den behandlas som vilken container som helst. Livsmedelsverket har en gränskontrollverksamhet där man i kampanjer undersöker transporter från olika länder. När en container ska undersökas anlitas Anticimex som har en anläggning i Göteborgs hamn där man öppnar, ventilerar och kontrollmäter innan livsmedelsinspektören bereds tillträde. Ett 20-tal containrar kontrolleras varje år på detta vis. I Europa är det framförallt två studier som har aktualiserat uppmärksamheten kring gasade containrar, Rotterdam 2002 och Hamburg Rotterdam 2002 I Rotterdams hamn undersöktes 303 slumpvis utvalda importcontainrar (Knol-de Vos, 2003). I 21% av dessa fann man metylbromid, formaldehyd och fosfin och för 5% bedömdes nivåerna utgöra en hälsorisk eftersom de överskred de holländska yrkeshygieniska nivågränsvärdena (8-timmars värden). Fosfinhalten varierade mellan 0,2-20 ppm i de fem containrar där ämnet påvisades. Sulfurylfluorid fanns inte i någon container. 15% av containrarna utgjorde en risk på grund av låga syrgasnivåer, explosionsrisk, och/eller förhöjda koldioxid- eller kolmonoxid-nivåer baserat på gällande nivågränsvärden. Endast 3 containrar av 303 (1%) var märkta med uppgift om att de var gasbehandlade. 4

6 Hamburg 2006 I Hamburgs hamn undersöktes 2113 inkommande containrar under en 10-veckors period (Baur et al., 2010). Jämförelser gjordes mot Reference Exposure Levels (REL, se nedan). I 70% av proverna återfanns farliga ämnen i nivåer som översteg de kroniska REL-värdena och i 36% av fallen överskreds de akuta REL-värdena. Vanligast förekommande var formaldehyd (59% av proverna), följt av bensen (19%), metylbromid (14%), fosfin (4,5%), 1,2 dikloretan (4,2%), klorpikrin (1,7%) och etylenoxid (1,3%). En container hade en fosfinhalt som var gånger högre än det akuta REL-värdet. Noterbart är att ingen av de undersökta containrarna var uppmärkta med godkänd märkning enligt IMDG koden, medan 3,6% hade någon form av märkning, oftast fragment av en gammal märkning från tidigare last. FOI 2009 Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) i Umeå utförde år 2009 en studie vid importkontrollen i Göteborgs hamn (Bohlin et al., 2009a). Syftet var främst att utvärdera ett portabelt FTIR-instrument för att upptäcka gasningskemikalier. Resultatet från 23 containermätningar visade att metoden gav ett flertal falskt positiva utslag. Nivåerna kunde inte verifieras vid parallell provtagning med GC- MS och inget prov visade på förekomst av bekämpningsmedel. En annan rapport från samma institution ger en allmän beskrivning av bekämpningsmedel i gasform och deras toxicitet samt beskrivning av olika mätmetoder (Bohlin et al., 2009b). Rapporten identifierar framförallt sex bekämpningsmedel utav totalt cirka 60 som idag kan vara aktuella att studera närmare. Dessa är metylbromid, sulfurylfluorid, fosfin, klorpikrin, vätecyanid och formaldehyd. Urvalet är framförallt baserat på de erfarenheter man har från de ovan nämnda studierna i Hamburg och Rotterdam. Metylbromid är under utfasning men kan fortfarande förekomma i importcontainrar då ett antal länder har begärt dispens för specifika användningsområden. Jämförelser mot gränsvärden För att uppmätta nivåer ska vara tolkbara måste de jämföras mot någon form av effektnivåer. Vi har valt att jämföra dels mot svenska yrkeshygieniska nivå-, tak- och korttidsvärden, dels mot amerikanska AEGL-1-värden. Dessutom redovisas kaliforniska REL-värden, eftersom dessa användes i studien i Hamburg. De svenska hygieniska gränsvärdena är bindande. De är huvudsakligen hälsobaserade men till viss del även anpassade till tekniska och ekonomiska förhållanden. Nivågränsvärdet (NGV) avser ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag (8 timmar), medan takgränsvärdet (TGV) avser exponering under en kortare referensperiod, vanligen 15 minuter. Korttidsvärdet (KTV) är ett rekommenderat värde (ej bindande) för en referensperiod på 15 minuter (Arbetarskyddsstyrelsen, 2005). Reference Exposure Levels (REL) utfärdas av Office of Environmental Health Hazard Assessment i Kalifornien. REL-värden avser allmänbefolkningen, inklusive barn och känsliga grupper. Det finns tre typer av värden för akut (enstaka, 1 tim), 8 timmars (upprepade, 8-tim) respektive kronisk exponering (OEHHA, 2008). AEGL-värden (Acute Emergency Guidance Levels) tas fram av amerikanska National Research Council tillsammans med Environmental Protection Agency (EPA). Syftet med dessa riktvärden är att skapa ett vetenskapligt baserat verktyg att användas för planering, respons och prevention av olyckstillbud. AEGL-värden är riktvärden för exponering under en kort tid, vid enstaka tillfällen, för luftburna ämnen med hög akut toxicitet. Värdena anger beräknade tröskelvärden för den allmänna befolkningen och är utvecklade för fem olika exponeringstider (10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim och 8 tim) och tre olika grader av effekter, enligt nedan. Även om känsliga grupper inkluderas 5

7 så kan fortfarande enstaka personer drabbas under de nivåer som anges (National Research Council, 2001). AEGL-1 definieras som den nivå över vilkenn befolkningen kan uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är övergåendee och påverkar inte personens förmåga att agera. AEGL-2 är den nivå över vilken den allmänna befolkningen kan fåå allvarliga eller bestående hälsoeffekter och/eller en nedsattt förmåga att undkomma exponeringen. AEGL-3 är den nivå över vilken befolkningen kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död. För denna studie är snarast KTV och AEGL-1 respektivee livshotande av intresse, medan AEGL-2 A ochh -3 tagits med för att ge en uppfattning om hälsofarligaa nivåer. Bild 1. Containerterminalen i Göteborgs hamn. Bildkälla: Port of f Göteborg. Syfte Systematiska mätningar av kemikalier i importcontainrar i Sverige saknas. Det primära syftet med den nu genomförda studien var att undersökaa eventuell förekomst av a resthalterr av de bekämpningsmedel som anges i Tabell 1. Med den valda mätmetoden kan även andra ämnen i gasfas som är av intresse för arbetsmiljön analyseras. Exempelvis har h man i tidigare containerstudier påvisat förekomst av bl a etylenoxid, bensen och formaldehydf d (Baur et al., 2010). 6

8 Tabell 1. Gränsvärden, referensnivåer och akuta riktvärden för aktuella gasformiga bekämpningsmedel (ppm). Detektions -gräns NGV KTV REL AEGL -1 AEGL -2 Metylbromid CH 3 Br ,001 NR AEGL -3 Fosfin (fosforväte) PH 3 0,4 0,3 1 0,0006 NR 4,0 7,2 Klorpikrin (triklornitrometan) CCl 3 NO 2 0, , ,05 i 0,15 i 2,0 i Sulfurylfluorid SO 2 F 2 0, NR 27i 81 i Karbonylsulfid COS 0, NR Vätecyanid HCN 0, ,008 2, NGV = Arbetsmiljöverkets nivågränsvärde (8 tim) för arbetsmiljön TGV = Arbetsmiljöverkets takgränsvärde (15 min) KTV = Arbetsmiljöverkets korttidsvärde (15 min) REL = Reference Exposure Levels, referensnivåer avseende kronisk exponering av allmänbefolkningen (OEHHA, 1999) AEGL = Acute Exposure Guidance Level, riktvärden avseende 30 min exponering av allmänbefolkningen (National Research Council, 2001) i Interimistiskt riktvärde NR = Not Recommended 7

9 Metoder Provtagning Till Göteborgs hamn, den största importhamnen i Sverige, anländer cirka en halv miljon containrar årligen (Bilderna 1 och 2). Provtagningen i denna studie utfördes vid v importkontrollen där lastbilarna med containrar stannar till under några minuter för dokumenthantering (Bild 3). Bild 2. Containerterminalen i Göteborgs hamn. Bildkälla: Port of f Göteborg. Vid ankomsten är containerdörrarna plomberade. Provtagning kunde dock skee genom att ett avrundat metallrör (ytterdiameterr 10 mm) fördes in i förbi gummilisten på dörrarnas underkant. Metallrörett var anslutet till en provtagningspump (SKC Model 224-PCXR7) via en slang. Pumpens flöde var inställt på 5 liter per minut. Via pumpens frånluftsutlopp fylldes en provtagningspåse på 10 liter (Tedlar ). Provet identifierades med d containernumret. Prover samlades från sammanlagt 101 stycken slumpmässigt utvalda containrar under fyra dagar i följd. Urvalet var slumpmässigt på så sätt attt luft samlades från första tillgängliga container efter att föregåendee prov analyserats. Ingen av de undersökta containrarna var v märkta med uppgifter om gasning eller farligt gods. Containrarna hadee lossats från olika båtar. Uppgifter om containerinnehåll noterades inte systematisks kt eftersom förarna endast hade begränsad eller ingen informationn om innehållet. Analystiden och förberedelse för nästa prov var dee i huvudsak begränsande faktorerna som avgjorde hur ofta en förbipasserande lastbil l med container kunder kontrolleras. Yttertemperaturen var mellan grader och vädret klart och soligt underr hela provtagningsperioden. Provtagning utfördes endast från containrar med dörrar. Containrarr som var lastade på lastbilar med egen självlastningskran gick inte att undersöka då kranen blockerarr containerdörren. Bulk- transporterr (tankbilar) kontrollerades inte. Ett prov togs på lastbilsavgaser (1 m från avgasröret) då bilen stod på tomgång. Ytterligare ett prov togs på bakgrundsluftenn i området under en period då inga lastbilar stod på tomgång i närheten. Dessa prover samlades för att avgöra om de uppmätta 8

10 halterna i containerproverna kunde vara orsakade av dieselavgaser som trängt in i containern, eller härröra från externa föroreningskällor i närheten, t ex det närliggande oljeraffinaderiet. Bild 3. Importkontrollen vid Göteborgs hamn. Foto: Urban Svedberg. Analys Innehållet i provtagningspåsarna analyserades omedelbart med ett FTIR-instrument (Fourier Transform Infrared, Bomem MB 100). Instrumentet har en spektral upplösning på 1 cm -1 och var försett med en 5.7 liters gascell (Foxboro) med variabel optiskt mätsträcka ( m). Längsta mätsträckan användes som grundinställning.. I de fall höga preliminära koncentrationer noterades utfördes även analyser med kortare mätsträcka. Mätinstrumentet var installerat i ett tillfälligt laboratorium i en manskapsbod intill importkontrollen. Tiden från provtagningg till färdigtt spektrum var omkring 5 min. Alla insamlade spektra sparades i en dator och analyserades senare manuellt, dvs först en visuell undersökning av spektrumet för att identifiera toppar t från olika ämnen, därefter en haltbestämning genom jämförelse mot ettt bibliotek med kalibrerade spektraa (Infrared Analysis, Inc, Irvine, USA). Mellan provtagningarna tvättades provtagningspåsarna genom att tömmas med en vakuumpump och därefter fyllas med renn rumsluft. Tvättproced duren upprepades ytterligare två gånger. Detektionsgränserna för de aktuella bekämpningsmedlen anges i Tabell 1. De är beräknade utifrån biblioteksspektra och uppmätta brusnivåer i aktuella spektralområden (3 x peak-to-peak).. De gäller för 20 m optisk mätsträcka, 16 svep, 1 cm -1 spektral upplösning och användning av mid range r MCT detektor. Detektionsgränserna är ungefärligaa och kan variera med försöksbetinf ngelser, utrustningens skick och vilka andra ämnen som förekommer i sammaa spektralområde. Detektionsgränserna kan sänkas genom att använda en längre optisk mätsträcka och fler antal svep. 9

11 0,04 0,03 Absorbans 0,02 I Vatten I I Fosfin I I---CO 2 ---I 0, Wavenumber (cm-1) Figur 1. FTIR-spektra av vatten, fosfin och koldioxid. 10

12 Resultat Ingen av de 101 containrarna var märkt med uppgifter om gasning och endast en hade mätbara halter av gasformiga bekämpningsmedel, 1 ppm karbonylsulfid (CAS ). Det bör dock noteras att detektionsgränsen för klorpikrin var avsevärt högre än AEGL-1-värdet (Tabell 1), förekomst av klorpikrin kan alltså inte uteslutas. Inte heller denna container var märkt med uppgifter om gasning. Yrkeshygieniskt gränsvärde saknas för karbonylsulfid såväl i Sverige som i andra länder. AEGL-kommittén har interimistiskt föreslagit AEGL-2 och AEGL-3 riktvärden på 27 respektive 81 ppm för 30 minuters exponering (tabell 1). I stort sett alla containrar innehöll mätbara halter av andra gas- eller ångformiga ämnen (Tabell 2). En frekvensanalys av de vanligast förekommande ämnena presenteras i Figur 2. Kemikalierna bedöms härröra dels från godset och emballaget, men även från nedbrytningsprodukter från trägolvet i containern (metanol och kolmonoxid) och från målarfärg i de fall containern var nymålad (xylen). Förekomsten av metanol och kolmonoxid i containrar som uppgavs vara tomma leder misstanken till att källan är just trägolvet. Att metanol och kolmonoxid skulle utgöra rester från tidigare transporter bedöms mindre troligt då det i så fall även borde förekomma andra ämnen. Utöver de listade kemikalierna noterades i sex prover lätt förhöjda halter av koldioxid (CO 2 ) mellan ppm över bakgrundsnivån som är cirka 380 ppm. Detta är försumbart ur hälsosynpunkt och utgör inte en bekräftelse på att det förekommit gasning med koldioxid. I fyrtiosju containrar uppmättes förhöjda nivåer av kolväten som inte närmare kunde identifieras med den använda FTIRmetoden på grund av begränsad information i spektra. Den spektrala strukturen i många av dessa prover liknar petroleumprodukter som domineras av alkaner, såsom t ex lacknafta, bensin och fotogen. Beräkningarna från sådana spektra är i sammanställningen redovisade som oktanekvivalenter, och baseras på signalen i C-H bindningen i intervallet cm -1. Provtagning av luften invid en lastbil, med dieselmotorn på tomgång, visade framförallt på kväveoxid (14 ppm), vilket inte påvisades i något av containerproverna. Omgivningsproverna vid importkontrollen, då inga lastbilar var i närheten, visade mycket låga halter av kolväten (<0,5 ppm uttryckt som oktanekvivalenter). De ämnen som påvisades i containerproverna härrör således inte från inträngande dieselavgaser eller andra externa föroreningskällor i hamnområdet. I två prover fanns eventuellt halter av formaldehyd i halter omkring 1 ppm. Känsligheten för formaldehyd är låg med den valda FTIR-metoden med en detektionsgräns på cirka 1 ppm. Etylenoxid används som steriliseringsgas för livsmedel och medicinsk utrustning och har en detektionsgräns runt 1 ppm. Etylenoxid påvisades inte i någon container. 11

13 Tabell 2. Uppmätta nivåer och riktvärden för ämnen påvisade i containrar vid importkontrollen i Göteborgs hamn. Förekomst i antal Uppmätta värden (ppm) Riktvärden (ppm) containrar (av totalt 101) Max Medel Median REL KTV AEGL-1 AEGL-2 AEGL-3 Metanol i 4000 i i Kolmonoxid NR Ammoniak ,2 4, Oktanekvivalenter p p ND 3p Terpener Metan Toluen i 1600 i 6100 i Etanol Etylacetat Kloroform 1 1 0,03 5 NR i 80 i 4000 i 1,1-diklor-1-fluor 1 0, etan (HCFC-141b) Dietyleter Aceton i 4900 i 8600 i Cyklohexan Hexylacetat butanon (MEK, , i 4900 i i metyletylketon) Xylen 1 2 5, i 1300 i 3600 i Oktametylcyklotetra siloxan (silikonolja) Karbonylsulfid NR Formaldehyd 2 4 <1 0, ,9 i 14 i 70 i KTV = Arbetsmiljöverkets korttidsvärde (15 min) för arbetsmiljön, om ej annat anges REL = Reference Exposure Level, avser 1 tim exponering av allmänbefolkningen AEGL = Acute Exposure Guidance Level, avser 30 min exponering av allmänbefolkningen NR = Not Recommended ND = Not Determined i Interimistiskt AEGL-värde p Föreslaget AEGL-värde 1 Avser 5-min takgränsvärde för ammoniak 2 KTV-värdet avser lacknafta 3 AEGL-värdena avser jetbränslet JP-8 4 Osäker identifiering 5 Avser 15-min takgränsvärde för formaldehyd 12

14 Oktan-ekvivalenter Terpener Ammoniak Kolmonoxid Metanol Uppmätt värde (% av KTV) Figur 2. De vanligaste ämnena i luftprover från 101 containrar. Staplarna visar kvoten mellan uppmätt värde och svenskt yrkeshygieniskt korttidsvärde (KTV). Från vänster: minimum ( ), undre kvartil, median ( ), övre kvartil och maximum ( ). Enbart de containrar där ämnet påvisats är inkluderade. 13

15 Diskussion Resultatet från den här redovisade studien visar på låg frekvens av restmängder av gasformiga bekämpningsmedel i importcontainrar i Sverige. I endast ett prov av de 101 undersökta containrarna förekom restmängder av karbonylsulfid och då i låg halt. En sannolikhetskalkyl baserad på binomialfördelning ( anger att det med 95% sannolikhet finns restmängder av bekämpningsmedel i 0,02-5,4% av alla containrar vilket motsvarar mellan 100 och av de omkring containrar som hanteras i Göteborgs hamn varje år. Det bör i detta sammanhang påpekas att antalet påvisade förekomster till stor del beror på analysmetodens detektionsgräns och den nu använda FTIR-metoden behöver optimeras för att uppnå tillräcklig känslighet för klorpikrin. En rad andra ämnen förekommer betydligt oftare (Tabell 2). Den högst uppmätta halten sett i relation till gränsvärdet var 491 ppm oktanekvivalenter, dvs nästan fem gånger högre än korttidsvärdet för lacknafta. Mot bakgrund av den rikliga förekomsten av olika ämnen och de stundom höga halterna, är det troligt att ämnena även till viss del absorberas i varor och emballagematerial för att därefter avgå i senare skeden och kanske främst vid uppackning. Eftersom containrar öppnas under yrkesmässiga former bör de uppmätta nivåerna jämföras med de yrkeshygieniska gränsvärdena. Vi bedömer dock att inspektion och tömning av enstaka containrar endast utförs under upprepade kortare perioder under arbetsdagen och det är inte troligt att någon arbetar 8 timmar inne i containern. Det är därför mer rättvisande att jämföra med Arbetsmiljöverkets tak- och korttidsvärden (om arbetsuppgifterna kräver längre vistelser i containern gäller naturligtvis nivågränsvärdet som riktmärke). Emellertid saknas takgränsvärden för flertalet av de aktuella ämnena och en invändning mot korttidsvärden kan vara att de snarast är avsedda som jämförelsevärden i de fall exponeringen inte kan mätas under hela arbetspasset. Vi har därför valt att även jämföra mätresultaten med AEGL-riktvärden för 30 minuters exponering. Det skall dock noteras att AEGL-värdena avser allmänbefolkningen inklusive känsliga grupper. I detta sammanhang är det värt att notera att man i Rotterdamstudien jämförde uppmätta halter med gällande holländska yrkeshygieniska gränsvärden för en hel arbetsdag (MAC-värden) och Hamburgstudien till REL-värden vilka avser att skydda en ovetande allmänbefolkning och har betydligt lägre riktvärden än motsvarande yrkesmässiga värden. Resultaten och slutsatserna från studierna i Rotterdam och Hamburg kan därför lätt övertolkas så att riskerna uppfattas som större än vad de i verkligheten var. Förebyggande åtgärder De flesta slutkunder och centrallager saknar så vitt vi vet genomtänkta system för att kontrollera och hantera potentiellt gasade containrar, men goda exempel finns också. Clas Ohlson AB använder sålunda i sitt centrallager i Insjön ett FTIR-instrument för kontrollmätning innan containeröppning. Märkta gasade containrar bör ventileras och dessutom mätas med specifikt instrument för aktuellt bekämpningsmedel. Den tidigare studien i Hamburg visade dock på stora brister i märkningen av gasade containrar vilket försvårar valet av mätmetod. Utveckling av mätinstrument sker kontinuerligt, men för närvarande finns inget enskilt mätinstrument som täcker in alla de olika typer av kemikalier som kan förekomma. Studien från FOI visade på risken med falskt positiva utfall vilket kan leda till onödiga och kostsamma åtgärder. Flera analysmetoder är korskänsliga för andra ämnen än de som ska mätas och kan ge falskt positiva resultat. Det bedöms i dagsläget orealistiskt att begära att mottagare som hanterar enstaka containrar ska införskaffa dyr mätutrustning, vilket dessutom erfordrar särskild utbildning för korrekt handhavande och tolkning. Den mest kostnadseffektiva metoden att skydda personalen bedöms därför vara att grundligt vädra containern (mekaniskt eller naturligt) innan tillträde beviljas. Hur 14

16 länge och med vilken metod en container bäst ventileras kan kräva ytterligare experimentella studier. Deplacerande ventilation är högst sannolikt att föredra men kräver att friskluften tillförs den bakre delen av containern. Den fria luftvolymen i en fullastad container är inte särskilt stor och kan snabbt ventileras. Tiden att ventilera den luftvolym som finns i det förpackade godset torde skilja sig från fall till fall, beroende på typ av gods och förpackning. Andningsskydd kan vara motiverat då osäkerhet råder. En tryckluftsmatad mask eller huva kopplad till en flaska med andningsluft kan vara en smidig portabel lösning. Ett annat alternativ är helmask eller flykthuva med kombinationsfilter för olika gaser. En person bör stå vakt med ständig kommunikation med den som vistas i containern och vara förberedd att assistera vid ett olyckstillbud. Fortsatta undersökningar Innan man beslutar om strategier för förebyggande åtgärder bör beslutsunderlaget förbättras ytterligare. Först och främst bör det statistiska underlaget utökas genom provtagning i ett större antal containrar. Redan våra begränsade mätningar, som visar att många containrar har förhöjda halter av kemikalieångor och gaser, motiverar dock striktare rutiner. Fortsatta undersökningar bör därför inriktas på hur man effektivt säkrar en container, med fokus på effektiv ventilering. Idag förefaller de flesta yrkesgrupper som hanterar containrar inte ha tillgång till utrustning för mätning och ventilering och inte heller personlig skyddsutrustning. Framtida utökade mätningar vid containerimporten bör utformas annorlunda än i den här redovisade pilotstudien. Detta gäller särskilt provtagning från containrar på lastbilar som tillfälligt stannar till vid importkontrollen. Tempot är högt och förarna är ofta ivriga att komma iväg. Provtagaren är dold bakom lastbilen och trots att föraren är informerad om att provtagning pågår, är det lätt hänt att detta glöms bort och att lastbilen kör iväg under pågående provtagning. I värsta fall kan föraren backa lastbilen för att komma förbi en stillastående fordon framför. Finansiering och medarbetare Studien finansierades av Landstinget Västernorrland. Medhjälplig vid mätningarna var John Johansson vid Fluxsense AB, Göteborg. 15

17 Referenser Arbetarskyddsstyrelsen (2005). Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen. Rapport Baur X, Poschadel B, Budnik LT (2010). High frequency of fumigants and other toxic gases in imported freight containers - an underestimated occupational and community health risk. Occup Environ Med 67(3): Bohlin L, Nyholm S, Rittfeldt L, Åstot C (2009a). Detection of fumigants in air by Fourier Transform Infrared Spectroscopy (FTIR). Umeå: Totalförsvarets Forskningsinstitut. Rapport FOI- R-2907-SE. URL: aspx?qu=Fumigants&au=&yr=&fomr=& sort=ar%20des. Bohlin L, Rittfeldt L, Åstot C (2009b). Gasningskemikalier i importcontainrar. Umeå: Totalförsvarets Forskningsinstitut. Rapport FOI-R-2701-SE. URL: aspx?qu=Gasningskemikalier&au=&yr= &fomr=&sort=ar%20des. IMO (2004). International Maritime Dangerous Goods Code (Supplement). Rapport URL: Knol-de Vos T (2003). Measuring the amount of gas in import containers. Bilthoven: Dutch National Institute for Public Health and the Environment (RIVM). Rapport /2003. URL: Knol T, Broekman MH, van Putten EM, Uiterwijk JW, Ramlal MR, Bloemen HJT (2005). The release of pesticides from container goods. Bilthoven: Dutch National Institute for Public Health and the Environment (RIVM). Rapport /2005. URL: National Research Council (2001). Standing Operating Procedures for Developing Acute Exposure Guideline Levels for Hazardous Chemicals. Washington DC: National Academy Press. Rapport X. URL: OEHHA (2008). Air Toxic Hot Spots Program, risk assessment guideline. Technical Support Document of the Derivation of Noncancer Reference Exposure Levels. California: Environmental Protection Agency, Office of Environmental Health Hazard Assessment. URL: OEHHA (1999). Hot Spots Guidelines. Appendix D.3 Chronic RELs and toxicity summaries using the previous version of the Hot Spots Risk Assessment guidelines. California: Environmental Protection Agency, Office of Environmental Health Hazard Assessment. URL: 16

18 Institutet för miljömedicin Box Stockholm