FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 20 december 2007 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 1241 Statsrådets förordning om Rättspolitiska forskningsinstitutet Statsrådets förordning om ändring av 12 i statsrådets förordning om livsmedelstillsyn Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om vissa av Kommunikationsverkets avgifter Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om avgifter som tas ut för Kommunikationsverkets prestationer gällande radioförvaltningen Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut om djursjukdomar som skall bekämpas och om anmälan om djursjukdomar Nr 1241 Statsrådets förordning om Rättspolitiska forskningsinstitutet Given i Helsingfors den 13 december 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs med stöd av 5 1 mom. i lagen av den 7 december 2007 om Rättspolitiska forskningsinstitutet (1139/2007) och 8 2 mom. i statstjänstemannalagen av den 19 augusti 1994 (750/1994), av dem det sistnämnda sådant det lyder i lag 281/2000, som följer: 1 Verksamhetsenheter Vid Rättspolitiska forskningsinstitutet finns forskningsenheter samt en förvaltningsenhet. 2 Behörighetsvillkor och titel för överdirektören Behörighetsvillkor för överdirektören är doktorsexamen eller lärdomsprov som berättigar till en doktorsgrad, förtrogenhet med rättspolitisk forskning och planering samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. Överdirektören har professors titel. 3 Enhetscheferna Chef för en forskningsenhet är en forskningsdirektör och chef för förvaltningsenheten är en förvaltningsdirektör. Behörighetsvillkor för en forskningsdirektör är doktorsexamen eller lärdomsprov som berättigar till en doktorsgrad. Därtill krävs praktisk erfarenhet av rättspolitisk forskning och planering samt av att använda empiriska forskningsmetoder. Dessutom krävs erfarenhet av att handleda forskare eller av att leda forskningsprojekt. En forskningsdirektör har professors titel om han eller hon har vid universitet konstaterad docentkompetens. Behörighetsvillkor för förvaltningsdirektören är en för tjänsten lämplig högre högsko

2 4816 Nr 1241 leexamen och sådan förtrogenhet med förvaltningsuppgifter som uppgiften kräver. Forskningsdirektörerna utnämns av justitieministeriet på framställning av överdirektören. Förvaltningsdirektören utnämns av överdirektören. 4 Annan personal Vid forskningsinstitutet finns dessutom annan personal i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. Behörighetsvillkor för den övriga personalen är en sådan utbildning som tjänsten eller uppgiften kräver. Överdirektören anställer och avskedar den övriga personalen. 5 Överdirektörens och enhetschefernas uppgifter Överdirektören leder och utvecklar verksamheten vid Rättspolitiska forskningsinstitutet samt svarar för att verksamheten är resultatrik och att målen nås. Överdirektören beslutar om de allmänna riktlinjerna för verksamheten samt om de detaljerade resultatmålen för forskningsinstitutets verksamhet och ekonomi inom ramen för de resultatmål som ingår i resultatavtalet och som justitieministeriet fastställt. Överdirektören beslutar om forskningsinstitutets förslag till budget samt verksamhets- och ekonomiplan. Forskningsdirektörerna och förvaltningsdirektören svarar för att verksamheten utvecklas och är resultatrik vid de enheter som de leder. 6 Delegationen För att stöda verksamheten vid forskningsinstitutet finns en delegation, som har till uppgift att behandla riktlinjerna för utvecklandet av verksamheten vid forskningsinstitutet, stöda den strategiska planeringen vid forskningsinstitutet, främja samarbetet mellan forskningsinstitutet och dess intressentgrupper samt följa verksamhetens genomslagskraft i samhället. Dessutom ska delegationen på begäran av justitieministeriet yttra sig om frågor som ansluter sig till utvecklandet av forskningsinstitutets verksamhetsområde. Delegationen består av överdirektören vid Rättspolitiska forskningsinstitutet samt dessutom högst tio andra ledamöter, av vilka personalen vid forskningsinstitutet utser en inom sig. Justitieministeriet tillsätter delegationen på förslag av Rättspoliska forskningsinstitutet för högst fyra år i sänder och fastställer ledamöternas arvoden. 7 Beviljande av tjänstledighet Forskningsinstitutets överdirektör beviljas tjänstledighet av justitieministeriet. Tjänstledighet för längre tid än två år beviljas dock av statsrådet, om inte tjänstledigheten grundar sig på lag eller tjänstekollektivavtal. En forskningsdirektör beviljas tjänstledighet av överdirektören. Tjänstledighet för längre tid än ett år beviljas dock av justitieministeriet, om inte tjänstledigheten grundar sig på lag eller tjänstekollektivavtal. Den övriga personalen beviljas tjänstledighet av överdirektören. 8 Utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid En tjänsteman utnämns till ett tjänsteförhållande för viss tid eller annars tidsbegränsat av den myndighet eller tjänsteman som beviljar tjänstledighet. Statsrådet beslutar dock om utnämning till ett tjänsteförhållande som överdirektör för viss tid som är längre än ett år. Justitieministeriet förordnar vid behov en vikare för överdirektören då denne har semester eller tillfälligt är förhindrad att sköta sina uppgifter.

3 Nr Avgörande av ärenden Överdirektören avgör de ärenden som hör till forskningsinstitutet och som inte enligt arbetsordningen ska avgöras av någon annan tjänsteman. Överdirektören kan i enskilda fall avgöra ett ärende som annars ska avgöras av en underlydande tjänsteman. 10 Arbetsordningen Bestämmelser om forskningsverksamheten och institutets interna förvaltning i övrigt finns i forskningsinstitutets arbetsordning i enlighen med 5 2 mom. i lagen om Rättspolitiska forskningsinstitutet (1139/2007). Överdirektören fastställer forskningsinstitutets arbetsordning. 11 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 13 december 2007 Justitieminister Tuija Brax Lagstiftningsråd Håkan Stoor

4 4818 Nr 1242 Statsrådets förordning om ändring av 12 i statsrådets förordning om livsmedelstillsyn Given i Helsingfors den 13 december 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras i statsrådets förordning av den 4 maj 2006 om livsmedelstillsyn (321/2006) 12 2 mom., som följer: 12 Ikraftträdande av vissa bestämmelser i livsmedelslagen Livsmedelslagens 42 och 76 träder i kraft den 1 maj Denna förordning träder i kraft den 31 december Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 13 december 2007 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Veterinäröverinspektör Terhi Laaksonen

5 4819 Nr 1243 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier Given i Helsingfors den 13 december 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, upphävs i statsrådets förordning av den 16 december 2004 om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (1146/2004) 3 4mom. samt ändras 4 2 mom. och 5 1mom. som följer: 4 Har en person fått stöd enligt studiestödslagen (65/1994) för studier utomlands, ska personen efter att ha avlagt en i 3 avsedd examen lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som avses i 1 mom. om en examen som avlagts utomlands på det sätt som Folkpensionsanstalten bestämmer. Har en person fått studiestöd enligt Ålands landskapslagstiftning för studier utomlands, ska personen dock lämna ovan nämnda uppgifter om en examen som avlagts utomlands till den myndighet som anges i en förordning av republikens president på det sätt som denna myndighet bestämmer. 5 Folkpensionsanstalten och den kommun på Åland som betalat stöd för hemvård av barn är skyldiga att omedelbart underrätta Pensionsskyddscentralen om sådana uppgifter som den förfogar över gällande föräldrar som erhåller i 2 i den ovan i 2 nämnda lagen avsett stöd för hemvård av barn och vilka har meddelat att de är förhindrade att förvärvsarbeta på grund av vård av barn under tre år. Dessutom är Folkpensionsanstalten skyldig att underrätta Pensionsskyddscentralen om sådana uppgifter som den förfogar över och som avses i 4. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 13 december 2007 Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä Regeringssekreterare Maritta Hirvi

6 4820 Nr 1244 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om vissa av Kommunikationsverkets avgifter Given i Helsingfors den 11 december 2007 I enlighet med kommunikationsministeriets beslut upphävs 7 i kommunikationsministeriets förordning av den 21 december 2005 om vissa av Kommunikationsverkets avgifter (1175/2005) samt ändras 8 1 mom. 4, 6, 7 och 8 punkten, 3 och 4 mom., 8 a samt 9 1 mom., sådana de lyder i förordning 1112/2006, som följer: 8 Avgifter för numrering av kommunikationsnäten Enligt 49 i kommunikationsmarknadslagen är teleföretag och andra personer som får ett nummer eller prefix eller en kod skyldiga att till Kommunikationsverket betala en fast avgift, vars storlek årligen är som följer: 4) avgift för servicenummerserie och avgift för en nationell abonnentnummerserie i ett fast telefonnät: nummerserie med ett fyrsiffrigt prefix i ett enskilt teleområde 600 euro nummerserie med ett minst femsiffrigt prefix i ett enskilt teleområde 120 euro nationell nummerserie med ett tresiffrigt prefix euro nationell nummerserie med ett fyrsiffrigt prefix euro nationell nummerserie med ett femsiffrigt prefix euro nationell nummerserie med ett minst sexsiffrigt prefix 200 euro 6) avgift för teknisk kod: internationell signaleringspunktkod nationell signaleringspunktkod kod för sluten användargrupp (CUG) centrex-teleföretagskod mobil nätkod (MNC) teleföretagskod identifieringskod för SIM-kort för mobiltelefon (IIN) euro 0,8 euro 0,8 euro 35 euro 340 euro 170 euro 170 euro 7) avgift för sådant kortmeddelandeservicenummer och sådant nationellt servicenummer i telefonnätet som beviljats tjänsteproducenten direkt: femsiffrigt nummer 120 euro sexsiffrigt nummer 80 euro

7 Nr Avgift för servicenummer tas inte ut för allmänt nödnummer eller motsvarande allmännyttiga servicenummer som är gemensamma för teleföretagen. Numreringsavgifterna faktureras årligen i fyra poster , , och Avgifterna för kortmeddelandeservicenummer och avgifterna för nationella servicenummer i telefonnätet faktureras årligen i två poster och a Registreringsavgift och årsavgift för ENUMdomännamn Med ENUM-domännamn avses ett domännamn som bildats av ett telefonnäts nummer eller nummerområde. För registrering av ENUM-domännamn och ändring av registreringsuppgifter tas i registreringsavgift ut 0,5 euro. För de ENUM-domännamn som är i kraft på kalenderårets första dag tas i årsavgift ut 0,5 euro. 9 Domännamnsavgifter och intygsavgifter för domännamnsregistret En domännamnsavgift om 43 euro tas ut för beviljande, ändring, överföring och förnyan-de av domännamn som avses i lagen om do-männamn (228/2003). Denna förordning träder i kraft den 1 januari Om en prestation gäller ett ärende som blivit anhängigt innan denna förordning träder i kraft, tas avgift för prestationen ut enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 11 december 2007 Kommunikationsminister Suvi Lindén Konsultativ tjänsteman Rainer Salonen

8 4822 Nr 1245 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om avgifter som tas ut för Kommunikationsverkets prestationer gällande radioförvaltningen Given i Helsingfors den 11 december 2007 I enlighet med kommunikationsministeriets beslut ändras i kommunikationsministeriets förordning av den 7 december 2005 om avgifter som tas ut för Kommunikationsverkets prestationer gällande radioförvaltningen (964/2005) 3 1 mom. 7, 10, 16 och 17 punkten, 7 och 10 1 mom., av dem 3 1 mom. 7, 16 och 17 punkten och 10 1 mom. sådana de lyder i förordning 1196/2006, samt fogas till 2 ett nytt 3 mom. som följer: 2 kap. Frekvensavgifter 2 Allmänna grunder för bestämmande av frekvensavgiften Den årliga frekvensavgiften tas ut enligt bestämmelserna i Avgiftsperioden för den årliga frekvensavgiften är högst tretton månader. En innehavare av radiotillstånd är skyldig att betala den årliga frekvensavgiften trots att radiotillståndet sägs upp eller återkallas att upphöra under avgiftsperioden. 3 Koefficienter och kalkylmässiga storheter En enskild frekvensavgift uträknas med hjälp av följande koefficienter, kalkylmässiga storheter och begrepp: 7) Frekvensbandskoefficientens (K 1 ) storlek bestäms utifrån det frekvensområde som anvisats för tillståndshavarens radiosändare eller de tillståndspliktiga radiosändarna i ett radionät, radiosystem eller en radiostation. Om det har anvisats frekvensområden vars frekvensbandskoefficient är av olika storlek tillämpas den största av koefficienterna för dessa områden. Frekvensbandskoefficienterna är följande:

9 Nr Radiosändare på vilka koefficienten tillämpas Frekvensområde K 1 mobilnät, radiosystem i ett fast trådlöst accessnät, 0 28 MHz 0,2 myndighetsnät (VIRVE), GSM-R-radiosystemet för 28,001 87,5 MHz 0,58 järnvägarna, radiosändare för masskommunikationsnät, privata radionät (PMR), personsökningsnät, sän- 108, MHz 1,0 87, MHz 0,9 dare för radiostyrning, radiomikrofonsändare, system 146, MHz 1,0 för fjärrkontroll, fjärrmätning och dataöverföring, 174, MHz 1,0 jordstationer för fast radio via satellit, radiolänksändare under 960 MHz och länksändare för överföring 470, MHz 0,8 380, MHz 1,0 av ljudradioprogram, radiolänksändare över , MHz 0,8 MHz, andra maritima radiosystem än fartygs radiostation, luftfartsradioanläggningar som används på 960, MHz 0,6 3100, MHz 0,45 markytan, fasta HF-sändare, andra radarstationer än 10700, MHz 0,4 ett fartygs eller en luftfarkosts radarstation, radiosondsystem, radiosystem för spårning med en strålningseffekt på högst 1 mw avsett för forskning, ra , MHz 0,35 Över MHz 0,2 diosändare i föremål som skickats ut i rymden och radiosändare som avses i 10 3 mom. 10) Tätortskoefficienten (K 4 ) bestäms enligt var området med användningsrätt och skyddsområdet för tillståndshavarens radiosystem eller radiosändarens användningsplats är belägna. Om radiosystemets område med användningsrätt eller skyddsområde sträcker sig över områden vars tätortskoefficienter är av olika storlek tillämpas den största av områdenas koefficienter. Tätortskoefficienterna är följande: Radiosändare på vilka koefficienten tillämpas Område K 4 privata radionät (PMR), personsökningsnät, sändare 1) Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla 1,2 för radiostyrning, radiomikrofonsändare, system för fjärrkontroll, fjärrmätning och dataöverföring, radiolänksändare under 960 MHz och länksändare för hela Finland 2) Annan kommun eller 1,0 överföring av ljudradioprogram, radiolänksändare över 960 MHz, andra maritima radiosystem än fartygs radiostation, luftfartsradioanläggningar som används på markytan, amatörradiostationer med ökad sändningseffekt, övriga amatörradiostationer som förutsätter specialtillstånd och andra radarstationer än ett fartygs eller en luftfarkosts radarstation. 16) Grundavgiftskoefficienten (S) är en koefficient relaterad till radiosystemet eller radioanläggningsgruppen, med vilken effekten av den grundavgift som avses i 4 punkten ställs i relation till frekvensavgiftens storlek. Grundavgifternas koefficienter är följande:

10 4824 Nr 1245 Radioanläggningsgrupp S 1) bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,685 1a) övriga mobilnät 0,48 2) radiosystem i fast trådlöst accessnät 1 3) myndighetsnät (VIRVE) 0,685 4) GSM-R-radiosystem för järnvägarna 0,96 5) radiosändare för masskommunikationsnät 0,36 6) privata radionät (PMR) 0,043 7) personsökningsnät 0,046 8) sändare för radiostyrning 0,043 9) radiomikrofonsändare 0,035 10) system för fjärrkontroll, fjärrmätning och dataöverföring 0,045 11) jordstationer för fast radio via satellit 0,15 12) radiolänksändare under 960 MHz och länksändare för överföring av ljudradioprogram 0,046 13) radiolänksändare över 960 MHz 0,156 14) amatörradiosändare 0,014 15) amatörradiostationer med ökad sändningseffekt 0,004 16) övriga amatörradiostationer som förutsätter specialtillstånd 0,015 17) fartygs och luftfarkosters radiostationer 0,001 18) bärbar radiosändare för luftfart 0,001 19) andra maritima radiosystem än fartygs radiostationer 0,046 20) luftfartsradioanläggning som används på markytan 0,062 21) fasta HF-sändare 0,037 22) andra radarstationer än ett fartygs eller en luftfarkosts radarstation 0,31 23) radiosondsystem 0,1 24) radiosystem för spårning med en strålningseffekt på högst 1 mw avsett för 0,01 forskning 25) radiosändare i föremål som skickats ut i rymden 0,3 17) Startkoefficienten (K 3 ) bestäms för tillståndshavarens GSM-mobilnät, UMTSmobilnät, bredbandiga digitala mobilnät i 450 MHz-bandet, myndighetsnät (VIRVE) och GSM-R-radiosystem för järnvägarna enligt den tidpunkt då frekvensernas användningsrätt börjar. Startkoefficienterna är följande:

11 Nr Faktureringsår K 3 Det första 0,1 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,2 övriga Det andra 0,1 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,2 övriga Det tredje 0,2 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,2 GSM-R-radiosystem för järnvägarna 0,4 övriga Det fjärde 0,2 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,2 GSM-R-radiosystem för järnvägarna 0,6 övriga Det femte 0,4 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,4 GSM-R-radiosystem för järnvägarna 0,8 övriga Det sjätte 0,6 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,6 GSM-R-radiosystem för järnvägarna 1 övriga Det sjunde 0,4 UMTS-mobilnät 0,8 bredbandigt digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet 0,8 GSM-R-radiosystem för järnvägarna 1 övriga Det åttonde 0,6 UMTS-mobilnät 1 övriga Det nionde 0,8 UMTS-mobilnät 1 övriga Det tionde eller senare 1 På ändringar i frekvensmängd och områden med användningsrätt som anvisats en tillståndshavare tillämpas samma startkoefficient som på den frekvensmängd och det område med användningsrätt som redan är i användning. Startkoefficienten är 1 för ett sådant nät eller system som används i forsknings- och utvecklingsverksamhet om nätet eller systemet beviljats ett radiotillstånd som avses i 19 5 mom. i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar. Startkoefficienten är dock 0,2 om det nät eller det system som används i forsknings- och utvecklingsverksamhet enbart används för utbildningsverksamhet vid en läroanstalt. 7 Frekvensavgift för amatörradiosändare Kommunikationsverket tar årligen ut frekvensavgift för den rätt som verket har beviljat att inneha och använda en tillståndspliktig amatörradiosändare eller radiosändare i en amatörradiostation. Frekvensavgiften bestäms enligt följande formel: 1) amatörradiosändare S 1 295,50 2) amatörradiostation med ökad sändningseffekt K 4 (frekvensmängd/25 khz) S 1 295,50 3) annan amatörradiostation som kräver specialtillstånd K 4 3 frekvensmä ngd/25 khz S 1 295,50

12 4826 Nr 1245 Kommunikationsverket får ta ut endast en årlig frekvensavgift, även om radiotillståndet berättigar till innehav och användning av flera amatörradiosändare som avses i 1 mom. 1 punkten. Frekvensavgiften för en amatörradiostation som avses i 1 mom. 3 punkten och som kräver specialtillstånd räknas ut enligt antennplats på basis av de anvisade sändningsfrekvenserna. 10 Frekvensavgift för andra radiosändare Kommunikationsverket tar årligen ut frekvensavgift för den rätt som verket har beviljat att inneha och använda en annan tillståndspliktig radiosändare eller andra tillståndspliktiga radiosändare i ett radiosystem eller en radiostation än de radiosändare som avses i 4 9. Frekvensavgiften bestäms enligt följande formel: 1) fasta HF-sändare K 1 K 5 (frekvensmängd/25 khz) S 1 295,50 2) annan radarstation än ett fartygs eller en luftfarkosts radarstation K 1 K 4 K 5 S 1 295,50 3) radiosondsystem K 1 (frekvensmängd/25 khz) S 1 295,50 4) radiosystem för spårning med en strålningseffekt på högst 1 mw avsett för forskning K 1 (frekvensmängd/25 khz) S 1 295,50 5) radiosändare i föremål som skickats ut i rymden K 1 S 1 295,50 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Förordningen tillämpas även på de ärenden som anhängiggjorts innan förordningen trädde i kraft. Helsingfors den 11 december 2007 Kommunikationsminister Suvi Lindén Konsultativ tjänsteman Rainer Salonen

13 4827 Nr 1246 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut om djursjukdomar som skall bekämpas och om anmälan om djursjukdomar Given i Helsingfors den 13 december 2007 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut ändras bilagorna 2 och 5 i jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut av den 28 november 1995 om djursjukdomar som skall bekämpas och om anmälan om djursjukdomar (1346/1995), sådana de lyder i förordning 185/2007, som följer: Denna förordning träder i kraft den 1 mars Helsingfors den 13 december 2007 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Veterinärinspektör Minna Suokko

14 4828 Nr 1246 Bilaga 2 Farliga djursjukdomar 1) Aujeszky-sjuka (pseudorabies) 2) BSE (bovin spongiform encefalopati) hos nötkreatur 3) dourine (Trypanosoma equiperdum) 4) ebola 5) EHD (epizootic haemorrhagic disease) 6) EHN-sjuka hos fisk (epizootic haematopoietic necrosis) 7) EUS-sjuka hos fisk (epizootic ulcerative syndrome) 8) brucellos (Brucella abortus, Br. melitensis, Br. ovis, Br. suis) 9) bovin tuberkulos (Mycobacterium tuberculosis, Mycobacterium bovis) 10) mjältbrand (anthrax) 11) rabies 12) rots (malleus) 13) TSE (transmissibel spongiform encefalopati) hos får och getter 14) TGE (transmissible gastroenteritis) hos svin 15) Teschen-sjuka

15 Nr Bilaga 5 Andra smittsamma djursjukdomar, som skall anmälas omedelbart Zoonoser och sjukdomar hos flera djurarter 1) apkoppor 2) infektion med Brucella canis 3) leptospiros 4) infektion med paramyxo 1-virus hos fåglar 5) Q-feber 6) West Nile Fever 7) frasbrand (Clostridium chauvoei) 8) andra smittsamma djursjukdomar som tidigare inte har påträffats i Finland Sjukdomar hos nötkreatur 9) infektion med Campylobacter fetus ssp. venerealis 10) infektion med Parafilaria bovicola 11) infektion med Trichomonas foetus Sjukdomar hos svin 12) HEV (hemagglutinating encephalomyelitis virus) 13) PED (porcine epidemic diarrhea) 14) PRCV (porcine respiratory corona virus) 15) svininfluensa 16) klinisk PMWS (post-weaning multisystemic wasting syndrome) Sjukdomar hos häst 17) CEM-sjuka (Taylorella equigenitalis) 18) hästskabb (Sarcoptes equi) 19) piroplasmos 20) smittsam kastning (Salmonella abortus equi) Sjukdomar hos får och getter 21) enzootisk abort (Chlamydofila psittaci) 22) kaseös lymfadenit (Corynebacterium pseudotuberculosis) 23) fårskabb (Psoroptes ovis) 24) infektion med Mycoplasma capricolum eller Mycoplasma mycoides var. mycoides 25) pulmonär adenomatos 26) smittsam juverinflammation (Mycoplasma agalactiae)

16 4830 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 1246 Sjukdomar hos fjäderfä 27) IB (avian infectious bronchitis) 28) ILT (avian infectious laryngotracheitis) 29) psittakos (Chlamydofila psittaci) Sjukdomar hos bin 30) lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) 31) Tropilaelaps kvalster (Tropilaelaps spp.) UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr , 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2007 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN