Posthistorisk hembygdsfilateli, när den bearbetas, presenteras och ställs ut på ett sätt som gör att den blir en förebild att studera

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Posthistorisk hembygdsfilateli, när den bearbetas, presenteras och ställs ut på ett sätt som gör att den blir en förebild att studera"

Solveig Fransson
för 4 år sedan
Visningar:

2 Prolog Posthistorisk hembygdsfilateli, när den bearbetas, presenteras och ställs ut på ett sätt som gör att den blir en förebild att studera Alla som nöjer sig med att samla får göra precis som de själva vill och behöver varken följa regler för samlandet eller några reglementen. Alla som väljer att ställa ut vid jurybedömda utställningar, måste dock följa de reglementen och de riktlinjer som har en gemensam internationell grund och därmed också gäller i Sverige. En förutsättning för att en jury ska kunna bedöma är att det finns regler, som förklaras i reglementen och riktlinjer, kompletterat med ett gemensamt poängsystem. Inför den här XpoNAT-boken har Utställningskollegiet agerat rådgivare avseende urvalet av exponat och har också förankrat sitt val av de fyra exponaten hos företrädare för Riksföreningen för Hembygdsfilateli. Vi är därmed överens om att de fyra exponaten är goda förebilder för den posthistoriska hembygdsfilatelin. Inte minst deras dokumenterade utställningsframgångar visar att koncepten i de valda exponaten är goda förebilder. Med urvalet av exponat i den här XpoNAT-boken, vill vi försöka ge läsarna svar på följande frågor avseende den posthistoriska hembygdsfilatelin: - Hur struktureras ett posthistoriskt hembygdsexponat och hur gör man en plan? - Hur beskriver man objekten i ett posthistoriskt hembygdsexponat? - Vilken typ av material kan ingå i ett posthistoriskt hembygdsexponat? - Hur samlar man posthistorisk hembygdsfilateli? - Vilka är skillnaderna mellan hembygdsfilateli och allmän posthistoria? De första tre frågorna besvaras tydligt i boken. Den fjärde frågan ger de utvalda exponaten indirekt svar på genom att man själv måste tolka de exempel på material som ingår i exponaten och därmed förstå hur man använder dem för berättelsen i ett posthistoriskt hembygdsexponat. Den femte frågan måste man ha förkunskaper för att se svaret på, man måste alltså veta hur ett allmänt posthistoriskt exponat ser ut och jämföra det med de här visade exponaten. Svaren på de tre första frågorna är dock viktigast för alla er som ska omvandla svaren till praktiskt arbete med era egna exponat. Att samla hembygdsfilateli är ganska vanligt i Sverige och Norge men betydligt ovanligare i Danmark och Finland. Ur ett Europeiskt perspektiv är hembygdssamlandet förekommande i Tyskland, men ovanligt i resten av Europa. När hembygdsexponat ställs ut vid utställningar i Sverige och Norden är betydelsen därmed högre än om de ställs ut vid internationella utställningar. Dock har några av de här visade posthistoriska hembygdsexponaten ställts ut internationellt med mycket goda resultat, beroende på skickligheten som visas av utställarna i exponaten att presentera både kunskaper och bearbetning. När ni studerar de fyra exponaten ser ni att när posthistorisk hembygdsfilateli presenteras, hämtas influenser både från traditionell filateli och allmän posthistoria, avseende just både bearbetningen och presentationen.

Patrik Larsson bor i Skövde, men är född i Falköping och samlar posthistoria från Falköping. Patrik har ställt ut sitt exponat The Postal History from the town of Falköping under drygt 10 år.

3 Patrik Larsson bor i Skövde, men är född i Falköping och samlar posthistoria från Falköping. Patrik har ställt ut sitt exponat The Postal History from the town of Falköping under drygt 10 år LERFIL 96 Silver Regional 1997 CARLFILEX 97 Silver Nationell 1998 MITTFRIM 98 Silver Nationell 2001 GOTHEX 01 Vermeil Nationell 2004 SKÅNELAND 04 Vermeil Nationell 2006 JERUSALEM 06 Stor Vermeil Nationell (Int.) Patriks exponat är mycket representativt och är ett typiskt posthistoriskt hembygdsexponat, bearbetat by the book, det vill säga det följer reglementet och dess riktlinjer till punkt och pricka. Framförallt är urvalet och variationen av objekt samt beskrivningen av dessa vad man förväntar sig i ett posthistoriskt hembygdsexponat. Dessutom beskriver exponatet ett relativt litet område (Falköping är en liten stad) och är därför ovanligare som hembygdsområde, jämfört med att samla en kommun, ett landskap eller ett län. Anders Lundgren bor i Göteborg, samlar posthistoria från Bohuslän och har ställt ut sitt exponat Bohuslän Province of Sweden under 25 år FRIM UNG (Ungdom) Brons Nationell 1985 GOTHEX Silverbrons Nationell 1987 NORDJUNEX Brons Regional 1988 HEMBYGD Silverbrons Nationell 1991 ÖRPHIL Silver Nationell 1993 SOLPHIL Silver Nationell 1994 IENECOPIA Silver Nationell 2001 GOTHEX Vermeil Nationell 2002 NORDIA Stor Vermeil Nordisk 2005 NORDIA Vermeil Nordisk 2007 BOFILEX Guld Nationell Anders exponat har haft en resultatmässigt stigande utveckling som har varit resultatet av ett hårt arbete och flera ommonteringar. Inför dessa har Anders hela tiden inhämtat nya kunskaper, hittat intressant material att använda sig av i sin bearbetning och studerat andra exponat för att omvandla slutsatserna av dessa studier till en mycket personlig stil i bearbetningen och presentationen av sitt exponat. Resultatet har inte låtit vänta på sig och exponatet är idag ett av Sveriges främsta posthistoriska hembygdsexponat.

Per Bunnstad bor i Skillingaryd, samlar posthistoria från västra Jönköpings län och har ställt ut sitt exponat Västra Jönköpings län 1765-1945 sedan 2000.

bearbetning som man förväntar sig enligt reglementet, det vill säga vad man behöver få veta ( need to know ) och måste få veta ( must know ).

4 Per Bunnstad bor i Skillingaryd, samlar posthistoria från västra Jönköpings län och har ställt ut sitt exponat Västra Jönköpings län sedan WANÄS Vermeil Regional 2001 GOTHEX Vermeil Nationell 2005 NORDIA Vermeil Nordisk Pers exponat är inte bara ett hembydsexponat i vanlig ordning, det innehåller naturligtvis alla kunskaper och den bearbetning som man förväntar sig enligt reglementet, det vill säga vad man behöver få veta ( need to know ) och måste få veta ( must know ). Utöver detta så visas också bitvis en bearbetning i exponatet som är ett stycke kulturhistoria, sådant vi tycker är intressant att få veta om omständigheterna till exempel kring urvalet av vissa objekt och deras runt-omkring-historia ( nice to know ). Exponatet har dessutom en mycket personlig layout i presentationen och blir ett intressant initiativ i viljan att göra det posthistoriska hembygdsexponatet stilfullt men ändå personligt. Stefan Norrby bor på Gotland, samlar posthistoria från Gotland och har ställt ut sitt exponat Gotland an island in the Baltic under tio år CARLFILEX Vermeil Nationell 1997 MARE BALTICUM Vermeil Nationell 1998 NORDIA Stor Vermeil Nordisk 1999 CARLEX Guld Nationell 2000 NORDIA Stor Vermeil Nordisk 2001 GOTHEX Guld i Mästarklassen Nationell Kand. till GP 2002 NORDIA Stor Vermeil Nordisk 2003 NORDIA Guld Nordisk 2004 NORRPHIL Guld i Mästarklassen Nationell Kand. till GP 2004 ESPANA Guld Internationell 2005 NORDIA Guld Nordisk 2007 BOFILEX Guld i Mästarklassen Nationell Stefans exponat är Sveriges mest meriterade posthistoriska hembygdsexponat och har därmed visat att hembygdsfilateli är minst lika intressant och betydelsefullt att visa/ställa ut på de högre utställningsnivåerna i Norden och internationellt. Exponatet innehåller mycket intressant material som inte bara är intressant ur hembygdssamlarnas intressen, utan också för samlare av den allmänna svenska posthistorian. Exponatet är mycket viktigt att studera, då det utan tvekan har kommit längst inom den posthistoriska hembygdsfilatelin enligt sin meritlista. Hur har den gjort som nått längst med sitt hembygdsexponat?, är frågan man ska ställa sig inför studien av de blad som visas ur exponatet i den här boken.

5 Ur vardera av sina exponat har de fyra utställarna valt ut sidor, vilket representerar två ramsidor ur deras utställningsexponat. Det övergripande urvalskriteriet har varit att välja exempel på sidor som klart besvarar de tre första frågorna enligt ovan. Ur varje exponat visas också planen, som är nyckeln till att förstå hur hela exponatet ser ut, vilken indelning det har samt syftet med dess bearbetning. Allra först visas utställarens synopsis över exponatet. Begreppet synopsis kan enklast förklaras med orden sammanfattning eller översikt men du skall samtidigt se denna synopsis som en reklambroschyr för exponatet. Tillsammans (synopsis + plan + 31 utvalda sidor ur exponatet) visas fyra olika exponat som alla är mycket goda exempel på utställningsfilatelins mångfald och variation i en och samma utställningsklass. Det gemensamma syftet är att visa posthistorisk hembygdsfilateli som bearbetas och presenteras enligt reglementet för att nå ett så bra resultat i bedömningen som möjligt. När du som samlare nu studerar exponaten skall du utnyttja dem för att få idéer till ditt eget samlande. Det här är ingen handbok eller lärobok de är istället utmärkta exempel på hur man kan bearbeta och presentera posthistoriska hembygdsexponat och framgångsrikt ställa ut vid utställningar. Tack Patrik, Anders, Per och Stefan för att ni ställer era exponat till förfogande och låter alla oss andra se, lära och kanske även stjäla några av era idéer och kunskaper! Skövde i februari 2008 Jonas Hällström Ordförande i Utställningskollegiet

Relevanta dokument

UTSTÄLLNINGSKOLLEGIET

Sveriges Filatelist-Förbund Sveriges Frimärksungdom UTSTÄLLNINGSKOLLEGIET A3: REGLEMENTE FÖR FRIMÄRKSUTSTÄLLNINGAR I SVERIGE, godkända av Sveriges Filatelist-Förbund (SFF) eller Sveriges Frimärksungdom