Inger Linge Conny Andersson John Glas

Transkript

1 PROTOKOLL Landstingsfullmäktige Justerat tisdagen den 22 september 2009 Inger Linge Conny Andersson John Glas 178 Inledning Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. Upprop förrättades och närvaro och frånvaro på grund av anmälda förhinder antecknades enligt uppropslistan, bilaga 1. Fullmäktige godkände de anmälda förhindren. 179 Kungörelse och annonsering Kungörelsen om fullmäktiges sammanträde anslogs den 27 augusti 2009 på landstingets anslagstavla och skickades samma dag till fullmäktiges ledamöter och ersättare samt till länsstyrelsen. Föredragningslistan infördes den 31 augusti och den 1 september 2009 i de tidningar där enligt fullmäktiges beslut annonsering ska ske. Tillägg till föredragningslista anslogs den 4 september 2009 på landstingets anslagstavla och skickades samma dag till fullmäktiges ledamöter och ersättare. Det antecknades att sammanträdet kungjorts i laga ordning. 180 Justering Att tillsammans med ordföranden justera sammanträdets protokoll utsågs förste och andre vice ordföranden. Protokollet skall justeras senast tisdagen den 22 september Anmälan av länsstyrelsens beslut att för tiden t.o.m. den 31 oktober 2010 till ny ersättare i valkrets Sydväst efter Håkan Emsgård (FP) utse Moa Rasmusson (FP) LS Efter förslag från ordförande lades anmälan till handlingarna.

2 Anmälan av landstingsstyrelsens beslut: Handlingsplan om uppföljning av Europeiska deklarationen samt Regional strategi om jämställdhet mellan kvinnor och män LS Anf I ärendet yttrade sig landstingsrådet Birgitta Rydberg, Cecilia Engström, Gunilla Roxby Cromvall, Pia Lidwall, Jan Strömdahl, landstingsråden Birgitta Sevefjord och Ingela Nylund Watz samt Lena-Maj Anding. Efter förslag från ordförande lades anmälan till handlingarna. 183 Anmälan av revisorernas augustirapport till landstingsfullmäktige över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen LS Anf I ärendet yttrade sig revisorskollegiets ordförande Georg Jönsson, landstingsrådet Ingela Nylund Watz, Thomas Magnusson samt landstingsrådet Raymond Wigg. Efter förslag från ordförande lades anmälan till handlingarna. 184 Delårsbokslut 2009 (förslag 75) LS Anf I ärendet yttrade sig landstingsråden Catharina Elmsäter-Svärd och Ingela Nylund Watz, Thomas Magnusson, landstingsrådet Birgitta Rydberg, Lena-Maj Anding, Pia Lidwall, landstingsråden Dag Larsson och Maria Wallhager, Håkan Jörnehed, landstingsråden Gustav Andersson, Lars Dahlberg och Filippa Reinfeldt, Olov Lindquist samt landstingsråden Stig Nyman och Lars Joakim Lundquist. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till S- och V-ledamöternas reservation i landstingsstyrelsen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att avslå hemställan om utökad driftsbudget för Nya Karolinska Solna-förvaltningen med kronor för 2009, istället prövas resultatet i samband med landstingsfullmäktiges behandling av årsbokslutet att uppdraget i budget 2009 att upphandla verksamheten vid Danderydsgeriatriken inte genomförs att uppdraget i budget 2009 att tillsätta en styrgrupp för Östra Karolinska inte genomförs

3 att uppdraget till Locum AB att återkomma till fullmäktige med förslag rörande användningen av den del av sjukhusområdet i Solna som ligger utanför detaljplaneområdet för det nya universitetssjukhuset (LS ) förtydligas enligt följande: Locum AB i samråd med berörda landstingsorgan ansvarar för att utarbeta ett samlat förslag gällande användningen av den del av sjukhusområdet i Solna som ligger utanför detaljplaneområdet för det nya universitetssjukhuset inför behandling i landstingsstyrelsen och beslut i landstingsfullmäktige att fastställa delårsbokslut för januari juni RESERVATION Reservation mot fullmäktiges beslut anfördes av S- och V-ledamöterna. UTTALANDE MP-ledamöterna lät till protokollet anteckna särskilt uttalande likalydande med uttalandet i landstingsstyrelsen. 185 Fastställande av dagar för landstingsfullmäktiges sammanträden under 2010 (förslag 74) LS Anf Fullmäktige beslutade att fastställa dagar för landstingsfullmäktiges sammanträden under 2010 enligt följande: 9 februari 16 mars 13 april 11 maj 8 juni 7 september 12 oktober 9 november (valärenden) november (budgetsammanträde) 14 december att samtliga sammanträden börjar klockan Anhållan om ytterligare medel för upprustning av Konserthuset i Stockholm, etapp 6 (förslag 76) LS Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att bevilja Stiftelsen Stockholms Konserthus ett räntefritt lån om kronor avseende upprustning av Stockholms Konserthus.

4 Planering och hantering av Den nya influensan A (H1N1) (förslag 78) LS Anf I ärendet yttrade sig landstingsråden Catharina Elmsäter-Svärd, Ingela Nylund Watz, Birgitta Sevefjord, Birgitta Rydberg och Raymond Wigg, Pia Lidwall, Jan Liliemark, landstingsrådet Gustav Andersson samt Håkan Jörnehed. YRKANDEN Ordföranden beslutade att ta upp de ställda yrkandena till behandling var för sig och inledde med huvudförslaget. 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag med vid detta sammanträde framlagt tillägg innebärande att uppdra till landstingsstyrelsen att därutöver säkerställa att vaccinationsinsatser även till vissa grupper såsom hemlösa och papperslösa genomförs t. ex. genom uppsökande verksamhet, utifall dessa inte nås av vaccinationsverksamhet, som möjliggörs genom ansökt auktorisation, att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en utvärdering av landstingets insatser i samband med influensan A (H1N1). Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandet ovan och fann att fullmäktige bifallit yrkandet. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag med vid detta sammanträde framlagt tillägg. att landstingsstyrelsen med hänvisning till 13 i reglemente för landstingsstyrelsen har ansvar för hanteringen av frågor angående vaccinationer till följd av influensan A (H1N1) att inrätta ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (2008:962) avseende vaccinationsverksamhet med anledning av influensan A (H1N1) och att fastställa ersättningen till vårdgivarna till 65 kronor per vaccination att uppdra åt landstingsstyrelsen att ansvara för den närmare utformningen av valfrihetssystemet att vaccinationer mot influensan A (H1N1) ska vara avgiftsfria för patienterna och att detta ska innefatta alla som bor och vistas varaktigt inom Stockholms län att med avsteg från riksavtalet om utomlänsvård inte debitera annat landsting kostnader för vaccination till följd av influensan A (H1N1) att kostnader för vaccinet och ersättning till vårdgivare får uppgå till kronor och täckas med medel från Koncernfinansiering att definitionen av kronisk sjukdom vid den årliga influensan ändras till att motsvara den som Socialstyrelsen fastställer för den nya influensan A (H1N1) att uppdra till landstingsstyrelsen att därutöver säkerställa att vaccinationsinsatser även till vissa grupper såsom hemlösa och papperslösa genomförs t. ex. genom uppsökande verksamhet, utifall dessa inte nås av vaccinationsverksamhet, som möjliggörs genom ansökt auktorisation att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en utvärdering av landstingets insatser i samband med influensan A (H1N1).

5 Ordföranden tog sedan upp nästa yrkande till behandling ) bifall till S-, V- och MP-ledamöternas tilläggsförslag i landstingsstyrelsen till den del som avser kommunsamverkan Ordföranden ställde propositioner om avslag respektive bifall till yrkandet ovan och fann att fullmäktige avslagit yrkandet BESLUT Fullmäktige beslutade att avslå den del av S-, V- och MP-ledamöternas tilläggsförslag i landstingsstyrelsen som avser kommunsamverkan. RESERVATION Reservation mot fullmäktiges beslut anfördes av S-, V- och MP-ledamöterna. Ordföranden tog sedan upp det sista yrkandet till behandling. 3) bifall till MP-ledamotens tilläggsförslag i landstingsstyrelsen innebärande att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten att köpa in vaccin utan konserveringsmedel som innehåller kvicksilver, att hälso- och sjukvården tydligt informerar medborgarna om möjliga biverkningsrisker och ger särskilt stöd till de grupper som tvingas avstå från influensavaccin på grund av befarade biverkningar. Ordföranden ställde propositioner om avslag respektive bifall till yrkandet ovan och fann att fullmäktige avslagit yrkandet BESLUT Fullmäktige beslutade att avslå MP-ledamotens tilläggsförslag i landstingsstyrelsen. RESERVATION Reservation mot fullmäktiges beslut anfördes av MP-ledamöterna. 188 Frågestund LS Anf ) Anders Johansson (S) till landstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M): Kommer underkännandet i Länsrätten av beslutet om att införliva delar av färdtjänsten och trafikplaneringen i aktiebolaget SL att medföra omprövning och rättelse? 2) Gunilla Roxby Cromvall (V) till landstingsrådet Christer G Wennerholm (M): Tänker du vidta några åtgärder för att minska trängseln för resenärerna på tunnelbanans linje 14 mot Fruängen? 3) Yvonne Blombäck (MP) till landstingsrådet Christer G Wennerholm (M): Är du nöjd med kvalitetsarbetet på X60-tågen? 4) Tove Sander (S) till landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M): Är du nöjd med insatserna gällande beredskap för abortpatienterna under sommaren? 5) Mats Skoglund (V) till landstingsrådet Christer G Wennerholm (M): Är det acceptabelt att bussentreprenörerna själva avgör vilka hållplatser som ska trafikeras?

6 ) Dag Larsson (S) till landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M): Är det rimligt att resurserna i Vårdval Stockholm ökar mest till vårdcentraler som har patienter med ett lägre vårdbehov? 7) Håkan Jörnehed (V) till ordföranden i programberedning 1 Pia Lidwall (KD): Kommer äldreteamen att läggas ner i och med förslaget till förändringar av regelboken för husläkarverksamhet? Frågorna antecknades som besvarade. 189 Redovisning av landstingsfullmäktiges uppdrag givna i 2009 års budget (förslag 77) LS Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att godkänna redovisning av uppdrag givna i 2009 års budget. 190 Genomförande av Spårväg City (Djurgårdslinjen), etapp 1 (förslag 79) LS Anf I ärendet yttrade sig landstingsråden Christer G Wennerholm och Lars Dahlberg, Gunilla Roxby Cromvall, Yvonne Blombäck, Erika Ullberg, Helena Söderlind Paues, Jan Stefansson, Nanna Wikholm, Hans Lindqvist, Vivianne Gunnarsson, Jan Strömdahl, Staffan Holmberg, Charlotte Broberg, Lennart Rohdin, Tage Gripenstam, Olov Lindquist, Urban Ryadal, Johan Sjölander samt landstingsrådet Gustav Andersson. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till S- och V-ledamöternas reservation i landstingsstyrelsen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att upphandling av samverkansentreprenad, enligt lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (2007:1092), försörjningssektorn, ska ske, avseende investeringen i etapp 1 av Spårväg City (Djurgårdslinjen) att tidigare beslut gällande landstingsborgen om kronor gäller oförändrat (LS ) att godkänna genomförande av Spårväg City (Djurgårdslinjen), etapp 1, till en investeringskostnad om totalt kronor. RESERVATION Reservation mot fullmäktiges beslut anfördes av S- och V-ledamöterna.

7 UTTALANDE MP-ledamöterna lät till protokollet anteckna särskilt uttalande likalydande med uttalandet i landstingsstyrelsen. 191 Bildande av samordningsförbund för rehabilitering i Nacka (förslag 80) LS Anf I ärendet yttrade sig Eva Öhbom Ekdahl, Lena-Maj Anding samt Lars B Strand. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att inrätta ett samordningsförbund för rehabilitering i Nacka att fastställa föreslagen förbundsordning för samordningsförbundet i Nacka att ställa sig bakom avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet att utse en ledamot och en ersättare till styrelsen att utse en lekmannarevisor till styrelsen att samordningsförbundet startar sin verksamhet från och med den 1 juli Valärenden (förslag 81) LS , , , , 0162, , 0263, 0283, , , 0491, , , 0661, 0662, Anf Fullmäktige beslutade att medge befrielse för Toivo Heinsoo (-) från uppdraget som ledamot tillika ordförande i styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde, för Michael Haglund (-) från uppdragen som ledamot i styrelsen för Vecura AB, ledamot i styrelsen för Västra Servicegruppen AB och ledamot i styrelsen för Huddinge Universitetssjukhus AB, samt för Gunilla Lundberg (S) från uppdraget som suppleant i styrelsen för Locum AB. Fullmäktige valde enligt valberedningens förslag Samordningsförbundet för rehabilitering i Nacka intill utgången av 2010 Ledamot FP Lennart Nilsson Revisor M Kjerstin Sjölander

8 Länsrätten intill utgången av 2010 Nämndemän M Ulla Sandeskog (efter Mikael Kjellkvist) M Johan Eldh (efter Jaan Vilval) V Fredrik Niemelä (efter Anna-Liisa Laukkanen) MP Sarah Johansson (efter Daphne Nordenskjöld) Skattenämnden för skattekontor 5-8 intill utgången av 2010 Ledamöter M Axel Hyltenstam Fullmäktige beslutade enligt valberedningens förslag att bordlägga val av en ersättare i styrelsen för samordningsförbundet för rehabilitering i Nacka, (S). en suppleant i styrelsen för Locum AB efter Gunilla Lundberg (S). en ledamot i övervakningsnämnden Stockholm Söder, efter Stefan Sporre (C). tretton nämndemän i Länsrätten, efter Pier Contini (M), John Berg (M), Asi Rebbati (FP), Iréne Johansson (FP), Marie Antman (V), Eva Gatsinzi (V), Ann-Christin Johansson Grennefors (V), Berivan Öngörur (V), Toivo Jokkala (V), Inger Gemicioglu (V), Henrik Strohmayer (MP), Theopoula Karanikola (MP) och Kjell Bergqvist (MP). en nämndeman i Svea Hovrätt, efter Anita Bratfisch (M). fem ledamöter i skattenämnden för skattekontor 5-8, efter Kjell Öhrström (M), Lennart Grudevall (FP), Anders Linderyd (V) samt 1 plats för (C) och en plats för (V). tre ledamöter i skattenämnden för skattekontor 9-10 samt utlandsskattekontoret, efter Sven Edberg (S) samt 1 plats för (M) och en plats för (C). Fullmäktige beslutade vidare enligt valberedningens förslag att bordlägga nominering av en ledamotsplats för (C) i Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. I ärendet rörande allmänna utskottets nomineringsförslag avseende Stockholms läns sjukvårdsområde yttrade sig Lena-Maj Anding, landstingsråden Ingela Nylund Watz och Birgitta Sevefjord. Fullmäktige valde enligt landstingsstyrelsens allmänna utskotts förslag Stockholms läns sjukvårdsområde intill utgången av 2009 Ledamot och tillika ordförande (-) Agneta Dreber Huddinge Universitetssjukhus AB intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2010 Ledamot (-) Jan Vikenhem

9 Västra Servicegruppen AB intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2010 Ledamot (-) Jan Vikenhem Vecura AB intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2010 Ledamot (-) Jan Vikenhem S-, V- och MP-ledamöterna deltog ej i fullmäktiges beslut att välja Agneta Dreber till ledamot och tillika ordförande i styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde. 193 Bordlagd interpellation 2009:21 av Inger Ros (S) om ökad valfrihet för cancerpatienter LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 7 april 2009 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträden den 12 maj och den 9 juni Svar på interpellationen, se bilaga 2. Landstingsrådet Lars Joakim Lundquisthänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Inger Ros och landstingsrådet Lars Joakim Lundquist. 194 Bordlagd interpellation 2009:30 av Gunilla Roxby Cromvall (V) om bristen på pengar till infrastruktur i Stockholms län LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för trafikfrågor. Fullmäktige medgav den 12 maj 2009 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 9 juni Svar på interpellationen, se bilaga 3. Landstingsrådet Christer G Wennerholm hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Gunilla Roxby Cromvall, landstingsrådet Christer G Wennerholm, Åke Askensten, landstingsrådet Lars Dahlberg samt Yvonne Blombäck, 195 Bordlagd interpellation 2009:31 av Jan Bergvall (V) om tidigareläggning av fordonsbeställningar LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för trafikfrågor. Fullmäktige medgav den 12 maj 2009 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 9 juni Svar på interpellationen, se bilaga 4.

10 Landstingsrådet Christer G Wennerholm hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Jan Bergvall, Åke Askensten samt landstingsrådet Christer G Wennerholm. 196 Interpellation 2009:34 av Dag Larsson (S) om bristerna i barnsjukvården LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 juni 2009 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 5. Landstingsrådet Filippa Reinfeldt hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsråden Dag Larsson och Filippa Reinfeldt, Inger Ros, Gunilla Helmerson, Lena- Maj Anding samt Lena Appelgren. 197 Interpellation 2009:35 av Birgitta Sevefjord (V) om återinförande av pappagruppsverksamhet på mödravårdscentralerna och barnavårdscentralerna LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 juni 2009 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 6. Landstingsrådet Filippa Reinfeldt hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsråden Birgitta Sevefjord, Filippa Reinfeldt och Raymond Wigg, Helene Sigfridsson, Marie Ljungberg Schött, Pia Lidwall samt Helena Söderlind Paues. 198 Interpellation 2009:36 av Helene Sigfridsson (MP) om barnavårdscentralerna i Stockholm LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 juni 2009 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 7. Landstingsrådet Filippa Reinfeldt hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Helene Sigfridsson, landstingsrådet Filippa Reinfeldt, Gunilla Helmerson samt Lena-Maj Anding. 199 Interpellation 2009:37 av Håkan Jörnehed (V) om tandvårdsinsatser för personer med hivinfektioner LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för tandvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 juni 2009 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 8.

11 Landstingsrådet Gustav Andersson hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Håkan Jörnehed och landstingsrådet Gustav Andersson. 200 Interpellation 2009:38 av Vivianne Gunnarsson (MP) om införande av fler biogasbussar i kollektivtrafiken LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för trafikfrågor. Fullmäktige medgav den 9 juni 2009 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 9. Landstingsrådet Christer G Wennerholm hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Vivianne Gunnarsson och landstingsrådet Christer G Wennerholm. 201 Anmälan av interpellationer LS Nr 2009:39 av Lars Dahlberg (S) om trafiklandstingsrådets uttalanden om att tunnelbanan är färdigbyggd Nr 2009:40 av Sverre Launy (V) om smutsiga och otrygga pendeltåg Nr 2009:41 av Lars Dahlberg (S) om missnöjet med neddragningarna i sommartidtabellen Nr 2009:42 av Dag Larsson (S) om sprututbytesprogram Nr 2009:43 av Birgitta Sevefjord (V) om att mindre än hälften av utländska nyanlända till länet genomgår hälsoundersökning Nr 2009:44 av Johan Sjölander (S) om informell politisk styrning i produktionsutskottet Nr 2009:45 av Håkan Jörnehed (V) om framtiden för Järva mansmottagning i Rinkeby Nr 2009:46 av Birgitta Sevefjord (V) om insatser för patienter med ME/kroniskt trötthetssyndrom Interpellationerna skall besvaras vid nästa sammanträde. Avslutning Ordföranden avslutade sammanträdet kl Vid protokollet Peter Freme

12 Anföranden 2009:08 12 Anföranden vid Stockholms läns landstingsfullmäktiges möte den 8 september Anmälan av landstingsstyrelsens beslut: Handlingsplan om uppföljning av Europeiska deklarationen samt Regional strategi om jämställdhet mellan kvinnor och män Anförande nr 1 Landstingsrådet R y d b e r g (FP): I vårt landsting, som har medarbetare och många fler hos olika vårdgivare och andra partner och sisådär drygt 60 miljarder i budgeten, finns det förstås alltid en hel del att göra på jämställdhetsområdet. Men i kraft av vår storlek kan vi sätta också avtryck som betyder något för hela Stockholms regionens invånare, men faktiskt även för fler. Deklarationen från European Municipalities and Regions, som vi antog för knappt ett år sedan, uttrycker tydligt våra mål och tankar. Jag tycker det var glädjande att det fanns en enighet om att vi skulle skriva under denna deklaration, för vi kan skriva under på allt som står där vad det gäller landstingsverksamheten. Det är i princip så vi redan arbetar, just mainstream-perspektivet att integrera jämställdhet i alla delar av vår verksamhet och hela vårt tänkande för att få bort den blinda fläcken, som vi alla då och då kan drabbas av. Det finns en planering antagen för hur vi ska arbeta och årliga avstämningar för att kunna bedöma vad vi har åstadkommit och vad vi behöver fortsätta jobba med. Det närmaste året kommer mycket att handla om att fortsätta med certifiering och jämställdhetsutbildning, för om cheferna är medvetna och har tagit bort den blinda fläcken i ögat, är det större möjlighet att vi kan jobba brett med jämställdhetsfrågorna inom olika verksamheter. Också jämställdhet inom kollektivtrafiken kommer att vara ett viktigt perspektiv. Inom hälso- och sjukvårdsnämnden kommer man att arbeta mycket med att kvalitetssäkra jämställdhet i beställningsprocessen. Det handlar om att man i alla översyner som görs ska göra en bedömning: Finns det jämlik och jämställd vård, eller har vi brister? Sedan ska man göra en analys av hur man där vi har brister ska kunna arbeta med det här. Så i vartenda tjänsteutlåtande kommer en sådan bedömning att göras, men också i de stora översynerna. Vi behöver också ha kalla fakta när det gäller jämställdheten, analysera de enorma statistiska underlag som vi ändå tar in för att ge de hårda siffrorna möjlighet att analyseras i mjuka beslut och i uppföljning och avtalsskrivning. Vi behöver också ha mera av nyckeltal för att kunna jämföra. Där sker nu ett utvecklingsarbete, med stöd av ett statsbidrag som vi har fått från Sveriges Kommuner och Landsting, för att ta fram nyckeltal vad det gäller jämlik och jämställd vård. Vi blir det enda landsting som kommer att jobba med just den frågan, men resultaten kommer att vara användbara för andra landsting också. För att vi ska ha ögat på att vi är på väg åt rätt håll behöver vi också årlig rapportering av hur långt vi har kommit och var vi har problemområden. Därför finns det också med i dagens ärende att det kommer att vara årlig avrapportering, så att vi kan se om vi jobbar bra eller om det finns några områden som vi behöver jobba ytterligare med. Perspektivet med integrering, att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i all annan verksamhet, tror jag är väldigt viktigt för att vi ska nå framgång i detta. Alla måste jobba med det här målet för ögonen. Med det yrkar jag bifall till landstingsstyrelsens förslag, som betyder att vi kan lägga den här anmälan till handlingarna. Det innebär inte att vi ska glömma ärendet, utan sedan ska vi jobba aktivt med det och återkomma i årliga rapporteringar. Sedan får vi göra en ny avstämning 2011 när det gäller handlingsplan och se om vi då behöver jobba med några andra områden än vi nu har lyft fram i den gällande handlingsplanen. Bifall till landstingsstyrelsens förslag!

13 Anföranden 2009:08 13 Anförande nr 2 C e c i l i a E n g s t r ö m (MP): Fru ordförande! I december när vi i fullmäktige gav landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en sådan här handlingsplan, såg jag fram mot det fortsatta arbetet, men nu när handlingsplanen är här kan jag konstatera att den känns ganska fattig. Att den ryms på knappt en sida kan man kanske reagera över, men att planen innehåller få punkter behöver inte vara något negativt i sig om de är kraftfulla nog. Men de här punkterna är det dessvärre inte. Vi i Miljöpartiet saknar tydliga mål, som är uppföljningsbara, med resurser kopplade till sig. I skrivelsen framgår inte heller vilka prioriteringar som har gjorts för att välja de åtgärder som föreslås. När det till exempel gäller frågan om upphandling skulle Miljöpartiet önska att handlingsplanen kunde gå längre än den upphandlingspolicy där man enbart behöver ta hänsyn till gällande jämställdhetspolicy. Det är synd, eftersom man vid upphandling verkligen har en chans att ställa krav på jämställdhet. Birgitta Rydberg nämner att man ska arbeta med jämställdhet i vården och i kollektivtrafiken. Det är ju väldigt lovvärt, och det tror jag vi alla här i fullmäktige vill. Vad jag hade önskat är att man i den här handlingsplanen skulle få reda på hur man mer konkret skulle gå till väga. Enligt lag ska landstinget redovisa könsuppdelad statistik. En naturlig fortsättning på det är att anpassa landstingets verksamheter utifrån den information som statistiken ger, det vill säga att även fördela medel utifrån mäns och kvinnors faktiska behov. En sådan jämställdhetsintegrering är svaret på hur vi ska arbeta för att uppnå jämställdhet, det vill säga vilka metoder som ska användas. Insatserna kan innebära att normer ifrågasätts och att resurser omfördelas. Som ni säkert kommer ihåg gjorde Miljöpartiet sin skuggbudget som en genusbudget. Vi vill att det här ska genomföras i Stockholms läns landsting för att skattemedlen ska fördelas mer rättvist mellan män och kvinnor. En jämställdhetsintegrering, en så kallad gender budgeteering, för landstinget som helhet tycker därför vi i Miljöpartiet vi ska genomföras. I landstingsstyrelsen föreslog Miljöpartiet att handlingsplanen skulle återremitteras för att kompletteras med uppföljningsbara mål, prioriteringar, åtgärder och resurser för jämställdhetsarbetet. Nu är ju beslutet om handlingsplanen redan fattat, och jag hoppas att vi inte ska behöva vänta på ett maktskifte för att få ett kraftfullt jämställdhetsarbete utan att den borgerliga majoriteten tar till sig av den här kritiken redan nu. Jämställdhet är nämligen först och främst en demokratifråga och inte en fråga som handlar om att göra Stockholm till Europas mest attraktiva storstadsregion, som man kunde läsa om i ärendet. Anförande nr 3 G u n i l l a R o x b y C r o m v a l l (V): Fullmäktigeledamöter, ordförande! Det är bra att vi har som högsta mål i vårt landsting att vi ska vara ett föredöme ur jämställdhetsperspektiv. Det har vi väldigt länge varit överens om. Och det är bra att vi har målet att alla, oavsett kön, ska ha tillgång till och få ta del av den vård och den trafik som skattemedlen bekostar. Den europeiska deklarationen om jämställdhet är mycket viktig. Därför yrkade vi bifall till Miljöpartiets förslag till återremiss för ett förtydligande kring jämställdhetsarbetet när det togs beslut i landstingsstyrelsen. Nu är beslutet taget i dag är det bara ett anmälningsärende. Men precis som Cecilia nyss vill jag ändå skicka med att det är oerhört viktigt att gå från ord till handling. Det får inte bara bli vackra ord, utan vi måste nu skapa uppföljningsbara mål, prioriteringar och åtgärder precis som det står i det beslut från landstingsstyrelsen som ni nu har på bordet som alltså vi från Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville ha. För att ge några korta exempel på hur viktigt det är med jämställdhet tar vi trafiken. I torsdags fattade regeringen visserligen inte landstinget beslut om 28 miljarder till Förbifart Stockholm. Vem gynnas av den gigantiska satsningen? Kanske har den ändå med lands-

14 Anföranden 2009:08 14 tinget att göra, eftersom den innebär att kollektivtrafikutbyggnaden inte kan komma i den takt som vi vill. Det är viktigt att hela tiden titta på varje beslut. Gynnar det män? Gynnar det kvinnor? Som jag ofta brukar säga är sju av tio som sitter i en bil en man, oftast ensam. Kvinnors resande ser ut på ett annat sätt. De går på och av kollektivtrafiken på sin väg till arbetet, hämtar barn etcetera. Här är, som Birgitta Rydberg sade, trafiken ett oerhört viktigt utvecklingsområde. Ett annat litet exempel: I de nya, fina tunnelbanevagnarna kan man faktiskt inte hålla i sig om det är fullt med folk och man står i mitten, för man når inte upp oftast är ju vi kvinnor lite kortare i rocken än vad män är. En sådan småsak kan bli en väldigt svår sak för en som inte är så lång. Vi vet också att kvinnor känner sig mycket mer otrygga att resa i kollektivtrafiken. Här är frågan hur mycket SL och politikerna där lyfter upp att den riktigt otrygga delen faktiskt är vägen mellan hemmet och hållplatsen eller stationen. Med dessa få exempel har jag velat visa att jämställdhetsperspektivet är oerhört viktigt. Därför vill jag också utmana den sittande majoriteten: Gå nu från ord till handling, med mätbara mål och prioriteringar! Anförande nr 4 P i a L i d w a l l (KD): Fru ordförande, ledamöter! Jag vill yrka bifall till ärendet. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har fått en handlingsplan som handlar om en av de allra viktigaste frågorna, nämligen att jobba för alla människors lika värde även inom de områden som landstinget ansvarar för. För några år sedan var ett av mina argument för att Sverige skulle gå med i EU att vi faktiskt var ganska duktiga på jämställdhetsfrågor, och vi om några skulle kunna lära det stora Europa någonting om jämställdhet. Men ack vad man kommer till skam många gånger! Vi är ett ganska litet land, och vi bör nog visa lite större ödmjukhet i de här frågorna. Nu har frågan kommit tillbaka. Visserligen har vi kommit långt, men det finns en hel del kvar att göra inom vårt område. Jag vill fästa fullmäktiges uppmärksamhet på en av de två viktigaste punkterna som jag tycker att vårt landsting ska jobba vidare med. Det handlar om Läkemedelscentrum. Vi har under den föregående mandatperioden jobbat mycket med att titta på läkemedel för män och för kvinnor, som ju ser lite olika ut beroende på vilka doser man får, om medlet är utprovat på kvinnor och så vidare. Det projektet måste leva vidare, för fortfarande är det så att kvinnor får fler biverkningar än män. Hur kommer det sig? Vad har läkemedelsföretagen att bidra med i den frågan? Det tycker jag är oerhört väsentligt. Kanske är det ingenting som man löser på ett år eller två, men om ett antal år när 40-talisterna drar in och 60-talisterna ställer krav på att det ska vara mer jämlikt är det oerhört väsentligt att vi har det på plats. En annan fråga som är viktig i anslutning till det är att titta på alla de klagomål som kommer in till patientnämnden. Hur kommer det sig att kvinnor klagar mer? Ofta gäller klagomålen bemötandet, som jag vet att en del bara rycker på axlarna åt det är väl inte så viktigt? Men det viktiga med vården är ju att patient, doktor och sjuksköterska är överens om den behandling man får, och då behöver vi få veta varför kvinnor klagar mer på just bemötandet. Det känns oerhört väsentligt, och jag som får möjlighet att sitta i jämställdhetskommittén ser fram mot att vi får reda på de här sakerna framöver. Någon sade: Det får inte bli vackra ord. Nej, självklart inte! Fullmäktige har all anledning att efterfråga det som jämställdhetsgruppen kommer fram till och att vi skickar det vidare till fullmäktige.

15 Anföranden 2009:08 15 Anförande nr 5 J a n S t r ö m d a h l (V): Vi har på bordet i dag fått en trevlig liten skrift med landstingsfakta. Trevlig statistik. Men jag råkade titta i den innan, och med anledning av det här ärendet undrar jag lite över den tabell som finns på sidan 72 över löneintervall för vissa yrkesgrupper i Stockholms läns landsting. Här har vi alltså den grundläggande lönestatistiken men är den könsuppdelad? Nej, det är den inte! Det är väl ändå bland det mest grundläggande, att lönestatistiken är könsuppdelad, så att man kan se om man gör några förbättringar eller inte. Den enda könsuppdelningen här ligger möjligtvis i yrkesbenämningarna: undersköterska, barnsköterska, chefssjuksköterska, distriktssköterska, sjuksköterska ja, det är väl kvinnor? Fast det finns ju en del män också, förstås. Sedan kommer man till tandsköterska och till slut städerska, som är en yrkesgrupp. Men vad jag vet finns det faktiskt städare också. Får de inte vara med? Ja, jag har som sagt lite undringar. Egentligen skulle man vilja begära återremiss på den här statistiken, men vi kan väl kanske få en komplettering så småningom i stället? Anförande nr 6 Landstingsrådet R y d b e r g (FP): Den statistik du efterlyser finns. Den råkar inte finnas i just den här skriften, men personalansvariga, både Maria Wallhager som personallandstingsråd och våra tjänstemän, har den här statistiken. Den har också redovisats i produktionsutskottet tidigare. Vi har ju ett uppdrag att arbeta för att förändra där vi har ojämlikhet mellan könen inom samma yrkeskategori. Problemet är att vi har en ojämlikhet i yrkesval, vilket gör att många kvinnor väljer yrken där det är en lägre lönesättning. Det finns en könsuppdelad statistik, och den pekar på att det inte finns några stora löneskillnader mellan män och kvinnor som har med könet att göra. Motsvarande statistik finns också på nationell nivå. De visar att det finns vissa mindre skillnader, och de ska i varje revisionsförhandling användas för att rätta till detta. Anförande nr 7 J a n S t r ö m d a h l (V): Det kunde ändå vara klädsamt, Birgitta, om du kunde medge att det är ett stort misstag att presentera för oss politiker någonting som inte innehåller det du säger finns egentligen. Anförande nr 8 Landstingsrådet S e v e f j o r d (V): Jag tycker att Janne Strömdahl här illustrerade vilka enorma problem vi faktiskt har. Vi säger att vi ska göra en sak, och så gör vi något helt annat. Det är pinsamt att det ser ut så här. Det här är ju den officiella skriften, som kommer ut i Stockholms läns landsting, som sprids inte bara bland oss politiker utan som kommer ut till allmänheten. Dessutom är det faktiskt ett brott mot de överenskommelser vi har sagt att vi ska följa och som också har fastställts av både EU och FN, att man ska ha könsuppdelad statistik. Då hjälper det inte att göra som Birgitta Rydberg och säga att den finns, men vi redovisar den inte. Så får vi hela tiden höra. Den ska redovisas! Även om det är så att den inte uppvisar några skillnader för det är ju också intressant att veta. Detta är alltså ett underkännande av hela rapporten och visar hur stora behov vi har att skärpa oss när det gäller jämställdhetsarbetet.

16 Anföranden 2009:08 16 Det är mycket som är bra i deklarationen, och jag tycker också att många av fokusområdena på sidan 2 är jättebra, om hur vi ska fortsätta jobba under det närmaste året och fram till 2011, då det hela ska revideras. Det är en fortsättning av det arbete som inleddes under förra mandatperioden, och jag tycker det visar att vi över blockgränsen kan jobba med de här frågorna utan att slå varandra i huvudet hela tiden. Ett problem är att vi hela tiden hamnar i det läget att vi säger att vi ska ha könsuppdelad statistik men inte får det. Birgitta Rydberg, du vet hur många gånger jag i hälso- och sjukvårdsnämnden har påpekat att de beslut som vi får är könsneutrala, att man inte ser att det faktiskt finns både män och kvinnor inom de olika områdena. Jag tror att ett problem är att vi har för lite resurser till just det här arbetet. Vi prioriterar det inte tillräckligt. Om vi tittar på miljön, till exempel, finns det ganska mycket resurser i Stockholms läns landsting och en hel avdelning som bara sysslar med miljöfrågor och har ekonomiska resurser till sitt förfogande. Men när det gäller jämställdhetsarbetet på koncernnivå har vi en halvtidstjänst! Därför tror jag att vi i våra framtida budgetar bör fundera över om man inte borde tillföra resurser till detta arbete och precis som när det gäller miljöarbetet för jämställdhetsarbetet ha en enhet som jobbar med de här frågorna och både får personella resurser och ekonomiska resurser för att vidareutveckla det här arbetet. Både problemet med könsuppdelad statistik och andra problem har vi haft så många gånger under så många år, och vi kommer inte så långt. Ett skäl till det är att vi har alldeles för lite resurser avsatta just för det arbetet. Anförande nr 9 Landstingsrådet R y d b e r g (FP): Ja, hade jag fått läsa manus så tror jag att jag också skulle ha reagerat mot att man inte hade tagit med den statistik som vi har som är könsuppdelad. Det är någonting vi kan göra inför kommande redovisningar av Landstingsfakta. Den har nog alltid varit så här, till skillnad från den nationella, som är lite tjockare. Det viktiga är ju att den statistik vi har redovisas för oss när vi ska fatta beslut, så att vi kan använda den, könsuppdelat. Jag vill trycka på det jag sade i ett tidigare inlägg: Har vi chefer som har detta i bakhuvudet hela tiden och analyserar, så har vi ändå kommit ett steg på vägen, för då kan vi åtminstone inse att vi behöver titta ytterligare på en del områden. Men det är väl ett medskick vi kan göra inför kommande redovisningar av Landstingsfakta, att vi får mera könsuppdelad statistik. Det tror jag vi alla skulle uppskatta. Anförande nr 10 Landstingsrådet S e v e f j o r d (V): Jag håller med dig, Birgitta. Chefer har en nyckelfunktion, framför allt de höga cheferna. Därför tycker jag att det är bekymmersamt att landstingsdirektören står som utgivare av den här skriften. Anförande nr 11 Landstingsrådet N y l u n d W a t z (S): Ordförande, landstingsfullmäktige! Det är, som faktiskt alla tidigare talare i det här anmälningsärendet har sagt, så att Stockholms läns landsting ligger väl till när det handlar om att arbeta med jämställdhetsfrågor. Därom är vi eniga. Det har också under lång tid, ända sedan förra mandatperioden, varit ett väldigt enigt arbete kring de här frågorna. Det är glädjande att kunna konstatera, för det är ju sannerligen så att det behövs. Jag fastnade lite grann vid Miljöpartiets och Vänsterpartiets syn på behovet av gender budgeteering och tänkte förklara hur vi ser på det i vårt parti. Det är ju så att vi under förra mandatperioden inledde försök med att gå några steg på vägen mot att skapa en grund för

17 Anföranden 2009:08 17 att kunna övergå till gender budgeteering i Stockholms läns landsting. Under förra mandatperioden pågick det också ett nationellt arbete i Regeringskansliet för att stötta kommuner och landsting till att övergå till mer av jämställdhetsbudgetering eller gender budgeteering som det kallas. Mig veterligen pågår inte längre något sådant arbete, och den frågan har liksom fallit i glömska. Därför tycker jag det är viktigt att påpeka att också vi från Socialdemokraterna tycker att det vore ett naturligt steg att gå, att försöka få vår budget att bli baserad på genderperspektivet fullt ut. Det arbetet måste naturligtvis fortsätta i det kommande. Jag har bara en liten kommentar till frågan om vi gör för mycket eller för lite. Ja, det är möjligt att vi har lite för lite resurser till jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsfrågorna har inte i den nuvarande landstingsmajoritetens ledning någon särskilt stor tyngd, och det saknas också tydlighet. Jag vill nog påstå att det är en del av framgångsreceptet, att man i den politiska ledningen visar en väldig tyngd i det arbete som genomförs med jämställdhetsfrågorna. Annars går man sig förlorad, därför att då upplever inte chefer och andra medarbetare att det här är viktigt. I det fortsatta önskar vi att jämställdhetsarbetet ska få den rättmätiga tyngd och det tydliga politiska ledarskap som krävs för att förändringarna ska få effekt i realiteten, i verkligheten. Anförande nr 12 L e n a - M a j A n d i n g (MP): Ordförande! Det är precis det som Ingela Nylund Watz nu tog upp som vi saknar i den här rapporten. I övrigt tycker vi att det är bra, det arbete som pågår, men det måste gå vidare. Uppföljningsbara mål är ett sätt att göra det, och i rapporten Handlingsplan för framtiden saknas det sådana mål. Det är en stor brist. Sedan tycker jag nog att vi kunde vara så modiga att vi fattar beslut om de här ärendena i fullmäktige, att vi har ett arbete som mynnar ut i medvetna beslut om hur vi styr budget mot det kön som är underrepresenterat i verksamheten och som behöver få sina behov tillfredsställda. Det är något som vi faktiskt inte ser i dag någonstans. Det finns ingen sådan redovisning, och det måste komma upp på bordet. Vi måste börja jobba på allvar med de här frågorna och se till att det blir beslutsärenden i fullmäktige, inte bara anmäls till oss. Det tycker jag är oerhört viktigt. Stöd för ett fortsatt arbete kring gender budgeteering! Anförande nr 13 Landstingsrådet R y d b e r g (FP): Man kan alltid fundera på vad som ska fattas beslut om i fullmäktige och vad som ska beslutas i de olika nämnderna och styrelserna. Mainstream innebär att man ska jobba överallt med de här frågorna, integrerat i andra frågor. Det innebär naturligtvis att man måste synliggöra dem inom olika områden. Vad är det som hör hemma i fullmäktige, där vi ska besluta om mål och preciseringar? Jag tror att det blir problem om man har alltför mycket detaljstyrning, för då händer ingenting ute på fältet. Det här med politiskt ledarskap kan vi alltid diskutera. Jag vill ändå passa på att inbjuda alla fullmäktiges ledamöter till en heldag här i Landstingssalen fredagen den 16 oktober, som ska handla om genusperspektiv i vården. Jag tror att ni kommer att få väldigt mycket ny kunskap och börja reflektera över saker som ni kanske inte hade funderat över innan, även om ni är engagerade i de här frågorna. Välkomna! Anförande nr 14 L e n a - M a j A n d i n g (MP): Ordförande! Jag vill bara förtydliga att vi absolut inte vill att det ska vara toppstyrt, utan det ska självklart bygga på alla nämnders och styrelsers arbete kring de här frågorna. Det är oerhört viktigt att det gör det och att det ska synas i årsredovisningen hur man arbetar med detta. Det måste komma in på ett naturligt sätt, ungefär som miljöarbetet gör i dag.

18 Anföranden 2009:08 18 Anförande nr 15 Landstingsrådet S e v e f j o r d (V): Jag tycker att Lena-Maj Anding har en poäng. Egentligen har det här arbetet en sådan tyngd att det borde fattas beslut i fullmäktige. Det här är ingen detaljstyrning, som Birgitta Rydberg sade, utan det här är ju huvudinriktningen för vårt jämställdhetsarbete i hela landstinget. Därför är frågan om det inte egentligen borde hamna här för beslut och inte i landstingsstyrelsen. Jag hade inte tänkt i de banor som Lena-Maj gör nu, men jag tror att hon har en poäng när hon lyfter det. Vi kan väl alla fundera på till nästa gång hur vi ska hantera det, för det handlar faktiskt om huvudinriktningen av hela vårt jämställdhetsarbete i Stockholms läns landsting. Det är inte detaljstyrning vi pratar om. För att vi ska kunna klara gender budgeteering måste vi avsätta mer resurser. Det kan jag säga av egen erfarenhet eftersom jag har jobbat med de på statsnivå i Tanzania, som var ett mycket framgångsrikt land när det gäller gender budgeteering, och jag har också jobbat med det i Sydafrika, som låg väldigt långt framme. Men det är klart att det kräver oerhört mycket personella resurser för att man ska komma någon vart. Det är ingenting som man gör med vänster hand eller som varje parti kan sitta på sin kammare och pyssla med, utan man behöver ordentliga resurser och man behöver en professionalism för att kunna genomföra gender budgeteering i Stockholms läns landsting, som ju är så stort och omfattar så mycket både pengar och verksamheter. Därför vill jag knyta an till det jag sade tidigare om att vi behöver stärka organisationen med en särskild enhet som jobbar med just jämställdhetsfrågor. Det är också ett sätt för oss att visa att vi prioriterar detta arbete. Då räcker det inte med en halvtidstjänst på koncernnivå. Jag tycker det är jättebra att vi har det och att Karin Schenk Gustafsson är en förstärkning, men totalt sett borde vi ha mycket mera resurser därför att det här är så stora frågor. Det krävs mycket arbete, och professionalism, för att vi ska klara det. 183 Anmälan av revisorernas augustirapport till landstingsfullmäktige över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen Anförande nr 16 G e o r g J ö n s s o n (M): Fru ordförande! Ärade landstingsfullmäktigeledamöter! Revision är ju information och kommunikation. Revision har en framåtsyftande roll, en framåtsyftande information över gjorda objektiva iakttagelser för att verksamheten ska bli än bättre. Vi i revisionen har till uppgift att kritiskt granska den verksamhet som bedrivs för att se till att den bedrivs på ett effektivt sätt. För ungefär ett och ett halvt år sedan, våren 2008, lämnade jag en ganska ingående information om revisionens uppdrag, arbetsuppgifter och arbetssätt, och jag tackar för att jag fick möjlighet att göra det vid den tidpunkten. Samtidigt konstaterade jag att en viktig uppgift för oss är att periodvis återkomma till fullmäktige och lämna redovisningar av vad vi kommit fram till, direkt till fullmäktige. Sedan har vi kontinuerligt en indirekt kommunikation genom nyhetsbrev, genom hemsida och genom olika projektrapporter, och också genom successiva möten och diskussioner med ansvariga inom styrelser, nämnder och landstingets bolag. Nyligen tog vi del av en extern utvärdering av det arbete vi utför inom revisionen och kunde då konstatera att vårt arbete värdesätts av fullmäktiges ledamöter och av styrelser och nämnder. Det är vi tacksamma för. Jag är därför övertygad om att alla i fullmäktige tar del av vad vi skriver och att styrelser och nämnder beaktar de synpunkter som vi lämnar i olika sammanhang. Utöver redovisningen vid slutrevisionen har vi ju en novemberrapport, där vi tar upp den interna kontrollen och den löpande granskningen av verksamheten. Vi har också en augustirapport, den som behandlas i dag, där vi ser vad som har hänt under det gångna halvåret i

19 Anföranden 2009:08 19 fråga om den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen. Det här är ju ett skriftligt material, som ni har fått, och därför kan jag på kollegiets och revisorsgruppernas vägnar direkt hänvisa till det material som finns i handlingarna. Jag vill dock passa på att kort lägga fram fyra aspekter. För det första finner vi, enkelt uttryckt, att delårsrapporten ger en i allt väsentligt korrekt bild av landstingskoncernens resultat och ställning. I handlingarna uttrycks samma sak på ett lite annorlunda sätt: Vi har vid den översiktliga granskningen inte kommit fram till något som tyder på att delårsrapporten inte ger en rättvisande bild av koncernen Stockholms läns landstings resultat och ställning. För det andra redovisar vi ett fåtal men viktiga punkter inför upprättandet av årsredovisningar och inför vårt arbete i samband med slutrevisionen. De är inte nya. De är väl kända och har framgått i kommentarer i vår revisionsberättelse för För det tredje har vi några särskilda påpekanden vad gäller landstingsstyrelsen. I övrigt vad gäller styrelser, nämnder och bolag har vi lyft en del frågor av kanske mera informativ karaktär som visar vad vi även i det avseendet kommer att följa under det vidare arbetet under året. För det fjärde vill jag passa på att framhålla att den samlade redovisningen har uppvisat förbättringar. Den har utvecklats och ger en bättre överblick över verksamhetsutvecklingen inom såväl hälso- och sjukvården som trafiken. Avslutningsvis vill jag bara säga att vi avser att återkomma i samband med vår novemberrapport och tacka för ordet. Anförande nr 17 Landstingsrådet N y l u n d W a t z (S): Ordförande, landstingsfullmäktige! Detta är ju också ett anmälningsärende, och vi har naturligtvis tagit del av den information som framkommer på ett bra sätt i den här rapporten från revisorerna. Jag vill för vår del naturligtvis understryka att vi återigen har synpunkter på landstingsstyrelsen, av den karaktären att bokslutet eller delårsrapporten inte följer god redovisningssed. Varje bokslut under den här mandatperioden har samma synpunkt kommit från revisorerna. Det handlar om avsättningar för omstruktureringsåtgärder, som revisorerna menar inte följer god redovisningssed, och man kan heller inte redovisa några uppnådda effekter. Den fråga man ställer sig inför det kommande och som jag med stort intresse ska följa jag tror inte vi kan få svar på det i dag, och det kanske inte är avsikten heller är ifall den borgerliga majoriteten under hela mandatperioden avser att blunda för den typ av kritik som revisorerna här redovisar. Det är nämligen, som Georg Jönsson så fint uttryckte det själv i sin inledning, ganska naturligt att man i nämnder, bolag och styrelser på alla nivåer, också i landstingsstyrelsen, tar hänsyn till och hanterar den kritik som kommer från revisionen. När den återkommer år efter år borde det vara särskilt angeläget! Anförande nr 18 T h o m a s M a g n u s s o n (V): Tack, fru ordförande, och tack, Georg Jönsson och revisionskollegiet! Det är alltid intressant att läsa revisionsrapporterna, och det är alltid intressant att höra vad ni har att förtälja. Jag tycker att du kan ta med dig till kollegiet att nyhetsbrevet är väldigt intressant. Enkäten var det också viktigt att vi fick svara på, och jag ska erkänna att jag svarade positivt på den därför att jag tycker det är ett bra arbete som ni gör. Jag vill ändå påtala det djupt odemokratiska faktum att två partier här i fullmäktige inte finns representerade i revisionen. Detta lever vi med hela den här mandatperioden, och detta är inget bra förhållande, fru ordförande!

20 Anföranden 2009:08 20 Sedan vill jag bara understryka vad Ingela Nylund Watz tidigare tog upp. Om man gör ett misstag någon gång, om man av något skäl gör en felaktig bedömning och för det får kritik av revisionen, så är det någonting som man bör ta till sig och rätta till. Men om man upprepar samma misstag flera gånger trots att man får denna kritik, då är felet mycket allvarligare även om det är samma fel. Jag kan bara betona det Ingela sade: Det ska bli oerhört intressant att se om vi får se samma brister i redovisningen under hela den här mandatperioden. Jag tycker det vore djupt olyckligt. Anförande nr 19 Landstingsrådet W i g g (MP): Fru ordförande, fullmäktige och lyssnare! Miljöpartiet vill också instämma i de två punkter som de föregående partierna har talat om, Vänstern och Socialdemokraterna. Jag undrar verkligen varför man låter kritiken kvarstå, rapport efter rapport, utan att säga vilka skälen är till att man låter revisorskritiken bara rinna av som vatten på en gås. Jag ska inte fördjupa mig i vilka majoritetens syften kan ha varit när man gjorde de här avsättningarna för förtida pensioner eller omställningsåtgärder, men jag tycker att det är dags nu, i slutet av mandatperioden, att rätta till det. Också Miljöpartiet anser att revisorskollegiet och revisorerna är viktiga. Vi beklagar, precis som Thomas Magnusson från Vänsterpartiet, att vi inte har en plats i revisionen utan får lov att på andra vägar ta till oss det viktiga demokratiska instrument som revisionen utgör. Därmed tackar jag för mig för den här gången. 185 Fastställande av dagar för landstingsfullmäktiges sammanträden under 2010 O r d f ö r a n d e n : Här finns några förslag till ändringar i det förslag som är utskickat. Mitt förslag är att detta ärende flyttas fram som sista beslutsärende, så får en diskussion mellan partiföreträdarna äga rum under tiden. Om ni sedan är eniga om den ändring som finns i luften kan vi då besluta enligt den. Anförande nr 20 Landstingsrådet N y l u n d W a t z (S): Ordförande! Jag tycker det vore bra ifall man kunde redovisa förslaget till förändring för fullmäktiges ledamöter redan nu, innan vi tar vara på möjligheten att diskutera det mellan gruppledarna. Anförande nr 21 Landstingsrådet E l m s ä t e r - S v ä r d (M): Naturligtvis! Det är en god idé, fru ordförande. Jag har förstått det så att det sedan tidigare finns en överenskommelse att försöka låta bli att lägga sammanträdesdagar då det är lovveckor, typ påsk-, sport- eller höstlov. Naturligtvis blir det alltid problematiskt när det infaller val och en ny majoritet, oavsett hur den än ser ut, vill komma i gång så tidigt som möjligt och nya fullmäktigeledamöter väljs in. I det utskickade förslaget skulle det vara ett fullmäktige den 2 november 2010, i vecka 44, när vi precis har haft ett val, då vi ska genomföra olika val, och därefter ha budgetsammanträde den november. Det som nu har diskuterats och som jag förstår har börjat falla på plats som okej från partierna skulle vara att förskjuta en vecka framåt, vilket innebär att valfullmäktige i stället skulle ske tisdagen efter, den 9 november, och att även budgeten skulle behandlas med en veckas förskjutning, men eftersom skattesatsen måste fastställas