Rosendal. Arkeologisk utredning inför planerad tennishall. SAU rapport 2010:18. Fredrik Andersson

Transkript

1 Rosendal Arkeologisk utredning inför planerad tennishall RAÄ 610:1, Kåbo 1:18, Uppsala socken, Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:18 Fredrik Andersson

2 SAU rapporter 2010:18 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: Beslut SAU:s projektbeteckning: 1112 Uppdragsgivare: USIF Hall AB Belägenhet LANDSKAP Uppland LÄN Uppsala KOMMUN Uppsala SOCKEN Uppsala FASTIGHET Kåbo 1:18 RAÄ 610:1 FASTIGHETSKARTBLAD 11I7a KOORDINATER x y m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk utredning UTFÖRANDETID I FÄLT: MASKINTID: 6 timmar UNDERSÖKT YTA: 111 m 2 KOORDINATSYSTEM: RT90 2,5 gon V HÖJDSYSTEM: RH70 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Fredrik Andersson (projektledare), Oskar Jakobson (grävmaskinist) Fynd förvaras: i SAU:s lokaler i väntan på fyndfördelning. Arkivmaterial: förvaras tillvidare hos SAU OMSLAGSBILD: Utredningsområdet från öster. Foto: Fredrik Andersson, SAU ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Fredrik Andersson LEKTÖR: Åsa M. Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 6 Undersökningen 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 8 Utvärdering 8 Referenser 10 Bilaga 1. Schaktförteckning 11 Bilaga 2. Anläggningsförteckning 12 Bilaga 3. Fyndlista 12 3

4 Sammanfattning I november 2010 genomförde SAU en arkeologisk utredning vid Rosendal i södra Uppsala. Syftet vara att konstatera om det inom RAÄ 610:1 fanns fasta fornlämningar. Inom den berörda fornlämningen hade det tidigare framkommit ett fyndmaterial som antydde en möjlig förhistorisk boplats. För att besvara frågeställningen maskingrävdes sju sökschakt. Sammanlagt framkom 11 anläggningar och bland annat fynd av keramik. Utredningen kunde således bekräfta att det inom fornlämningen fanns bevarade lämningar efter en förhistorisk boplats. Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäterieverket Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

5 Inledning Undersökningen Den 1 november 2010 genomförde Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) en arkeologisk utredning vid Rosendal i södra Uppsala. Arbetet utfördes på uppdrag av USIF Hall AB efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län (dnr ). Utredningen har genomförts av arkeolog Fredrik Andersson (projektledare). Anledningen till utredning var att en tennishall med tillhörande utomhusbanor planeras byggas på fastigheten Kåbo 1:18. Inom den berörda fastigheten fanns en möjlig förhistorisk boplats registrerad, RAÄ 610:1, vars avgränsning utgjorde utredningsområdet. Utredningens syfte var huvudsakligen att konstatera om det inom utredningsområdet fanns fasta fornlämningar. Dessutom ingick i uppdraget att göra en analys och tolkning av fornlämningssituationen i området, samt göra en översiktlig genomgång av det äldre kartmaterialet. Målsättning med utredningen var att resultatet skulle ge ett gott underlag för en bedömning av behovet av en eventuell förundersökning. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Rosendalsområdet består till stor del av flack delvis skogsbeväxt sandmark på en höjd av meter över havet. Områdets norra del domineras av Kåbo golfbana och den södra, runt utredningsområdet, av hagmark. Här finns delvis sanka partier och ett flertal dräneringsdiken skär genom markerna. I det äldre kartmaterialet kännetecknas Rosendalsområdet främst av skogsmark med enstaka uppodlade ytor i norra delarna. Det saknas belägg för någon bebyggelse i trakten före 1835 då ett antal torp är noterade på en kartakt. Under 1900-talet har området sedan utnyttjats som militärt övningsområde. I jämförelse med andra delar av Uppsala är det relativt glest med fornlämningar i området. FMIS har till exempel endast två registrerade gravar i närområdet, två möjliga stensättningar i Kronparken nordost om Rosendal (RAÄ 568:2-3). Det finns dock uppgifter om två lösfynd (spjutspets och ringspänne) funna kring Marieberg strax norr om utredningsområdet (Ljungkvist 2000:22), som antyder att det kan ha funnits vikingatida gravar i trakten. Förutom den nu utredda RAÄ 610:1 finns det flera registrerade boplatslämningar i närområdet. Öster om Vårdsätravägen ligger en möjlig förhistorisk boplats (RAÄ 571:1) som utgörs av en skärvstenskoncentration i åker. Dessutom är flera skärvstenshögar registrerade ca 500 m sydost om utredningsområdet (RAÄ 351, RAÄ 371, RAÄ 372, RAÄ 352). Vid en provundersökning intill RAÄ 371:2 har en härd daterats till yngre bronsålder förromersk järnålder. 5

6 Figur 2. Fornlämningar i närområdet runt Rosendal enligt FMIS, mot bakgrund av Fastighetskartan. Skala 1: Ytterligare ett potentiellt boplatsläge är vid de ovannämnda stensättningarna där det har noterats keramik/bränd lera och brända ben i en rotvälta (RAÄ 568:1). Där har också en hålväg registrerats (RAÄ 569:1), som inte återfinns i det äldre kartmaterialet och förmodas därför vara medeltida eller äldre. Därutöver finns i Rosendal två sentida husgrunder registrerade (RAÄ 398:1 och RAÄ 399:1), vilka kan relateras till två backstugor markerade på Häradsekonomiska kartan ( ). Tidigare undersökningar Den kända fornlämningsbilden i området är till stor del ett resultat av den arkeologisk utredning av Ultuna, Rosendal och delar av Ulleråker som utfördes 1999 på uppdrag av länsstyrelsen (Ljungkvist 2000). Undersökningen bestod av kart- och arkivstudier samt fältinventeringar och resulterade i att ett antal områden med arkeologisk potential kunde pekas ut. Inom Rosendalsområdet noterades bland annat möjliga lägen för hittills okända stenålderslämningar. Lösfynd, höjden 6

7 över havet och topografin indikerade främst strandbundna eller kustnära bosättningar från mellanneolitikum senneolitikum. Året efter genomfördes därför en fördjupad utredning riktad mot att kartlägga eventuella stenåldersboplatser inom tretton delområden i Rosendal och Ulleråker (Guinard 2001). Utredningen kunde konstatera att denna del av Uppsala har varit utsatt för stora markingrepp, framför allt av militären, vilket påverkade möjligheterna att finna spår av förhistoriska aktiviteter i området. I det nu aktuella området påträffades dock vid provgropsgrävning fynd av keramik, lerklining, bränd lera och ett möjligt stolphål. Keramikmaterialet var fragmentariskt och svårtolkat och fyndens osäkra karaktär gjorde att fornlämningen klassificerades som en övrig kulturhistorisk lämning. Sydost om RAÄ 610:1 genomfördes 2003 en förundersökning inför anläggandet av vattenledningar (Eklund 2003). Endast två diffusa anläggningar framkom i anslutning till RAÄ 571, och kan möjligtvis representera utkanten av en boplats. Ett lösfynd i form av en löpare i bergart (RAÄ 630) påträffades också i ett av schakten längre söderut. Undersökningen Metod och genomförande Fältdelen av utredningen genomfördes genom att sju sökschakt grävdes inom det ca 9000 m 2 stora fornlämningsområdet. Matjord och ploglager avlägsnades stickvis med maskin och marken handrensades sedan där misstanke om eventuella anläggningar förekom. Alla schakt återfylldes efter avslutad utredning. Schakten las där den tidigare utredningen hade noterat förekomst av förhistoriska fynd, och där vegetationen möjliggjorde maskinschaktning. En sammanlagd yta av 111 m 2 schaktades (motsvara ca 1 % av utredningsområdet). Detta var något mindre än de ca 150 m 2 som var planerat från början, men då fältarbetat tidigt resulterade i att frågeställningen kunde besvaras ansågs det inte motiverat att ta upp ytterligare schakt. Sökschakten var tänkt att kompletteras med ett antal provstick med spade och sållning av jorden. Syftet var att ett eventuellt fyndmaterial skulle bidra till den antikvariska bedömningen av platsen. Men då det framkom en del förhistorisk material redan vid schaktningen och den efterföljande rensningen så bedömdes det att fler provstick inte var nödvändig för att uppfylla målsättningen. Schakt och framkomna strukturer mättes in med RTK-GPS. Träd och sly försvårade inmätningarna som tog mer tid i anspråk än beräknat och krävde en del redigering i efterhand. Mätdata fördes över till Intrasis och efterarbetades i ArcMap. Schakten dokumenterades i text och till viss del med fotografering. En anläggning och en lagerbildning delundersöktes för hand, resterande anläggningar typbestämdes okulärt. 7

8 Undersökningsresultat Av de sju sökschakt som grävdes innehöll fyra fornlämningsindikationer. Sammanlagt registrerades 11 anläggningar inom utredningsområdet, koncentrerade främst till två schakt i sydöstra delen. I schakt S993 framkom två anläggningar bedömda som stolphål, ett större (A1001) som låg i schaktkanten och ett mindre (A1007). Dessutom rensades en lagerbildning fram av sotig siltig sand, där ett fynd av sandmagrad keramik gjordes. Lagret genomgrävdes på ett ställe för hand och hade där ett djup av ca 0,10 m. I schakt S1018 iakttogs sex anläggningar: tre stolphål (A1026, A1036, A1052), varav A1026 delundersöktes för hand; två pinnhål (A1032, A1041) och en större sotig anläggning (A934) som tolkades som en härd. Här var matjords-/ploglagret tunnare än i övriga schakt (0,15 m tjockt), vilket säkert har medverkat till bevarandegraden. Dessutom registrerades ett mindre stolphål i schakt S962 och i kanten av S945 noterades en svårbedömd stenansamling (A10001). Därutöver framkom vid schaktningen lösfynd av keramik i schakt S945 och S962, och ett fynd av bränd lera (möjligt vävtyngdsfragment) i S1045. Keramiken är fragmentarisk men förefaller vara från brons- eller järnålder. Utvärdering Utredningen kan bekräfta att det inom området finns lämningar efter en förhistorisk boplats. Därmed anses den ha uppfyllt sitt syfte att konstatera förekomsten av fasta fornlämningar inom RAÄ 610:1. På det stora hela har utredningen följt undersökningsplanen. De avvikelser som har förkommit har motiverats med att försöka minimera ingreppen på fornlämningen och ända uppnå ett fullgott resultat. Värt att notera är att schakten med indikationer ligger i kanten av fornlämningen. Detta, tillsammans med att flera av de fyndindikerande rutorna från 2000-års utredning ligger utanför fornlämningsområdet, gör att fornlämningen inte kan bedömas vara avgränsad. Fornlämningsbilden i Rosendalsområdet är i dagsläget ofullständig och svårtolkad. Den berörda fornlämningen kan vara ett unikt tillfälle att i ett område som är kraftigt påverkat av senare tiders markanvändning kunna belysa Uppsalaområdets förhistoria. 8

9 Figur 3. Schaktplan och inmätta strukturer inom utredningsområdet RAÄ 610:1, mot bakgrund av Fastighetskartan. Skala 1:800. 9

10 Referenser Guinard, M Fördjupad arkeologisk utredning inför utarbetandet av detaljplanereringsprogram för områdena Ulleråker och Rosendal, Bondkyrko socken, Uppsala kommun. (Lst dnr ). SAU Rapport 2001:3 U. Eklund, S Bäcklösa vattenledning. Förundersökning. Rosendahl, Bondkyrko socken, Uppland. SAU Rapport 2003:7. Ljungkvist, J Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. Med bidrag av Fredrik Hallgren, Lars Sundström, Clas Tollin & Anneli Wallgren. SAU Rapport 2000:4. 10

11 Bilaga 1. Schaktförteckning Nr Längd(m) Bredd (m) Djup (m) Anläggningar Fynd Lager (m) Övrigt S945 10,20 1,60-2,60 0,40 A10001 F3 Vegetations-/ploglager 0,30 m. Ljusbrun sand 0,10 m. S962 7,90 1,60 0,45 A 979 F2 Vegetations-/ploglager 0,30 m. Ljusbrun sand 0,15 m. S985 9,60 1,60 0,40-0,50 Vegetations-/ploglager 0,30 m. Ljusbrun sand 0,10-0,20 m. Gammal uppdragen kopparledning. Två recenta nedgrävningar. Tegel S993 9,10 1,60 0,40-0,50 A1001, A1007, A1012 Vegetations-/ploglager 0,30 m. Ljusbrun sand 0,10-0,20 m. S1018 7,50 2,70 0,40 A934, A1026, A1032, A1036, A1041, A1052 Vegetations-/ploglager 0,15-0,30 m. Ljusbrun sand 0,10-0,25 m. S1045 8,60 1,6 0,55 F4 Vegetations-/ploglager 0,30 m. Ljusbrun sand 0,20 m. S1058 9,80 1,60 0,50 Vegetations-/ploglager 0,40-0,45 m. Ljusbrun sand 0,05-0,10 m. Tegel, järnspik Tegel 11

12 Bilaga 2. Anläggningsförteckning Nr Typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Undersökt Beskrivning/notering A934 Härd 1,00 1,00 A979 Stolphål 0,17 0,15 A1001 Stolphål 0,49 0,30 A1007 Stolphål 0,20 0,15 A1012 Kulturlager 0,10 Fynd av keramik (F1). Sotigt. A1026 Stolphål 0,26 0,26 0,14 X Profil: U-formad A1032 Pinnhål 0,10 0,10 A1036 Stolphål 0,20 0,20 A1041 Pinnhål 0,13 0,13 A1052 Stolphål 0,18 0,12 A10001 Anläggning? 1,24 0,70 Stenansamling. Ev. röjningsröse. Bilaga 3. Fyndlista Fyndnr Sakord Material Antal Vikt (g) Notering F1 Skärva Keramik 1 1,4 F2 Fragment Keramik 1 0,5 F3 Fragment Keramik 4 0,5 F4 Bränd lera Bränd lera 1 5,4 12

13