Biogasledning i Kallerstad

Transkript

1 Rapport 2013:60 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt arkeologisk förundersökning Biogasledning i Kallerstad Intill RAÄ 141, 172, 397 m fl Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Biogasledning i Kallerstad Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Våren 2006 utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt förundersökning i form av antikvarisk kontroll på flera fastigheter i Kallerstad - Tannerfors, Linköpings stad och kommun. Undersökningen föranleddes av planer på att dra en gasledning från Kallerstad till en planerad biogasstation på Råberga industriområde. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping AB. Längs en sträcka om ca 1,2 km drogs totalt 18 sökschakt med en sammanlagd längd av ca 200 m. Vid undersökningen påträffades boplatslämningar i form av två stolphål som undersöktes och borttogs. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse. Petter Nyberg antikvarie Roger Lundgren amanuens 2

5 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med ledningssträckningen markerad med gul linje. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands länsmuseum utförde våren 2006 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt en förundersökning i form av antikvarisk kontroll i samband med att Tekniska Verken i Linköping AB planerade att anlägga en gasledning från Kallerstad till en ny biogasstation belägen i sydvästra hörnet av Råberga industriområde. Den planerade sträckningen utgick från ett område strax väster om RAÄ 141 i Kallerstad och löpte till den sydvästra delen av Råberga industriområde i Tannefors. Gasledningens totala sträckning uppgick till ca 3 km. Det arkeologiska intresset riktades mot den nordliga delen, ca 1,2 km, där ledningen löpte genom Kallerstad. Undersökningarna utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping AB som även stod för den arkeologiska kostnaden. Ansvarig för undersökningarna var antikvarie Petter Nyberg. För rapportarbetet svarar undertecknade. Områdesbeskrivning Den planerade ledningssträckningen löper genom Kallerstadområdet, vilket exploaterats kraftigt sedan tidigt 1900-tal. Området har ett stort antal kända fornlämningar. En del av dessa är endast kända genom äldre skriftliga omnämnanden. Vanligen gäller detta lämningar av monumental art såsom gravhögar och runstenar. Strax öster om det planerade ledningsområdets norra ände ligger RAÄ 141 som är en ensamliggande stensättning. Ytterligare ca 100 m österut finns ett gravfält (RAÄ 140) med 45 synliga gravar och en storhög. Gravfältet har sannolikt varit i bruk under såväl äldre som yngre järnålder. Ett par hundra meter nordost om gravfältet ligger Kallerstad bytomt med äldsta belägg från 1306 (RAÄ 409). På ett stort impediment sydost om bytomten är ett större fornlämningskomplex som innehåller rester av hägnadssystem i form av stensträngar (RAÄ 178), stensättningar (RAÄ 136, 208), två gravfält (RAÄ 134, 135), en vägbank (RAÄ 144) och hålväg (RAÄ 179). I sydvästlig riktning från nämnda komplex finns en boplats med dateringar från förromersk järnålder upp till folkvandringstid (RAÄ 326). Boplatsens utbredning har inte avgränsats inom den aktuella utbredningsytan (Wickman-Nydolf & Nydolf 1999). Ca 150 m sydväst om RAÄ 326 ligger ytterligare ett boplatsområde, RAÄ 397. Den planerade gasledningen skulle komma att passera genom boplatsen som var föremål för slutundersökningar 2003 och Sammanlagt sju hus, en förhistorisk stensatt väg, tre brunnar, ett metallhantverksområde samt ytterligare anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar och en trolig ugn har påträffats med dateringar från 350 f Kr till 540 e Kr (Karlsson & Räf 2006). Väster om det planerade gasledningsområdet norr om Norrköpingsleden ska det enligt äldre uppgifter ha förekommit flera resta stenar. Detta kan tyda på att här funnits ett gravfält. Idag finns dock endast en upprest sten kvar, den s k Gumpekullastenen (RAÄ 143). Vid Gamla Stångebro, det nuvarande Nykvarn, finns en gravhög (RAÄ 142). Enligt Nordenskjölds uppteckningar från 1870-talet har det funnits fem högar i området. Kring den återstående gravhögen har ett antal lösfynd påträffats, bland annat två korsformiga spännen från folkvandringstid, en vikingatida nyckel och en svärdsknapp (Hedvall 1996:8). Det är sannolikt att flertalet av fynden kommer från de förstörda gravhögarna. Åren gjordes omfattande arkeologiska undersökningar i området där gravar samt boplatsoch järnhanteringslämningar påträffades. Bland annat huslämningar från stenålder samt ett par treskeppiga hus från förromersk - romersk järnålder. På ett område fanns bebyggelselämningar från yngre järnålder och medeltid. Lämningarna daterades till e Kr och tolkades som ekonomibyggnader. Vidare påträffades resterna av en 50 x 11 m stor skeppssättning vilken daterats till 800-talet e Kr. I ett av gravrösena återfanns bland annat ett terra sigillata-kärl (Helander & Zetterlund 1995; Hedvall 1996). Vid en förundersökning 2003 på boplatsen RAÄ 336 påträffades anläggningar i form av stolphål, härdar och ett omfattande kulturlager. Lämningarna daterades till förromersk och romersk järnålder (Karlsson 2004). Vid Nykvarn har även ett flertal runstenar och runstensfragment påträffats. Dessa har sannolikt stått längs den förhistoriska häradsvägen som ledde österut från Stångebro (Borna-Ahlkvist & Tollin 1994). Inom Kallerstad industriområde finns ett antal skålgropslokaler registrerade (RAÄ 172, 181, 185, 341). I området öster om Stångån låg kungsgården Stång. Gården omtalas första gången i ett diplom från år 1351 (Borna-Ahlqvist & Tollin 1994). Vad namnet Stång ursprungligen syftat på är omdebatterat (Strid 1987). Kallerstad omnämns första gången i ett brev från 1313 (Borna-Ahlqvist & Tollin 1994). Efterledet -stad i ortnamn tyder på bosättningar av hög ålder, sannolikt järnålder. Området öster om Stångån har även varit plats för flera historiska slag. Under Nordiska sjuårskriget ( ) förskansade sig svenskarna under hösten 1567 på östra sidan av ån sedan man bränt staden och raserat broarna för danskarna (Lindqvist 1987). Några årtionden senare, år 1598, utkämpades 4

7 Linköping Linköping 139:2 Linköping 409: Linköping 141:1 Linköping 140: Linköping 326:3 Linköping 182:1 12 Linköping 326:2 Linköping 431 Linköping 181:1 11 Linköping 326: Linköping 336: Linköping 183:1 Linköping 397: Linköping 172: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med norra delen av ledningssträckningen och de 18 sökschakten markerade. Skala 1:

8 här det så kallade slaget vid Stångebro mellan kung Sigismunds och hertig Karls styrkor där över 2000 man stupade (Hörfors 1998). Den del av den planerade gasledningen som löper norr om Norrköpingsvägen har således hög arkeologisk potential. Särskilt gäller detta boplatser och andra förhistoriska fornlämningar, men också eventuella lämningar från historisk tid. Den närmaste registrerade fornlämningen utefter kabelsträckning söder om Norrköpingsvägen är Tannefors kvarnby (RAÄ 335). Bytomten ligger ungefär 250 m sydväst om sträckningen och var enligt en geometrisk karta från 1697 (akt D90-58:1) bebyggd med tretton kvarnar. Norr och söder om kvarnarna förekommer även bebyggelse i form av bostads- och uthus. I skriftligt material omnämns kvarnar i Tannefors redan på 1300-talet (Feldt 1996). Inom området för kvarnbyn finns också registrerade skålgropsliknande fördjupningar (RAÄ 189). Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen omfattade två steg, där det i första skedet, etapp 1, bedrevs kart- och arkivstudier för det aktuella området. Därefter tillkom en besiktning i fält utmed ledningssträckningen. Utredningens etapp 2 utfördes i form av sökschaktsgrävning, där schakten togs upp med hjälp av grävmaskin längs valda delar av sträckningen vilka ansågs lämpliga ur fornlämningssynpunkt. Det arkeologiska intresset riktades mot den nordliga delen om ca 1,2 km där ledningen löpte genom Kallerstad. Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av antikvarisk kontroll. Påträffade fornlämningar dokumenterades medelst plan- och profilritning, beskrivning samt fotografering. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa huruvida fast fornlämning skulle komma att beröras av det planerade arbetet. Om möjligt skulle ledningssträckan i sådana fall justeras på så sätt att fast fornlämning inte längre berördes. Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll var primärt att fornlämning som inte kunde undvikas skulle fastställas till karaktär, utbredning och datering samt även dess potential för eventuell vidare undersökning. Dessutom skulle framkomna fornlämningar om möjligt relateras till de redan kända. Förundersökningens resultat förväntas kunna utgöra underlag för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet. Resultat och tolkning Vid undersökningarna drogs totalt 18 meterbreda sökschakt som hade en sammanlagd längd på knappa 200 m. Schaktdjupet varierade mellan 0,40 och 0,70 m. I sökschakt 16, beläget ungefär 50 m sydväst om stensättningen RAÄ 141, påträffades boplatslämningar i form av två stolphål. Dessa låg i en ostnordostlig axel och hade sinsemellan ett avstånd på 1,1 m. Sökschaktet i området där anläggningarna påträffades breddades längs en sträcka av ungefär 5 m och uppgick till, som mest, 2,1 m. Stolphålen undersöktes och togs bort inom ramen för förundersökningen. Någon datering av stolphålen har inte låtit sig göras. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse vare sig vid utredningen eller förundersökningen. Figur 4. A1. Skala ca 1:10. Figur 5. A2. Skala ca 1:10. 6

9 Referenser Tryckta källor Borna-Ahlkvist, H. & Tollin, C Kring Stång: en kulturgeografisk utvärdering byggd på äldre lantmäteriakter och historiska kartöverlägg. Linköping: Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Feldt, A-C Tannefors kvarnby: Kv kvarnen 2, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport Linköping: Östergötlands länsmuseum. Feldt, A-C Parkeringsinformation i Linköping: RAÄ 153: Linköping stad och kommun, Östergötlands län: arkeologisk förundersökning. Rapport 2006:14. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Hedvall, R Stångebro: en boplats från yngre stenåldern samt gravar och en boplats från järnåldern: arkeologisk slutundersökning: RAÄ 142, kvarteret Paragrafen, Parken och Parollen, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1996:44. Linköping: Avd. för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Hörfors, O Slaget vid Stångebro. I: Nilsson, H. (red). Stångebro: Händelser kring vattnet. Östergötland 1997/1998. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Karlsson, E Arkeologiska undersökningar i Kallerstad inför byggandet av ny evenemangsarena: Arkeologiska utredningar och förundersökningar. Rapport 2004:17. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Karlsson, E. & Räf, E Vägen till järnåldern: RAÄ 397: Kallerstad 1:1 och 1:4, Linköpings stad och kommun, Östergötlands län: arkeologisk undersökning. Rapport 2006:35. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Molin, F Ladugårdsbacke: arkeologisk utredning inför ny spårkorsning mellan Södra stambanan och Stångådalsbanan RAÄ 185 och RAÄ 356, Linköpings stad och kommun, Östergötland: arkeologisk utredning, etapp 2. Rapport UV Öst 2003:4. Linköping: Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Nielsen, A-L Boplatslämningar vid Kallerstad bytomt: arkeologisk utredning, etapp II: Linköpings stad och kommun, Östergötland: dnr Rapport UV Öst 2002:42. Linköping: Avd. för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Strid, J-P Linköpingsbygdens ortnamn. I: Linköpingsbygden. Linköping: Linköpings kommun. Wickman-Nydolf, G. & Nydolf, N-G Fyra hus från äldsta järnålder: arkeologisk undersökning: boplats, förromersk-romersk järnålder: stg 928, Kallerstad, RAÄ 326, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 1999:39. Linköping: Avd. för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Övriga källor Geometrisk avmätning Lantmäteristyrelsens arkiv. Akt: D90-58:1. 7

10 Tekniska uppgifter Lokal Socken/Stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer Kallerstad - Tannefors Linköpings stad Linköpings kommun Östergötland RAÄ 141, 172, 397 m fl Ekonomiska kartans blad (8F 5i Tannefors) Koordinater X , Y Koordinatsystem RT90 2,5 gon V Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Carin Claréus Länsstyrelsens beslut (muntligen Carin Claréus) ÖLM dnr 74/06 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Tekniska Verken i Linköping AB Tekniska Verken i Linköping AB Projektledare Petter Nyberg Personal - Rapportarbete Petter Nyberg, Roger Lundgren Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 195 löpm Varav intensivt ca 5 löpm Fynd - Foto Digitala Analyser - Grafik Roger Lundgren Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:60 Östergötlands museum 8

11

12 Våren 2006 utförde Östergötlands länsmuseum en utredning etapp 1 och 2 samt förundersökning i form av antikvarisk kontroll på flera fastigheter i Kallerstad - Tannerfors, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av planer på att dra en gasledning från Kallerstad till en planerad biogasstation på Råberga industriområde. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping AB. Längs en sträcka om ca 1,2 km drogs totalt 18 sökschakt med en sammanlagd längd av ca 200 m. Vid undersökningen påträffades boplatslämningar i form av två stolphål som undersöktes och borttogs. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse. ISSN Rapport 2013:60